Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

1918-02-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:13, Utlåtande angående verkställd granskning av riksgäldskontorets styrelse och förvaltning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 191b kl. 1 e. m.

Utlåtande angående verkställd granskning av riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning.

Sedan bankoutskottet tagit kännedom om den av riksdagens år

1917 församlade revisorer avgivna berättelsen om granskning av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning samt genomläst de protokoll, som

blivit förda hos fullmäktige i riksgäldskontoret från och med den 15

januari 1917, intill vilken dag ansvarsfrihet tillerkänts fullmäktige tor

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, till och med den 14

januari 1918, får utskottet nu meddela yttrande i anledning av berörda,

sålunda verkställda granskning.

l:o.

I

sin ovannämnda berättelse hava riksdagens revisorer å sid. 346—348 **

anfört följande

»Vid granskning av de enskilda, med statslån understödda järnvägsaktiebolagens

förvaltning och räkenskaper för år 1916 hava revisorerna funnit, att ett antal

bolag vilka under året antingen ej alls eller endast till en del fullgjort sm betalningsskyldighet

till staten, använt större eller mindre belopp av uppkommet

överskott av bruttoinkomst över trafikkostnad till anskaffning av ny rullande materiel,

nybyggnader och likartade ändamål.

I detta avseende få revisorerna meddela följande.

Hultsfred-Västervik—Åtvidaberg—Bersbo jarnvagsaktiebolag, vilket under

år 1916 endast delvis fullgjort stadgad inbetalning å sitt statslån, har enligt räkenskaperna

för nämnda år haft ett trafikoverskott av 441,008 kronor 50 ore. I

en till riksgäldskontor såsom svar å därifrån mottagen erinran om betalmngsskvldigheten

för lånet den 26 mars innevarande år avlåten skrivelse liar bolaget

meddelat, att detta överskott huvudsakligen anvants till nyanskaffning av rullande

materiel och förbättring av äldre sådan „ 1fm; . , • .

Hässleholm—Markaryds. järnvagsaktiebolag har under år 1916 icke gjort

någon inbetalning å statslånet. For året har uppkommit ett trafikoverskott a\

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 11 käft. (Nr 13.)

försummad

inbetalning

å vissa

järnvägslån.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 BanlcoutsJcottets utlåtande Nr 13.

123,(552 kronor 4b öre. Enligt meddelande i styrelsens förvaltningsberättelse bär

styrelse]! icke ansett sig kunna inbetala den under ar 1916 förfallna räntan å

statslånet utan har mast använda dessa medel till kolinköp och nybyggnader. Av

handlingarna framgår därjämte, att av till bolagsstämmans disposition stående

»vinst» för ar 1916 41,662 kronor 21 öre, största delen eller 37,495 kronor 69

ore avsatts till eu nybildad fond för anskaffande av rullande materiel samt återstoden,

4,166 kronor o2 ore, överförts till reservfonden.

• i»D f?r Uddevalla—Lelångens järnvägsaktiebolag, som ej heller under

ai 1916 fullgjort någon inbetalning å sitt statslån, meddelar i sin förvaltningsberättelse

för samma år, att till följd av åtskilliga i berättelsen omförmälda nybyggnader

och anskaffningar under året icke kunnat inbetalas den å statslånet

förfallna annmteten. — Bolaget har för år 1916 redovisat eu »vinst» av 5 710

kronor 34 ore.

. Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag har i en till riksgäldskontoret den

~ ^•aliUiirii (^e^al ar avlåten skrivelse, med förmälan att bolaget icke varit i stånd

att inbetala under år 1916 förfallen annuitet å statslånet, förklarat, att trafiken å

bolagets järnväg visserligen stege avsevärt, men att därav närmast följde endast

e rov av nyanskaffning av materiel och nybyggnader under nu rådande höga

priser, under det att trafikinkomsterna knappast syntes komma att lämna något

namnvart överskott utöver driftkostnaderna. - Enligt räkenskaperna uppgick

emellertid trafikoverskottet för år 1916 till 48,143 kronor 69 öre.

De förhållanden, för vilka ovan redogjorts, synas revisorerna vara av beskaffenhet

att icke hora lämnas obeaktade. Statens tillhandahållande av lån för

utvidgande av det enskilda järnvägsnätet i landet torde avse att möjliggöra tillkomsten

av jarnvagsanläggningar, vilka äro av betydelse för landets utveckling

och vilka utan statens bistånd icke hava utsikter att kunna komma till stånd

Meningen kan däremot icke anses vara, att staten skall understödja järnvägsbolagen

med kapital för anskaffande av ny materiel o. d. eller för utförande av

nybyggnader och utvidgningar, som nödvändiggöras av järnvägsdriftens utveckmg,

något som i själva verket bliver fallet, därest ett järnvägsbolag, i stället för

att verkställa föreskrivna inbetalningar å erhållet statslån, använder uppkommet

trafikoverskott for ovanberörda och liknande ändamål.

Be visorna förbise icke, att för åtskilliga järnvägsbolag, vilka visserligen

famna overskott a driften men vilkas ekonomiska ställning ändock är mindre god

svårigheter kunna möta att anskaffa erforderliga medel till av trafikens utveckling

betingade utvidgningar och nyanskaffningar. Det torde emellertid ej kunna fölnekas

att i ej så få fall en viss benägenhet att sätta statens rätt i sista rummet

dörj åt gorå sig gällande hos de järnvägsbolag, vilkas ekonomiska ställning av en

eller annan anledning är mindre stark - ett förhållande varå 1913 års revisorer

tunno anledning fasta uppmärksamhet. I betraktande härav torde det enligt revisorernas

mening kunna ifrågasättas, huruvida de bolag, varom här närmast är

fråga, och andra, som möjligen använt sitt trafiköverskott till liknande ändamål

verk igen gjort vad de kunnat för att fullgöra sina skyldigheter mot staten. Vid

sadant förhållande hava revisorerna ansett sig böra bringa ovanberörda sakförhållanden

till riksdagens kännedom^.»

Sedan fullmäktige från ovannämnda fyra järnvägsaktiebolag infordrat

förklaring över vad revisorerna i ämnet anfört, hava sådana förklaringar

inkommit till fullmäktige.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 13. 3

Dessa förklaringar hava fullmäktige med skrivelse den 28 sistlidna

december överlämnat till riksdagen och äro desamma såsom bilagor lögade

vid revisorernas berättelse.

Av berörda förklaringar framgår, att ifrågavarande bolag använt

sina trafiköverskott till komplettering och förbättring av järnvägsanläggningarna

samt till trafikmaterial jämte andra för järnvägsföretagen nödiga

behov och framhålles, att härigenom trafikens uppehållande och utveckling

möjliggjorts, vilket även måste anses hava hatt en gynnsam verkan

på statens säkerhet för sina låneunderstöd.

Jämväl utskottet anser, att de förhållanden, för vilka revisorerna i sin

berättelse redogjort, icke böra lämnas obeaktade. Frågan om järnvägsbolagens

underlåtenhet att fullgöra sin betalningsskyldighet till staten är

nämligen otvivelaktigt av ganska stor statsfinansiell betydelse och följaktligen

en angelägenhet, som bör från statens sida följas med uppmärksamhet.

Gällande föreskrifter giva också åt fullmäktige i riksgäldskontoret

en ganska vidsträckt handlings- och prövningsrätt i förevarande

avseende och, enligt vad utskottet inhämtat, lära efter den nyligen

genomförda förändrade arbetsfördelningen mellan deputerade särskild

uppmärksamhet komma att ägnas åt nu ifrågavarande spörsmål. Under

sådana förhållanden har utskottet endast velat vad i detta ärende förekommit

för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Riksdagens revisorer hava vidare å sid. 348 och 349 i omförmälda

berättelse anfört följande:

»Jämlikt beslut av riksdagen upprättas sedan en följd av år tillbaka av

person, som kanslideputerade därtill utse, för varje riksdag ett register över kamrarnas

protokoll jämte bihanget däritll. .

På förekommen anledning framhöllo 1912 års revisorer i sm berättelse

vikten av att för det granskningsarbete, som ålåge revisorerna, registret över

nästföregående riksdags protokoll med bihang vore för revisorerna tillgängligt, då

de den 1 oktober började sitt arbete. Revisorerna påpekade vidare, hurusom det

för statsdepartementen, de centrala ämbetsverken in. tf. myndigheter, vilka hade

att handlägga ärenden, som varit föremål för senaste riksdags prövning, måste

vara av mycket stor vikt att i god tid erhålla tillgång till riksdagsregistret.

Med anledning av detta uttalande beslöt 1913 års riksdag, att ifrågavarande

register skulle föreligga fullbordat och i tryck senast tre månader efter riksdags

avslutande. Därförut hade tiden varit bestämd till fyra månader.

Utskottet.

Ang. registret

till riksdagens

protokoll

med

bihang.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

JBanJcoutsJcottets utlåtande Nr 13.

Kansli
deputerade.

Åren 1913 och 1915 liar registret i överensstämmelse med ovannämnda

föreskrift förelegat i tryck i september månad. Under 1914 utgåvos två register

ett för varje riksdag.

Den omständigheten att tiden för 1916 och 1917 års riksdagars avslutande

framflyttats till inemot dessa års slut har förorsakat, att registrets utgivande blivit

fördröjt flera månader. Registret till 1916 års riksdag förelåg färdigt till utdelning

först i slutet av januari 1917 och registret till innevarande års riksdag torde

ej vara att förvänta förrän i början av år 1918.

Med hänsyn till den av 1912 års revisorer framhållna betydelsen såväl för

revisorerna själva som för ämbetsverk och myndigheter att i god tid äga tillgång

till ett register över senaste riksdags tryckta handlingar, finna revisorerna synnerligen

önskvärt att, därest ett kommande år tiden för riksdagens avslutande

skulle, på sätt 1916 och 1917 varit fallet, framflyttas, något kunde åtgöras för avhjälpande

av den brist, registrets försenade utgivande innebär.

Enligt vad revisorerna hava sig bekant, vidtogs ock under år 1916 eu åtgärd

i detta syfte, i det att på kanslideputerades föranstaltande sakregistret till

samma års riksdag utgavs i mitten av november månad, tryckt såsom manuskript

i en mindre upplaga. Det synes revisorerna, som om degbär anmärkta bristen

skulle — därest ett kommande år riksdagen icke skulle avslutas i vanlig tid —

lämpligen och utan större kostnader kunna avhjälpas på så sätt skedde år 1916,

dock att givetvis det provisoriska registret för att bliva till verkligt gagn bör

föreligga färdigt avsevärt tidigare än nämnda år var fallet.»

I ovanförmälda, den 28 sistlidna december dagtecknade skrivelse

hava med anledning av revisorernas berörda framställning fullmäktige i

riksgäldskontoret anfört, att, då det syntes tillkomma kanslideputerade

att i förevarande ämne avgiva det förslag, vartill revisorernas framställning

kunde föranleda, fullmäktige ansåge samma framställning ej giva

anledning till någon särskild åtgärd från fullmäktiges sida.

I anledning av vad fullmäktige sålunda anfört har utskottet ansett

sig. böra inhämta yttrande i ärendet från kanslideputerade, vilka i en den

6 innevarande februari dagtecknad skrift — efter att hava återgivit

innehållet i utskottets skrivelse — vidare anfört följande:

»Med anledning härav få kanslideputerade, som jämlikt statsutskottets av

riksdagen bifallna memorial nr 143 vid 1913 års riksdag hava att tillsätta den

person, som skall upprätta omförmälda protokolls- och bihangsregister, anföra,

att bestämmelsen i samma memorial, att registret skall vara fullbordat och i

tryck företett senast tre månader efter riksdags avslutande, givetvis tillkommit

under förutsättning att riksdagen åtskiljes omedelbart efter behandlingen av densamma

förelagda propositioner samt inom riksdagen väckta frågor, och icke,

såsom de senaste åren varit händelsen, av särskild anledning upplöses först mot

årets slut. För sistberörda fall synas särskilda åtgärder påkallade, för att registret

må vara, om också i ofullbordat skick, i tryck tillgängligt för riksdagens

revisorer och vederbörande ämbetsverk inom den i nyssberörda memorial bestämda

tid från det så att säga ordinarie riksdagsarbetets avslutande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 13.

5

I nu nämnda syfte hava kanslideputerade i samband med frågan om utseende

av person för upprättande av berörda register, till behandling upptagit

den till deras yttrande remitterade framställningen; och hava deputerade, som

därvid till nyssnämnda uppdrag, utsett amanuensen vid riksdagens bibliotek R.

Höckert, tillika under hand överenskommit med denne, att han, därest riksdagens

avslutande skulle visa sig även innevarande år komma att fördröjas avsevärt utöver

förut i allmänhet vanlig tid, skall ombestyra, att registret i fråga om avdelningen

sakregister varder i eu efter det av deputerade ovan angivna syfte avpassad

upplaga tillgängligt sist tre månader från slutförandet av de arbeten inom

riksdagen, vilkas fullbordande tidigare plägat föranleda riksdagens avslutande.

vidtages motsvarande åtgärd även för kommande år, synes det av riksdagens

revisorer avsedda, jämväl enligt kanslideputerades mening viktiga önskemål

kunna bliva behörigen tillgodosett.»

Då, på sätt framgår av kanslideputerades yttrande, åtgärder redan Utskottet,

vidtagits i syfte att tillgodose det av riksdagens revisorer avsedda önskemålet,

får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte låta bero vid vad i detta

ärende förekommit.

3:o.

Enligt gällande reglementen för riksbanken och riksgäldskontoret Ang. åtgärder

äga fullmäktige i dessa båda verk att gemensamt bland annat vidtaga * frå^a om

de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga naderna9på

om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse

med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den

11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade.

Gemensamma sammanträden mellan bemälda fullmäktige för utförande

av ifrågavarande uppdrag hava, enligt vad för utskottet anmälts,

ägt rum vid två tillfällen under tiden från och med den 15 januari 1917

till samma dag innevarande år, därvid fullmäktige behandlat fråga om

viss ändrad konstruktion av den beslutade bron över stora Norrström;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

4:o.

Yad i revisorernas berättelse om granskningen av riksgäldskontorets Ang. revitillstånd

och förvaltning eljest blivit anfört, har utskottet funnit icke vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 13.

Ang. ansvars

frihet för

riks gälds - kontorets

styrelse.

av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; och har

utskottet funnit vad vid läsningen av fullmäktiges protokoll förekommit

ej böra föranleda någon ytterligare anmälan eller hemställan.

5:o.

Då utskottet vid den nu verkställda granskningen av riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor

hava med nit och omsorg handhaft sitt uppdrag, tillstyrker utskottet,

att fullmäktige i riksgäldskontoret må tillerkännas

ansvarsfrihet dels för den av riksdagens år 1917 församlade

revisorer granskade förvaltningen av riksgäldskontoret

under år 1916, dels ock för alla beslut och

åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll

från och med den 15 januari 1917 till och med

den 14 januari innevarande år.

Stockholm den 5 februari 1918.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Gustafsson, friherre

Langenskiöld, Nilsson, Wickman och Jönsson samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Berg i Munkfors,

Sommelius, Bogren, Jonsson i Gumboda, Bäcklund och Lovén.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.