Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning angående inrättandet av en ny ordinarie vaktmästaretjänst i riksgäldskontor et.

1918-03-19 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:40, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning angående inrättandet av en ny ordinarie vaktmästaretjänst i riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Hankön!''skottets utlåtande Nr 40.

9

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1918 kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontor et framställning

angående inrättandet av en ny ordinarie vaktmästaretjänst

i riksgäldskontor et.

I en till bankoutskottet ställd, den 28 februari 1918 dagtecknad

skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret hemställt, att utskottet

ville föreslå riksdagen besluta inrättande av en ny ordinarie vaktmästaretjänst

i riksgäldskontoret med avlöningsförmåner lika med dem, som

utgå till vaktmästare enligt nu gällande stat.

Till stöd för berörda hemställan hava fullmäktige anfört följande:

»I november 1915 beslöto fullmäktige att från och med den 1 december

samma år tillsvidare i riksgäldskontoret anställa en e. o. vaktmästare med huvuduppgift

att biträda registratorn i riksgäldskontoret i dennes befattning med riksdagsoch

kommittétryck samt med skyldighet i övrigt att, i den mån tiden medgåve,

fullgöra vaktmästaretjänstgöring å riksgäldskontorets kansliavdelning. Intill nämnda

tid hade biträde med mottagande och inläggande av inkommande riksdags- och

kommittétryck samt framtagande och expedierande av rekvirerat sådant tryck —

ett arbete, som är både krävande och tidsödande — lämnats av än den ene än den

andre av riksgäldskontorets ordinarie eller e. o. vaktmästare. Detta förhållande

medförde emellertid, utom andra, den olägenheten, att nödig ordning bland ifrågavarande

tryck var svår att upprätthålla; och ansågo fullmäktige till följd därav

nödvändigt att anställa en särskild vaktmästare med huvuduppgift att handhava

nämnda arbete. Såsom ersättning för denne vaktmästare bestämde fullmäktige dels

ett belopp av tre kronor om dagen dels ock såsom avlöningsfyllnad från anslaget

till riksdagskostnader m. m. ett helopp av 300 kronor får år. Ersättningen kom

på så sätt att uppgå till 1,395 kronor för år eller i det närmaste samma belopp

som ordinarie vaktmästares avlöning, vilken enligt då gällande lönestat utgjorde

1,400 kronor. Sedan genom 1917 års riksdags beslut avlöningen för ordinarie vaktmästare

från och med innevarande år blivit höjd till 1,650 kronor, hava fullmäktige

beslutat höjning intill nämnda belopp av arvodet till ifrågavarande extra vaktmästare

och samtidigt bestämt, att detsamma i dess helhet skall utgå av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 31 höft. (Nr 39—40.J

Fullmäktige.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

Utskottet.

Den av fullmäktige sålunda vidtagna anordningen med anställande av en särskild

vaktmästare för det ändamål, varom här är fråga, har under den tid av något

mer än två år, varunder anordningen ägt bestånd, visat sig vara till fördel för det

riksgäldskontoret åliggande arbetet med vården av riksdags- och kommittétryck.

Vid sådant förhållande och då behovet av en vaktmästarebefattning för ändamålet

är av stadigvarande natur, föreligga enligt fullmäktiges mening goda skäl för befattningens

uppförande å ordinarie stat.»

Såsom framgår av fullmäktiges skrivelse, beslöto fullmäktige i

november månad 1915 att från och med den 1 december samma år tills

vidare i riksgäldskontoret anställa en extra vaktmästare med huvuduppgift

att biträda registratorn därstädes i dennes befattning med riksdagsoch

kommittétryck samt med skyldighet i övrigt att, i den mån tiden

medgåve, fullgöra vaktmästaretjänstgöring å riksgäldskontorets kansliavdelning.

Såsom ersättning till denne extra vaktmästare bestämdes ett

arvode, uppgående i det allra närmaste till samma belopp som ordinarie

vaktmästares avlöning enligt då gällande avlöningsstat. Sedan genom

1917 års riksdag beslut avlöningen för ordinarie vaktmästare från och

med den 1 januari 1918 höjts från 1,400 kronor till 1,650 kronor,

hava fullmäktige besluta motsvarande höjning av den extra vaktmästarens

arvode.

Då, enligt vad utredningen giver vid handen, anordningen med

anställandet av särskild vaktmästare för ovan angivna ändamål visat sig

vara till gagn för det riksgäldskontoret åliggande arbetet med vården

av riksdags- och kommittétryck, har utskottet funnit sig böra biträda

fullmäktiges förslag om uppförande av ifrågavarande befattning på ordinarie

stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till fullmäktiges förevarande

framställning, må medgiva, att ytterligare en

ordinarie vaktmästaretjänst må inrättas i riksgäldskontoret

med samma avlöningsförmåner, som enligt

nu gällande avlöningsstat utgå till vaktmästare därstädes.

Stockholm den 19 mars 1918.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 40.

I I

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Gustafsson, friherre Lauyenshiölå, Wick

man, Hoos, Sandler och Schyller samt

av andra kammaren: herrar Krisiensson, Gustafsson i Örebro, Bory, Boyren, Edboni

Olsson i Berg, Lovin och Andersson i Miismaden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.