Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av räckt motion angående stämpelskatt å aktiekuponger.

1918-02-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1918:7, Betänkande i anledning av räckt motion angående stämpelskatt å aktiekuponger.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7.

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1918 kl. 2 e. in

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av räckt

motion angående stämpelskatt å aktiekuponger.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar Hammarström, Röing, Ollas Ericsson, Jacob Larsson,* Elof Ljunggren,

Bäckström, Östberg,* Wijk, Nilsson i Bonarp,* Månsson i Hagaström,*

Holmström, Jonsson i Hökhult, Berg i Staby, Bergman, Knaust, Forssman,

Neess, Hedlund i Östrand, Johansson i Kullersta och Olsson i Ramsta.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 17, har herr Sandler föreslagit, att riksdagen måtte besluta

införa uti stämpelförordningen bestämmelser om stämpelskatt å aktiekuponger.

Tillika har motionären hemställt, att vederbörande utskott

måtte föreslå såväl skattens storlek som erforderlig lagtext.

I avseende å vad motionären anfört till stöd för sin framställning

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Motionären håller före, att införandet år 1917 i den svenska stämpelbeskattningen

av räntestämpel för medel å bankräkningar borde såsom en

naturlig följd medföra stämpelbeskattning även av aktiekuponger.

Med hänsyn till omständigheterna vid räntestämpelns tillkomst lärer

emellertid icke utan vidare kunna sägas så vara fallet. Den såsom komBihang

till riksdagens protokoll 1918. 7 samt. 5 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7.

plement till inkomstbeskattningen lämplig befinna särskilda beskattningen

av det rörliga kapitalet, vilken i olika länder använts i form av stämpelskatt,

har även här i landet kommit till användning såväl för det å bankräkningar

insatta kapitalet som för det i aktier nedlagda. Det senare

drabbas av emissionsstämpeln vid utgivande av aktier och av fondstämpeln

vid överlåtelse av sådana handlingar genom köp eller byte. Vad

det i bank insatta kapitalet angår beskattades insättningar å depositions-,

kapital- och andra liknande räkningar ursprungligen genom stämpelbeläggning

av insättningsbeviset (depositionsstämpel). Emellertid visade sig

denna skatteform icke tillräckligt effektiv, i ty att kapitalet fann utvägai

att vid placering i banker undgå depositionsstämpeln. Huvudsakligen för

att åvägabringa effektivitet i beskattningen av sådant kapital vidtogs då,

såsom motionären även framhållit, den anordningen att utbyta depositionsstämpeln

mot räntestämpelu. Då nu icke ifrågasatts och icke heller anledning

torde föreligga att beträffande aktier avskaffa emissions- och fondstämplarna,

synes från införandet av räntestämpeln sa som hos oss nästlidet

år skedde icke i och för sig något egentligt skäl kunna hämtas för

aktiekupongernas stämpelbeskattning.

Utom berörda olikhet mellan räntestämpeln och den ifrågasatta aktiekupongstämpeln

torde i detta sammanhang böra framhållas även en annan

olikhet dem emellan, avseende skatteobjektets lämplighet såsom sådant.

Utskottet syftar härvid på naturen av de inkomstkällor, beskattningen

avser. Insättning å bankräkning, liksom obligationer, lämnar sålunda en

säker och stadigvarande samt i det stora hela jämn inkomst, under det

att i aktier nedlagt kapital som regel giver en varierande och ofta osäker

avkastning, ett förhållande, som givetvis gör aktieutdelningen till ett

mindre lämpligt underlag för en skatt av det av motionären åsyftade slaget.

Frågan om beskattningen av den inkomst, som härleder sig från

aktiebolagens verksamhet, hör emellertid till de mera svårlösta och omtvistade

skatteproblemen. Å ena sidan är ju givet, att sådana sammanslutningar

för ekonomisk förvärvsverksamhet, som aktiebolagen i regel utgöra,

äga större skatteförmåga än som i allmänhet förefinnes hos enskilda

utövare av motsvarande näringsverksamhet och därför också kunna lämna

större skattebidrag till det allmänna. I vårt land har denna större bärkraft

tagits i anspråk under olika former, såsom i nyssberörda beskattning

genom emissions- och fondstämplarna samt medelst den för aktiebolagen i förhållande

till enskilda högre lagfartsstämpeln ävensom, och i främsta rummet,

genom den — vid sidan av aktieägarnas skattskyldighet för utdelning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7. 3

o

å aktier — aktiebolagen såsom sådana ålagda inkomstskatten. A andra

sidan lärer med hänsyn till den olika grad av samhällsgagn, olika slag av

kapitalplacering medför, en viss varsamhet få anses påkallad vid beskattningen

av aktiebolagen och deras vinster. En penningplacering i form

av aktieteckning är nämligen vanligen, i motsats till exempelvis insättning å

bankräkning, en omedelbart pi’oduktiv kapitalplacering och därför särskilt i ett

land med stora ännu outnyttjade naturtillgångar av sådan betydelse för samhällsutvecklingen,

att den icke bör motverkas genom mindre lämpliga beskattningsformer.

De skatteformer-, som praktiskt taget torde möta största betänkligheter

såsom ägnade att motverka penningplacering i aktier, äro säkerligen

just de, som till objekt taga själva aktieutdelningen, och från

denna synpunkt är den föreslagna kupongstämpeln för visso icke att

förorda.

För närvarande är i vårt laud beskattningen ingalunda så ordnad,

att den motverkar kapitalplacering i aktier. Snarare tvärtom, ty, såsom

motionären framhållit, utdelning å aktier är, i motsats till ränteinkomst,

icke underkastad kommunal beskattning. Emellertid är ju en reformering

av den kommunala beskattningen förestående. Och då det ännu är en öppen

fråga, huru därvid kommer att förhållas med denna aktieutdelningens

särställning i beskattningsavseende, lärer från densamma näppeligen något

egentligt stöd för motionärens förslag kunna hämtas.

För övrigt kunna mot den föreslagna skatten befogade invändningar

göras såväl med hänsyn till den ojämnhet, varmed skatten enligt sin

natur måste träffa skattdragarna, som oek mot skattens tekniska anordning.

I förra avseendet vill utskottet erinra dels därom, att de särskilda

aktierna i ett och samma bolag ofta nog av innehavarna förvärvats till

olika kurser, vadan en i visst förhållande till utdelningen å aktierna utgående

skatt skulle komma att stå i ett synnerligen växlande och godtyckligt

förhållande till avkastningen av de i aktierna nedlagda kapitalbeloppen,

utan att detta förhållande annorledes utjämnades, dels ock därom,

att lånevägen ofta anlitas för igångsättande i aktiebolagets form av sunda

och gagneliga ekonomiska företag och att i dylika fall en stämpelskatt å

utdelningen ej sällan skulle drabba skattdragare, vilka i verkligheten hade

ringa eller ingen behållen vinst av företaget. Yad slutligen beträffar skattens

tekniska anordning, torde det ifrågasatta förfarandet att förse kuponger,

vilkas årliga antal väl finge räknas i miljoner, med stämplar till växlande

belopp, vara allt för tungt. Därest en beskattning i motionens syfte skulle

införas, borde därför enklare former för densamma utfinnas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet för sin del icke

delar motionärens uppfattning om lämpligheten av den föreslagna formen

för en ytterligare beskattning av aktiebolagens vinster. Skall en sådan

beskattning ifrågakomma — vilket lärer böra bedömas med hänsyn ej

blott till de skattdragandes förmåga att lämna ytterligare skattebidrag till

det allmänna utan ock till det allmännas behov av ytterligare sådana bidrag

— torde annan form, t. ex. inkomstbeskattningens, lämpligare kunna

för ändamålet anlitas. Också synes i utlandet aktiekupongernas indragande

under stämpelskatten i regel icke förekomma.

Med erinran tillika, att något utformat förslag i ämnet från motionärens

sida icke framlagts, anser sig utskottet alltså böra hemställa,

att herr Sandlers förevarande motion (I: 17) ej

må föranleda till någon riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 7 februari 1918.

På bevillningsutskottets vägnar:

ALEXIS HAMMARSTRÖM.

Reservation

av herrar Jacob Larsson, Källman, Månsson i Hagaström, Holmström,

Nilsson i Kristianstad, Bergman och Olsson i Ramsta.

Genom de av 1917 års riksdag beslutade ändringar i förordningen den 19

november 1914 angående stämpelavgiften infördes i vårt stämpelskattesystem en

till vissa slag av sådan skatt begränsad ny princip därutinnan, att stämpelskatten

å depositions- och kapitalräkning omlades till räntestämpel, d. v. s. ändrades från

engångsskatt å viss kapitalplacering till skatt å det placerade kapitalets årliga

avkastning. Införandet av denna nya princip, vilken i samband med den

nämnda omläggningen lades till grund för enahanda räntebeskattning även av

andra på bankräkning insatta medel, dock med viss lindring i fråga medel, som

innestode å sparkasseräkning och i sparbank, innebär efter vår uppfattning under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7. 5

lag för eu vidare utveckling av ifrågavarande skatteform och dounas tillämpning

även på inkomst av annan kapitalplacering av den art, att ur teknisk synpunkt

förutsättningar för stämpelbeskattning kunna anses vara för handen. Mot ett

vidare fortgående på den redan av statsmakterna inslagna vägen torde befogade

invändningar så mycket mindre kunna göras, som, på sätt både i Kungl. Maj.ts

proposition nr 95 A till 1917 års riksdag och i bevillningsutskottets däröver

avgivna betänkande framhållits, stämpelbeskattningen vore en av de inkomsttitlar,

som närmast borde ifrågakomma till beredande av inkomstökningar åt

statsverket, desto hellre som av de indirekta skatterna ingen syntes vara i högre

grad än stämpelskatten ägnad att tillgodose kravet därpå, att de mindre bärkiattiga

samhällslagren bleve så vitt möjligt skonade från skatteförhöjningar.

Herr Saudlers förevarande motion (I: 17) avser att vinna den i stämpelskattesystemet

införda nya principens tillämpning även på avkastningen av kapital,

som placerats i aktiebolag, i den mån sådan avkastning tillgodokommer aktieägarna

såsom vinstutdelning. Mot detta motionärens syfte torde efter våi

mening ingen ur principiell synpunkt bärande erinran kunna göras. Den vinstutdelning,

som härflyter ur ett i aktiebolag placerat kapital, är till sin natur

ingenting annat än kapitalränta. Såväl kapitalplaceringen som vinstutdelningen

är kontrollerbar, och formerna för vinst(=ränte-)utbetalniugen synas även erbjuda

förutsättningar för teknisk anordning av stämpelbeläggning.

Det har mot motionärens förslag invänts, bl. a., att det i aktier nedlagda

kapitalet drabbas av såväl emissionsstämpel som fondstämpel. Vad den senare

stämpelafgiften angår, bör det erinras, att denna utgör eu särskild skatt på omsättningen

och kan därför i detta sammanhang lämnas utan hänsyn. Beträffande

åter emissionsstämpeln, synes det böra närmare utredas, i vilken mån denna

stämpelavgift må tagas i beräkning vid bestämmandet av den stämpelskatt, som

kan finnas lämpligen böra drabba vinstutdelningen. Att borttaga emissionsstämpeln

kan näppeligen ifrågasättas, enär denna skatt utgår oavsett eventuella vinstmöjligheter.

Vidare har det invänts, att aktier i ett och samma bolag ofta av

innehavarna förvärvats till olika kurser, vadan eu i visst förhållande till utdelningen

utgående skatt skulle komma att stå i ett växlande och godtyckligt förhållande

till de i aktierna nedlagda kapitalbeloppen. Detta inkast förtjänar ett

visst beaktande men utgör icke ett avgörande skäl mot stämpelskatt å vinstutdelning.

Aktiens inköpskurs influerar visserligen på utdelningens förhållande

till kapitalet, likväl torde härav i själva verket icke skapas någon annan ojämnhet

än den, som redan i viss mån vidlåder den gällande räntestämpelskatten,

vilken icke tager hänsyn till räntefoten.

Otvivelaktigt komma under de tider, som stunda, så betydande anspråk att

ställas på statskassan, att alla vägar böra hållas öppna, genom vilka utan ekonomiskt

svaga samhällslagers betungande statsinkomsterna kunna erhålla rikligare

tillflöden. Införandet av räntestämpeln motiverades uteslutande av omsorgen

att kunna på ett mera effektivt sätt utnyttja kapitalets skattekraft. Samma motiv

synes även tala för vidare utveckling av denna skatteform i motionens syfte.

Då emellertid intet utformat förslag i ämnet nu föreligger, och då naturligtvis

alla de omständigheter, vilka kunna inverka på ett slutligt bedömmande av frå
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets utlåtande Nr 7.

gan, höra göras till föremål för utredning, hava vi i sakens nuvarande läge ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med anledning av herr Sandlers förevarande

motion (I: 17) måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

huruvida och under vilka förutsättningar vinstutdelning från

aktiebolag må kunna göras till föremål för stämpelskatt,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm 1918. Kungl. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.