Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67

1918-06-17 · 66 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:67, Bevillningsutskottets betänkande Nr 67

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1918 kl. 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, avgående beräkning av bevillning

urna för år 1919.

Närvarande: herrar Hammarström, Ruiug, Jacob Larsson, Elof Ljunggren, Östberg,

Wijk, Källman, Nilsson i Kristianstad och Söderberg.

Sedan Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag

i fråga om beräkning av beviilningarna för år 1919, hava genom olika

propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa

bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen

har numera fattat beslut i anledning av sist omförmälda propositioner.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu den G juni 1918 dagtecknad proposition,

nr 459, med återkallande av tidigare gjorda förslag, i den mån de

strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition framställda,

föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets inkomster

för år 1919 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen specifikation.

Med beaktande jämväl av propositionen nr 459 avgiver bevillningsutskottet,

jämlikt 40 § riksdagsordningen, härmed förslag till

beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1919 vid tillämpning

av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. De

särskilda beviilningarna upptagas i den ordning, vari de förekomma i

nämnda specifikation.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

1 skrivelse den 13 december 1917 med inkomstberäkning för år

1919, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående

statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och

förmögenhetsskatten anfört, att denna bevillning, som tillfört statsregleringen

en behållen inkomst år 1916 av 64,670,861 kronor, enligt från

Kungl. Maj:ts befällningshavande inkomna uppgifter för år 1917 uttaxerats

med 112,460,684 kronor.

I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel för

år 1919 påräkneliga inkomsten har statskontoret anfört följande:

Det uttaxerade och i kronans räkenskaper debiterade skattebeloppet

hade enligt rikshuvudböckerna utgjort:

år 1911................................................. kronor 34,201,579

» 1912.................................................. » 35,795,907

» 1913................................................... » 40,786.536

» 1914.............................................. » 44,222488.

Ökningen under denna tid hade utgjort:

från 1911 till 1912 ............................. kronor 1,594,328

» 1912 » 1913 ............................. » 4,990,629

» 1913 » 1914.............................. » 3,435,952

eller i medeltal 3,340,303 kronor om året.

Med antagande av eu årlig ökning även för tiden efter 1914 av

sistnämnda storlek, skulle det debiterade skattebeloppet hava beräknats

sålunda:

år 1914 ............................................... kronor 44,222,488

y> 1915 ............................................. 2> 47,562,791

» 1916 ................................................ » 50,903,094

» 1917 ............................................... » 54,243,397

» 1918 ................................................ » 57,583,700

9 1919 ................................................ » 60,924,003.

Sammanställdes dessa belopp i vad de avsåge åren 1915, 1916

och 1917 med faktiskt för samma år taxerade belopp, visade det sig,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 3

att för år 1915 det faktiska beloppet understigit det statistiskt beräknade

med 4,561,121 kronor, men för åren 1916 och 1917 ("»verstigit det beräknade

med respektive 15,331,688 kronor eller 30.12 procent och 58,217,287

kronor eller 107.3 3 procent.

Skulle taxeringen för åren 1918 och 1919 komma att i samma

proportion som för innevarande år överträffa beräkningen, skulle man

erhålla

för år 1918......... 207.33 x 57,583,700 = kronor 119,388,285

» » 1919......... 207.3.3 x 60,924,003 = » 126,313,735.

Om man med beräknande av avkortningarna till 1.8 procent, från

beloppen för 1917, 1918 och 1919 avdroge denna procent av det taxerade

beloppet för nästföregående år eller således respektive 1,192,226 kronor,

2,024,292 ki-onor och 2,148,989 kronor, erhölle man en beräknad behållning

å inkomst- och förmögenhetsskatt, uppgående för år 1917 till

111,268,458 kronor, för år 1918 till 117,363,993 kronor och för år

1919 till 124,164,746 kronor.

Tillförlitligheten av en sådan kalkyl berodde på, i vilken mån det

kunde vara berättigat att för kommande år räkna med samma faktor,

som uttryckte den för år 1917 konstaterade höjningen i taxeringen.

Denna faktor åter vore till sin storlek i väsentlig mån beroende dels

på minskningen i penningvärdet, dels på den i stor skala inträffade

omflyttningen av- produktions- och handelsvinster till vissa näringar,

som särskilt gynnades av rådande krisförhållanden.

Då för år 1918, vars taxering verkställdes på grund av de skattskyldigas

inkomster under år 1917, bägge nyss nämnda omständigheter

kvarstode och efter all sannolikhet utövade eu vida kraftigare inverkan

på taxeringen än under år 1917, hyste statskontoret ingen tvekan därom,

att det här ovan beräknade beloppet för år 1918 komme att vida överträffas

av verkligheten.

Vad åter beträffade år 1919 kunde det icke nekas, att dels fördelningen

av inkomster bland de olika lagren av skattskyldiga i någon

mån kunde hava återgått till det normala tillståndet, förutsatt att kriget

slutade under år 1918, dels andra förhållanden kunde hava tillkommit

ägnade att reducera de under kristiden högt uppdrivna inkomstbeloppen.

Försiktighet vore därför av nöden. Men utom det att någon avsevärd

rehabilitering av penningvärdet icke torde vara att vänta, vore även att

märka, att prisstegringens inverkan på fastighetsbeskattningen icke fullt

kommit till synes i ovan anförda beräkning samt att densamma särskilt

i avseende på förmögenhetsskatt för fastighet icke alls kunde göra sig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

gällande förrän efter den fastighetstaxering, som komrae att verkställas

år 1918.

Med hänsyn till vad statskontoret sålunda anfört, ansåge statskontoret,

att all nödig försiktighet blivit iakttagen, om man för år 1919

beräknade en återgång från 1918 års höga siffra till samma belopp,

som för år 1917 beräknats såsom behållen inkomst, eller i runt tal

111,000,000 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 januari

1918 har chefen för finansdepartementet anfört följande:

»Statskontoret har i sina beräkningar av skatterna på inkomst,

förmögenhet och rörelse utgått från antagandet, att den på 1918 års

förhållanden grundade inkomst- och förmögenhetsskatten bör kunna beräknas

till samma siffra av 111 miljoner kronor, som faktiskt utgått

under år 1917. Ehuru jag icke vill underskatta de skäl för ett sådant

antagande, som av statskontoret anförts, anser jag mig dock böra erinra

därom, att året 1916 med sina utomordentligt höga krigsvinster bjöd

exceptionellt gynnsamma skatteobjekt, och att året 1918 ingått under

betydligt mörkare utsikter för vårt näringsliv. Under sådana förhållanden

bjuder efter min uppfattning nödig försiktighet att vidtaga en

reduktion av inkomstberäkningarna för samtliga nu berörda skattekällor,

som i avsevärdare män röna inflytande av en återgång till mera normala

förhållanden.

Inkomst- och förmögenhetsskatten beräknar jag sålunda till 100

miljoner kronor, vilket belopp redan detta överstiger det i 1918 års

riksstat beräknade med 30 miljoner kronor.»

Med angivna belopp, 100,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslagtill

riksstat.

Enligt det vid förenämnda proposition, nr 459, med förslag till,

bland annat, ny inkomstberäkning för 1919 års riksstat fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 6 juni 1918 har chefen

för finansdepartementet i förevarande ämne anfört, bland annat, följande:

»Numera kan ju inemot hälften av år 1918 överblickas. Uppenbart

synes visserligen vara, att näringslivet kommer att utmärkas av

en betydande avmattning under årets senare del, medan däremot beträffande

den hittills förflutna delen av aret förhållandena gestaltat sig

gynnsammare än vad som vid tidpunkten för statsverkspropositionens

avlåtande befarades. Med hänsyn härtill och jämväl till den ökade

skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till proposition

nr 395 till årets riksdag synes det mig numera vara motiverat att höja

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 5

beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten; och föreslår jag att

såsom intäkt av inkomst- och förmögenhetsskatt bland statsverkets egentliga

inkomster upptages ett belopp av 112,000,000 kronor.»

Med detta belopp är skatten också upptagen uti den i propositionen

nr 459 åberopade specifikationen av statens inkomster år 1919.

Genom berörda proposition nr 395 hade Kung]. Maj:t förelagt

riksdagen förslag till förordning om ändrad lydelse av 20 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt in. in.

Härigenom åsyftades, i ändamål att åvägabringa ökad skatteintäkt, eu

mera effektiv beskattning av aktiebolags och solidariska bankbolags

vinstmedel till den del desamma ej utdelades till aktie- eller lottägarne

utan lades till aktiekapitalet eller reservfonden.

Sistnämnda proposition har emellertid ej vunnit riksdagens bifall.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den debiterade

inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1917 visat sig uppgå

till 112,567,431 kronor 71 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar

och restitutioner, den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till

111,024,382 kronor 35 öre.

Såsom skäl för den i den nya inkomstberäkningen vidtagna höjningen

av ifrågavarande skatt från i statsverkspropositionen föreslagna

100 miljoner kronor till 112 miljoner kronor har av departementschefen

åberopats dels att, enligt vad numera visat sig, förhållandena inom

näringslivet gestaltat sig gynnsammare än vad som vid tidpunkten för

statsverkspropositionens avlåtande befarades, dels ock hänsyn till den

ökade skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till propositionen

nr 395. Som ovan anförts har nyssnämnda proposition icke

bifallits av riksdagen. Men då, enligt vad i bevillningsutskottets betänkande

nr 58 framhållits, den statsfinansiella effekten, så vitt den nu

torde kunna beräknas, av det i propositionen framlagda förslaget icke

skulle uppgå till mera än 7S eller på sin höjd SA miljon kronor årligen,

samt utskottet funnit de av statskontoret gjorda beräkningarna giva

stöd åt det numera föreslagna beloppet, hemställer utskottet,

att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

år 1919 beräknas till............... kronor 112,000,000: —

Transport kronor 112,000,000: —

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 112,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet

vid anmälan av förslag till riksstat för år 1919 meddelat,

att -han, med hänsyn till de stora krav, som ställdes

på statskassan, måst, utöver den ordinarie inkomst- och

förmögenhetsskatten, även för år 1919 räkna med en

extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Därest av angivna

skäl från sådan skatt fritoges de lägre inkomstgrupperna

i större utsträckning än under innevarande

år, men i övrigt ungefär samma skatteskala som den

nu gällande komme att tillämpas, kunde denna skatt

beräknas giva en inkomst av något mindre än hälften

av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, eller

förslagsvis 43,000,000 kronor.

Med angivna belopp, 43,000,000 kronor, har jämväl

denna inkomsttitel upptagits i Kung!. Maj ds i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

Förslag till den ifrågasatta extra inkomst- och

förmögenhetsskatten förelädes riksdagen genom proposition

den 15 februari 1918, nr 123. Häri föreslogs

un förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1919, varmed avsågs upptagande av en provisorisk

tilläggsskatt till inkomst- och förmögenhetsskatten,

med skattesatser så avvägda, att utbytet av tilläggsskatten

skulle bliva det ovan angivna.

I den nya inkomstberäkningen har intäkten av

ifrågavarande skatt, med iakttagande av i statsverkspropositionen

angiven proportion mellan densamma och

den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, föreslagits

höjd till 49,000,000 kronor.

I enlighet med bevillningsutskottets förslag har

riksdagen sedermera antagit det med propositionen nr

123 framlagda förslaget till förordning om extra inkomst
Transport

kronor 112,000,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 7

Transport kronor 112,000,000: —

och förmögenhetsskatt för år 1919, dock med vissa

förändringar i skattetarifferna, vilka förändringar i utskottets

av riksdagen godkända betänkande (nr 60) i

ämnet beräknats medföra en inkomstökning av omkring

35,000,000 kronor.

Med hänvisning till vad i sistnämnda betänkande

härom anförts får bevillningsutskottet hemställa,

att bland statsverkets inkomster

förårl919måtteupptagasextrainkomstoch

förmögenhetsskatt med ... kronor 84,000,000: —

3:o.

Bevillning av fast egendom samt

av inkomst.

Statskontoret har anfört, att denna bevillning —

vilken i riksstaten för år 1918 var upptagen till 2,200,000

kronor — enligt från Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1917

debiterats med 3,204,899 kronor. Då avkortningarna

antoges icke behöva beräknas högre än till 100,000

kronor, syntes ifrågavarande titel kunna i 1919 års

riksstat höjas till 3,100,000 kronor, till vilket belopp i

sådant fall även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra

anslaget »Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting» borde upptagas.

I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel

i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat upptagits till 3,100,000

kronor.

Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter

har för år 1917 den debiterade inkomsten av

ifrågavarande skattetitel visat sig uppgå till 3,180,698

kronor 59 öre och efter avdrag av avkortningar och

restitutioner samt skillnaden mellan vid 1917 års början

Transport kronor 196,000,000:

n t skottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr -67.

Transport kronor 196,000,000: —

och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten

av skattetiteln belöpt sig till 3,063,304 kronor 12 öre.

Utskottet hemställer,

att bevillningen av fast egendom

samt av inkomst må för år 1919 beräknas

till ................................... kronor 3,100,000: —

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Statskontoret har härom anfört:

»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,

som enligt nådiga förordningen den 23 oktober

1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit

även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och

kolningsfrihet på allmänningar.

De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under

ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats

med

1914

1915

1916

För rättighet till skogsfång och kolnings-

frihet på allmänningar.......................

1,439

1,439

1,439

Av vissa handlande och handelsexpediter

197,600

140,000

138,450

För vissa offentliga föreställningar .........

77,029

73,892

76,254 |

Summa

276,068

215,331

216,143 [

Tages hänsyn till avkortningar och balanser, visar

sig den behållna inkomsten hava uppgått

år 1913 till................................................. kronor

» 1914 » ...............................

» 1915 » ........................

» 1916 » .................

»

»

341,512

275,963

212,620

214,481.

Transport kronor 199,100,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 9

Transport kronor 199,100,000: —

Såsom synes, företer skattetiteln en nedgång för

de sista åren och, då denna givetvis beror på världskrisen,

kommer den efter all sannolikhet att framträda

även i slutsiffrorna för innevarande år. Men för år 1919,

.varom i denna beräkning är fråga, anser statskontoret,

att man bör kunna upptaga titeln med oförändrat belopp,

250,000 kronor.»

Med detta belopp, 250,000 kronor, har denna inkomsttitel

också ingått i förevarande förslag till riksstat.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,

att ifrågavarande inkomst under år 1917 debiterats

med 178,075 kronor 65 öre och att, efter avdrag av

avkortningar och restitutioner, den behållna inkomsten

av skattetiteln uppgått till 176,645 kronor 35 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet

hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda

förmåner och rättigheter måtte

för år 1919 beräknas till......... kronor 250,000: —

5:o.

Stämpelmedel.

Stämpelmedlen, inberäknat arvsskatt, utgjorde:

år 1912 ................................................... kronor 17,431,457

» 1913 ................................................ » 18,653,021

» 1914 .................................................. » 17,070,845

» 1915 .................................................. » 16,211,787

» 1916 .......................................... » 25,106,655 ''

eller i medeltal för dessa fem år 18,894,753 kronor.

I vad mån de nu och under den senaste tiden

rådande krisförhållandena utövat inverkan på denna

Transport kronor 199,350,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sänd. 55 höft. (Nr 67.) 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000: —

skattetitel, framgår av följande sammanställning av

uppgifter angående influtna stämpelmedel under åren

1913, 1914, 1915 och 1916 samt en del av året 1917.

Influtna stämpelmedel

1913

1914

1915

1916

1917

Januari—juli ............

Augusti—oktober......

November o. december

11,505,057

3,853,096

2,808,506

10,724,621

3,527,688

2,425,183

7,901,501

3,853,884

2,788,331

13,120,706

5,856,933

5,639,629

30,290,111

11,728,482

Summa 18,166,659^16,677,492''14,543,716124,617,268 42,018,593

Av denna sammanställning framgår, att uppbörden

under de månader, som kriget varat, i procent av

uppbörden under motsvarande tid närmast före kriget

utgjort:

augusti—oktober 1914 ............................. 91.55 procent

november—december 1914........................ 86.35 »

januari—juli 1915 ..................................... 73.68 »

augusti—oktober 1915 ............................. 100.0 2 »

november—december 1915 .................... 99.2 8 »

januari—juli 1916 ...................................... 122.3 4 »

augusti—oktober 1916 ............................. Io2.oi »

november—december 1916........................ 200.81 »

januari—juli 1917 ....................................... 282.44 »

augusti—oktober 1917 ............................. 304.3 9 »

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter

för åren 1913—1916 å beloppet av de stämplar,

som använts till nedannämnda handlingar, har detta

belopp utgjort:

Transport kronor 199,350,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000: —

1913

1914

1

1915

1916

Handlingar till lagfartsprotokol- let ...................................

3,702,010

4,010,613

2,815,610

4,333.951

1 Handlingar till intecknings- och

tomträttsprotokollen ...........

390,751

622,659

486.841

680,702

Handlingar till äktenskapsför- ordsprotokoll.......................

Handlingar till boupptecknings- protokoll:

9,915

7,360

7,915

10,280

Bouppteckningar ..................

6,228,107

5,786,280

5,815,810

6,991,251

Testamenten, till vilka hänsyn

ej tagits vid bouppteckning- ens stämpelbeläggning ......

687

3,829

842

596

Morgongåvobrev ..................

6

36

5

7

Avhandlingar om lösöreköp

14,058

13,850

11,8411

9,833

Summa

10,645,534 10,444,827

9,138,864 12,026,620

Efter att hava erinrat om ovan meddelade siffror

har statskontoret beträffande stämpelmedlen i sin ovannämnda

skrivelse den 13 december 1917 vidare anfört

följande:

»Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades

den 19 november 1914 nådig förordning (Svensk författningssamling

nr 381), vilken trätt i kraft den 1

januari 1915. Till dessa skatter äro av de i förestående

statistik upptagna avgifter hänförliga, utom avgifterna

för bouppteckningar och testamenten, även de i beloppen

för rubriken »handlingar till lagtartsprotokollet»

ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev

rörande fast egendom, vartill komma vissa

nya avgifter för gåva av lös egendom, rörande vilka

någon beräkning icke för närvarande är möjlig, men

vilka icke torde kunna antagas uppgå till något mera

avsevärt belopp. Sammanlagt hava ifrågavarande skatter

belöpt sig

år 1914 till ......................................... kronor 6,000,158

» 1915 » ............................................ » 5,947,762

» 1916 » ............................................ » 7,030,682._________________

Transport kronor 199,350,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000:

Emellertid har skattetariffen blivit ändrad genom

nådiga förordningen den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling

nr 325). Vid framläggande av förslaghärom

har föredragande departementschefen ansett sig

kunna beräkna en ökning av arvsskattens i innevarande

års statsverksproposition till 6,000,000 kronor

upptagna belopp med 1,500,000 kronor. Vid fixerandet

av detta belopp har departementschefen i första hand

byggt på en undersökning angående arvsskattens beräknade

och verkliga avkastning under de senaste åren,

och har departementschefen med avseende å utbytet av

den förhöjda arvsskatten anfört följande:

»Arvsskatten bär i statsverkspropositionen beräknats

giva

för år 1912 ........................................... kronor 6,000,000

Frånsett avgifterna för gåva av lös egendom, rörande

vilka någon beräkning icke för närvarande föreligger,

men vilka icke torde kunna antagas uppgå till

något mera avsevärt belopp, hava de avgifter, som falla

under rubriken arvsskatt influtit med följande belopp:

Ehuruväl de siffror, som sålunda angiva arvsskattens

avkastning under tiden från och med år 1912

till och med 1915 års utgång, icke tyda på någon tendens

till stegring, behöver man icke antaga, att eu

sådan stegring för år 1918 och framdeles är utesluten.

Tvärtom tala åtskilliga skäl för, att en ökning av arvsskattens

avkastning kan vara att förvänta såsom i höggrad

sannolik.

» » 1913

» » 1914

» » 1915

» » 1916

» » 1917

» 6,000,000

» 7,000,000

» 6,000,000

» 6,200,000

» 6,000,000.

år 1912

» 1913

» 1914

» 1915

kronor 5,393,333

» 6,228,794

» 6,000,158

» 5,947,762.

Transport kronor 199,350,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 19!),350,000

Så torde man med fullt skäl kunna antaga för

visst, att genom penningvärdets påtagliga nedgång och

därigenom uppkommen höjning av värdet å alla andra

tillgångar behållningarna i bouppteckningarna komma

att förete en avsevärd stegring redan på denna grund.

Men även av andra orsaker borde man kunna beräkna

en höjning av bouppteckningssummorna. De på många

områden gynnsamma konjunkturerna för handel och

industri samt även för jordbruket hava bidragit till

skapandet av nya och ökning av redan befintliga förmögenheter,

och denna förmögenhetstillväxt lär, enligt

vad erfarenheten synes bestyrka, hava orsakat en förskjutning

med avseende å förmögenhetens fördelning i

sådan riktning, att de större förmögenheterna ökats till

antalet och även till sitt belopp. Då nu den föreslagna

höjningen av arvsskatten är avsedd att träffa de större

förmögenheterna, synes det naturligt, att den inträdda

förmögenhetstillväxten i förening med skatteförhöjningen

skall leda till eu vida större årlig avkastning av arvsskatten

än tidigare kunnat beräknas. Huru stor denna

ökning kan förväntas bliva, kan naturligtvis icke exakt

angivas. Många tecken, särskilt den erfarenhet som

vunnits genom den senaste tidens taxeringsresultat, tyda

dock på, att densamma blir betydande. För min del

har jag ansett, att förmögenhetstillväxten och den föreslagna

skatteförhöjningen böra kunna tillsammans åstadkomma

en höjning av arvsskattens i statsverkspropositionen

för år 1918 till 6,000,000 kronor beräknade belopp

med åtminstone 25 procent eller sålunda med minst

1,500,000 kronor.»

Till vad departementschefen sålunda anfört om

beräkningen för år 1918 vill statskontoret lägga, att

den fastighetstaxering, som kommer att försiggå under

år 1918, säkerligen måste i sin mån bidraga till höjning

av arvskatteuppbörden. Tager man så hänsyn

till att skatten, såsom nyss nämnts, redan för år 1916

influtit med något över 7,000,000 kronor, synes man

utan tvekan kunna för år 1919 därutöver beräkna en

Transport kronor 199,350,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000:

ökning med 1,500,000 kronor. Såsom ingående i stämpelavgiften

torde därför böra i riksstaten för år 1919

upptagas »arvsskatt och skatt för gåva» med ett beräknat

belopp av 8,500,000 kronor.

Enligt nådiga förordningen den 15 augusti 1913

(Svensk författningssamling nr 191) har från och med

den 1 september 1913 en ändring i gällande förordning

angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper trätt i kraft, varigenom nämnda

avgift vid köp av aktier och banklotter höjts med 50

procent. Försäljningsbeloppet för ifrågavarande slag

av stämplar har enligt rikshuvudboken utgjort:

Influtna beloppet för under januari—september

innevarande år försålda överlåtelsestämplar uppgår enligt

statskontoret tillhandakommen uppgift till 7,062,059

kronor, och under förutsättning att inkomsten för sista

kvartalet kommer att hava en häremot px-oportionell

storlek och således inflyta med 2,354,020 kronor, skulle

årets inkomst uppgå till 9,416,079 kronor.

De anförda siffrorna visa, att den tillbakagång,

som börjat under år 1913 och fortfarit under 1914 och

1915, efterföljts av en betydligt ökad livlighet på detta

område under 1916 och 1917. Så länge kriget fortfar,

torde ingen anledning finnas att antaga en tillbakagång

härutinnan och under den närmaste tiden efter kriget

kan man visserligen å ena sidan vänta en stark åtstramning

av penningmarknaden, men å andra sidan

tQrde samma omständighet i sin mån föranleda realisationer

av värdepapper, varigenom nu ifrågavarande del

av stämpeluppbörden påverkas i gynnsam riktning.

Statskontoret anser därför, att man för år 1919 bör

år 1912

» 1913

» 1914

» 1915

» 1916

kronor 1.518,466

» 1,177,093

» 590,480

» 734,527

» 4,264,031.

Transport kronor 199,350,000:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,

kunna beräkna ifrågavarande del av stämpeluppbörden

till 8,000,000 kronor.

Efter denna särskilda beräkning angående arvsskatt

och skatt för gåva samt överlåtelsestämplar övergår

statskontoret till övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:
år

1912 .................................................. kronor 10,355,778

)» 1913 .................................................. » 11,127,086

» 1914.................................................. » 10,480,207

» 1915 .................................................. » 9,429,527

» 1916................................................... » 13,811,942.

Om man beräknade ifrågavarande stämpeluppbörd

för år 1919 till samma belopp som för år 1916 eller i

runt tal ................................................... kronor 13,800,000

och härtill lade arvsskatt och skatt

för gåva ........................................... 8,500,000

och överlåtelsestämplar........................ .___8,000,000

skulle man erhålla .............................. kronor 30,300,000.

Härtill bör läggas den ökning av stämpelinkomsten,

som kan förväntas på grund av genom nådiga förordningen

den 19 juni 1917 (Svensk författningssamling

nr 329) vidtagen höjning av lagfartsstämpeln, aktiestämpeln

och obligationsstämpeln samt införande av

rånte- och lottsedelsstämplar. Då frågan om framläggande

av förslag härom (proposition nr 95 A) den 9 mars

1917 förevar i statsrådet, ansåg föredragande departementschefen

denna inkomstökning med största sannolikhet

kunna beräknas uppgå till ett belopp av 4,500,000

kronor. På grund av vissa sedermera i det ursprungliga

förslaget av riksdagen vidtagna ändringar, nedsattes

emellertid vid framläggande av en senare proposition

(nr 373) denna beräkning med 200,000 kronor,

och den höjning till först beräknade belopp, som av

bevillningsutskottet (betänkande nr 66 sid. 24) företogs

i avseende på stämpeluppbörden i dess helhet, motiverades

med hänsynen till den beslutade höjningen av

fondstämpeln och kan, då denna höjning enligt nådiga__

Transport kronor 199,

15

360,000: —

350,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000 —

förordningen den 30 mars 1917 (Svensk författningssamling

nr 101) ej skall gälla längre än till den 1 april

1918, icke inverka på beräkningen för 1919.

Med ett tillägg av 4,300,000 kronor stiger den

härovan beräknade summan för stämpeluppbörden i dess

helhet till 34,600,000 kronor.

Såsom förut är nämnt, kan stämpeluppbörden i

dess helhet för innevarande år beräknas till 50,567,404

kronor. I detta belopp ingår inbetalningen för stämpling

av aktiebrev och obligationer med icke mindre än

10,865,490 kronor. Då denna inkomstpost åren 1913,

1914 och 1915 influtit med endast respektive 451,184,

528,766 och 1,285,067 kronor, måste höjningen under

nästföregående och innevarande år betraktas såsom beroende

på den nu rådande goda penningtillgången och

därav föranledd ökad emissions verksam het. Att dessa omständigheter

skola fortfara till år 1919, lärer man näppeligen

få göra sig räkning på. Möjligen bör man bereda

sig på minskning i den totala stämpeluppbörden även

med hänsyn till andra delar av densamma, än som beröras

av emissionsverksamheten. Statskontoret föreställer

sig dock, att nödig försiktighet får anses iakttagen,

om man för år 1919 beräknar samma stämpeluppbörd,

som man nu har anledning vänta för innevarande

år, med avdrag för en del av vad som belöper

på stämpling av aktiebrev och obligationer, men

med iakttagande å andra sidan av att en icke obetydligt

ökad inkomst av lagfartsstämpeln torde kunna förväntas

på grund av höjningen av denna stämpelavgift

i förening med den betydande fastighetsomsättning med

stark prisstegring, som allt sedan krigets början gjort

sig gällande och som även under år 1919 åtminstone i

någon mån torde kunna påräknas. Den på statistiken

för tiden före innevarande år grundade beräkningen

skulle sålunda höjas till ett runt belopp av 45,000,000

kronor».

Statskontoret har, på grund av vad sålunda anförts,

föreslagit, att i riksstaden för år 1919 måtte med

Transport kronor 199,350,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets ht t/inkunde Nr 67. 17

Transport kronor 199,850,000: -—

45.000. 000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 8,500,000 kronor).

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den

14 januari 1918 yttrade chefen för finansdepartementet i

fråga om beräkningar av stämpelmedlen följande:

»Stämpelmedlen hava av statskontoret beräknats

till den avsevärda summan av 45 miljoner kronor, mot

20.r> miljoner kronor i 1918 års stat. Då jag icke

vågar förutsätta, att vid en återgång till mera normala

förhållanden inkomster under denna skattetitel kunna

vara att påräkna i samma utsträckning som under år

1917 — jag behöver i detta sammanhang blott erinra

om stämpel å aktiebrev och obligationer, fondstämpeln

o. s. v. — har jag ansett försiktigheten bjuda, att inkomsten

av stämpelmedel beräknas till 35 miljoner

kronor.»

Med sist angivna belopp har också denna inkomsttitel

upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat för år 1919.

Enligt det vid propositionen 459 fogade statsrådsprotokollet

har departementschefen framhållit, att

av enahanda skäl, som föranlett den ändrade inkomstberäkningen

beträffande den ordinarie skatten å inkomst

och förmögenhet, även en höjning borde företagas

i beräkningen av, bland annat, stämpelmedlen.

Beträffande dessa ansåge departementschefen sålunda

väl skäl förefinnas att höja beräkningen av intäkten,

men vågade icke därutinnan, särskilt med hänsyn till

emissionsverksamhetens avmattning, gå längre än att

föreslå, att stämpelmedlen i riksstaten uppfördes till

40.000. 000 kronor, med vilket belopp ifrågavarande

medel även upptagits i den uti propositionen 459 framlagda

nya inkomstberäkningen.

Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har

stämpeluppbörden, punschskatten undantagen, under år

1917 utgjort 51,908,343 kronor 76 öre samt under

Transport kronor 199,350,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.) 3

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 199,350,000: —

månaderna januari—april 1918 belöpt sig till 24,448,132

kronor 34 öre.

Utskottet vill bär erinra, att Kungl. Maj:t i

proposition nr 230 framlagt förslag till vissa ändringar

av stämpel- ocli londstämpelförordningarna, åsyftande,

bland annat, införande av stämpelbeskattning av utländska

aktie- och lottbrev in. m., ävensom därav föi-- anledd ändring i bestämmelserna angående fondstämpelns

utgörande. Ifrågavarande förslag hade emellertid icke

beräknats vara av betydelse för statsregleringen, och

för övrigt har riksdagen numera avslagit propositionen

i vad den avsåg aktier och andra andelsbevis i utländska

företag. Med framhållande, att avkastningen av ifrågavarande

inkomsttitel, särskilt i betraktande av de avsevärda

belopp, varmed stämpelmedel enligt det ovan

sagda influtit under år 1917 och innevarande års fyra

första månader, synes hava i Kungl. Maj:ts förslag beräknats

väl låg, men att någon förhöjning av den föreslagna

beräkningen icke sjmes tillrådlig, då inkomstberäkningen

beträffande vissa andra inkomsttitlar, särskilt

tullmedlen, på grund av nuvarande förhållanden

måste bliva mer än vanligt osäker, får utskottet hemställa,

att stämpelmedlen, därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva

8,500,000 kronor, måtte för år 1919

beräknas till............................ kronor 40,000,000: —.

G:o.

Lastpenningarna.

Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits

till 900,000 kronor, utgjorde:

Transport kronor 239,350,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

år 1912

» 1913

» 1914

» 1915

» 1916

bevillningsutskottets betänkande Nr 07. 19

Transport kronor 239,350,000: —

.................................. kronor 751,318

.................................... » 815,354

................................... » 761,392

.............................. » 813,831

...................... » 791,161.

Do här ovan anförda inkomstbeloppen böra minskas

med beloppet av restitutioner, vilket belopp dock

för år 1916 endast uppgått till 2,859 kronor.

Under hänvisning till att skeppstarten under de

första åren efter kriget kunde väntas snarare över- än

understiga vad den skulle blivit, om intet krig mellankommit,

har statskontoret upptagit lastpenningarua för

år 1919 till oförändrat belopp 900,000 kronor.

Med detta belopp hava lastpenningarna också ingått

i föreliggande riksstatsförslag.

Enligt meddelande till utskottet från generaltullstyrelsen

debiterades lastpenningarna för år 1917 med

453,892 kronor 38 öre och utgjorde:

...... ......

År 1917

År 1918

kronor

kronor

Under januari ...................

............. 77,622

43

45,366 ; 52

» februari ..................

............ 24,580

92

36,670 80

» mars ......................

............. 18,390

93

37,908 88

» april ......................

.............. 27,681

50

36,217 | 76

Summa 148,275

78

156,163 | 96

Utskottet hemställer,

att lastpenningarna må för år

1919 beräknas till ................... kronor 900,000:

Transport kronor 240,250,000: —

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

B evillnimj sidskuttets betänkande Nr 67.

Transport kronor 240,250,000

7:o.

Krigskonjunkturskatt.

Krigskonjunkturskatt skall enligt bestämmelserna

i förordningen om krigskonjunkturskatt den 30 juni

1916 på grund av taxering under år 1916 och följande

år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom det

av nuvarande krigstillstånd framkallade läget.

Statskontoret har angående krigskonjunkturskatten

i sin förutnämnda skrivelse den 13 december 1917 anfört

följande:

))I enlighet med bestämmelserna i denna förordning

har för år 1916 debiterats krigskonjunkturskatt till belopp

av 85,809,429 kronor, varav avkortats, restituerats

eller uppförts på restlängd sammanlagt ungefär 70,417

kronor. Sedermera har genom nådiga förordningen den

25 juni 1917 om ändrad lydelse av 8 och 12 §§ i förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt

tariffen för denna skatt blivit skärpt. Den efter de nya

bestämmelserna verkställda taxeringen av krigskonjunkturskatt

för innevarande år har, vad länen beträffar

utom Malmöhus län, avslutats under förra månaden och

enligt uppgifter från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

givit till resultat ett sammanlagt skattebelopp

av 184,136,057 kronor, i vilken summa ingår ett för

Malmöhus län av länsstyrelsen beräknat approximativt

belopp. För Stockholms stad avslutas krigskon junkturskattenämndens

arbeten först senare. Enligt vad statskontoret

inhämtat, lärer man kunna vänta, att taxeringsbeloppet

för denna stad för innevarande år kommer att

uPP£>å till minst 60 miljoner kronor. Under antagande

härav skulle skatten för hela riket för innevarande år

kunna beräknas till i runt tal 244,000,000 kronor.

Skattebeloppet för år 1919 utgår på grund av

krigsvinster under år 1918 och är således beroende av,

under huru stor del av detta år kriget kan komma att

Transport kronor 240,250,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 21

Transport kronor 240,250,000: —

fortgå samt vilka möjligheteter till vinstgivande affärsverksamhet

därav kunna betingas. I saknad av varje

möjlighet att i detta hänseende göra någon förutberäkning,

har statskontoret för år 1919 upptagit skatten till

ungefär eu tredjedel av ovan för innevarande år beräknade

belopp eller i runt tal 80,000,000 kronor.»

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet

i fråga om beräkningen av krigskonjunkturskatten anfört,

att, då rådande förhållanden bjödo att iakttaga nödigförsiktighet

vid beräkningen av skatterna å inkomst,

förmögenhet och rörelse, han ej ansett sig kunna upptaga

krigskonjunkturskatten till det av statskontoret

beräknade beloppet, utan funnit sig böra stanna vid ett

till 60 å 65 miljoner kronor nedsatt belopp, vilket för

utjämning i riksstatens slutsiffra borde upptagas till

62,652,100 kronor.

Med sistnämnda belopp 62,652,100 kronor har ock

denna inkomsttitel upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

Jämväl beträffande krigskonjunkturskatten bär

departementschefen enligt det vid propositionen 459 fogade

statsrådsprotokollet framhållit, att av enahanda skäl,

som föranlett den ändrade inkomstberäkningen beträffande

den ordinarie skatten å inkomst och förmögenhet,

en höjning borde företagas även i beräkningen av ifrågavarande

skatt.

Därest man — anför departementschefen i förevarande

avseende — i brist på någon tillförlitlig beräkningsgrund

skulle utgå från det av statskontoret

gjorda antagandet, att krigskonjunkturskatten för år 1919

gåve en tredjedel av samma skatts intäkt för år 1917,

vilket antagande syntes kunna upprätthållas, skulle ifrågavarande

skatt kunna upptagas till ett belopp av cirka

84 miljoner kronor.

Vunne det genom Kungl. Maj:ts proposition nr

448 riksdagen förelagda förslaget angående nya tariffbestämmelser

i krigskonjunkturskatteförordningen riks
Transport

kronor 240,250,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 240,250,000

dagens bifall, skulle skatteintäkten växa med ungefär

en tredjedel av nyssnämnda belopp eller till 112 miljoner

kronor. Då emellertid denna beräkning vilade på mycket

approximativa kalkyler och sannolikheten talade för, att

det av statskontoret gjorda antagandet gåve för lågt

värde för skatteintäkten, ansåge departementschefen sig

kunna föreslå att uppföra krigskonjunkturskatten i budgeten

till 115 miljoner kronor, vilket belopp för slutsummans

avjämnande borde få fixeras till 115,792,096

kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande skatt upptagits

i den nya inkomstberäkningen.

Bestämmelserna om krigskonjunkturskattens beräkning

vid skattens debitering återfinnas i krigskonjunkturskatteförordningens

8 §.

I berörda proposition nr 448 hade föreslagits, att

nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade lydelse:

8 §•

1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där oj i 2

och 3 mom. här nedan annorlunda stadgas, beräknas

enligt denna

Beskattningsbar

merinkomst

Procenttal

Kronor

2,000

4

20,000

13

40,000

14

60,000

15

80,000

16

100,000

17

150,000

18.5

200,000

20

Tariff.

Ökning för varje

fullt Hundratal

Skattebelopp

kronor, som faller

mellan de i kol. t

angivna inkomst-

beloppen

Kronor

Kronor

80

14

2,600

15

5,600

17

9,000

19

12,800

21

17,000

21.5

27,750

24.5

40,000

30

Transport kronor 240,250,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande

Nr 6*7. 23

Tran

spof

t kronor 240,250,000: —

Ökning för varje

fullt hundratal

Beskattningsbar

merinkomst

Procenltul

Skattebelopp

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst-

beloppen

Kronor

Kronor

Kronor

250,000

22

55,000

34

300,000

24

72,000

38

350,000

26

91,000

42

400,000

28

112,000

38

500,000

30

150,000

42

600,000

32

192,000

46

700,000

34

238,000

50

800,000

36

288,000

46

1,000,000

38

380,000

42

2,000,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor

eller därutöver, utgör skatten 40 kronor för varje fulla

100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt

bankbolags för året till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomst överstiger 10 procent av

bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxeringberäknats,

skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade

inkomstprocenten överstiger 10 men ej 100

procent med 0.0 5 procent av det enligt 1 mom. beräknade

skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten

överstiger 100 procent, med 0.0 1 procent av nyssnämnda

skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må

förhöjas med mera än 50 procent.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment

omförmäld förhöjning av krigskonjunkturskatten utfärdar

Kung]. Maj:t erforderliga tabeller.

Transport kronor 240,250,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport- kronor 240,200,000

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för

annat utländskt bolag, som driver bankrörelse, förhöjes

det enligt 1 mom. beräknade skattebeloppet med 30

procent av samma belopp.

Detta förslag innebar dels en skärpning av den

allmänna tariffen (1 mom.) och dels ett skattetillägg förvissa

bolag (2 och 3 mom.).

Numera har riksdagen fattat beslut med anledningav

ifrågavarande proposition, nr 448, och därvid antagit

omläggningen av den allmänna tariffen, men icke

godkänt det ifrågasatta tillägget för bolagen.

Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat,

att den debiterade inkomsten av ifrågavarande skatt för

år 1917 uppgått till 251,507,413 kronor 29 öre samt

att efter avdrag av avkortningar och restitutioner samt

skillnaden mellan vid 1917 års början och slut utestående

skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten

belöpt sig till 251,009,399 kronor 51 öre.

Med de i propositionen nr 448 föreslagna ändringarna

beträffande bestämmelserna om beräkning av

krigskonjunkturskatt, å vilka bestämmelser Kungl. Mapts

uppskattning av ifrågavarande inkomsttitels belopp

grundais, avsågs att bereda en ökad skatteintäkt av

omkring 60,000,000 kronor, och beräknades, enligt vad

utskottet inhämtat, härav inflyta genom omläggningen

av den allmänna tariffen omkring 25,000,000 kronor

och genom tillägget för bolagen omkring 35,000,000

kronor. Då, såsom ovan nämnts, riksdagen icke bifallit

förslaget om tillägg vid krigskonjunkturskattens

beräknande för bolag, lärer inkomsten av ifrågavarande

skatt böra i riksstaten upptagas till ett belopp, som

med ungefär sistnämnda summa underskjuter vad Kungl.

Maj:t för denna inkomsttitel beräknat.

Utskottet hemställer,

att krigskonjunkturskatt måtte

för år 1919 beräknas till ...... kronor 80,800,000

Transport kronor 321,050,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 25

Transport kronor 321,050,000: —

8:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen hava influtit med:

år 1912 ................................................... kronor 63,575,495

» 1913 .................................................. « 68,902,689

» 1914-................................................... b 58,217,725

» 1915 ............................................... » 54,850,960

» 1916 ................................................... » 60,956,020.

1 ovanstående tabell är avdrag gjort för avkortningar

och restitutioner.

I riksstaten för år 1918 äro tullmedel upptagna

till ett belopp av 70,000 kronor.

En översikt över krigsförhållandenas inverkan på

denna skattetitel lämnar nedanstående tablå över tulluppbörden

under åren 1914—1917. I denna tablå äro

inga avdrag gjorda.

1914

1915

1916

1917

Under

januari .........

5,407,027

4,782,442

4,536,809

4,518,086

»

februari .........

5,117,622

4,486,499

4,777,909

3,757,880

»

mars ............

5,919,211

5,007,890

5,653,836

3,632,292

april ............

5,959,304

5,516,552

4,978,212

3,062,163

»

maj...............

6,447,068

5,472,225

6,223,255

3,370,333

»

juni...............

5,591,168

4,309,138

6,220,413

3,403,150

»

juli ...............

5,309,062

4,443,099

5,595,022

4,418,172

•

augusti ........

2,384,253

4,193,305

5,749,554

4,029,951

»

september ......

3,422,354

4,475,820

5,729,843

2,884,414

»

oktober .........

4,627,145

4,379,878

4,841,744

3,351,922

»

november ....

4,851,935

4,402,306

4,748,300

3,772,348

»

december .....

4,845,228

4,688,088

4,187,636

—

Summa

59,941,377

56,157,242

62,242,533

40,200,711

Transport kronor 321,050,000: —

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 7 sand. .55 höft. (Nr 67.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 321,050,000

Jämför man talen i de senare kolumnerna av förestående

tabell med motsvarande tal i den första kolumnen,

finner man, att tulluppbörden under de olika

månaderna av nedannämnda år i procent av samma

uppbörd under motsvarande månader av år 1914 ställt

sig sålunda:

1915 1916 1917

Januari................

....................... 87. rs

O

82.9 s

o

/’©

82.6 4

0/

Februari ............

....................... 87. S7

»

93.36

■»

73.43

»

Mars..................

....................... 84.60

»

95.5 2

»

61.86

»

April...................

....................... 92.5 7

» :

83.54

»

51.38

»

Maj ...................

....................... 84. ss

96.53

»

52.28

»

Juni ...................

........................ 77.07

»

93.3 7

»

60.8 7

»

Juli ...................

....................... 83.69

105.89

83.2 2

»

Augusti...............

....................... 175.SS

»

241.1Ö

169.0 2

y>

September ..........

...................... 130.7 s

167.42

»

84.26

»

Oktober .............

....................... 94.66

»

104.64

»

72.44

»

November...........

....................... 90.73

>

97.86

»

77.7 3

»

December.............

....................... 96.78

» |

86.43

>

Medeltal! 93.69

O/

/O

103.84

0/

/O

72.96

G

/O

Efter att Lava meddelat ovanstående sifferuppgifter

bär statskontoret beträffande denna inkomsttitel anfört

följande:

Beräknade man avkortningar och restitutioner till

ungefär samma belopp som år 1916 eller 1,286,513

kronor, erhölle man för den behållna inkomsten under

år 1917 det runda beloppet 42,500,000 kronor.

»Härvid», fortsätter statskontoret i sin skrivelse

den 13 december 1917, »är nu att märka, att spannmålstullarna.

varit under innevarande år suspenderade.

Beloppet av dessa tullar för tiden före den 27 december

1914 och det beräknade beloppet av den uteblivna

tullinkomsten efter sagda tidpunkt har enligt uppgift

från generaltullstyrelsen utgjort:

Transport kronor 321,050,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillning,vitskottets betänkande Nr ti''7.

Transport kronor 321,050,000: —

1912 kronor 11,249,000: —

1913 » 12,192,000: —

1 januari—27 december 1914 » 7,724,000: —

2 7 december 1914—31 december

............................. 1915 » 12,441,000: —

1 januari—30 september 191(5 » 7,(599,000: —.

För år 1919, om kriget då är slut ocli spannmålstullarna

åter satts i kraft, lärer man kunna beräkna

eu uppbörd av sådana tullar å 12,200,000 kronor.

Om man för övriga tullinkomster beräknar samma

inkomst som under innevarande år eller, enligt vad

ovan anförts, 42,500,000 kronor, får man för år 1919

ett totalbelopp av 54,700,000 kronor.

Emellertid är tydligen ifrågavarande skattetitel

en av dem, på vilka det mellan främmande makter pågående

kriget bär eu synnerligt kraftig verkan. Statskontoret

anmärkte i sin inkomstberäkning för år 1918,

att, om man ville ur sina beräkningar eliminera krigets

inverkan, syntes man på grund av den livaktighet på

alla områden, som man väl finge vänta sig efter krigets

slut, och under förutsättning att kriget upphört före ingången

av år 1918, kunna för nämnda år beräkna lika

stora tullinkomster, som om den erfarenhetsmässiga utvecklingen

under tiden närmast före kriget fått ostörd

fortgå. Nu hade, såsom statskontoret anförde i sin underdåniga

skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning

för år 1916, den behållna tullinkomsten under

femårsperioden 1909—1913 uppgått till 62,061,912 kronor

i medeltal om året med en årlig ökning av i medeltal

2,769,067 kronor. Utginge man från nämnda medelinkomst

.......................................... kronor 62,061,912: —

och därtill lade den ökning som

belöpte från mitten av femårsperioden

1909—1913 till

år 1918 eller .........................»_ 19,383,469: —

erhölle man .................................. kronor 81,445,381: —.

Vid förestående beräkning vore frånräknade alla

Transport kronor 321,050,000: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 321,050,000

avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för

beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter samt tulltjänstemans andelar av ersättning

för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid

för dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppförts

ett anslag på tullverkets omkostnadsstat, borde till det

nyss beräknade beloppet av tullmedel för år 1918 läggas

ett mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket

i tullverkets stat beräknats till 500,000 kronor. Man

komme då till ett belopp av i runt tal 82,000,000

kronor.

Nämnda belopp, 82,000,000 kronor, synes man

även vid beräkningen för år 1919 kunna antaga såsom

en approximativ uppskattning av vad de före kriget

gällande tullarna kunna väntas inbringa efter krigets

slut. Bland dessa tullar voro emellertid även spannmålstullarna,

och bevillningsutskottet vid innevarande

års riksdag har (betänkande nr 66, sid. 35) förklarat

sig anse, att, även om fred inträder före 1918 års ingång,

föga sannolikhet finnes för antagandet, att spannmålspriserna

på världsmarknaden komma att berättiga

till att sätta ifrågavarande tullar i kraft, åtminstone

under någon större del av nämnda år. Då utskottet

sålunda icke velat räkna med någon inkomst av spannmålstullarna

för år 1918, har utskottet funnit förenämnda

belopp, 82,000,000 kronor, böra nedsättas med

ett belopp som i det närmaste motsvarar den beräknade

inkomsten av spannmålstullarna eller till 70,000,000

kronor.

Ehuru nu förevarande beräkning avser ett senare

år, kvarstår givetvis omöjligheten att förutsäga, huruvida

omständigheterna kunna komma att påkalla återinförande

av spannmålstullar. Vid sådant förhållande

vill det förefalla statskontoret som om man lämpligen

kunde gå en medelväg och räkna med det belopp, som

motsvarar antagandet, att nämnda tullar bliva gällande

under halva år 1919, eller således 76,000,000 kronor.»

Transport kronor 321,050,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

LJ9

lie eillninystd skott elx betänkande Nr 67.

Transport kronor 321,050,000: —

Statskontoret har i detta sammanhang erinrat om

vad statskontoret redan i sin skrivelse med inkomstberäkning

för år 1918 påpekat, att penningvärdets nedgång

visserligen är utan inverkan på de i det föregående

beräknade beloppen av tullinkomster, eftersom

dessa utgå i proportion till vikten av de förtullade

varorna, men att just därför nämnda nedgång i realiteten

innebär '' en sänkning av tullen i förhållande till

de förtullade varornas värde.

Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 januari 1918

vid beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna anfört,

att i fråga om tullmedlen kunde ifrågasättas, huruvida,

som statskontoret förutsatt, spannmålstullarna kunde

sättas i kraft för senare hälften av år 1919. Skulle

så icke bliva förhållandet, minskades tullarnas avkastning

enligt statskontorets beräkning med 6 miljoner

kronor. Departementschefen ansåge det därför tryggast

att beräkna inkomsterna av tullmedlen till 70,000,000

kronor.

Med sistnämnda belopp, 70,000,000 kronor, hava

tullmedlen uppförts i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har chefen

för finansdepartementet till det i propositionen 459 åberopade

statsrådsprotokollet anfört följande.

För en korrigering av inkomstsiffran för tullmedel

saknades varje bestämd hållpunkt. Tidpunkten för krigstillståndets

avslutande vore i fråga om tullintäkterna av

alldeles avgörande betydelse. Den i statsverkspropositionen

föreslagna siffran 70 miljoner kronor vore beräknad

under förutsättning, att kriget icke fortginge

även under år 1919. Därest för nästkommande år tullintäkterna

skulle beräknas under den motsatta förutsättningen,

kunde man med ledning av erfarenheterna

hittills icke våga beräkna inkomsten högre än till ungefär

35 miljoner kronor, i vilket avseende departements
Transport

kronor 321,050,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 321,050,000:

chefen åberopade en av generaltullstyrelsen den 27 maj

1918 avgiven promemoria. Då departementschefen nu

i överensstämmelse med den allmänna utgångspunkten

för hela budgetförslaget — antagandet att 1919 komme

att vara ett fredsår — icke föresloge någon ändrad

beräkning av 1919 års tullinkomster, hade han velat

uttryckligen betona, att ifrågavarande inkomsttitel kunde

komma att utvisa ett mycket betydande underskott.

Berörda promemoria är av följande lydelse:

»Den debiterade tulluppbörden uppgick under år 1917 för

de särskilda månaderna till följande belopp:

januari ..........

......... kronor 4,518,085: 8 9

februari ......

.......... » 3,757.879: 95

mars ..............

......... » 3,632.291:82

11,908,257: oe

april ...........

.......... kronor 3A62,163: 2 8

maj ............

.......... » 3.370,333:5 6

juni

........ » 3.403.149: 95

9,835,646: 79

juli ..........

...... kronor 4,418,171: 64

augusti .........

.......... » 4,029,951:28

september ......

......... » 2.884.414: 23

11,332,537: 15

oktober..........

......... kronor 3,351.921: 58

november ......

.......... » 3,772,320: 19

december .....

» 3.500.953: 7 6

10.625,195: 53

Summa kronor 43,701,637: 13.

För samma år utgjorde resti tu tioner en summa av kronor

1,165,944: re, vadan i rikshuvudboken upptages en inkomst av

tullmedel å kronor 42,535,692: 37.

För innevarande år uppgå de debiterade tull medlen till

följande belopp, månadsvis fördelade:

januari .................... kronor 3,098,374:0 6

februari ................... » 2,662,118: 72

mars ...................... » 2,970,871: s 7 8,731,364:75

april ........................ kronor 3,197,318: 72

Med hänsyn till att någon stegring av tulluppbörden under

sommarmånaderna lärer vara att emotse, torde riksstatsinkomsten

av tullmedlen för innevarande år kunna beräknas till åtminstone

35,000,000 kronor.

Transport kronor 321,050,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillnin<i8utskottetx betänkande Nr 6''7. 31

Transport kronor 321,050,000: —

Vad beträffar beräkningen av tullmedlen för ar 1919

torde, om man vidhåller* det i innevarande års statsverksproposition

gjorda antagandet, att världskriget skulle upphöra före

ingången av år 1919, icke föreligga anledning att frångå samma

beräkning, enligt vilken tullmedlen uppförts i riksstaten med

eu summa av 70,000,000 kronor. I den mån åter berörda antagande

anses icke kunna upprätthållas, torde det vara försiktigast

att icke räkna med högre inkomst av tullmedlen än i

medeltal 3,000,000 kronor i månaden.»

Utskottet har från generaltullstyrelsen inhämtat,

att debiterade tullmedel för tiden januari—april 1918

utgjorde i 1,928,683 kronor 47 öre. För samma tid

1917 utgjorde debiterade tullmedel 14,970,420 kronor

94 öre.

Utskottet vill erinra, att riksdagen i anledning

av en motion och i enlighet med bevillningsutskottets

förslag beslutat upphäva tullen å kalciumkarbid och bariumkarbid

under januari och februari månader 1919. Den

minskning i tullinkomster, som härav kan bliva följden,

torde icke vara av den betydelse, att densamma bolin

verka på förevarande beräkning.

1 anslutning till vad departementschefen anfört

angående ifrågavarande inkomsttitel får utskottet hemställa,

att tullmedlen må för år 1919

beräknas till................................. kronor 70,000,000:

Sockerskatten.

Statskontoret har angående sockerskatten, med

erinran att den i budgeten inginge med det debiterade

beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda

skrivelse den 13 december 1917 anfört följande:

Transport kronor 391,050,000: -

Utskéttet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 391,050,000: —

»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna

beskattningen av socker skulle för allt socker, som

efter den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller

dit infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk

erläggas en skatt med 13 öre för kilogram. För socker,

som till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull

enligt tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid

skattesatsen för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912

till 15 Va öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.

Från denna höjning undantogs dock det socker,

som tillverkades vid de redan anlagda råsockerfabrikerna

i Östergötland och Västergötland samt vid deri under

anläggning varande råsockerfabriken på Öland, för vilket

sockerskatten fortfarande intill 1913 års utgång skulle

utgå med det gamla beloppet eller 13 öre per kilogram.

1913 års riksdag medgav de förenämnda råsockerfabrikerna

ytterligare lindring i sockerskatten och fastställde

skattebeloppet för socker från dessa fabriker för tiden

intill 1918 års utgång till 12 öre för kilogram.

Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga

sockerkonsumtionen i riket:

år

1901—1902 råsocker..............

...................... 106,004

ton

»

1902—1903 » .............

...................... 107,681

»

»

1903—1904 » ..............

.................. 110,824

»

»

1904—1905 » ..............

..................... 108,530

»

»

1905—1906 » ............

..................... 118,494

»

))

1907 raffinad .............

..................... 117,525

»

»

1908 » .................

.................... 116,686

»

»

1909 » ................

.....................• 99,726

»

»

1910 » .................

.................. 116,826

»

))

1911 » ...............

................... 124,592

»

))

1912 » ................

.................... 126,504

»

»

1913 » .................

...................... 130.307

»

)>

1914 » .................

............... 135,984

))

}>

1915 .» .................

................... 151,719

))

1916 >. .................

................... 131,548

)>

eller för femårsperioden 1912—

ton med eu årlig medelökning

-1916 i medeltal 135,:

av 1,261 ton.

212

Transport kronor 391,050,000:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillning »utskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 391,050,000: —

Skatten var i 1913 ocli 1914 års riksstater uppförd

med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grund

av stegring i konsumtionen, vilken i sin mån ansågs

främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12

september 1913 (Svensk författningssamling nr 216)

gjorda nedsättning i tullen för socker, beslöt 1914 års

senare riksdag i enlighet med Eders Kung! Majrts nådiga

proposition skattens upptagande i 1915 års riksstat med

ett till 21,500,000 kronor förhöjt belopp, vilket belopp

höjdes i 1916 års riksstat till 22,000,000 kronor och i

1917 års riksstat till 24,000,000 kronor, för att i 1918

års riksstat nedsättas till 21,000,000 kronor.

Under januari—november innevarande år hava till

fritt bruk utlämnats 94,631 ton. Om under innevarande

månad utlämnas lika mycket som under december månad

nästlidet år eller 11,726 ton, skulle sammanlagda kvantiteten

av till fritt bruk under år 1917 utlämnat socker

uppgå till 106,357 ton.

Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande

från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads

slut utgjort 11,036,308 kronor. Förutsatt att under

innevarande månad skatten skulle debiteras med lika

stort belopp som under samma månad nästlidet år eller

1,846,131 kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas

till 12,882,439 kronor.

Genom tullverket har, enligt meddelande från

generaltullstyrelsen, under januari—november månader

innevarande år debiterats sockerskatt med 687,289

kronor. Om motsvarande uppbörd under innevarande

månad blir lika stor som under december 1916 eller

39,925 kronor, kommer den genom tullverket debiterade

sockerskatten för hela året att uppgå till 727,214 kronor.

Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,

att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för

innevarande år beräknas till 13,609,653 kronor.»

Från kontrollstyrelsen hade statskontoret erhållit

följande, den 7 december 1917 daterade promemoria

angående beräkning av sockerskatten för 1918 och 1919:

Transport kronor 391,050,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 55 käft. (Nr 67.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. *

Transport kronor 391,050,000: —

»Den 1 december 1917 fanns på lager vid samtliga

fabriker tillsammans 109 miljoner kilogram socker

beräknat som råsocker.

Under förutsättning att tillverkningen av råsocker

under december 1917 blir lika stor som under december

1916 eller 26 miljoner kilogram samt att för konsumtionen

under innevarande månad åtgå 16 miljoner kilogram,

skulle lagerbehållningen den 1 januari 1918

kunna beräknas vara 119 miljoner kilogram. Därav

torde 8 miljoner (8.5 miljoner 1916—1917) hörn reserveras

för sirapstillverkningen under år 1918. Återstå

sålunda den 1 januari 1918 för täckande av konsumtionen

under sistnämnda år 111 miljoner kilogram råsocker,

motsvarande 100 miljoner kilogram raffinad.

Socker av 1918 års skörd blir ej tillgängligt förrän

i slutet av november och kan därmed tillgodoses konsumtionen

under december 1918, som antage3 bliva 16

miljoner kilogram råsocker eller 14.4 miljoner kilogram

raffinad. Om konsumtionen 1918 sålunda beräknas till

100+14.4 eller 114.4 miljoner kilogram kunna 103

miljoner kilogram beräknas inbringa i skatt (å 16 öre

per kilogram) .................................... 16,400,000 kronor

samt 11.4 miljoner kilogram (å 12

öre per kilogram) ........................... 1,300,000 »

eller tillsammans 17,700,000 kronor

vartill sockerskatten under angivna förutsättningar beräknas

för år 1918.

Komma de höjda betpriserna att framkalla ökad

betodling, finnes ali anledning antaga, att även konsumtionen

1919 skall stiga till vad den var 1914, då

den inbringade en skatt av 21 1/i miljon kronor.»

Då den del av skatten, som för närvarande utginge

efter 12 öre för kilogram, borde från och med

år 1919 höjas till 16 öre för kilogram och då behållna

inkomsten under år 1914 av förevarande skattetitel, med

inräkning av uppbörd genom tullverket, enligt riksbuvudboken

uppgick till 21,619,004 kronor, ansåge

Transport kronor 391,050,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 391,050,000

statskontoret sig kunna föreslå sockerskattens upptagande

i riksstaten för år 1919 med ett till 21,500,000

kronor avrundat belopp.

Förslaget till riksstat upptager jämväl sistnämnda

belopp.

I anslutning till en av kontrollstyrelsen den 21

maj 1918 avgiven promemoria har emellertid sockerskatten

i den nya inkomstberäkningen upptagits till

15,000,000 kronor.

Berörda promemoria är av följande lydelse:

»För att bedöma, hur stor skatt kan beräknas för 1919

måste man först beräkna, hur mycket socker kan väntas finnas

på lager den 1 januari 1919.

Den 1 maj 1918 uppgick inneliggande lager till 84 miljoner

kilogram socker. Om utlämningen 1918 äger rum i den omfattning,

som ovan beräknats, komma under tiden 1 /n—31/12 1918 att

förbrukas 82 kilogram råsocker (61 miljoner VB—31/10» 21 miljoner

Yn —3Via)- Vid årsskiftet skulle sålunda finnas disponibelt 2

miljoner kilogram + skörden hösten 1918. För odling äro anmälda

27,000 hektar. Tillverkningsåret 1916 — 1917 erhöllos

3.6 ton råsocker per hektar, vilket för hösten 1918 skulle motsvara

en skörd av 97 miljoner kilogram råsocker. På grund av

knappheten på gödningsämnen och de osäkra förhållandena i

övrigt torde man ej böra beräkna skörden till mer än 90 miljoner.

För tiden 1/l—31/io 1919 skulle sålunda finnas disponibelt 92

miljoner kilogram råsocker eller ungefär samma kvantitet, som

beräknats till utlämning 1918 (30.3 miljoner kilogram Vi~s% + 91

miljoner kilogram 1/fS—31/10)- För november och december månader

1919 har man att tillgå 1919 års skörd och kan utlämningen

för dessa månader beräknas lika med utlämningen under samma

tid 1918 eller till 21 miljoner kilogram råsocker.

Beräknat för hela året 1919 blir utlämningen 113 miljoner

kilogram råsocker (92 + 21) eller i runt tal 100 miljoner kilogram

raffinad.

Antages nu, att skattesatserna 16 och 12 öre bliva gällande

och att

90 miljoner kilogram debiteras med 16 öre per kilogram vilket

gör........................................................................... 14.4 milj. kr.

10 miljoner kilogram debiteras med 12 öre per

•kilogram vilket gör............................................... 1.2_» »

blir den för 1919 beräknade skatten å till fritt

bruk utlämnat inhemskt socker........................... 15.6 milj. kr.»

Transport kronor 391,050,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 391,050,000: —

Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt

under år 1917 debiterats med 12,722,330 kronor 66 öre

och influtit med 14,383,535 kronor 75 öre. Sockerskatten

har under januari—april månader 1918 debiterats

med 3,528,022 kronor 8 öre och inbetalts med 4,849,827

kronor 68 öre samt för samma tid 1917 debiterats med

4,280,521 kronor 25 öre och inbetalts med 6,850,155

kronor 89 öre.

I proposition nr 240 har Kungl. Maj:t förelagt

riksdagen förslag till förordning om ändrad lydelse av

1 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning

av socker, åsyftande en utsträckning under

ytterligare några år av den skattelindring, som nu åtnjutes

för den mellansvenska sockerindustriens tillverkningar.

Denna proposition har av riksdagen i huvudsak

bifallits och har därmed det antagande om skattesatsernas

storlek, varpå den i kontrollstyrelsens ovan

sist intagna promemoria gjorda beräkningen av sockerskattens

belopp under år 1919 grundats, vunnit bekräftelse.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i anslutning till sistnämnda

beräkning framställda förslag får utskottet hemställa,

att sockerskatten må för år 1919

beräknas till .............................. kronor 15,600,000: —

10:o.

Tobaksskatten.

Tobaksskatten är i 1918 års riksstat upptagen till

15,500,000 kronor.

För månaderna januari—oktober 1917 har nu

ifrågavarande skatt influtit med ett belopp av 15,985,683

kronor.

Rörande statens inkomst av tobaksmonopolet för

Transport kronor 406,650,000: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 406,650,000: —

år 1919 liar statskontoret åberopat en till statskontoret

från aktiebolaget svenska tobaksmonopolet överlämnad

promemoria, i vilken det heter:

»Skulle de nuvarande importförhållandena fortfara

även under åren 1918 och 1919, torde icke endast de

uppskattningar, som tobaksmonopolet lämnat till statskontoret

rörande statens inkomster av tobaksmonopolet

för 1918 bliva osäkra utan även statens inkomst från

samma källa för 1919 undandraga sig varje uppskattning.

Under år 1917 har importen av tobak visat sig

mycket vansklig och har icke kunnat hålla jämna steg

med förbrukningen. Emellertid har tobaksmonopolet

så pass stora lager av tobak i Sverige, att tillverkningen

under 1917 och en del av 1918 är säkerställd, även om

en viss begränsning i försäljningskvantiteten måste vidtagas.

Skulle däremot någon avsevärd import icke

kunna åvägabringas åtminstone under senare delen av

1918, kommer tobaksmonopolets förmåga att tillhandahålla

tobaksvaror under 1918 att avsevärt begränsas

och tobaksskattebeloppet att i proportion minskas. Skulle

kriget fortsätta även under år 1919, är det omöjligt att

nu överblicka i vad mån det kan bliva möjligt att förse

allmänheten med tobaksvaror och följaktligen att beräkna

statens inkomst å tobak.

Kunde man däremot räkna med, att kriget slutade

före medio av 1918, och tonnage kunde uppbringas för

hemforsling av de kvantiteter tobak, som tobaksmonopolet

inköpt och som för dess räkning ligga lagrade

på olika ställen utomlands, är det möjligt att göra en

uppskattning rörande skatteinkomsterna för 1919.

Enligt i dagarna lämnad uppgift till expeditionschefen

i kungl. finansdepartementet torde statsverkets

inkomst å tobak under år 1917 komma att uppgå till:

Inbetald tobaksskatt för december

1916.................................... kronor 1,378,072:91

Inbetald tobaksskatt för januari

—september 1917 .................. » 14,476,039: 5 8

Transport kronor 406,650,000: —

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 406,650,000: —

Uppskattad tobaksskatt för oktober

och november 1917 ...... kronor 3,000,000: —

kronor 18,854,112: 49.

Utdelning å stamaktier i

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet

för verksamhetsåret

1916, utbetalade 22 maj 1917...... » 4,770,000: —

kronor 23,624,112: 49.

Tull för oarbetad tobak för år

1917 .......................................... » 4,800,000: - -

Tull för arbetad tobak för år

1917 ......................................... » 925,000: —

kronor 5,725,000: —.

I ovanstående ingår ej tull för av resande importerad

arbetad tobak.

Ovanstående belopp, avrundade, torde kunna godtagas

även som uppskattning av vad statens inkomst

å tobak skall bliva för år 1919, under förnisättning att

kriget upphör i medio av 1918.

Därvid torde inkomsten från tobaksskatt kunna

avrundas uppåt på grund av den höjning å tobaksvarornas

pris, som blir nödvändig att vidtaga med anledning

av ökade kostnader för tobak, ingredienser och

arbetslöner, även om hänsyn tages till därav betingad

minskning i omsättningen.

Däremot bör utdelningen å statens aktier avrundas

nedåt på grund av den begränsning i försäljningen,

som måste förutsättas bliva nödvändig under första

halvåret 1918. Tullen torde däremot anses kunna bliva

ungefär lika med den för detta år, 1917, beräknade:

De uppskattade beloppen skulle således bliva:

Tobaksskatt för år 1919 .............. kronor 19,500,000

Transport kronor 406,650,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 406,050,000:

Inkomst å stamaktier för verksamhetsåret

1918............................. kronor 4,500,000

kronor 24,000,000

Tull......................................................... » 5,700,000.»

Statskontoret hemställde i enlighet härmed, att

tobaksskatten i förslaget till 1919 års riksstat måtte

upptagas till 19,500,000 kronor.

Så har ävenledes skett.

Enligt det vid propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet

har chefen för finansdepartementet beträffande

tobaksskatten anfört följande:

»Inkomsten av tobaksskatt för år 1919 blir liksom

tullmedlen i mycket hög grad beroende av-krigstillståndets

fortvaro och dess verkningar å importen, såsom i en

P. M. från tobaksmonopolet framhålles Kan tillförsel

av tobak i erforderlig mängd erhållas från utlandet,

torde inkomsten av tobaksskatt bliva avsevärt

större än i statsverkspropositionen beräknats. Men i

motsatt fall är det möjligt, att tobaksskattens avkastning

sjunker till en ringa del av det i budgetförslaget

upptagna beloppet. Jag anser mig böra framhålla, att

även för denna skattetitel ett avsevärt underskott lärer

kunna uppstå. Emellertid har jag icke funnit tillräcklig

anledning föreligga att nu föreslå förändrad beräkning

av ifrågavarande skatt.»

Berörda promemoria från tobaksmonopolet, avgiven

den 30 maj 1918, är av följande lydelse:

»Härmed överlämnas begärda uppgifter rörande statens

inkomst av tobakshanteringen under år 1918. De beräknade

uppgifterna äro grundade på efter förhållandena möjligast noggranna

beräkningar.

Till riksbanken inlevererad tobaksskatt

för januari— april 1918.................... kronor 7,629,749: n

Beräknad tobaksskatt för maj —december

1918.................................................... » 15,560,000: —

Transport kronor 406,650,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 406,650,000: —

Influtna tullavgifter januari —

april 1918:

för oarbetad tobak ........................ kronor

» bearbetad » »

Beräknade tullavgifter för maj—december

19''18:

för oarbetad tobak ........................ »

» bearbetad » »

Till riksbanken inbetald utbetalning

å stamaktiekapitalet för år 1917................ »

1,383,680: —

650,000: -

2,140,000: —

815,000: —

4,770,000: —

Summa kronor 32,948,429: 7 7.

Härtill komma obetydliga tullavgifter för resandes import

av tobaksvaror.

Möjligen måste under senare delen av 1918 ytterligare inskränkningar

i expeditionen av tobaksvaror vidtagas, varigenom

tobaksskatten skulle minskas, men torde denna minskning komma

att motsvaras av den nyligen vidtagna prisförhöjningen å vissa

tobakssorter, så att tobaksskatten kommer att bibehållas ungefärligen

oförändrad under år 1918.

Beträffande statens inkomst av tobakshanteringen under

1919 är det ännu omöjligt att lämna några uppgifter, då denna

inkomst är beroende på tillförseln av tobak. Därest tobak i

erforderlig mängd kan erhållas från utlandet, torde för 1919 kunna

beräknas ungefärligen eller inemot samma inkomst som för 1918.»

Av styrelse- och revisionsberättelsen över aktiebolaget

svenska tobaksmonopolets verksamhet år 1917

framgår, att det för samma år belöpande skattebeloppet

utgjort 19,287,867 kronor 68 öre samt att till

statskontoret under år 1917 inbetalts:

för december 1916 inklusive

fabrikantlicens ........................ kronor 1,378,072:9 1

» januari—november 1917 .. . » 17,496,789: 62

Summa kronor 18,874,862: 5 3

Enligt vad utskottet därjämte inhämtat från aktiebolaget

svenska tobaksmonopolet har i tobaksskatt till

riksbanken under år 1918 inlevererats 9,889,957 kronor

41 öre, därav 1,791,078 kronor 6 öre utgjorde för december

1917 upplupen skatt och återstoden, 8,098,879

Transport kronor 406,650,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 406,650,000: —

kronor 35 öre, för tiden januari—april 1918 upplupen

skatt.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förevarande beräkning, hemställer

att tobaksskatten måtte för år

1919 beräknas till.................................... 19,500,000: —

Beträffande nedan under nr lira—14:o upptagna bevillning» i''

skall utskottet längre fram i detta betänkande göra hemställan 1 ett

sammanhang.

1 l:o.

Bränn vinstillverkningsskatt.

Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen

i riket har utgjort:

år 1912 ........................................................ liter 41,744,395

» 1913 ....................................................... i. 45,244,045

» 1914 ...................................................... » 38,791,008

» 1915......................................................... » 26,997,834

» 1916 ......................................................... » 28,820,574

eller i medeltal för dessa fem år 36,319,571.

Beträffande tillverkningsskatten har statskontoret

meddelat följande översikt för femårsperioden 1912—

1916:

Influten

skatt

Avkortningar

och

restitutioner

Statsverket

behållet

år 1912 ...........................

24,211,832

1,565,766

22,646,066

» 1913 ...........................

23,791,111

1,501,654

22,289,457

» 1914 ...........................

22,203,575

1,468,781

20,734,794

» 1915 ...........................

23,563,565

1,396,822

22,166,743

» 1916 ...........................

18,804,589

1,474,228

17,330,361

Med förmälan att kontrollstyrelsen enligt en statskontoret

tillhandakommen promemoria beräknat till
Transport

kronor 426,150,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 höft. (Nr 67.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 426,150,000:

verkningsskatten för år 1918 till 5,950,000 kronor och

för år 1919 till 16,000,000 kronor, har statskontoret

hemställt, att brännvinstillverkningsskatten måtte i 1919

års riksstat upptagas med sist angivna belopp.

Chefen för finansdepartementet bär, enligt statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 januari

1918, ansett, att man med hänsyn till de inskränkningar,

som sannolikt komme att råda i fråga om brännvinstillverkningen,

icke borde beräkna avkastningen av

denna skattetitel för år 1919 till mera än 10,000,000

kronor.

Sistnämnda belopp bar ock ingått i Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

12:o.

Bränn vinsförsäljningsmedel.

Statskontoret har, med erinran att brännvinsförsäljningsmedlen,

enligt den lydelse 25 § i gällande förordning

angående försäljning av brännvin erhållit

genom förordningen den 18 juli 1913 (Svensk författningssamling

nr 197), numera tillfalla statsverket, samt

att de med ett belopp av 4,000,000 kronor upptagits

i 1918 års riksstat bland »egentliga statsinkomster»,

under avdelningen »tullar och acciser», vidare meddelat,

att brännvinsförsäljningsmedlen för nedannämnda år

uppgått till följande belopp:

år 1910 ................................................... kronor 16,831,708

» 1911 ................................................. » 19,051,380

» 1912 ................................................... » 19,426,838

» 1913 .................................................. » 19,379,662

eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.

Åren 1915 och 1916 utgjorde den behållna inkomsten

av denna titel respektive 17,012,176 och

18,301,733 kronor.

Då kontrollstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande _

Transport kronor 426,150,000:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor

medel, i likhet med för år 1918 måtte lör år 1919 beräknas

till 4,000,000 kronor, bär statskontoiet hemställt,

att brännvinsförsäljningsmedlen måtte i riks
staten

för år 1919 upptagas till 4,000,000 kronor.

Med sistnämnda belopp hava ifrågavarande medel

ock upptagits i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till riksstat.

13:o

Maltskatten.

Under femårsperioden 1912—1916 har statsverket

av denna skattetitel haft följande behållna inkomst:

år 1912 ...........................

j> 1913 ..........................

» 1914 .......................

» 1915 ............................

» 1916 ...........................

.. kronor 4,913,094

» 5,236,867

» 5,473,469

» 5,469,331

» 5,843,562.

Statskontoret, som approximativt beräknat 1917

års uppbörd av maltskatt till 3,781,435_ kronor, har

hemställt, att denna skattetitel måtte i riksstaten för

år 1919 upptagas med 3,000,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har också titeln i fråga

blivit i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna

förslag till riksstat uppförd.

14:o.

Punschskatten.

Denna skatt, vilken utgår med 60 öre för varje

liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes i

1904—1906 årens riksstater med 1,300,000 kronor.

Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift

till enahanda belopp som för punsch stadgats även

för arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till

1,500,000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera

Transport kronor

43

426,150,000:

426,150,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor

varit i 1909—1912 årens riksstater uppförd. På grund

av inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret

i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning

för åren 1913, 1914, 1915 och 1916, att titeln

måtte upptagas med förhöjda belopp, nämligen för 1913

med 1,700,000 kronor, för 1914 med 1,800,000 kronor,

för 1915 likaledes med 1,800,000 kronor och för 1916

med 2,000,000 kronor, vilka förslag blevo av Kungl.

Maj:t och riksdagen bifallna. För år 1917 var skatten

upptagen i förslaget till riksstat med oförändrat belopp,

men då inkomsten syntes vara i stigande höjdes beräkningen

av riksdagen till 2,300,000 kronor. På grund

av en av kontrollstyrelsen under våren 1917 gjord beräkning

är skattetiteln i riksstaten för år 1918 upptagen

med ett till 1,200,000 kronor sänkt belopp.

Skatten inflöt

år 1912 med

» 1913 »

» 1914 »

» 1915 j)

» 1916 »

kronor 1,838,119

» 1,956,992

» 2,239,522

» 2,140,299

» 2,146,389.

426,150,000: —

I sin ovannämnda skrivelse har statskontoret hemställt,

att punschskatten måtte i 1919 års riksstat upptagas

med samma belopp som i riksstaten för år 1918

eller 1,200,000 kronor.

Sistnämnda belopp har också ingått i Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till

riksstat.

Angående förenämnda under punkterna ll:o—14:o

omnämnda inkomsttitlar, nämligen brännvinstillverkningsskatt,

brännvins försäljning smedel, maltskatt och punschskatt,

har chefen för finansdepartementet till det vid

propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Beträffande statsverkets inkomster av rusdrycksmedel

är det uppenbart, att de i budgetförslaget intagna

Transport kronor 426,150,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 45

Transport kronor 426,150,000: —

posterna böra genomgående förminskas, med undantagför

brännvinsförsäljningsmedlen. Jag bar icke någon

erinran att göra mot de av kontrollstyrelsen utförda, i

en P. M. återgivna beräkningarna. Jag föreslår alltså,

att följande poster upptagas till nedannämnda belopp i

riksstaten, nämligen

brännvinstillverkningsskatt .................. 2,800,000 kronor

brännvinsförsäljningsmedel ................. 6,000,000 »

maltskatt .................................................. 500,000 »

punschskatt ............................................. 1,000,000 » .»

Berörda promemoria, avgiven den 21 maj 1918,

är, såvitt angår nu ifrågavarande skatter, av följande

lydelse:

»A. Brännvinstillverkningsskatt.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner:
år

1913 med .................................................... 22,289,456 kronor

» 1914 » 20,734,793 »

» 1915 » 22,166,743 »

» 1916 » 17,330,360 »

» 1917 » approximativt........................... 4,668,913 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 8,225,000

kronor och i förslaget till 1919 års riksstat till 10,000,000 kronor.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan

tillverkning av brännvin än vid jästfabriker och sulfitfabriker

under tillverkningsåret 1918—1919 kommer att inställas, äro de

gjorda beräkningarna icke numera hållbara.

Under erinran därom, att med hänsyn till de ovissa förhållandena

i fråga om brännvinstillverkning och brännvinsförsäljning

synnerligen stora svårigheter möta för en tillförlitlig inkomstberäkning

på detta område, anser dock kontrollstyrelsen

sig kunna, under förutsättning att någon större rubbning uti nu

rådande förhållanden icke kommer att äga rum, uppskatta förbrukningen

av beskattat brännvin under åren 1918 och 1919 på

följande sätt.

Vid ingången av år 1918 funnos på brännerinederlag och

allmänna brännvinsnederlag utom sulfitsprit omkring 6,700,000

liter brännvin å 50 procent. Tillverkningen av brännvin vid

jästbränneriema torde med ledning av tillverkningssiffroma för

föregående år få beräknas till 3,800,000 liter å 50 procent.

Transport kronor 426,150,000: —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 426,150,000:

Den under innevarande år disponibla tillgången torde därför få

beräknas till 10,500,000 liter. För att erhålla den under året

förbrukade myckenheten beskattat brännvin torde emellertid nyssnämnda

kvantitet böra minskas dels med 1,700,000 liter brännvin

å 50 procent, för vilka skatt på grund av denaturering restitueras,

dels med 4,500,000 liter, som enligt vad hittills föreskrivits

skola ligga som reserv för oförutsedda behov. Förbrukningen

under år 1918 skulle alltså uppgå till 4,300,000 liter beskattat

brännvin å 50 procent. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre

för liter skulle alltså för nyssnämnda myckenhet till statsverket

inflyta såsom behållen inkomst i runt tal 2,800,000 kronor.

Med tillämpande av liknande beräkningsgrunder för år

1919 och under förutsättning att den tillgängliga reserven under

samma år minskades med 1,500,000 liter, skulle förbrukningen

av beskattat brännvin å 50 procent för nämnda år uppgå till

3.600.000 liter å 50 procent, för vilken myckenhet såsom behållen

inkomst till statsverket skulle inflyta 2,340,000 kronor.

Då det emellertid icke torde vara uteslutet, att under loppet av

hösten 1919 sådana förändrade förhållanden kunna hava inträtt,

att en, om ock ringa brännvinstillverkning vid andra brännerier

än jäst- och sulfitspritfabriker kan äga rum, synes brännvinstillverkningsskatten

under år 1919 kunna beräknas till samma

belopp, som enligt vad här ovan angivits beräknas inflyta under

år 1918. eller 2,800,000 kronor.

Kontrollstyrelsen anser alltså, att brännvinstillverknmgsskatten

för vartdera av åren 1918 och 1919 bör beräknas till

2.800.000 kronor.

B. Maltskatten.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med .................................................... 5,236,867 kronor

» 1914 » 5,473,469 »

» 1915 » 5,469,331

» 1916 * 5,843,562 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 3,000,000

kronor och i förslaget till 1919 års riksstat likaledes till 3,000,000

kronor. .

På grund av de inskränkningar, som numera äro pålagda

maltförbrukningen, är tillverkningen av maltdrycker även vid de

skattepliktiga bryggerierna begränsad till svagdricka. Enär

jämlikt 8 § i maltdryckstillverkningsförordningen, sådant nämnda

stadgande lyder enligt förordningen den 25 juni 1917, restitution

av skatt, efter fjorton öre för kilogram räknat, må åtnjutas

Transport kronor 426,150,000

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Bevillningsutskott el s betänkande Nr 67.

Transport kronor 42(5,150,000: —

vid skattepliktigt bryggeri för det under nästföregående kvartal

omedelbart till svagdricka använda malt, dock icke till högre

belopp än att den återstående skatten uppgår till minst det i

5 § stadgade medeltal, kunna de skattepliktiga bryggerierna

numera, i motsats mot vad tidigare varit fallet, göra anspråk

på restitution av skatten för malt använt till allt tillverkat svagdricka

— d. v. s. under nuvarande förhållanden praktiskt sett

för allt malt. Statsverkets inkomst av maltdryckstillverkningen

utgör därför allenast dels sex kronor per dygn under den tid,

maltkrossning äger rum, dels skillnaden mellan det per kilogram

malt faktiskt erlagda skattebeloppet — 17, 20 eller 28 öre allt

efter olika tillverkningsklasser — och det belopp av 14 öre per

kilogram malt, för vilket restitution erhålles. Berörda inkomst

torde numera icke kunna beräknas till mera än omkring 40,000

kronor i månaden eller i runt tal 500,000 kronor för år.

Så länge nu gällande inskränkningar i maltdryckstillverkningen

fortfara, torde därför maltskatten icke böra beräknas till

mera än 500,000 kronor för år.

C. Brännvinsförsäljningsmedlen.

I 1918 års riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknade

till 4,000,000 kronor. Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna

uppgifter hava brännvinsförsäljningsbolagen såsom vinst

till statsverket under innevarande år inlevererat omkring 7,930,000

kronor, vartill kommer försäljningsavgifter till ett belopp av

omkring 250,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså statens inkomst

av dessa medel innevarande år uppgå till 8,180,000 kronor.

I förslaget till 1919 års riksstat äro dessa medel beräknade

till 4,000,000 kronor. Då med hänsyn till vinstresultatet

av brännvinsförsäljningen under år 1917 statsverkets inkomster

av ifrågavarande försäljning under år 1918 kunna beräknas

högre än vad som ägt rum i förslaget till riksstat för år 1919,

men hänsyn bör tagas till den omläggning av rusdrycksförsäljningen,

som kommer att äga rum med utgången av innevarande

år och för vilken bolagen torde få vidkännas vissa organisationskostnader,

synes den av brännvinsförsälj ningsbolagens verksamhet

under år 1918 härflytande och i början av år 1919 redovisade

vinsten icke böra beräknas till mera än 6,000,000 kronor.

De förut till statsverket inflytande försäljningsavgifterna komma

på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen icke

vidare att utgå med innevarande års utgång.__

Transport kronor 426,150,000: —

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 426,150,000: —

D. Punschskatt.

Punschskatten, som under åren 1915 och 1916 lämnade

en inkomst av något mer än 2,100,000 kronor, inflöt under år

1917 med omkring 1,000,000 kronor.

I 1918 års riksstat och i förslaget till 1919 års riksstat

är punschskatten beräknad till samma belopp eller 1,200,000

kronor för vardera året.

Under framhållande av svårigheterna att under nuvarande

ovissa förhållanden beräkna skatten för denna dryck, vars tillverkning

är beroende på tillgången av socker, arrak och sprit,

anser kontrollstyrelsen försiktigheten bjuda, att punschskatten

för år 1919 icke upptages till högre belopp än vad som av denna

skatt influtit under år 1917 eller 1,000,000 kronor.»

Med de av departementschefen i enlighet med

kontrollstyrelsens beräkningar föreslagna beloppen hava

nu ifrågavarande fyra skatter upptagits i den nya inkomstberäkningen.

Utskottet. Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen in
Brännvins

hämtat har brännvinstillverkningen under år 1917 upptuiverknings-

gått till 9,417,992.9 liter. Under januari—april 1918

skutt. ja a,r brännvinstillverkningen uppgått till 3,083,279.4

liter.

Enligt av utskottet inhämtade upplysningar har

brännvinstillverkningsskatten år 1917 debiterats med

4,285,551 kronor 47 öre, och utgjorde efter avdrag för

avkortningar och restitutioner det statsverket behållna

beloppet 2,913,213 kronor 91 öre. Under januari—

april 1918 hava influtit 1,285,900 kronor 91 öre. För

samma månader 1917 utgjorde brännvinstillverkningsskatten

3,313,779 kronor 87 öre.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot det av Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet,

hemställer sålunda,

att brännvinstillverkningsskatten

må för år 1919 beräknas till kronor 2,800,000: —

Transport kronor 428,950,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 428,950,000:

Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat

hava brännvinsförsäljningsmedlen uppgått till

år 1916.......................................... kronor 14,272,621:7 7

» 1917........................................... )» 8,138,113:7!)

Utskottet, som icke funnit anledning'' till erinran

mot Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna

bevillning, hemställer,

att brännvinsförsäljningsmedlen

må för år 1919 beräknas till kronor 6,000,000: —

Utskottet har inhämtat, att under år 1917 maltskatten

debiterats med 3,469,140 kronor 61 öre och att

den behållna inkomsten utgjort efter avdrag av avkortningar

och restitutioner 3,086,085 kronor 38 öre.

Under januari—april 1918 har maltskatt debiterats med

345,883 kronor 25 öre under det att skatten för samma

månader 1917 debiterats med 1,766,371 kronor 90 öre.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot den

i propositionen nr 459 upptagna beräkningen av denna

bevillning hemställer,

att maltskatten må för år 1919

beräknas till .............................. kronor 500,000: —-

Utskottet har från generalpoststyrelsen inhämtat

att uppbörden av punsch stämplar under januari—april

månader 1918 utgjort 381,321 kronor, under det uppbörden

för samma tid 1917 utgjorde 417,167 kronor

30 öre.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna

bevillning, hemställer,

Transport kronor 435,450,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 höft. (Nr 67.) 7

Brännvinsför

säljning 8- tnedel.

Maltskatten.

Punschskatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 435,450,000: —

att stämpelavgiften för försäljning

av punsch, arrak och rom förär

1919 må beräknas till......... kronor 1,000,000: —

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919

äro bevillningarna — utom postbevillningen — tillika

med inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets

till statsverket indragna tionde uppförda under rubriken

»A. Egentliga statsinkomster. 1. Skatter.» I den uti

propositionen nr 459 föreslagna nya inkomstberäkningen

är under samma rubrik upptagen en ytterligare inkomsttitel,

nämligen royalty för malmbrytning i Luossavara.

Under förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner

bevillningsutskottets ovan intagna förslag än även att

inkomsttitlarna mantalspenningar, prästerskapets till statsverket

indragna tionde och royalty för malmbrytning i

Luossavara i riksstaten uppföras med de av Kungl. Maj:t

föreslagna beloppen, resp. 850,000 kronor, 1,431,000

kronor och 350,000 kronor, kommer totalsumman under

berörda rubrik skatter i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppgå till 439,081,000 kronor.

15:o.

Postmedlen.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919

återfinnas, ''liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets

inkomster under rubriken »B. Inkomster av

statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet.»

Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts

överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader,

och postmedlen upptagas alltså numera i

riksstaten till beräknad »jeftoinkomst och icke, såsom

före år 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.

I fråga om postverket utvisade 1918 års inkomststat

följande siffror:

inkomster bevillning......................... 34,900,000 kronor

driftkostnader ...".................................... 28,900,000 »

överskott ............................................... 6,000,000 kronor.

Transport kronor 436,450,000: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Iievilln inf/sutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000: —

Generalpoststyrelsen liar i skrivelse med förslag

till beräkning av postverkets inkomster för år 1919

anfört bland annat följande:

»Postverkets sammanlagda inkomster för år 1917

äro i riksstaten upptagna till 30,240,000 kronor. Härav

äro 28,710,000 kronor av generalpoststyrelsen beräknade

att falla på den inrikes rörelsen.

Första halvåret 1917 hava emellertid inkomsterna

på den inrikes rörelsen uppgått till så högt belopp som

i runt tal 17,096,000 kronor. Detta innebär en ökning

i förhållande till samma halvår nästföregående år av ej

mindre än 13.0 5 procent. Motsvarande ökning under

åren 1907 —1916 har utgjort

år

ökning i %''

år

ökning i %

1907.........

.............. 7.04

1912...........

............. 6.6 5

1908...........

.............. 1.52

1913...........

............. 3.96

1909...........

.............. 3.4 7

1914...........

.......... 7.65

1910..........

.............. 3.18

1915...........

........... 2.9 6

1911..........

............. 8.9 2

1916..........

............. 9.46

medeltal 5.4 7.

Det är således eu alldeles osedvanlig hög ökning

i inkomster under första halvåret 1917, högre än man

haft någon som helst anledning förmoda vid avgivande

av föregående förslag till inkomstberäkning.

En närmare undersökning av vad som förorsakat

denna ökning har givit till resultat, att det ofantliga

allmänna uppsving, som ägt rum å handelns och industriens

område, övat ett synnerligen stort inflytande på

postsamfärdselns stegring. Enbart nybildningar av bolag,

nya aktieemissioner o. d. hava tillfört postverket betydande

portobelopp.

Särskilt har dock paketrörelsen ökats. Generalpoststyrelsen

tillåter sig i sådant hänseende allenast

omförmäla, hurusom vid paketavdelningen vid postkontoret

Stockholm 1 frankoteckensuppbörden, som utgjort___

Transport kronor 436,450,000: —

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000:

år 1914......................................... kronor 257,600

» 1915....................................... » 639,700

» 1916......................................... » 936,580

under de 5 första månaderna 1917 stigit till 539,000

kronor och således kan för hela året 1917 beräknas

komma att uppgå till omkring 1,300,000 kronor.

På grund av de svårigheter världskriget lagt i

vägen för det direkta varuutbytet mellan olika länder

sändas stora mängder varor till vårt land, vilka varor

härstädes ompackas och såsom postpaket sändas till

andra länder. Förut hava dylika varuförsändelser kunnat

befordras i transit genom Sverige, det vill säga utan

ompackning här i landet.

Vad dessa s. k. reexportpaket beträffar kommer

emellertid med all säkerhet, då världskriget en gång

upphör, den ökning av paketrörelsen, som av sådan

anledning uppstått, att bortfalla, i det att då denna

varuförsändning säkerligen nästan omedelbart kommer

att söka sig andra befordringsvägar och befordringssätt.

Eu annan faktor av betydelse utgöres av portoinkomster

från de organisationer, vilka upprättats för att

lindra kristidens tryck såsom folkhushållningskommissionen

m. fl. Även dessa organisationer tillföra postverket

betydande portoinkomster.

Åven om det kan beräknas, att den rådande

knappheten på förnödenheter i åtskilliga fall kommer

att fortfara någon tid efter krigets slut och således

ifrågavarande organisationer ytterligare en tid framåt

fungera, torde desamma dock så småningom komma

att avvecklas och inkomsterna till följd av kristidsinstitutionerna

successivt minskas.

Efter världskrigets utbrott har eu mängd utländska

affärsmän, tillhörande båda de krigförande maktgrupperna,

flyttat till landet och driva härstädes omfattande

affärsverksamhet, som medför en avsevärd inkomstökning

för postverket. Antagligt är att, när fredstillståndet en

gång inträder, största delen av dessa personer åter

Transport kronor 436,450,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 430,450,000

kommer att lämna landet, då motsvarande minskning

av postuppbörden inträder.

För eu normal 10-årsperiod visar det sig att

ökningsprocenten under första halvåret i jämförelse med

samma halvår nästföregående år är ungefär enahanda

som under andra halvåret i jämförelse med andra halvåret

föregående år.

För den sista 5-årsperioden ställer sig ökningsprocenten,

för helt år räknat, beträffande inrikesrörelsen,

sålunda

år 1912 ........................................... 5.9 4

» 1913 ........................................... 4. i fi

» 1914............................................ 3.60

» 1915 ............................................. 6.2 2

» 1916 ............................................ 9.56.

Under de ovissa förhållanden, som nu äro rådande,

torde emellertid försiktigheten bjuda att icke räkna med

så hög procentuell ökning för andra halvåret som för

första halvåret.

Generalpoststyrelsen anser sig icke kunna tillråda,

att inkomstökningen för senare halvåret 1917 beräknas

högre än 10 procent å de faktiska inkomsterna under

andra halvåret 1916, vilka till följd av förhållanden i

samband med kristiden uppgått till betydligt högre belopp

än som beräknats, nämligen till ej mindre än till

15,065,940 kronor. Med den sålunda angivna procentökningen

skulle inkomsterna under andra halvåret 1917

uppgå till 16,570,000 kronor.

För hela året 1917 anser generalpoststyrelsen

alltså inkomsterna nu kunna beräknas komma att uppgå

till i avrundat tal 33,660,000 kronor, innebärande en

ökning i förhållande till de vid avgivande år 1915 av

förslaget till inkomstberäkning för år 1917 iipptagna

belopp, 28,710,000 kronor, av omkring 5,000,000 kronor.

Till det sålunda beräknade inkomstbeloppet för

hela år 1917 bör emellertid läggas ytterligare ett belopp

med anledning därav att från och med den 1 juli 1917

Transport kronor 436,450,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000:

inrikes paketportot blivit höjt. En på sin tid inom

generalpoststyrelsen verkställd utredning har givit till

resultat, att denna förhöjning, så vitt i förväg kan bedömas,

skulle medföra eu inkomstökning av ungefär

750,000 kronor för år, således för andra halvåret 1917

omkring 375,000 kronor. Samtliga inkomsterna av den

inrikes rörelsen för hela året 1917 böra sålunda kunna

beräknas till 34,000,000 kronor, det vill säga en ökning

av ungefär 12 procent i förhållande till de verkliga inkomsterna

under år 1916.

Under nu rådande förhållanden är det givetvis

synnerligen vanskligt för att icke säga omöjligt att

med någon större grad av exakthet i närvarande stund

kunna kalkylera postverkets inkomster för vare sig år

1918 eller år 1919, för vilket sistnämnda år det nu

gäller att uppgöra inkomstberäkning.

Styrelsen har visserligen sökt att, i den man så varit

möjligt, verkställa utredningar i fråga om de inkomstbelopp,

som skulle kunna påräknas. Även om man, under

förutsättning att kriget kommer att fortvara en del av år

1918, skulle våga att räkna med en jämförelsevis hög inkomstsiffra

för första halvåret 1918, lärer man, å andra

sidan, av försiktighetsskäl böra stanna vid en avsevärt

lägre inkomstsiffra för andra halvåret 1918. Och generalpoststyrelsen

föranlåtes desto mer intaga en dylik ståndpunkt,

som man dels givetvis nu icke kan bedöma, huru

— vare sig kriget fortfar eller slutar under år 1918 —

de allmänna förhållandena och därav beroende inkomster

för postverket komma att ställa sig och dels under alla

omständigheter, åtskilliga av de förhållanden, som, enligt

vad ovan antytts, förorsakat de betydande inkomstökningarna

under 1917 och därförut ända sedan andra

halvåret 1915, måste beräknas så småningom och åtminstone

när kriget en gång slutar komma att bortfalla

och mera normala förhållanden inträda.

Styrelsen anser sig för sin del icke kunna tillstyrka,

att inkomsterna för år 1918 beräknas högre än 6 procent

å det upptagna betydligt ökade inkomstbeloppet för år

Transport kronor 436,450,000:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 67.

Transport kronor 436,450,000

15)17 eller till i runt tal 30,000,000 kronor. Längre vill

det synas styrelsen, som man, med iakttagande av tillbörlig

försiktighet, icke bör gå.

Vad härefter slutligen beträffar inkomsterna av

inrikesrörelsen för år 1919, gäller i huvudsak detsamma,

som ovan sagts i fråga om samma inkomster

för år 1918. Med nu kända förhållanden lärer man

icke kunna komma ökningen i inkomstsiffran närmare

än att kalkylera den till högst samma procent, som

beräknats för år 1918 eller 6 procent, och detta så

mycket hellre som inkomstökningarna för både år 1918

och år 1919 beräknas även å inkomster, som, enligt

vad förut är sagt, äro mera tillfälliga och förorsakade

av kriget. Det låter mycket väl tänka sig, att den

inkomstsiffra, som därav framgår, kan bliva för låg,

men det låter också lika väl tänka sig, att den i verklighet

kommer att visa sig bliva för hög.

Dessutom torde man, som generalpoststyrelsen i

liknande sammanhang förut framhållit, vid så stora

summor, som det nu är fråga om, näppeligen kunna

påräkna, att inkomsterna allt framgent skola ökas med

lika hög procent, som då summorna voro lägre.

Under antagande av en ökning av 6 procent,

skulle inkomstbeloppet av den inrikes rörelsen under

år 1919 kunna beräknas till i runt tal 38,200,000 kronor.

Postverkets inkomster av utrikes rörelsen utgöras av:

1) befordringsavgifter för värdeförsändelser från

utlandet samt avgiftsandelar lör postanvisningar från

utlandet,

2) avgifter för brev, som i transit genom Sverige

försändas till och från främmande länder, samt

3) e. o. uppbörd, avseende eventuell vinst å

skillnaden mellan de kurser, efter vilka postanvisningar,

adresserade till främmande länder, i Sverige inbetalats,

och de växelkurser, som vid likviderande av de i följd

av denna rörelse uppkommande skulder till utlandet

varit gällande.

Befordringsavgifterna för värdeförsändelser, liuvud
Transport

kronor 430,450,000:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000

sakligen postpaket från utlandet, till vilka även räknas

i transit befordrade sådana, och avgiftsandelarna för

postanvisningar från utlandet hava enligt postverkets

huvudbok för år 1916 utgjort............ kronor 1,975,300

varemot utgifterna till utlandet för

dylika försändelser uppgingo till ... . » 1,229,600

Postverkets inkomst i detta hänseende

iitgjorde således ................................ kronor 745,700

Motsvarande inkomst för de närmast föregående

åren uppgick

år 1913 till.................. kronor 597,900

» 1914 » .................. » 542,500

» 1915 » .................. ». 1,078,300

Ifrågavarande inkomst liar alltså för år 1916

minskats med icke mindre än 332,600 kronor. Det har

visat sig, att postverkets inkomster i detta hänseende

på senare tid alltmera nedgått. För första kvartalet

1916 utgjorde denna inkomst netto 185,600 kronor,

men för första kvartalet 1917 endast netto 13,600 kronor.

Detta förhållande har sin orsak däri, att, då förut

stora mängder paket sändes från England, Frankrike

och Amerika till Ryssland och Finland i transit genom

Sverige, dessa försändelser numera hava nästan helt

och hållet upphört. De flesta från utlandet hit inkommande

och för östra Europa avsedd a paketförsändelser

äro nu adresserade till emottagare i Sverige, vilka sedan

omexpediera paketen, som då här beläggas med

svenska frimärken, i följd varav avgiften för dessa

paket redovisas i frimärksuppbörden.

Med hänsyn till inkomsten under första kvartalet

1917 anser generalpoststyrelsen, att för denna del av

utrikes rörelsen för hela året 1917 icke nu kan beräknas

större inkomst än 200,000 kronor, vilket i förhållande

till samma inkomst år 1916 skulle innefatta en minskning

av 545,700 kronor.

För vartdera av åren 1918 och 1919 torde ena
Transport

kronor 436,450,000:

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bevillningsutskottets betänkande Nr 07.

Transport kronor 436,450,000:—

banda inkomst, därest mera normala förhållanden inträda,

kunna beräknas till 300,000 kronor.

Inkomsterna för brev i transit genom Sverige

utgjorde enligt postverkets beslut för

år 1916 ................................................... kronor 129,000

och utgifterna för transit ........................ » 70,700

i följd varav uppkommit å denna titel

eu inkomst av ...................................... kronor 58,300

Transitersättningarna rörande brevpostförsändelser

för såväl en del av år 1914 som hela åren 1915 och

1916 äro ännu till största delen oreglerade. På grund

av det pågående världskriget har Sverige blivit ett

genomgångsland för postförsändelser mellan västra

Europa och Ryssland samt därbortom belägna länder.

Den statistik av maj 1913, som enligt internationella

postkonventionen skulle gälla för beräknandet av transitavgifterna

under åren 1914—1919, har under sådana

förhållanden blivit fullkomligt missvisande. Överenskommelser

angående ersättningen till svenska postverket

för denna transit hava hittills kunnat träffas endast med

några få länder.

Huruvida och i vilken mån inkomster för brevtransit

verkligen komma att inflyta, är beroende på

om de respektive ländernas postförvaltningar godkänna

eu beräkning av transitersättningen enligt de befordrade

posternas vikt eller icke. Och under alla förhållanden

beror postverkets inkomst jämväl på huruvida Sverige

vid erhållande av gottgörelse från de främmande postverken

får beräkna sig ersättning i francens guldvärde

eller måste godtaga växelkursen å francs, som för närvarande

med omkring 30 procent understiger guldvärdet.

Om tolkningen av konventionens bestämmelse

i detta avseende hava nämligen olika meningar framkommit.

Emellertid synes ingen sannolikhet förefinnas för

att nu ifrågavarande mellanhavanden skola kunna hinna

regleras under år 1917. Generalpoststyrelsen hyser

likväl förhoppning att kunna få denna sak avgjord så

Transport kronor 436,450,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. 55 käft. (Nr 67.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000:

pass snart, att åtminstone en del av det inflytande beloppet

kan upptagas i bokslutet för år 1918.

Med anledning av vad sålunda förekommit anser

generalpoststyrelsen, att såväl för år 1918 som för år

1919 bör kunna beräknas inflyta transitersättning för

gångna tider till ett belopp av omkring 1,500,000 kronor

per år.

Svenska postverkets vinst å kursskillnader har

uppkommit därigenom, att postverket vid emottagandet

av postanvisningar till utlandet hållit inbetalningskursen

något högre än börskursen, vilket åter föranletts därav,

att de till utländska postverk uppkommande skulder

för de sålunda utställda postanvisningarna icke kunna

likvideras, förr än flera månader förflutit efter postanvisningarnas

utställande. Genom växelkursernas ständiga

nedgång hava nämnda likvider kunnat ske mot betydligt

lägre kurser än som gällt vid postanvisningarnas

utställande. En ytterligare nedgång i växelkurserna

synes icke kunna påräknas allt framgent. Tvärtom är

det antagligt, att, ju närmare kriget nalkas sitt slut

och ännu mera under tiden därefter, kurserna komma

att stiga för att slutligen bliva normala. Förut har vid

reglerandet av mellanhavandena med utländska postverk

i allmänhet förfarits på det sätt, att det mindre

fordringsägande landets tillgodohavande förvandlats till

det större fordringsägande landets mynt efter en överenskommen

fast kurs, varefter det återstående saldot gäldats

medelst växel eller med kontanta medel. Då det visat

sig, att detta förfaringssätt under nu rådande förhållanden

kunde medföra stora förluster för det ena eller

andra landet, har man måst övergå till ett annat system,

nämligen det, att vartdera landet gottgör" det andra

landet hela det belopp, som av detta land utbetalats

för postanvisningar från det andra landet under en

viss period, månad eller kvartal, s. k. bruttolikvider.

Härigenom kunna kursförluster i möjligaste mån undvikas.

Såsom ovan berörts dröjer det likväl en lång tid

Transport kronor 436,450,000:

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6''7.

Transport kronor 436,450,000: —

innan räkning ä inlösta postanvisningar kan inkomma

från utlandet, i allmänhet liera månader efter postanvisningarnas

utställande i Sverige. Då växelkurserna

nu alltjämt sjunkit, har därigenom för postverket uppkommit

ej obetydliga vinstbelopp. Men om, såsom

antagligt är, växelkurserna komma att stiga, kommer

postverket att vid likviderna till utlandet få vidkännas

eu förlust, motsvarande skillnaden mellan den inbetalningskurs,

som gällt för postanvisningarna, och den

växelkurs, efter vilken likviden långt senare verkställes.

Och ju hastigare växelkursen stiger, desto större blir

förlusten. På detta sätt kan en betydlig del av den

redan intjänta kursvinsten komma att motvägas av

framtida förluster.

Då det synes finnas skäl för det antagande, att

växelkurserna — tyska, franska och engelska''— snart

nog nedgått till minimum, torde för åren 1918 och 1919

någon kursvinst icke kunna påräknas.

Såsom generalpoststyrelsen förut haft tillfälle framhålla,

har postverket på grund av de genom kriget inträdda

förhållandena haft och har fortfarande att i en

synnerligen stor utsträckning befordra krigsfångepaket

och krigsfångepostanvisningar mellan vissa av de krigförande

länderna, Enligt internationella postkonventionens

bestämmelser äro dessa försändelser fritagna

från alla postavgifter såväl i avgångs- och adressland

som i förmedlande.länder. Denna rörelse har för svenska

postverket medfört högst avsevärda utgifter, särskilt för

de stora paketposternas transport med järnväg eller

ångfartyg. Åven om det icke torde kunna påräknas

att för dessa försändelser erhålla samma gottgörelse

som för befordran av vanliga postpalcet och postanvisningar,

har generalpoststyrelsen dock vågat antaga, att

någon ersättning åtminstone för ifrågavarande paketförsändelsers

befordran skall komma att gäldas av vederbörande

främmande postverk och styrelsen har därför

också i det den 28 september 1916 avgivna förslaget

till beräknande av postverkets inkomster år 1918 för

Transport kronor 436,450,000: —

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000

denna befordran upptagit en inkomst av 1,000,000

kronor. Under förutsättning att världskriget upphört

under år 1918, kan för år 1919 icke påräknas någon

inkomst på grund av krigsfångepostutväxlingen.

Enligt vad av det ovan anförda framgår, skulle

postverkets inkomster av den utrikes rörelsen för år

1919 kunna beräknas utgöra 1,800,000 kronor.

Vidkommande slutligen det belopp av postverkets

allmänna driftkostnader under år 1917, som kan beräknas

falla på stämpelväsendets handliavande och som

ersättes postverket av det å sjunde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till stämpelomkostnader, har generalpoststyrelsen

ansett sig böra föreslå förhöjning.

Stämpelgöromålen vid postkontoren hava nämligen

under år 1917 ökats högst väsentligt i förhållande till

år 1916. Denna ökning framgår av efterföljande tabell.

Stämpeluppbörden vid postkontoret under nedanstående

månader:

A r Januari Februari Mars April

1916 .....................[ 554,072i3ö 611,606 621 634,386 säl 743,252:3»

1917 ..................... 1,309,858 42 835,684 so 1,178,307 6 7 1,422,265 57

Å r Maj Juni Juli

i I 1 | | |

1910 ....................................... 792,831 39 811,517 3» 786,012;7»|

1917 ...................................... 1,409,911 79| 814,064 72 972,460 64

Efter ikraftträdandet den 1 juli 1917 av nådiga

förordningen den 19 juni 1917 om vissa ändringar i

förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften,

kommer postkontorens stämpeluppbörd att

med all sannolikhet ökas i än högre grad. Enligt

nämnda förordning har nämligen aktieutgivare att själv

stämpelbelägga interimsbevis, varjämte den nytillkomna

Transport kronor 436,450,000:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67. 61

Transport kronor 436,450,000: —

stämpelavgiften å lottsedlar i ett stort antal fall torde

komma att utgöras genom anbringande av stämpel å

lottsedlarna. För ifrågavarande ändamål erforderliga

enkla beläggningsstämplar måste inköpas på postkontoren.

Styrelsen har ansett sig böra hemställa, att det

belopp, som bör ersättas postverket för stämpelväsendets

handhavande för år 1919 upptages till 100,000

kronor.

Motsvarande ersättningsbelopp under år 1916 har

utgjort 56,600 kronor eller alltså i det närmaste det

i förslaget till beräkning av postverkets inkomster för

år 1916 upptagna beloppet av 50,000 kronor.

Postverkets samtliga inkomster för år 1919 skulle

alltså belöpa sig till

för den inrikes rörelsen........ kronor 38,200,000: —

» » utrikes » » 1,800,000: —

» stämpelförsäljningen......... )) 100,000: —

Summa kronor 40,100,000:—.)>

Statskontoret, som i sin

skrivelse den 13 december 1917

meddelat, att, enligt vad statskontoret

inhämtat, slutsumman

av de av generalpoststyrelsen

föreslagna staterna för postverkets

driftkostnader för år

1919 utgjorde................................. )> 33,400,000: —

till följd varav överskottet kom
me

att uppgå till ...................... kronor 6,700,000: —

såframt icke oförutsedd inkomstminskning eller utgiftsökning

inträffade, har på grund av generalpoststyrelsens

beräkningar föreslagit, att i riksstaten för år 1919

postmedlen måtte upptagas med omförmälda belopp.

Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 14 januari 1918 har chefen för finansdepartementet

i fråga om beräkningen av postmedlen för år 1919

anfört följande:

Transport kronor 436,450,000: —

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000:

»Statskontoret har på grund av generalpoststyrelsens

beräkningar uppfört postverkets inkomster till

40,100,000 kronor och driftkostnader till 33,400,000

kronor samt överskott till 6,700,000 kronor. Om emellertid

hänsyn tages till de löneförbättringar, som väntas

komma till stånd på grund av nu pågående utredning,

samt till krigstid stillägg, så visar sig att det beräknade

överskottet icke blott går åt, utan sannolikt förbytes

i en brist. Under sådana förhållanden, och då

avsevärt ökade kostnader för postens järnvägs- och

ångbåtstransporter tillkomma, har chefen för civildepartementet

igångsatt en utredning angående de portoförhöjningar,

som bebövas för att postverket skall lämna

ett tillfredsställande överskott. Enligt de taxor, som

därvid preliminärt övervägts, skulle postverket för år

1919 lämna en inkomst av 44,850,000 kronor, medan

driftkostnaderna med inräkning av nyssnämnda kostnadsökningar

torde kunna beräknas till 40,250,000

kronor, så att ett överskott av 4,600,000 kronor uppstår.

Med detta belopp hemställer jag att postverkets

överskott må upptagas.»

Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i

den i statsverkspropositionen föreslagna riksstaten.

Genom proposition den 8 februari 1918, nr 76,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen besluta vissa höjningar

i portoavgifterna. Med bifall till denna proposition,

dock med viss jämkning beträffande tiden för

avgiftsförhöjningarnas giltighet, har riksdagen numera

beslutat

dels att avgifterna för inrikes brev, brevkort, postanvisning

och postförskott skola för tiden från och med

dag under innevarande år, som bestämmes av Kungl.

Maj:t, till och med den 31 december 1919, utgöra:

för lokalbrev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram ...... 7 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » 15 »

» » » 125 » » 250 » 20 »

Transport kronor 436,450,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 430,450,000

för annat inrikes brev:

om brevets vikt icke överstiger 20 gram ...... 12 öre

» vikten överstiger 20 men icke 125 » ...... 25 »

» » » 125 » » 250 » ...... 35 )>

för brevkort, jämväl lokalbrevkort:

enkelt brevkort ............................................................ 7 öre

dubbelt x> ......................................................... 15 »

för post anvisning eller postförskott:

om

postanvisnings- r

esp.

postför

skottsbeloppet

uppgår till högst

5 In

■onor...

15

öre

»

beloppet överstiger 5

men ej

25

kronor

20

»

»

'')) ))

25

» »

50

»

30

))

» »

50

)) »

100

»

35

»

»

» »

100

» »

250

40

»

»

» »

250

» »

500

45

»

»

» »

500

» )>

750

»

55

»

»

)> »

750

» »

1,000

65

»

dels ock att, utan ändring av vad för närvarande

gäller ifråga om ökning av viktportot för skrymmande

paket, det inrikes portot för paket skall för ovannämnda

tid utgå enligt följande grunder, nämligen för

paket, som väger

högst 1 kilogram, med ............................................. 60 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med.............. 90 »

» » 3 » » » 5 » »1 krona 20 »

mer än 5 kilogram, med 1 krona 20 öre för de första

5 kilogrammen och därefter 40 öre för vart överskjutande

kilogram eller del därav.

Enligt en inom generalpoststju-elsen verkställd, i

nämnda proposition åberopad beräkning skulle ifrågavarande

förhöjning av postavgifterna inbringa för år

mellan 5 och 6 miljoner kronor.

Transport kronor 436,450,000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000: —

I fråga om beräkningen av postmedlen för år

1919 bar chefen för finansdepartementet enligt det vid

propositionen nr 459 fogade statsrådsprotokollet åberopat

en från generalpoststyrelsen den 11 maj 1918 inkommen

promemoria av följande lydelse:

»I statsverkspropositionen äro beträffande

postverket upptagna inkomster ... kr. 44,850,000

driftkostnader................................ » 40,250,000

överskott.................................................................. kr. 4,600,000.

Under förutsättning av bibehållande

utav en inkomstberäkning

av .................................... kr. 44,850,000

skulle, då i propositionen den 29

nästlidna april angående fastställande

av postverkets stat

för driftkostnader år 1919 m. m.

anslaget för sådant ändamål

är ökat till................................ » 43,020,000

överskottet uppgå allenast till ............................ » 1,830,000.

För att ernå det ovan angivna överskottet,

4,600,000 kronor, erfordras ytterligare ett belopp

av ................................................................ » 2,770,000.

Å driftkostnadsanslagen lära icke några nedsättningar

kunna vidtagas. De äro icke tilltagna högre än som av numera

inträdda förhållanden påkallas. Oaktat den betydande förhöjningen

i utgiftsstatens slutsumma, som upptagits, torde vara

fara värt, att utgiftsstaten ändå kan komma att behöva överskridas.

Vad åter inkomsterna beträffar, visar det numera kända

resultatet av den inrikes rörelsen för de första fyra månaderna

innevarande år följande siffror:

januari 1918 kr. 4,817,000,

februari » » 2,312,000,

mars » » 4,084,000,

april » » 4,409,000,

1918 ökning

januari 1917 kr. 3,520,000 22.0 procent

februari » » 1,879,000 23.1 »

mars » » 3,551,000 15.01 »

april _» »_3,768,000 14.0

kr. 15,122,000,

kr. 12,718,000 18.8 procent.

Med hänsyn till den allmänna stegring i poströrelsen, som

sålunda visat sig och som medfört ovan angivna väsentliga

ökning av inkomsterna, samt de förhöjda belopp, vilka må kunna

påräknas inflytande efter genomförandet av den beslutade tillfälliga

förhöjningen av postavgifterna, torde för år 1919 kunna

påräknas en förhöjning av postverkets inkomster med 2 å 3

miljoner kronor.»

Transport kronor 436,450,000:

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr (il. 65

Transport kronor 430,450,000: —

För egen del har departementschefen antört följande;
»För

postverket beräknar jag inkomsterna till

47,020,000 kronor. Driftkostnaderna belöpa sig enligt

proposition nr 385 den 29 nästlidne april till 43,020,000

kronor. överskottet skulle vid bifall härtill upptagas

till samma belopp som det i statförslaget beräknade

eller 4,000,000 kronor.»

Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning

utvisar postverkets huvudbok för år 1917

inkomster......................................... kronor 36,006,744: 9 8

utgifter ........................................... » 27,568,049: 5 8

överskott kronor 9,038,695: 40.

Vid beräkningen av postverkets överskottsmedel

till 4,600,000 kronor har chefen för finansdepartementet,

på sätt av det ovan återgivna framgår, räknat med

dels att det i statsverkspropositionen för driftkostnader

upptagna beloppet, 40,250,000 kronor, bör i enlighet

med i propositionen nr 385 verkställd beräkning höjas

med 2,770,000 kronor till 43,020,000 kronor, dels ock

att det i statsverkspropositionen för bruttoinkomsterna

upptagna beloppet, 44,850,000 kronor, kan på grund

av den beslutade höjningen av vissa postavgifter beräknas

till ett med samma belopp som driftkostnadsökningen

eller 2,770,000 kronor höjt belopp eller till

47,620,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att i huvudsak

häremot anmärka, får med erinran, att riksdagen numera

fastställt postverkets driftkostnader för år 1919

till 43,015,000 kronor, hemställa,

att postverkets bruttoinkomster

måtte för år 1919

beräknas till ........ kronor 47,615,000j

Transport kronor 436,450,000: - Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 sand. oö käft. (Nr 67.) 9

Utskott et.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande Nr 67.

Transport kronor 436,450,000:

kommande, vid bifall härtill och då

såsom ovan nämnts postverkets

driftkostnader för år 1919 fastställts

till............................................. kronor 43,015,000,

det för statsverket disponibla överskottet från postverket

för år 1919 att uppgå till..................... kronor 4,600,000:

Summa kronor 441,050,000:

Stockholm den 17 juni 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

STOCKHOLM, ISAAC MARG US'' BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:473 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillning ärna för år 1919. s. 4 i texten