Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

1918-04-23 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:51, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankout skottets utlåtande Nr 51.

I

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1918 kl. */« 1 e. ra

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen

den 5 juni 1909 angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa.

I en till riksdagen avlåten, den 22 mars 1918 dagtecknad proposition

nr 205, som hänvisats till bankoutskottets förberedande behandJing,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga här nedan intagna förslag till förordning om ändrad

lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa

dels ock besluta, att för ökning av kassans grundfond skola från

riksgäldskontoret till kassan överlämnas 20,000,000 kronor i svenska

statens tre och en halv procent obligationer med rätt för kassan att i

enlighet med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

givna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock

under villkor att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna

förluster skulle nedgå till 44,000,000 kronor, kassan icke äger

upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning

sådant medgiver.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 41 höft. (Nr 51.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av §§ 2 och 3 i förordningen den 5 juni 1909

angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

§ 2.

Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall

utgöra femtio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock

ej äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans

alla förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom

ytterligare tillskott av staten eller genom överförande av medel från

reservfonden.

Grundfonden överlämnas — — —■ — — •— — sida.

Grundfondsobligationer må — — — — — — — likvidation.

I varje fall — — — — — — — — — — riksgäld skontoret.

Då grundfondsobligationer — — — — — — — reservfonden.

§ 3.

Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna

förluster nedgå till fyrtiosju miljoner kronor, må hypotekskassan icke

upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

Till ovanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i ärendet

anfört följande:

»I en den 23 april 1909 till riksdagen avlåten proposition (nr 214)

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels antaga upprättade förslag till

förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och

angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet,

dels ock besluta, att, sedan hypotekskassan kommit till stånd, skulle

från riksgäldskontoret till kassan såsom dess grundfond överlämnas

30,000,000 kronor i svenska statens tre och en halv procent obligationer

med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående

konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna bestämmelser disponera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hankout skutt ds utlåtande Nr 51.

:i

sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans grundfond genom

på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå till 26,000,000

kronor, kassan icke ågde upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på

Kungl. Maj:ts framställning sådant medgåve.

Beträffande de skäl, som lågo till grund för förenämnda proposition,

ävensom beträffande den utredning, som i ärendet förebragts, tillåter jag

mig hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden.

Sedan riksdagen därefter i skrivelse den 21 maj 1909, ur 248,

anmält, att riksdagen — allenast med en del smärre jämkningar och

förtydliganden i författningsförslagen — bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, utfärdade Kungl. Maj:t den 5 juni 1909 författningar

i ämnet, varefter riksgäldskontor i överensstämmelse med riksdagens

beslut till kassan såsom dess grundfond överlämnade 30,000,000

kronor i statens tre och en halv procent obligationer.

I fråga om hypotekskassans ändamål, grundfond samt rörelse

gäller i huvudsak följande.

Kassan har till ändamål att driva lånerörelse i enlighet med de i

förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna

bestämmelser. Hypotekskassan må utlämna lån allenast åt hypoteksföreningar

av fastighetsägare i rikets städer och med städer jämförliga

samhällen.

Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall

utgöra trettio miljoner krouor och fortfar att tillhöra staten, som dock

ej äger för annat ändamål disponera över densamma, så länge kassans

alla förbindelser icke äro fullgjorda. Grundfonden kan ökas genom

ytterligare tillskott av staten eller genom överförande av medel från

reservfonden. Grundfonden överlämnas genom riksgäldskontor i svenska

statens tre och en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens

sida. Grundfondsobligationer må, Titan föregående medgivande

av riksgäldskontoret, tagas i anspråk dels med högst en tiondel av

grundfondens belopp till utlåning åt hypoteksföreningarna, dels ock till

fullgörande av kassans förbindelser, såväl då denna för tillfället saknar

egna användbara medel därtill som ock — dock med viss här nedan angiven

begränsning -— vid kassans likvidation. I varje fall, då grundfondsobligationer

blivit använda, skall underrättelse därom genast meddelas riksgäldskontoret.

Då grundfondsobligationer av kassan tagits i anspråk i

annat tall än vid kassans likvidation, skall kassan gottgöra staten tre

och en halv procent årlig ränta på den del av grundfonden, som blivit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Styrelsen för

konungariket

Sveriges

stadshypotek

filt assa.

använd, och skall vid försäljning av grund fondsobligationerna möjligen

uppkommande överskott överföras till reservfonden.

Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna

förluster nedgå till tjuguåtta miljoner kronor, må hypotekskassan icke

upptaga nytt lån, med mindre Konungen därtill lämnar tillstånd.

För anskaffande av erforderliga medel äger hypotekskassan att

emot räntebärande, till innehavaren ställda obligationer upptaga lån att

inom viss, i låneavtalet angiven tid återbetalas antingen genom årlig

amortering eller efter uppsägning utan fastställd amortering. Sammanlagda

beloppet av kassans utelöpande obligatioher må icke vid något

tillfälle uppgå till mera än tio gånger det belopp, kassans grundfond

och reservfond tillhopa utgöra efter avdrag av det belopp av grundfonden,

som må hava, i enlighet med ovan återgivna bestämmelser, använts

till utlåning åt hypoteksföreningarna.

Hypotekskassan må till hypoteksföreningarna utlämna lån att återbetalas

antingen genom viss årlig amortering (amorteringslån) eller

utan amortering efter förloppet av viss tid, minst tio och högst tjugu

år (fasta lån). För de förbindelser, som hypoteksföreningarna för erhållna

lån utfärda till hypotekskassan, pantförskrivas de hos föreningarna

belånade reverser med tillhörande hypotek.

Hypotekskassans behållna årliga vinst skall avsättas till en reservfond,

vilken i första rummet skall användas till gäldande av de utgifter

och förluster, till vilkas täckande inkomsterna för året icke förslå.

Vid likvidation av hypotekskassan skola dess egna tillgångar samt

de av hypoteksföreningarna avgivna förbindelser med tillhörande hypotek

användas, innan de av staten överlämnade grundfondsobligationerna må

tagas i anspråk för fullgörande av kassans förbindelser. Vad som

återstår av kassans tillgångar efter gäldandet av samtliga skulder skall,

jämte grundfonden, tillfalla staten.

I skrivelse den 10 december 1917 har nu styrelsen för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa hemställt, att kassans grundfond måtte

ökas med tjugu miljoner kronor, så att densamma komme att uppgå

till femtio miljoner kronor.

Styrelsen erinrar i sin berörda skrivelse till en början därom, att

enligt § 2 av förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa

den av staten tillskjutna grundfonden för kassan utgjorde

trettio miljoner kronor samt att grundfonden jämlikt nämnda författningsrum

kunde ökas genom ytterligare tillskott av staten eller genom

överförande av medel från reservfonden. Efter anmärkning, att enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

5

§ 4 i förordningen sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer

icke vid något tillfälle iinge uppgå till mera än tio gånger

det belopp, kassans grundfond och reservfond tillköpa utgjorde efter

avdrag av det belopp av grundfonden, som i enlighet med bestämmelserna

i § 2 i förordningen både använts till utlåning åt hypoteksföreningarna,

meddelar styrelsen vidare, att kassans bokförda reservfond

vid tidpunkten för avlåtandet av ifrågavarande underdåniga framställning

uppginge till ett, belopp av 1,850,000 kronor, vadan vid det förhållande,

att grundfonden å 30,000,000 kronor icke till någon del tagits

i anspråk, kassan vid nämnda tillfälle hade möjlighet att utfärda obligationer

intill ett belopp av 318,500,000 kronor. Emellertid uppginge

vid samma tidpunkt totalbeloppet av de utelöpande obligationerna till

238,059,400 kronor, varför kassan jämlikt ovan omförmälda bestämmelser

ägde rätt att ytterligare utgiva obligationer till ett sammanlagt belopp

av 80,440,600 kronor.

Härefter fortsätter styrelsen:

»För att stadshypotekskassan må vara beredd att möta det lånebehov, som

kan komma att yppas vid inträffande stegring av byggnadsverksamheten i rikets

städer och stadsliknande samhällen, har kassans styrelse ansett sig böra redan nu

i underdånighet hemställa om ökning av grundfonden. Med avseende å det belopp,

varmed sådan ökning borde ske, har styrelsen ansett sig böra föreslå ett belopp av

tjugu miljoner kronor, varmed hypotekskassans verksamhet sannolikt vore tillgodosedd

för avsevärd tid framåt.

Hypotekskassans styrelse får alltså härmed i underdånighet hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta nådig proposition om antagande av

följande ändrade lydelse av § 2 första stycket och därmed sammanhängande § 3 i

nådiga förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa den 5

juni 1909:

§ 2 första stycket.

''Staten tillskjuter grundfond för hypotekskassan. Denna fond skall utgöra

femtio miljoner kronor och fortfar att tillhöra staten, som dock ej äger för annat

ändamål disponera över densamma, så länge kassans alla förbindelser icke äro fullgjorda.

Grundfonden kan ökas genom ytterligare tillskott av staten eller genom

överförande av medel från reservfonden.’

§ 3.

''Därest grundfonden skulle genom på kassans rörelse uppkomna förluster nedgå

till fyrtiosju miljoner kronor, må hypotekskassan icke upptaga nytt lån, med mindre

Konungen därtill lämnar tillstånd’.»

Såväl bankinspektionen som fullmäktige i riksgäldskontoret hava

i infordrade utlåtanden förklarat sig icke hava något att erinra i anledning

av den av styrelsen för hypotekskassan gjorda framställningen.

Bankinspektionen

och

fullmäktige i

riksgäldskontoret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Departe
mentschefen.

På grund av rådande höga priser å byggnadsmaterial m. m. har

som bekant sedan ett par år tillbaka byggnadsverksamheten varit i hög

grad inskränkt. Följden härav har givetvis blivit, att i åtskilliga städer

och stadsliknande samhällen — särskilt sådana, vilka befunnit sig i

raskt framåtskridande — svår brist å bostäder yppat sig. Så snart

något förbättrade förhållanden å byggnadsmarknaden inträtt, lärer det

väl därför kunna förväntas, att kraftiga åtgärder från såväl allmänt som

enskilt håll komma att vidtagas för att åter få byggnadsverksamheten

att taga fart. På statsmakterna synes mig därvid i första rummet böra

ankomma att sörja för, att kredit för byggnadsändamål i erforderlig

utsträckning står till förfogande. Vad som i sådant hänseende främst

bör åtgöras torde vara att tillse, att den centrala anstalt, som inrättats

för kreditgivning åt städernas hypoteksföreningar, konungariket Sveriges

stadsbypotekskassa, sättes i stånd att möta de ökade krav, som vid en

inträffande stegring av byggnadsverksamheten kunna komma att ställas

på densamma. I likhet med styrelsen för kassan är jag benägen att

tro, att det belopp av cirka 80 miljoner kronor, varöver kassan för

närvarande för utlåningsändamål förfogar, icke kommer att visa sig tillräckligt

för tillgodoseendet av det vid en återgång till mera normala

förhållanden å byggnadsmarknaden uppstående lånebehovet.

Jag är därför, lika med kassans styrelse, av den uppfattningen,

att åtgärder böra vidtagas för att genom höjning av grundfonden bereda

kassan ökade utlåningsmöjligheter.

Givetvis är det icke möjligt att förutsäga, när någon förbättring

å byggnadsmarknaden kan komma att äga rum, och alltså icke heller

att avgöra, huruvida en ökning av kassans för utlåning disponibla kapital

redan nu är oavvisligen av behovet påkallad. Försiktigheten synes

mig emellertid bjuda att icke dröja med vidtagandet av en åtgärd, som

i allt fall inom en nära framtid torde bliva nödvändig; och anser jag

mig därför böra tillstyrka, att redan till innevarande års riksdag proposition

avlåtes i det syfte kassans styrelse ifrågasatt.

Mot storleken av . det belopp, tjugu miljoner kronor, varmed enligt

styrelsens förslag grundfonden bör ökas, har jag icke något att

erinra. Jag tillåter mig i detta sammanhang nämna, att enligt vad jag

från riksgäldsfullmäktiges ordförande under hand inhämtat hinder från

fullmäktiges sida icke möter att till hypotekskassan överlämna tillskottet

till grundfonden i obligationer av samma beskaffenhet som de, vilka

för närvarande utgöra kassans grundfond.

I likhet med kassans styrelse finner jag mig vidare kunna förorda,

att det belopp, vartill grundfonden genom på kassans rörelse upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr Öl.

7

komna förluster må kunna nedgå, utan att Kungl. Maj.ts tillstånd skall

inhämtas lör att kassan må upptaga nytt lån, sättes till fyrtiosju miljoner

kronor.

Såsom jag redan antytt, gäller emellertid beträffande kassans dispositionsrätt

till det till kassan redan överlämnade grundföndsbeloppet å

30,000,000 kronor — förutom vad därom i själva förordningen stadgas

— även det villkor, att, om grundfonden nedgår till 26,000,000 kronor,

kassans rätt till vidare utlåning är beroende av riksdagens medgivande.

1 överensstämmelse med den tankegång, som låg till grund för uppställandet

av berörda villkor, synes mig, därest den nu föreslagna ökningen

av grundfonden kommer till stånd, utlåningsrätten redan vid en nedgång

av grundfonden till exempelvis 44,000,000 kronor böra göras beroende

av dylikt medgivande.

Slutligen anser jag mig böra anmärka, att i händelse av bifall till

förslaget några mindre redaktionella ändringar bliva erforderliga i 1 och

12 §§ av den av Kungl. Maj:t den 18 januari 1910 utfärdade kungörelsen

angående reglemente för hypotekskassan. Härtill torde jag

emellertid framdeles få återkomma.»

I likhet med departementschefen anser utskottet åtgärder redan

nu böra vidtagas för att genom höjning av den ifrågavarande kassans

grundfond bereda kassan ökade utlåningsmöjligheter. Beträffande storleken

av det belopp, varmed en sådan ökning bör ske, har utskottet icke

något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i berörda avseende föreslagit,

eller att denna ökning måtte bestämmas till 20,000,000 kronor. Ifrågavarande

tillskott lärer, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet,

kunna av fullmäktige i riksgäldskontoret till kassan överlämnas i obligationer

av samma beskaffenhet som de, vilka för närvarande utgöra

kassans grundfond. Utskottet har icke heller något att erinra mot att

det belopp, vartill grundfonden genom förluster på kassans rörelse må

kunna nedgå, utan att Kungl. Maj:ts tillstånd skall inhämtas för att

kassan må upptaga nytt lån, sättes till 47,000,000 kronor. Och det

synes vidare vara riktigt, i överensstämmelse med den tankegång, som

låg till grund för uppställandet av nu gällande villkor eller att, om

grundfonden nedgår till 26,000,000 kronor, kassans rätt till vidare utlåning

är beroende av riksdagens medgivande, att vid bifall till den

nu föreslagna ökningen av grundfonden utlåningsrätten vid en nedgång

av nämnda fond till 44,000,000 kronor göres beroende av ett dylikt

medgivande.

Viskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 51.

Utskottet bär alltså ansett sig böra tillstyrka bifall till Kxmgl.

Maj:ts framställning och hemställer,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 205

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 april 1918.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST HEDENSTIERNA.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Wickman, Boos. Kjellgren.

Sandler och Stenberg samt

av andra kammaren: herrar Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors. Borg, Sommelius.

Bogren. Törnqvist, Edbom. och Henrikson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:182 Riksdagens skrivelse Nr W2 s. 3 i texten