Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Knngl. Maj.ts proposition angående livränta till förre underofficerskorpralen Karl Manfred Olsson jämte en i ämnet väckt motion.

1918-06-06 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:76, Utlåtande, i anledning av Knngl. Maj.ts proposition angående livränta till förre underofficerskorpralen Karl Manfred Olsson jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskuttets utlåtande Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den ti juni 1918 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Knngl. Maj.ts proposition angående

livränta till förre underofficerskorpralen Karl Manfred

Olsson jämte en i ämnet väckt motion.

I en till riksdagen avlåten till bankoutskottet hänvisad proposition,

nr 110, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att förre underofficerskorpralen vid 7:de

kompaniet av Karlskrona kustartilleriregemente nr 51 Karl Manfred

Olsson må under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig livränta av 450 kronor, att utgå från och med den 1

november 1916.

Åberopade statsrådsprotokollet är av följande lydelse:

»Uti en till Kungl. Maj:t ställd skrift av den''12 december 1916

har förre underofficerskorpralen vid 7:e kompaniet av Karlskrona kustartilleriregemente

nr 51 Karl Manfred Olsson anhållit om en årlig

pension av 750 kronor från och med den 1 november 1916; och har

‘Olsson till stöd för ansökningen åberopat, bland annat, att han genom

sin tjänstgöring vid nämnda regemente ådragit sig lungtuberkulos, som

gjorde honom oförmögen till arbete.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Olsson, som är född

den 13 november 1888 och anställts vid nämnda regemente den 1

november 1906, under en gymnastikövning våren 1910 ådragit sig en förkylning

och börjat besväras av hosta, att han någon tid därefter fått

upphostningar av blod, att han den 31 januari 1912 konstaterats lida

av lungtuberkulos samt att hanj som för nämnda sjukdom vårdats å

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 64 käft. (Nr 76—77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 76.

l>lrektionen

över /lottans

pensionskassa

Marin förvaltningen.

sanatorium under tiden den 15 augusti 1912—den 15 januari 1913- och sedermera i sitt hem, den 31 oktober 1916 erhållit avsked på grund

av berörda sjukdom efter en tjänstetid av 10 år, därav 7 år 11 månader

från 20 års ålder.

Direktionen över flottans pensionskassa har i utlåtande över ansökningen

den 24 januari 1917 anfört, bland annat, följande:

Jämlikt förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledningav

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upphävdes dittills

gällande bestämmelser i fråga om skyldighet för staten att åt värnpliktiga,

volontärer vid hären samt dem, som tillhörde flottans eller

kustartilleriets stammanskap, utgiva ersättning för skada tillföljd av

olycksfall eller sjukdom, förorsakad av militärtjänstgöring, för så vitt

skadan eller sjukdomen uppkommit efter den 31 december 1909. Då

Olsson ådragit sig den åberopade sjukdomen våren 1910, vore han följaktligen

ej berättigad till pension genom flottans pensionskassa.

Vidare har marinförvaltningen den 26 april 1917 avgivit underdånigt

utlåtande i ärendet och därvid överlämnat av ämbetsverket infordrat

yttrande från riksförsäkringsanstalten, som däri framhållit, att

anstalten icke funnit Olsson på grund av sin sjukdom berättigad till

ersättning enligt ovannämnda förordning den 18 juni 1909, enär framställning

därom icke, såvitt handlingarna utvisade, av honom gjorts

inom den tid av 2 år efter det skadan yppats, vilken vore föreskriven

i § 12 av samma förordning. Beträffande sjukdomens samband med

Olssons militärtjänstgöring funne riksförsäkringsanstalten, att sjukdomen

uppkommit under sådana omständigheter att, därest Olssons anspråk på

ersättning icke varit preskriberat, han skulle varit berättigad till ersättning

från riksförsäkringsanstalten. I anledning därav syntes det kunna

ifrågasättas, huruvida icke bemyndigande borde utverkas för anstalten

att till följd av Olssons sjukdom tillerkänna honom ersättning enligt

bestämmelserna i ovanberörda förordning.

För egen del har marinförvaltningen på grund av i ärendet föreliggande

omständigheter hemställt om bemyndigande för riksförsäkringsanstalten

att tillerkänna Olsson ersättning på sätt av anstalten ifrågasatts.

Sedermera har Olsson i underdånig skrivelse den 1 maj 1917,

som av chefen för kustartilleriet med tillstyrkan överlämnats, anhållit om

bemyndigande för riksförsäkringsanstalten att tillerkänna honom ersättning

för ifrågavarande sjukdom, oaktat bestämmelserna i § 12 av förordningen

den 18 juni 1909 icke blivit uppfyllda; och har Olsson till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 76.

■6

stöd därför framhållit, bland annat, att anledningen till att ersättning

ej av honom begärts inom den i förordningen föreskrivna tiden av två

år, eller senast våren 1912, varit den, att vid sistnämnda tidpunkt så

stora förhoppningar förefunnits om hans tillfrisknande, att han vid

kapitulationstidens utgång berörda år erhållit förnyad anställning under

4 år, varjämte Olsson anfört, att hans tillgångar numera vore alldeles

uttömda samt att han hade hustru och ett minderårigt barn att försörja.

Härefter har statskontoret den 4 juni 1917 avgivit underdånigt

utlåtande i ärendet och däruti anfört följande.

På grund av vad handlingarna innebölle syntes ersättning för

ifrågavarande genom olycksfall under militärtjänstgöring ådragna sjukdom

böra beredas Olsson. Då, såvitt statskontoret kunde finna, framställning

om ersättning icke gärna kunnat av Olsson göras, förrän han

förklarats vara till följd av sjukdomen oförmögen till vidare tjänstgöring

och därför entledigats från sin anställning, kunde statskontoret

för sin del icke finna, att Olsson försuttit den tid, soin för sådan framställning

vore föreskriven i förenämnda förordning, utan ansåge statskontoret,

att ersättning borde kunna beviljas honom av riksförsäkringsanstalten.

Kunde detta emellertid icke ske, ansåge statskontoret goda

skäl föreligga att genom framställning till riksdagen bereda Olsson ersättning

från allmänna indragningsstaten till det belopp och under de

villkor i övrigt, som funnes i berörda förordning föreskrivna.

Sedermera har riksförsäkringsanstalten med anledning av vad

statskontoret anfört den 31 juli 1917 avgivit förnyat utlåtande i ärendet

och däruti förklarat sig vidhålla sin förut uttalade uppfattning, att

riksförsäkringsanstalten icke kunde tillerkänna Olsson ersättning för

hans sjukdom. Då emellertid sjukdomen syntes stå i samband med

Olssons militärtjänstgöring och det därför syntes vara med billighet

överensstämmande, att något understöd från statsverket i allt fall bereddes

Olsson, ansåge riksförsäkringsanstalten, att sådan ersättning

lämpligen borde genom framställning till riksdagen beredas Olsson från

allmänna indragningsstaten till det belopp och under de villkor i övrigt,

som stadgades i förordningen den 18 juni 1909.

Sedan Kungl. Maj:t därefter anbefallt riksförsäkringsanstalten att

inkomma med förslag å beloppet av den i förevarande ärende ifrågasatta

ersättning, har riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 16 januari

1918 anfört huvudsakligen följande.

Statskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Rikaförsäk
ringtanstal
ten.

Ueparie
mentsehefen.

Mi/tion

11: 336.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 76.

Riks försäkringsans tal ten kade låtit verkställa utredning rörande*

Olssons av sjukdomen orsakade tillstånd och hade därvid fått mottaga

dels ett av två trovärdiga personer utfärdat intyg, att Olsson efter utgången

av sin tjänstetid vid flottan den 31 oktober 1916 icke utfört

något slags arbete eller haft någon inkomst, enär han på grund av sin

sjukdom merendels varit sängliggande, dels ock ett av doktor S. V.

Rietz den 8 januari 1918 utfärdat läkarintyg, utvisande, bland annat,

att Olsson vore fullständigt arbetsoförmögen samt att varaktig förbättring

av arbetsförmågan genom sanatorie- eller sjukvård icke vore att

förvänta. På grund av vad sålunda förekommit har riksförsäkringsanstalten,

som i ärendet jämväl inhämtat yttrande från den hos ämbetsverket

anställde specialisten på lungsjukdomarnas område, avgivit det

utlåtande, att, därest i förevarande fall bestämmelserna i förenämnda

förordning den 18 juni 1909 skulle hava tillämpats, Olsson skulle hava

tillerkänts en årlig livränta av 450 kronor, att utgå från och med den

1 november 1916.

Med avseende å vad sålunda förekommit anser jag, i likhet med

i ärendet hörda myndigheter, med rättvisa och billighet överensstämmande,

att Olsson från anslaget till allmänna indragningsstaten beredes

ersättning till samma belopp, som skulle hava tillkommit honom, därest

bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, varit tilllämpliga.

»

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom

andra kammaren av herr Leander väckt motion, nr 336, däri anförts

följande:

»Såsom framgar av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet,

har Olsson själv begärt pension eller understöd å 750 kronor efter år räknat.

Enligt det kontrakt, som ursprungligen upprättades emellan honom och kronan,

val han efter att ha uppnatt graden såsom underofficerskorpral tillförsäkrad att

fa kvarsta i tjänsten, även om han angrepes av sjukdom. På grund av sedermera

ändrade bestämmelser blev han emellertid såsom angripen av lungtuberkulos avskedad

ur krigstjänsten den 31 oktober 1916 och har sedan till stor del nödgats

anlita den allmänna barmhärtigheten för att uppehålla sig och sin familj. Han är

nämligen mestadels sängliggande och alldeles oförmögen att arbeta och förtjäna något.

Enligt vad° som försports, lärer anslag komma att begäras av riksdagen för

pensionering av åtskilliga sjukliga underofficerskorpraler, som anses oförmögna att

längre sköta sin tjänst. Den årliga pensionen skulle bestämmas till 750 kronor

för eu var, som av nämnda anledning nödgas avgå ur krigstjänsten. Enär Olsson

varit nog olycklig att under sin militärtjänstgöring ådraga sig sin tärande sjukdom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankout skottets utlåtande Nr 76.

och på grund av sill tryckta belägenhet är i stort behov av den summa, som han

själv anhållit om, får jag vördsamt hemställa, det riksdagen ville medgiva, att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 omnämnde förre underofficerskorpralen vid 7:de

komp. av Karlskrona kustartilleriregemente nr 51 Karl Manfred Olsson må under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig livränta av

750 kronor, att utgå från och med tid, som i propositionen föreslagits.»

Aven utskottet finner det vara med rättvisa och billighet överensstämmande,

att Olsson under sin återstående livstid beredes något

understöd av allmänna medel, och har denna ersättning synts utskottet

böra bestämmas till samma belopp, som skulle hava tillkommit honom,

därest bestämmelserna i 1909 års förordning varit å honom tillämpliga.

I avseende härå må emellertid erinras, att riksdagen, i anledning av

framställning från militieombudsmannen och på statsutskottets tillstyrkande,

nyligen besluta en höjning för år 1918 med femtio procent av

samtliga enligt nämnda förordning utgående ersättningsbelopp. Det

torde då få anses vara skäligt, att Olsson för samma år kommer i åtnjutande

av motsvarande förhöjning. Vid sådant förhållande har utskottet

icke kunnat förorda motionärens framställning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och den i ämnet väckta motionen

II: 336, medgiva,

dels att förre underofficerskorpralen vid 7:e kompaniet

av Karlskrona kustartilleriregemente nr 51 Karl

Manfred Olsson må under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig livränta

av fyrahundrafemtio kronor, att utgå från och med

den 1 november 1916,

dels och, att, med tillämpning av innevarande års

riksdags beslut om höjning för samma år med femtio

procent av samtliga enligt förordningen den 18 juni

1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, utgående ersättningsbelopp,

. ifrågavarande livränta må för innevarande år utgå med

sexhundra sjuttiofem kronor, att anvisas likaledes från

anslaget till allmänna indragningsstaten.

Stockholm den 6 juni 1918.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Utékotiet*

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 76.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Nilson i Kristinehamn, Wickman, Roos, Jönsson och Hedenström

samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors, Borg,

Bogren, Törnkvist, Henrikson och Olsson i Berg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:10a Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten