Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

1918-05-14 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:59, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1918 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension.

I en till riksdagen den 12 april 1918 avlåten, till bankoutskottet

hänvisad proposition, nr 272, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension.

Härigenom förordnas, att 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension skall hava följande

ändrade lydelse.

17 §''

Tjänstår lör erhållande av pension enligt denna lag beräknas icke

allenast för tid, under vilken tjänstinnehavaren innehaft tjänst, som i

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 49 käft. (Nr 59.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

denna lag avses, utan även för tid, under vilken han innehaft annan

statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra ordinarie anställning eller

förordnande. Vid sådan tjänstår sberäkning skall avdrag göras för tid,

under vilken ledighet från tjänsten ägt rum av annan anledning än

semester, sjukdom, offentligt uppdrag, fullgörande av värnplikt eller

resa, som med vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning; i

fråga om tjänstinnehavare, som icke äger rätt till semester, må avdrag

ej göras för tid av högst en och en halv manad om aret, under vilken

ledighet må hava åtnjutits för hälsans vårdande eller för enskilda angelägenheter.

I fråga om pension för den, som vid avgång från tjänst, som i

denna lag avses, erhållit pension för annan sådan tjänst eller annan

statstjänst, må tjänstår, som beräknas för erhållande av den pension,

ej ånyo beräknas såsom tjänstår, där det icke på grund av annan tjänstgöring

än den, på vilken den förra tjänstårsberäkningen grundats, må

såsom tjänstår beräknas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Åberopade statsrådsprotokollet är av följande lydelse:

»Den 16 november 1914 tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande fem sakkunniga för att inom

departementet biträda vid utredning beträffande de förändringar i gällande

bestämmelser om undervisningen vid universiteten och karolinska

institutet, som kunde finnas påkallade av tillämpningen av värnpliktslagen

den 17 september 1914.

I sitt den 19 december 1914 avgivna utlåtande redogjorde de sakkunniga

till en början för huru undervisningen vid ifrågavarande högskolor

lämpligen borde ordnas för att tillgodose de värnpliktigas intressen,

varefter de sakkunniga vidare anförde, bland annat, följande:

Det vore uppenbart att det, som kunde göras för de värnpliktiga i avseende

på undervisningens anordnande, vore ganska obetydligt i förhållande till

den uppoffring av tid, de värnpliktiga måste underkasta sig, och de

ekonomiska förluster, de genom sin långa värnpliktstjänstgöring lede.

Det måste därför läggas vikt på att bereda dem de lättnader på annat sätt,

som folie inom möjlighetens gräns. De sakkunniga hade också tagit

s. 3 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande Nr 59.

3

under övervägande, huruvida icke vissa andra åtgärder skulle kunna

vidtagas för att i möjligaste mån utjämna den skillnad, som till följd

av värnpliktstjänstgöringen lätt nog uppstode mellan de värnpliktiga och

deras frikallade eller kvinnliga studiekamrater och som försatte de förra

i en mera ogynnsam ställning med hänsyn till studievillkor och framtida

befordringsutsikter ävensom andra därmed sammanhängande förhållanden.

Sedan i anslutning härtill frågorna om tentamensbetygens giltighet

samt värnpliktiga studenters rätt till stipendier berörts, fortsatte de sakkunniga:

Värnpliktstjänstgöringen vore onekligen eu form av arbete

i statens tjänst. Det kunde därför icke anses orimligt, att densamma

också uppskattades såsom sådant med avseende å åtskilliga förmåner,

som det i statens tjänst fullgjorda arbetet i allmänhet medförde. Sålunda

skulle måhända fullgjord värnpliktstjänstgöring kunna räknas såsom

intjänad merit att beaktas vid framtida befordran i statens tjänst.

Svårligen kunde det dock tänkas fastslaget som allmän regel, att nämnda

tjänstgöring städse skulle gälla som merit för befattning i statens tjänst.

Allt för olikartade vore dessa befattningar, och för de flesta av dem, på

vilka den en gång värnpliktige studenten framdeles kunde komma att

aspirera, skulle den merit, som värnpliktstjänstgöringen rimligen kunde

tänkas innebära, få rubriceras allenast såsom ett moment i tjänståldern

och därmed vara reducerad till jämförelsevis ringa värde. För vissa

grupper av befattningshavare i det allmännas tjänst torde dock fullgjord

värnpliktstjänstgöring böra tillgodoräknas i större utsträckning.

De sakkunniga framhöllo i anslutning härtill ett par yrkesgrupper,

där, enligt deras förmenande, värnpliktstjänstgöringen borde kunna få

medföra rätt till tjänstårsberäkning i fråga om befordran, varefter de

slutligen anförde: För erhållande av pension beräknades enligt lagen

den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

erforderliga tjänstår icke allenast för tid, under vilken tjänstinnehavaren

innehaft civil tjänst med lön å stat, utan även för tid, under vilken han

innehaft annan statstjänst eller ock i statens tjänst haft extra ordinarie

anställning eller förordnande. Det syntes de sakkunniga vara med

billighet överensstämmande, att i dessa tjänstår finge inräknas jämväl

den tid, under vilken värnpliktstjänstgöring fullgjorts.

I ett den 28 oktober 1915 avgivet utlåtande över de sakkunnigas

framställning i sistberörda del anförde statskontoret:

Den tjänstgöring, som enligt den civila peusionslagens bestämmelser

grundläde tjänstårsberäkning för pension, vore beroende på frivilligt

Statskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

Departements
chefen.

åtagande i tjänstavtalet med staten, varemot värnpliktstjänstgöringen vore

grundad på i lag föreskriven skyldighet att utbildas till rikets försvar.

En ändring av lagens bestämmelser i den ifrågasatta riktningen skulle

därför innebära en väsentlig avvikelse från en i nämnda lag fastslagen

princip, vilken för övrigt torde utan undantag gälla även på andra områden

av statens pensionsväsen. Vidare torde böra påpekas, att, då de

statens tjänstemän, som erhållit sin förberedande utbildning vid universiteten

eller karolinska institutet, i regel inträdde i civil statstjänst så

tidigt, att de vid den levnadsålder, då skyldighet att avgå från tjänsten

inträdde, mer än väl innehade det för hel pension föreskrivna antalet

tjänstår, ett sådant medgivande, som de sakkunniga föreslagit, i allmänhet

sjmtes sakna praktisk betydelse och huvudsakligen endast i ett

fåtal fall, där av individuella anledningar tidigare avgång ägde rum, kunde

bliva till verklig fördel för tjänstemännen. Däremot skulle kunna med

större skäl ifrågasättas, att tid, varunder ledighet åtnjutits för fullgörande

av värnplikt, icke Unge avdragas vid tjänstårsberäkning för pension; och

ehuru ej heller ett sådant medgivande torde av nyss anförda skäl hava

någon större praktisk betydelse för tjänstinnehavare, som utbildats vid

universiteten eller karolinska institutet, ansåge statskontoret dock, att

det borde tagas i övervägande, huruvida icke i den civila pensionslagen

lämpligen borde införas ett stadgande av innehåll, att vid tjänstårsberäkuing

för pension avdrag ej finge göras för tid, varunder tjänstinnehavare

åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt.

Lika med statskontoret finner jag det icke, åtminstone för det

närvarande, böra tillrådas att låta en person såsom tjänstår tillgodoräkna

sig den tid, varunder han före sitt inträde i statens tjänst kan

hava varit inkallad till värnpliktstjänstgöring. Visserligen torde vederbörandes

studier eller utbildning ofta komma att fördröjas just genom

fullgörandet av värnplikten, varför otvivelaktigt ur denna synpunkt

skäl kunde tala för att i tjänstårshänseende jämställa värnpliktstjänstgöringen

med vanlig anställning i statens tjänst. Emellertid skulle en

sådan anordning strida mot principerna i. 1907 års lag; i avsaknad av

närmare utredning i frågan torde densamma därför icke böra nu upptagas.

Däremot lärer, på sätt statskontoret föreslagit, det vara lämpligt, att

en person, vilken redan vunnit statsanställning, icke behöver i fråga om

tjänstårsberäkning vidkännas avdrag för den tid, varunder han åtnjutit

ledighet för fullgörande av värnplikt. I detta sammanhang må erinras,

att genom kungörelse den 4 juli 1913 föreskrivits, att i alla de fall,

där för civil ordinarie eller extra befattningshavare avlöningsförhöjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 59.

må äga rum efter viss tids tjänstgöring, honom icke må föras till last

tid, varunder han åtnjutit ledighet av ovan nämnda anledning. Det

torde sålunda allenast innebära ett fullföljande av denna princip, om

motsvarande medgivande göres i fråga om rätt till pension.»

Utskottet, som förutsätter, att i värnplikt inbegripes jämväl tjänstgöring

enligt § 28 värnpliktslagen eller s. k. krigstjänstgöring, har vid

sådant förhållande icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och hemställer förty,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr

272 må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 14 maj 1918.

På bankoutskottets vägnar:

ERNST H ED ENSTIE RN A.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Hedenstierna, Hallin, Ekman, Nilsson i Kristinehamn, Jönsson,

Göransson, Hedenström och Lindley samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Berg i Munkfors, Borg, Henrikson, Jonsson

i Gunboda och Boven.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 49 höft. (Nr 59.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 § i lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjän s. 8 i texten