Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgåldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

1918-06-21 · 91 sidor, varav 83 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 83 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1918:86, Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgåldskontoret. Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

1

*

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juni 1918 kl.

Memorial med förslag till nytt reglemente för riksgåldskontoret.

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

I andra stycket av § 5 hava orden »från och med år 1918» uteslutits.

Sedan § 9 första stycket erhållit sin nuvarande lydelse, har föreskriften

i samma paragrafs tredje stycke, att förste deputeraden mellan fullmäktiges

sammanträden äger meddela nödiga föreskrifter, synts lämpligen böra utgå.

Såsom ett nytt moment i § 13 har införts det beslut, som av årets

riksdag fattats rörande statsgaranti för de obligationer, vilka utgivas av det

i bankoutskottets utlåtande nr IG omförmälda aktiebolag med uppgift att

bereda svensk kredit åt utländska banker och bankirer (Svenska kronkreditaktiebolaget.

)

Vidare har såsom ett sista moment i sagda § införts riksdagens beslut

angående överlämnande av 20 miljoner kronor i svenska statens 3 J/ %

obligationer till Konungariket Sveriges stadshypotekskassa för ökning av

dess grundfond.

Enligt bestämmelse i reglementets 15 § kan svensk undersåte genom

kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer till motsvarande belopp. Rätt att på nämnda

sätt erhålla inskrivning i statsskuldboken bör emellertid enligt utskottets

mening tillkomma en var, som därom gör anhållan, oberoende av vilken

nationalitet han tillhör. I överensstämmelse med denna grundsats har ock,

utan någon inskränkning, stadgats i § 3 av det innevarande år fastställda

reglementet för statsskuldboken, att »inskrivning i statsskuldboken sker an
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 käft. (Nr 86.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 86.

tingen i samband med avlämnande av obligationer eller efter kontant inbetalning».

Med anledning härav har nyssberörda bestämmelse i § 15 av

riksgäldskontorets reglemente erhållit följande förändrade lydelse:

»Inskrivning i statsskuldboken kan även äga rum genom kontant inbetalning,

varvid sökanden antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer till motsvarande belopp.»

Reglementets 17 § har, sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan

i utlåtande nr 50 moment l:o) angående ändrad lydelse av denna §, formulerats

i enlighet med nämnda hemställan.

Enär bland de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och amortering

av statsskulden finnas såväl förslags- som reservationsanslag, har det i §§ 20

och 33 förekommande ordet »förslagsanslag» utbytts mot uttrycket »anslag».

I § 21 av nu gällande reglemente föreskrives, att till fonden för statsskuldens

amortering skall överföras behållningen vid 1917 års utgång av

likvidations- och amortissementsfonden, vilken vid nämnda tidpunkt skall

upphöra. Då nämnda överföring numera blivit verkställd på därför bestämd

tid, bör stadgandet i fråga utgå.

Från den s. k. bibanelånefonden har i slutet av år 1916 och under

november 1917 utbetalts sammanlagt 2,000,000 kronor till två järnvägsaktiebolag,

vilka enligt beslut av Kung! Maj:t erhållit lån från fonden.

Statsverkets kapitalfordringar för de utbetalda lånebeloppen hava, i likhet

med vad som beträffande järnvägslånefonden hittills ägt rum, upptagits i en

vid reglementet fogad bilaga. I sammanhang härmed har andra stycket

av § 22 moment 2 formulerats på följande sätt:

»Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från denna fond.

utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna

i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.»

I andra stycket av § 24 i nu gällande reglemente föreskrives, bland

annat, att de från riksgäldskontorets pensionsfond utgående pensionerna till

1917 års utgång bestridas av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader

vid riksgäldskontor et. Då denna bestämmelse numera ej

äger giltighet, har densamma utgått ur reglementet.

Reglementets § 82 avd. 1 moment c) bör utgå samt ersättas med det

beslut, som. riksdagen i anledning av utskottets utlåtande nr 14 fattat dels

angående utgivande av en uppslagsbok över 1918 års lagtima riksdags

verksamhet dels ock angående bokens fortsatta utgivande från och med år 1919.

1917 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige att låta utarbeta och

till trycket befordra ett register över kyrkomötets protokoll jämte bihang

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr Stj.

3

för åren 1868—1915 ävensom beslutat, att kostnaden för registrets utgivning

skall bestridas av förslagsanslaget till riksdags- ocli revisionskostnader,

varom föreskrift införts i § 82 avd. 1 moment g) av nu gällande

reglemente.

Som kyrkomötet kommer att sammanträda även under innevarande år,

synes lämpligt föreskriva, att det under utgivning varande registret skall

omfatta även 1918 års kyrkomöte och bar på grund bärav till ovanberörda

reglementsbestämmelse fogats ett tillägg av följande innehåll: »börande detta

register jämväl omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar».

Närmast efter moment 1 h) i § 32 har införts det beslut, som riksdagen

fattat angående utgivande av ett fullständigt person- och sakregister

till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911——1920.

Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan om ytterligare understöd

till filosofie doktorn L. M. Bååth för tryckning av andra delen av arbetet

»Helgeandsholmen och Norrström», har riksdagens beslut i ämnet införts

under avdelning 1 av 32 §.

Likaledes har under samma avdelning i 32 § intagits det beslut, som

av riksdagen fattats ifråga om vissa ändrings- och inredningsarbeten i riksdagshuset.

I sista stycket av § 32 avdelning 2 moment a) av nu gällande reglemente

förekomma särskilda föreskrifter dels beträffande de arvoden jämte

resekostnadsersättning, som för tiden till 1917 års utgång tillkomma fullmäktige,

dels ock beträffande visst tilläggsarvode för förste deputeraden

under samma år. Då nämnda stadganden numera ej äro tillämpliga, hava

desamma utgått.

Sedan riksdagen bifallit utskottets förslag i utlåtande nr 69 angående

utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltningsbibliotek, hava

de reglementsparagrafer, i vilka bestämmelser rörande biblioteket förekomma,

undergått vissa ändringar, för vilka utskottet här nedan kommer

att redogöra i den ordning, vari samma paragrafer äro i reglementet

intagna.

I § 32 avdelning 2 moment c) hava orden »riksdagens bibliotek»

uteslutits, varjämte omedelbart efter sagda moment införts ett tillägg av

följande lydelse:

»Av 1918 års förslagsanslag till avlöningar och pensioner in. m. vid

riksgälds- och riksdagsförvaltningen skall utgå avlöningen för samma år

till styrelse och tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket; och skall därvid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 86.

iakttagas, att den nya staten för biblioteket, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,

träder i kraft den 1 september 1918.»

Stadgandet i § 32 avdelning 2 moment g) har förändrats i enlighet

med det beslut riksdagen fattat i anledning av utskottets hemställan i utlåtande

nr 50 moment 2:o).

Vad angår det anslag, från vilket pensioner till förutvarande tjänstinnehavare

vid riksdagsbiblioteket böra utgå, lära även efter bibliotekets

omorganisation eventuellt beviljade pensioner böra bestridas av anslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksdags- och riksgäld sförvaltningen.

I följd härav torde stadgandet i § 32 avdelning 2 moment h)

böra kvarstå oförändrat. Likaledes torde de pensionsavgifter, som tjänstinnehavare

vid biblioteket hava att erlägga, efter den nya organisationens

genomförande liksom dessförinnan böra ingå till den i § 24 omförmälda,

under fullmäktiges förvaltning ställda pensionsfonden samt någon ändring

alltså ej heller böra vidtagas beträffande nämnda paragrafs formulering.

I § 32 avdelning 2 moment i) uti nu gällande reglemente linnes intagen

en bestämmelse om att från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa

må utbetalas ett belopp av högst 1,300 kronor för beredande av

dyrtid stillägg under år 1917 åt kassans pensionärer, varjämte medgivits,

att kassan, utan avseende å den höjning av pensionerna, som komme att

inträda genom utbetalning av nämnda dyrtidstillägg, finge bibehållas vid

sin förutvarande rättighet till erhållande av visst statsbidrag. Något

motsvarande stadgande har ej meddelats för år 1918, utan kommer i

stället, jämlikt riksdagens beslut, dyrticlstillägget för innevarande år till

kassans pensionärer att utgå av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner

m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen. Med anledning

häi''av har sista stycket av ovannämnda moment i) uteslutits samt ersatts

med det av årets riksdag fattade beslutet i ämnet (se första särskilda utskottets

utlåtande nr 9).

§ 32 avdelning 3, som avser anslaget till kostnader för riksdagens

bibliotek, har, sedan utskottets förslag till omorganisation av biblioteket

vunnit riksdagens bifall, erhållit följande förändrade lydelse:

»3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 38,500 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500

kronor om året;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutikottels memorial Nr 86.

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen

fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid

biblioteket äger styrelsen att använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor

årl igen;

d) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade

utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor.»

Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan i utlåtande nr 50 moment

3:o) angående bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäld

skontorets personal, har § 32 avdelning 4 moment a) ändrats i överensstämmelse

med riksdagens därom fattade beslut.

Sedan riksdagen bifallit justitieombudsmannens i hans ämbetsberättelse

till årets riksdag framställda förslag angående höjning av avlöningen till

sekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen, hava de nya avlöningsbestämmelserna

införts i § 32 avdelning 5 moment 3 a).

I sitt utlåtande nr 29 har bankoutskottet hemställt om anvisande av

medel dels till avlöning från och med år 1919 åt ett kvinnligt skrivbiträde

vid justitieombudsmansexpeditionen dels ock till bortarbetande av uppkommen

arbetsbalans å nämnda expedition. Vidare har utskottet i samma

utlåtande föreslagit, att de båda hittillsvarande anslagen å 4,000 kronor

till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen

och å 1,200 kronor till expenser vid samma expedition måtte sammanföras

till ett anslag, benämnt »anslaget till bestridande av expenser för

justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition, vikariatsersättning

m. m.», samt att detta anslag måtte från och med år 1919

utgå med 5,200 kronor årligen. Sedan riksdagen bifallit utskottets hemställan

i ovannämnda utlåtande, hava därav betingade ändringar gjorts i

avdelning 5 av reglementets 32 §.

Militieombudsmannen har i sin till innevarande års riksdag avgivna

ämbetsberättelse hemställt, att avlöningen till den vid hans expedition anställda

sekreteraren måtte höjas.

Det beslut, som riksdagen i anledning av nämnda framställning fattat,

har införts i § 32 avdelning 6 moment 3:o) a).

Vidare hava i § 32 avdelning 6 införts de beslut, som riksdagen,

med anledning av utskottets hemställan i utlåtandet nr 30 fattat angående

anslag för år 1919 till bortarbetande av uppkommen arbetsbalans

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottels memorial Nr 86.

å militieombudsmannens expedition, angående medgivande för militieombudsmannen

att under år 1918 använda, utöver förut anvisade belopp,

ytterligare högst 900 kronor till bestridande av expenser och högst 3,000

kronor till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

samt angående höjning av 1919 års anslag till sistnämnda två ändamål,

nämligen expensanslaget från 1,600 kronor till 2,500 kronor och anslaget

till militieombudsmannens ämbetsresor från 5,000 kronor till 8,000 kronor.

Den i sista stycket av § 32 avdelning 6 intagna bestämmelsen om medgivande

för militieombudsmannen att av 1917 års anslag använda högst 2,000

kronor till bortarbetande av arbetsbalans å hans expedition har däremot,

såsom ej längre gällande, utgått.

De i slutet av § 32 i nu gällande reglemente införda, av 1917 års

riksdag meddelade föreskrifterna angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus m. fl. samt angående särskilt arvodestillägg till den vid

nämnda års riksdag tillfälligt anställda personalen hava utbytts mot de bestämmelser,

som i berörda ämnen meddelats av innevarande års riksdag.

De förändringar, som vidtagits i 33 och 34 §§, äro beroende på den

statsreglering, som av] innevarande års riksdag fastställts. Då de anslag

till kapitalökning, som av 1918 års riksdag anvisats till utgående av

lånemedel, i likhet med vad under förra året ägde rum, uppförts dels

å den ordinarie riksstaten för års 1919 dels ock å tilläggsstat för år 1918,

torde riksgäldskontoret böra erhålla upplåningsrätt även för de belopp,

som anvisats å tilläggsstaten och enligt densamma skola täckas av lånemedel.

Vidare har lånerätt medgivits riksgäldskontoret för ett belopp av

250,000 kronor, utgörande av fullmäktige för statsverkets räkning verkställd

aktieteckning i Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag, varför föreskrift

därom införts i § 34 av det nya reglementet för riksgäldskontoret.

Då riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts i proposition nr 149 framställda

förslag om inköp för svenska statens räkning av järnvägen Orsa—Sveg, kar

i § 34 av riksgäldskontorets reglemente införts bemyndigande för fullmäktige

att verkställa köpeskillingslikviden för järnvägen, på sätt angives å

sidan 16 av nämnda proposition.

Enligt den av fullmäktige i december 1917 fastställda tjänstgöringsordningen

vid riksgäldskontoret skall generalbokslut över riksgäldskontorets

rörelse vara upprättat och till fullmäktige avlämnat före den 1 mars året

näst efter det, bokslutet avser. Vidare skall enligt bestämmelse i tjänstgöringsordningen

bokslutets granskning vara verkställd före den 1 påföl
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr SO.

7

jande april. Med anledning härav hava tidsbestämmelserna i reglementets

£ 40 ändrats i överensstämmelse med tjänstgöringsordningens föreskrifter.

Det i § 41 omförmälda utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper

skall enligt stadgande i tjänstgöringsordningen offentliggöras och med allmänna

tidningarna utdelas under april månad; och hav på grund härav

motsvarande ändring vidtagits i nämnda paragraf.

Den inventering, som jämlikt föreskrift i reglementets 50 § årligen

skall av fullmäktige verkställas, omfattar numera alla de värdehandlingar,

som antingen tillhöra riksgäld skontoret eller där förvaras för annans räkning.

Nämnda paragraf, vilken nu endast innehåller ofullständiga bestämmelser

angående fullmäktiges inventeringsskyldighet, har erhållit följande förändrade

lydelse:

»Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.»

Enligt stiftelseurkunden för Svenska kronkreditaktiebolaget skall eu

ledamot av bolagets styrelse jämte suppleant för denne utses av fullmäktige

i riksgäldskontoret. Nämnda bestämmelse har införts i reglementet såsom

ett andra stycke i § 63.

I anledning av riksdagens beslut beträffande riksdagsbibliotekets omorganisation

har genom ett tillägg till § 64 angivits, att däri meddelade

föreskrifter upphöra att gälla, då den nya styrelsen för biblioteket blivit

utsedd och börjat fungera.

I inledningen till § 67 hava orden »att gälla från ingången av år

1918» såsom numera obehövliga uteslutits.

Då samtliga innehavare av ordinarie befattning vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus före den 1 februari 1918 anmält, att de önskade övergå

till de av 1917 års riksdag fastställda nya avlöningsstaterna, har den i sista

avdelningen av § 67 införda bestämmelsen om, att de tjänstinnehavare,

vilka ej inom viss tid gjort dylik anmälan, skola bibehållas vid dem förut

tillkommande avlönings- och pensionsförmåner, uteslutits ur reglementet.

Näst sista stycket av § 67 innehåller stadgande, att för tiden till

1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av avlöningsstaterna vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och bestämmelser, som återfinnas

i § 67 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret. Då tiden för

detta stadgandes giltighet numera tilländagått, har detsamma uteslutits ur

reglementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankouiskottets memorial Kr 86.

Sista stycket av § 67 tiar, sedan utskottets hemställan beträffande

riksdagsbibliotekets omorganisation bifallits, formulerats på följande sätt:

»De villkor och bestämmelser, som'' återfinnas i § 67 av det vid 1916

års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret, skola vid tillämpning

av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek lända

till efterrättelse, vad beträffar bibliotekarien till den 1 september 1918

och vad beträffar övriga tjänstinnehavare vid biblioteket till samma års utgång.»

I första stycket av § 78 hava orden »att gälla från ingången av år

1918» utgått.

Den i § 79 första st}rcket intagna bestämmelsen i fråga om pensioneringen

av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, vilken

bestämmelse efter ingången av år 1918 ej är tillämplig, har uteslutits.

Sista stycket av samma paragraf har, med anledning av den beslutade

omorganisationen av riksdagens bibliotek, formulerats sålunda:

»I fråga om pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek

skola de i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret

meddelade bestämmelser tillämpas, vad beträffar riksdagens bibliotekarie till

den 1 september 1918 och vad angår vaktmästaren vid biblioteket till

samma års utgång.»

Sista stycket av § SO, vilket innehåller ett numera ej tillämpligt stadgande,

har utgått.

Då den såsom bilaga till nu gällande reglemente införda »instruktionen

för övervaktmästaren i riksdagens hus» med några mindre formella

förändringar influtit i den av fullmäktige den 28 december 1917 fastställda

tjänstgöringsordningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus, torde något skäl för instruktionens bibehållande i reglementet

ej förefinnas, utan har densamma därur uteslutits.

Sedan riksdagen bifallit utskottets i utlåtande nr 40 gjorda hemställan

om inrättande av ytterligare en ordinarie vaktmästareänst i riksgäidskontoret,

hava denna befattning och därmed förenade avlöningsförmåner införts

i riksgäldskontorets avlöningsstat.

Sista stycket av anm. 4 till sagda avlöningsstat, vilken innehåller

bemyndigande för fullmäktige att under år 1917 inom riksgäldskontoret

provisoriskt förordna det antal tjänstemän, som ansåges erforderligt för

arbetets behöriga gång, är efter sagda års utgång ej vidare tillämpligt och

har därför utgått. Likaså har av enahanda skäl uteslutits den vid avlöningsstaten

fogade not, som bestämmer, att förut gällande stat fortfarande

skulle tillämpas intill utgången av år 1917.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

9

Den nu gällande avlöningsstaten för tjänst in ne ha va re vid riksdagens

bibliotek torde icke behöva införas i det nya reglementet, varemot i dess

ställe införts den stat, som, i anledning av utskottets förslag till förändrad

organisation av biblioteket, blivit av riksdagen antagen. I en not

till sistnämnda stat har angivits, att den äldre avlöningsstaten fortfarande

skall tillämpas, beträffande bibliotekarien till den 1 september 1918 och

beträffande bibliotekets personal i övrigt till samma års slut. I sammanhang

därmed har även införts riksdagens beslut angående beviljande för

år 1918 av ett personligt lönetillägg å 1,000 kronor åt amanuensen

E. Höckert.

Noten till avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens hus har,

såsom innefattande en numera ej tillämplig bestämmelse, utgått.

Då förre bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt

under nästlidet år avlidit, har den pension å 4,000 kronor, som förut utgått

till honom, uteslutits ur riksgäldskontorets pensionsstat. Slutligen har,

med anledning därav att pensionen till förre vaktmästaren vid samma

bibliotek John Emil Eydman genom beslut av fullmäktige höjts att från

och med innevarande år utgå med 1,200 kronor, detta belopp införts i

pensionsstaten i stället för Kydmans förutvarande pension, 1,000 kronor.

Utskottet hemställe]-,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater

och pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 21 juni 1918.

På bankoutskottets vägnar:

K. LANGrENSKIÖLD.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. S samt. 70 käft. {Nr 86.)

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

, ■ t:''- i:.

i

(< HfO ■ i: hji .

rf ''

i ''i-ur > i-ifcr : .. ,7f;

i

5i

ä ''•• ■ •;, 1 t ■ i< i!. ''";: läst ; * - ■ i ijfs

4

- •• '' t ''Ji

r f. it ''.‘fl - '' Öl-'' • ''n: . -1 • v i t«• !-7 7 Sfi.777;; ''1i a 1

:: I. v ,4 '' c-. :>! ..it!: .?•;

''i '' i'' ■■■■.; i ii v i ; ri ■

;'' ■ i : / t--:

, :.ul ii i _''•••> /!< , j >3 • u . ,..l .j • 7.-, i- 7! f •: • f s - i ■ • •••! ii,:

i.iir .• -tv " •*{.»:>''r: r ••"jOj i?s./ ,< 7?i; ; r ’

■flr.Tt j.:,-;. - , *i> :.;7 t O'' :0 77, F£f‘-ui •

-7

.i.ii-.-i/ 000 { ''.i 1-..i„ - :

n/v*;''* / 0-H J 1 i

ij* ■ f • - t\•

ur/■ i :o i

''i :ui:-''''i.

7- 7 !•''

• <<•>-. i/ii k; ?- :?To

i T- Ti ''

7 i. Cfc ?'' • i

f c : ; : 7

I

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86-

11

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1-

.Riksgäldskontoret har till föremål:

aj att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Banko''atskodels memorial Nr 86.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar..

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5-

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och

reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamotav

riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen ar

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Kr 8li.

13

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse

med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige

meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till

vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,

föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges

beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet

handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål

bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående

sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller

för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte

ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om

tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han

utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,

tjänstgöringsord ningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han

skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär

arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ JO.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 8(1.

15

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontor liga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta järnte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret

ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret

till inlösen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskotttts memorial Nr 86.

4. 1918 års riksdag har medgivit, att såsom säkerhet för obligationer,

utgivna av ett i huvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 8 februari 1918 angivna grunder bildat aktiebolag,

med uppgift att åt utländska banker och bankirer bereda svensk

kredit (svenska kronkreditaktiebolaget), må genom riksgäldskontoret tillhandahållas

bolaget ett belopp av 10,000,000 kronor i av svenska staten

utgivna 5 procents obligationer.

5. 1918 års riksdag har beslutit, att för ökning av konungariket

Sveriges stadshypotekskassas grundfond skola från riksgäldskontoret till kassan

överlämnas 20,000,000 kronor i svenska statens tre och eu halv procent

obligationer med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen

den 5 juni 1 909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna

bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans

grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå

till 44,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre

riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver.

§ H.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning- å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäld skontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp

vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente

fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga

återstående utgifter å föregående års länsanslag, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

17

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;

för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäld skontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnr

teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret

utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret

förvandlas till en i statsskuld b oken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken

kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden

antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande

belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens

anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i. viss

mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva. '' ''

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. '' . ; . •

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. [Nr 86.) 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga

om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas.

2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver

åt riksgäld skontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga

valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,

till vilken, enligt vad i § 83 sägs, överföras de medel, som

av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning

och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,

tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels och de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga

belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen

anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

19

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån

skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den

mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utgivna

lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,

finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av

fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från denna fond

utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna

i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande

av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,

skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,

redovisas till statsverket.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskoitets memorial Nr 86.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utlämnade

lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills

vidare a,v förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch

riksdagsförvaltningen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å

kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånef onden

och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning

i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för

»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,

allmänna järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

21

skaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna

järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäld skontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ BO.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden

för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken

och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 86.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1919, undergruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens

hus, förslagsanslag, 2,270,500 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,

som jämlikt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada

till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd

vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt

tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) det understöd av 3,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien

hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok

över 1918 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige

att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras

att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt

annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som

skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt

och senast den 1 augusti 1918 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskon

toret för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter; varjämte riksdagen

uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret ej mindre att med utgivaren

av boken träffa avtal om densammas övertagande för riksdagens

räkning från och med år 1919, än även att därefter, genom person och

på sätt fullmäktige må finna lämpligt, ombesörja bokens fortsatta utgivande

efter ungefär enahanda plan som hittills;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

23

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas

till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag

beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari

1917 under hans återstående livstid;

g) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbetande och

tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll

jämte bihang för åren 1868—1915; börande detta register jämväl

omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar;

h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för

påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister

till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

i) kostnaden, enligt 1918 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning

i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt person- och

sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911—1920;

k) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor

såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete

»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att

till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels ock ett belopp av 500

kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar;

l) enligt 1918 års riksdags beslut ett belopp av 2,000 kronor såsom

ytterligare bidrag till tryckningen av andra delen av förenämnda arbete

»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att utbetalas

till fil. d:r L. M. Bååth under villkor att tryckningen av nämnda del

fullbordas under år 1918;

m) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

n) kostnaderna för följande, av 1918 års riksdag beslutade ändringsoch

inredningsarbeten i riksdagshuset;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskotlets memorial Nr 86.

1. förändring av de tillfälliga utskottslokalerna i utskottsvåningen

till lokaler för det nya lagutskottet;

2. inredande av lokal för ett tillfälligt utskott i en del av riksdagsbibliotekets

bokmagasin;

3. inredande av en del av utrymmet under andra kammarens plenisal

till bokmagasin;

4. inredande av tre rum å vinden i husets mittparti åt Norrbro;

o) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens

ämbetsberättelser;

p) kostnaden enligt 1918 års riksdags beslut för beredande åt riksdagsbiblioteket

av lokal i huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april samma år omförmälda

två alternativen.

2. Till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag, 204,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor

om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden

9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära

reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde

företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,

som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor

och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare

andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret

samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige

att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år;

é) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige

disponera erforderligt belopp;

f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse

i § 81 här nedan kunna komma att vid skada till följd av

olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

25

g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen

efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjiinte vid riksgäldskontoret

och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet

av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av

riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

1918 års riksdag har dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder,

som finnas angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna

utlåtande nr 6, må under år 1918 utgå till änkor och barn, som

åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa samt till å

riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna Anna Amalia Sandström

och Hedvig Axelina Grottfrida Olivia Levin, dels och bemyndigat fullmäktige

i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till

avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderligt belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på

en gång utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes.

Avlöningen för år 1918 till styrelse- och befattningshavare vid riksdagsbiblioteket

skall utgå av samma års förslagsanslag till avlöningar och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankouiskottets memorial Nr 86.

pensioner m. m. vid riksdags- och riksgäldsförvaltningen; och skall därvid

iakttagas, att den nja staten för biblioteket, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie,

träder i kraft den 1 september 1918.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 88,500 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor

om året;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen

fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid

biblioteket äger styrelsen att använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor

årligen;

d) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed

förenade utgifter bar riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

4. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

aj riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning

av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,

belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets

personal m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer

m. in. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

27

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsdel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare

skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) o) att avlöningen för expeditionsssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen

är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor

för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken

avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år

höjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen

å justitieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande

i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort

såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,

samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning

iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor

och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de sekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde

registratorn-kanslisten utgår med 4,000 kronor för år, därav 1,500 kronor

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 86.

ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

e) att avlöningen för det å justieombudsmansexpeditionen anställda

kvinnliga skrivbiträdet är fastställd att från och med år 1919 utgå med 1,600

kronor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken

avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem

år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

4:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej

utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och

efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av

250 kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens

beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 5,200 kronor må av justitieombudsmannen

från och med år 19 19, emot behörig redovisning, användas till bestridande

av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,

vikariatsersättning m. m.;

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på

hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna

för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets

förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket

ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles

skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000

kronor.

1918 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma

års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,

ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans

å justitieombudsmansexpeditionen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoitels memorial Nr 86.

29

I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden

intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna

i § 32 avd. 5 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet

för riksgäldskontoret.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000

kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar;
b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid

utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen»

som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder

han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,

varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå

vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets

stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så

länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i

huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall

utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst

för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga

att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild

resekostnads- och traktamentsersättning;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial Nr 86.

3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen

är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor

för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken

avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem

år höjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen

å militieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande

i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han

tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets

stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda

avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen

i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,

skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och

bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de sekreteraren

hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid

militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav

1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må

till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter

15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent

å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full

sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra

den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter

medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses

utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör

tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år böjas med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare 200 kronor;

6:o) ä) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen

skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor

skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100

kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

31

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,

skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp

av 250 kronor årligen;

7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor

och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga

delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen;
8:o)

att de personer, som för närvarande äro anställda såsom

kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,

må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt de bestämmelser,

som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo den tjänstgöring,

de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning hos militieombudsmannen;
9:o)

att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens

förfogande att användas till befordrande av göromålens gång

inom expeditionen samt till vikariatsersättning;

10:o) att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens

expedition må under år 1919 användas ett belopp av högst

2,000 kronor;

ll:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen

må under år 1919 användas, förutom det i staten nu upptagna belopp

1,600 kronor, ytterligare högst 900 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor

må under år 1919, på hans rekvisition och mot därför inom årets

utgång avgivande räkning, förskottsvis utbetalas, utöver det i staten nu

uppförda belopp 5,000 kronor, ytterligare högst 3,000 kronor;

13:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen

ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag

av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige

att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

14:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition

ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande

av uppkommande flyttningskostnad.

1918 års riksdag har medgivit militieombudsmannen att av Ramma

års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för mili
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 86.

tieombudsmannen och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,

ytterligare högst 900 kronor till bestridande av expenser och högst 3,000

kronor till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor.

I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden

intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna

i § 32 avd. 6 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet för riksgäld

skontoret.

Riksdagen har år 1918

l:o) dels medgivit, att krigstid stillägg och krigstidshjälp enligt de

grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 2 7 februari 1918

avgivna utlåtande nr 3, må under år 1918 utgå till befattningshavare vid

riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels och bemyndigat

fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget

till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen

använda erforderliga belopp;

2ro) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år

1918 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens

expedition enligt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder,

dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år

1918 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens

expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder,

dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål

av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för

militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp;

4:o) dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder, som finnas

angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna utlåtande

nr 4 må under år 1918 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid

riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek, riksdagens hus Och justi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Ban/coutskottets memorial Nr 8(1.

33

tieombudsmannens expedition, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor

att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar

och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt

belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på en gång

utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes;

5:o dels medgivit, att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg,

som för år 1919 kan varda tillerkänt befattningshavare vid riksgäldskontor,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus, justitieombudsmannen, militieombudsmannen

och befattningshavare vid deras expeditioner, må, intill dess

riksdagen fattat beslut om sistberörda krigstidstillägg, utbetalas vad som

enligt 1918 års riksdags skrivelser nr 73 och 74 skolat till respektive

befattningshavare såsom krigstidstillägg vid utgången av varje avlöningsperiod

utbetalas, därest i samma skrivelser meddelade bestämmelser varit

för år 1919 gällande, dock att dylikt förskott icke må utgå å den s. k.

grundplåten; dels ock medgivit, att erforderliga belopp må för ändamålet

av fullmäktige i riksgäldskontoret, resp. justitieombudsmannen och militieombudsmannen

förskjutas av de medel, som i riksdagens berörda skrivelser

angivits, för att sedermera ersättas av medel, som riksdagen kan komma

att anvisa till krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 åt ifrågavarande

befattningshavare.

Vidare har riksdagen år 1918 beslutit,

a) att ett tillfälligt tillägg av en tredjedel utav månads- och dagarvoden

må utgå till den vid 1918 års riksdag tillfälligt anställda personalen; och

b) att" de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen

fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra

militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring

hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning

under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för

tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av

militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt

tillägg.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1919 och tilläggsstaten för

år 1918 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.»

och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola

täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån

av behov direkt draga å statsverkets gir or åkning i riksbanken samt tillgodoföra

fonden för annuitetslikvider.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 Käft. (Nr 86.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

; Till räntor

Till avbetal- ning

Summa

I. Enligt 1919 års riksstat.

| A. Statens amortering slån.

i Till ränta och amortering:

1880 års lån......................................................

1,780,500

3,484,800

5,265,300

1886 » » ..................................................

1,863,100

621,400

2,484,500

1890 » ►

792,300

711,200

1,503,500

1899 * » ..........

1,066,600

457,200

1,523,800 i

B. Statsränteldnen.

1 3.6 % lånet ............................... ..............

3,012,840

—

3,012,840

1888 års lån......................................................

725,500

—

725,500

1894 » i> .................................

506,400

—

506,400 |

1900 » » ...................

1,271,200

—

1,271,200

1904—6 års lån ......................................

2,766,960

—

2,766,960

1907 års lån...................................................

1,638,000

—

1,638,000

1908 » » .....................................................

1,906,800

—

1,906,800

1911 > » ....................

2,880,000

—

2,880,000

1913 » » ........................

3,240,000

—

3,240,000

1914 * » ...............

8,155,000

—

8,155,000

1916 » » ..................

5,921,500

—

5,921,500

1917 » » .......

3,410,000

- -

3,410,000

1918 » t> ..................

2,500,000

—

2,500,000

j C. övrig statsskuld.

Kommunlån .............................................

8,200

51,600

59,800

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ...

21,840

20,000

41,840

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga-

tionslån av år 1898..................................

51,080

38,000

89,080

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga-

tionslån av år 1902..........................................

28,440

18,000

46,440

Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligationslån

av år 1896 V, ................................................

55,100

54,000

109,100

» » 1896 V, ................................................

13,800

13,000

26,800

» » 1903........................ ...............

131,700

67,000

198,700^

» » 1914...............................

49,500

—

49,500

Ärsanslaget till H. M. Konungen...........................

300,000

—

300,000

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm .......................................

90,000

—

90,000

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital............

7,500

—

7,500

Ränta å Göta kanals reparationsfond.....................

7,140

—

7,140

D. Ränta d medgiven och beräknad, ej verkställd upp-

isning...........................

19,200,000

—

19,200,000

=

63,401,000

5,536,200

68,937,200

II. Enligt 1918 års tilläggsstat.

E. Till avbetalning d tillfällig upplåning ...............

—

162,648,300

162,648,300

Summa

63,401,000

168,184,500

231,585,500

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

35

§ 34.

1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts

disposition utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i tilläggsstaten

för år 1918 uppförda anslag:

a) Utgifter för kapitalökning:

Statens affärsverksamhet:

Postverket .....................

Telegrafverket...............

Statens järnvägar........

Statens vatten fallsverk

Statens aktier........................

Statens utlånings fonder.........

Spannmålslag erhus m. m. ...

.................... Kr. 1,205,000: —

................... » 15,046,700: —

.................. » 12,844,200: —

................... » 11,715,000: —

................... * 1,010,000: -

.................... » 8,200,000: —

.................... » 2,500,000:-

Summa Kronor 47,520,900: —

b) Tillfällig upplåning:

Tillfällig försträckning åt statens järnvägar ............... Kr. 30,000,000: —

Statens utlåningsfonder...................................................... » 3,000,000: —

Förlag till statsverket:

Hov- och slottsstaterna .......................................... » 1,157,000: —

Lan tf örsvarsdepartementet....................................... » 19,345,949: —

Rörelsekapital för kristidskommissionerna ..................... » 330,000,000: —

Låneunderstöd..................................................................... » 3,350,000: —

Säger Kronor 386,852,949

För anslag under fjärde huvudtiteln''.

Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning

beslutade byggnadsföretag vid armén...... Kr. 1,000,000: —

Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband

med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag

vid armén ...................................................... » 15,801,882: —

Transport Kr. 16,801,832:-—

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Transport Kr.

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av

kasärnetablissemang för vissa infanteriregementen »

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av

intendenturetablissemang å Karlsborg och i Boden »

Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasärnetablissemang

för livgardet till häst .......................... »

Täckande av förskjutna kostnader för mark m. m. för

Järvafältet................................................................... »

16,801,832: —

4,000,000: —

1,217,150: —

1,586,730: —

4,000,000: —

För anslag under nionde huvudtiteln:

Säger Kr. 27,605,712: —

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av

nya byggnader för veterinärhögskolan in. m....... Kr. 277,900: —

Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av

nybyggnad för skogshögskolan m. m. .................. »_397,000:

Säger Kr. 674,900: - Summa Kr. 415,133,561: —

2. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition

utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i riksstaten

för år 1919 uppförda anslag:

a) » Utgifter för kapitalökning:

1) Statens affärsverksamhet»:

Postverket...................................

Telegrafverket..............................

Statens järnvägar........................

Statens vattenfallsverk...............

2) » Utgifter för kapitalökning:

Statens utlåningsfondor» .

b) Tillfälliga lånemedel:

För anslag under fjärde huvudtiteln:

Byggnader vid Norrlands ingenjörkår....................... » 484,000: —

Nytt etablissemang å Järvafältet för fälttelegraf k åren » 598,000: —

............. Kr. 800,000: —

............. » 12,025,800: —

............. » 53,255,300: —

.............. » 14,466,260: -

Summa Kr. 80,547,360: —

............. Kr. 13,830,000: —

Summa Kr. 94,377,360: —

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

37

Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning

beslutade byggnadsföretag vid armén Kr. 1,000,000: —

Statens affärsverksamhet.

Statens vatten falls verk: Dalälvens reglering ......... » 183,000:

Statens utlåningsfondet'': Dräneringsl’onden ..................... » (5,000,000: -

Summa Kr. 8,265,000: —

3. Köpeskillingen för Orsa—Svegs järnväg skall enligt beslut av

1918 års riksdag av riksgäldskontor likvideras sålunda, att

1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av

de bolaget åren 1901 och 1905 beviljade statslån, som — ursprungligen å

tillhopa 4,050,000 kronor och beviljade mot säkerhet av inteckning å

detta belopp i Orsa—Härjedalens järnväg — efter beräkning av vederbörliga

räntelikvider och kapitalavbetalningar till och med år 1918 här

utföras sålunda:

A äldre lånet av år 1901:

förfallet kapital kr. 150,902: 78

icke förfallet

kapital ......... » 1,699,097: 22 1,850,000: —

ränta ......................................... kr. 991,274:37

överränta .................................... » 380,889: 36

anståndsränta ........................... » 166,455: — 3,338,618:73

o

A yngre lånet av år 1905:

förfallet kapital kr. 103,180: 15

icke förfallet

kapital ......... » 2,096,819: 85 2,200,000: —

ränta.......................................... kr. 942,405: 52

överränta.................................... » 227,518:42

anståndsränta ........................... .»__220,718: 75 8,590,637:69 6,929,256:42

2) avräknas det av staten till bolaget genom nådigt

brev den 24 april'' 1908 angående statsbidrag till bro över

Ljusne älv såsom bidrag till byggandet av berörda bro

under visst villkor överlämnade beloppet ..............................kr. 63,200: —

Transport kr. 6,99 2,456:42

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Transport kr. 6,992,456:42

3) den 2 januari 1919 utbetalas till bolaget återstående

beloppet av löseskillingen på det sätt, att till bolaget

överlämnas

dels sammanlagt 400,000 kronor svenska statens 5 % obligationer

av år 1917, här beräknade till kurs av 97 % » 388,000: —

dels ock kontant återstoden av köpeskillingen ..................... » 331,543:58

Summa kr. 7,712,000: —

I sammanhang härmed har riksdagen beslutit, att i 1919 års riksstat

de bland inkomsterna under rubriken »i anspråk tågna kapitaltillgångar

från allmänna järnvägslåne fonden» upptagna medel skola höjas med

6,929,300 kronor.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1919 under »Utgifter

för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna

järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av

riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att

i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar

till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot

för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning

i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av eu bland fullmäktige

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr Sfi

samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) ock eu annan

tjänstinnehavare i riksgäldskontor; ock skola i övrigt iakttagas föreskrifterna

i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning

i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen bar riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan ban statsrådet in pleno bort och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, bar riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok_och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år eu fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpa följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i riksbuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman bos riksgäldskontoret

att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Banhrutskotlels memorial Nr 86.

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda

formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift

å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda

ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom tiycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

4 1

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna,

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.)

C

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst eu gång varje år genomgå och inventera

de obligationer, skuldförbindetser och övriga värdehandlingar, som antingen

tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige

böra jämväl eu gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungi. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankouiskottets memorial Nr 86.

43

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgåldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr S6.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige" i män av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt,

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Hanlcoutskottets memorial Nr 86.

45

kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontor, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget

jämte suppleant för denne.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bankoutskottets memorial Nr 86.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

Vad i denna § är stadgat skall dock upphöra att gälla, då enligt 1918

års riksdags beslut ny styrelse för biblioteket blivit utsedd och börjat

fungera.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden

omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regerin gsformen):

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast

insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman

mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 8(1.

47

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Kiksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret

och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och

bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad

gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret

än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns

skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med

förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

- 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens

hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Kr 86.

befattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få

tills vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,

förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden

i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän

i samma verk under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma

tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke

må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen

åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade

tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats

till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid

riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade

lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande

till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före

den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid

riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart

före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande

staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande

av ålderstillägg.

Yad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda

förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer,

som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av

ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

4«l

nya statens trädande i kraft mot fast arvode inom riksdagshuset utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom

ordinarie tjänstiunehavare hava att fullgöra.

6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar

få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit

tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd

därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga

medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i

åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,

äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras

vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin

tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket

av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,

eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse

för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fyra kronor-om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och överinaskinisten

i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren

och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;

ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avBihang

till riksdagens protokoll 1918. 8 sand. 70 käft. (Nr 86.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bankoutskottets memorial Nr 86.

löningsförmåner oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare

erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av

annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige

pröva skäligt.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,

dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnebavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent

å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten

utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,

dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten

för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej

till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller

efter den tid, då de nya staterna träda i kraft, tillträder ordinarie befattning

vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall vara pliktig att underkasta

sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna fastställda villkor och

bestämmelser.

De villkor och bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916

års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret, skola vid tilllämpning

av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek lända

till efterrättelse, vad beträffar bibliotekarien till den 1 september 1918 och

vad beträffar övriga tjänstinnehavare vid biblioteket till samma års utgång.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens

förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, till
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bankotitskoltets memorial Nr 86.

51

falla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bankoutskotlels memorial Nr 86.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet

eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånjo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ds memorial Nr 86.

53

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:

1 :o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst

med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest

och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten

kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och vant; i allmän

tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 86.

3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande

endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,

erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena

på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem

och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med

en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel

för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt

skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält.

I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren

såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans

tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren

äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock

ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)

här ovan belöper.

§ 79.

I fråga om pensioneringen av tjänstinnhavare vid riksdagens bibliotek

skola de i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret

meddelade bestämmelser tillämpas, vad beträffar riksdagens bibliotekarie

till den 1 september 1918 och vad angår vaktmästaren vid biblioteket till

samma års utgång.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 80.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna

kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor

och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och höra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

55

behåll om vederbörande» skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordna» att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som är bestämd för riksgäldskontor!® tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas

kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan

orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna

till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya

avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäldskontoret och befordras

till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot

fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,

skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontoret.

Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat

andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning

utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande

av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.

7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig- att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8ro) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden förslå

pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,

som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit

30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med

pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag,

fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bankoutskottets memorial AV 86.

biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest

hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta

pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst

gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla

pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad

arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst

avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet

av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade

beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den

män de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse

i fråga om de kvinnliga biträdena.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 81.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd

vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens

hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han

eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal

kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i

arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som

är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer

samt tryckeriavdelning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

57

Riksgäldskontor» vid 1917 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-

Tiden, då för-

Återstående skuld

tets

bindelsema bli-

Räntefot.

den 31 december 1917.

vit utfärdade.

Årtal.

§-

•

a) Skulder löpande med ränta.

Obligationer för 36/10 X statslånets åtta emis-

sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var-

1887 d. 30/12)

av blivit utlämnade obligationer å kr.

1904 d 30A.

85,656,360...................................................

1909 d. 3%

Q6/ 0/

° /10

Er. 83,689,360

1909 d. 30/lä

1880

38

Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-

sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-

Er. 55,948,464

svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000

£ St. 3^082,560

eller rmk 134,640,000 ..............................

1880 d. */4

03

X

Tres 77,680,512

Rmk 62,884,224

1886

42

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å rmk

/Er. 54,049,777:79

72,614,500 .........................................

1886 d. y6

3 7, y,

/ Rmk 60,806,000

1888

40

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

(Er 24 183 111-11

26,666,666:67, motsvarande rmk 30,000,000

T*mir 97 nnn

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

1888 d. Vs

3 X

£ St. 7333,094

Frcs 33,572,204

1890

39

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,

Er. 23,078,222:22

£ St. i,960,000 eller francs 49,360,000 ...

1890 d. V,

37, X

Rmk 26,638,000

£ St. 1,305,262

Frcs 32,871,292

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 höft. (Nr 86.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottels memorial Nr 86.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Ränteiot.

Återstående skuld

den 81 december 1917.

Årtal.

§•

1894

1899

42

42

43

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,

varav hälften utlämnats ...........................

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

72.000. 000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

varav hälften utlämnats ...........................

1894 d. »/ro

1899 d. 15/s

1

3 X

37, X

Kr. 16,878,600

Frcs 23,442,500

£ St. 928,323

Rmk 18,941,540

Kr. 30,913,920

Frcs 42,936,000

£ St. 1,700,265:12

Rmk 34,692,288

1900

44

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/8

3 Vi X

Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

1904

1906

151.

(58

Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr.

79,200,000, motsvarande francs 110,000,000,

£ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ...

1 1904 d. Vs

( 1906 d. Vs

«

} 37, x

Kr. 79,056,000

Frcs 109,800,000

£St. 4,348,080

Rmk. 88,718,400

1907

72

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. Vs

372.%

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2,574,000

Rmk 52,520,000

1908

82

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. 2%

4 %

t. o. m.

d.so/« 1918,

därefter

3''/, %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

Rmk 61,200,000

1911

97

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1911 d. V»

4 %

t. o. m.

d. 7,1926,

därefter

37, %

Kr. 72,000,000

Frcs 100,000,000

£ St. 3,960,000

Rmk 80,800,000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets memorial Nr 86.

59

Reglemen-

tets

liden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den SI december 1917.

Årtal. |

§•

1913

34

Obligationer för 1913 års statslån å kr.

rKr. 72,000,000

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

1913 d. Yio

J Frcs 100''000''000

£ St. 3,960,000 eller rmlc 80,800,000 ......

47a %

j £ St. 3^960*000

IRmk 80,800,000

1914

34

Obligationer för 1914 års statslån å

J 1014 d. «/10\

lo. 1915 d. V51

kr. 163,100,000

5 %

Kr. 163,100,000

1916

—

Obligationer för 1916 års statslån å

f 1916 d. w/s \

l 9 * Viol

Kr. 118,430,000

5 %

Kr. 118,430,000

1917

_

Obligationer för 1917 års statslån (ej av-

slutat).........................................................

1917 d. %

5 X

Kr. 66,471,500

1906

28

Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp-

lagt obligationslån, för vilket staten i

sammanhang med förvärvandet av Örebro

—Svartå järnväg övertagit betalnings-

skyldigheten .............................................

4 X

Kr. 565,000

1908

48

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle- borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen:

obligationslånet av år 1898........................

4 X

Kr. 1,312,000

» » » 1902 .....................

4 X

Kr. 728,000

1916

34

Av Mora—Yänerns järnvägsaktiebolag upp-

lagda fyra obligationslån, för vilka staten

i sammanhang med förvärvandet av bola- gets järnväg övertagit betalningsskyldig- heten, nämligen:

obligationslånet av ‘/7 1896 .....................

4 X

Kr. 1.427,000

» » V, 1896 .....................

4 X

Kr. 358,000

» » år 1903 .....................

4 Vä X

Kr. 3,022,000

» » » 1914 .....................

* -

57* X

Kr. 900,000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

......” “n

Återstående skuld

den 31 december 1917.

Årtal.

§•

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Yästkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ............

5 %

Kr.

- — -Y - - j

176,007:78

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Västkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ...............

4,7 X

Kr.

37,232:98

1866

18

Innestående fond för Göta kanals underhål- lande .. ......................................

1833 d. 31/''12

5 %

Kr.

140,889

1902

23

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arvfurstens palats) ....................................

4 X

Kr.

2,250,000

i

—

Svenska b1/2 % statsskuldförbindelser per 5

juli 1918 ...................................................

1917 d. 5/,

51/, %

Kr.

63,500,000

—

—

Växelkredit i riksbanken ..............................

Kr.

8,000,000

Riksgäldskontorets av riksbanken övertagna

växlar per 16/s 1918 .................................

Kr.

25,000,000

Förräntade värnskattemedei...........................

Kr.

6,000,000

Tillfälligt lån hos pensionsstyrelsen ............

—

Kr.

6,000,000

—

Vattenfallsstyrelsens förnyelsefond ..............

—

Kr.

800,000

—

Reverslån hos statens krigsförsäkringskom- mission ...........................................

Kr.

10,250,000

20,760,713:66

Lån å tillfällig räkning hos statens krigs- försäkringskommission ..............................

Kr.

—

Fonden för statsskuldens amortering............

Kr.

21,731,760:38

—

Riksgäldskontorets pensionsfond ..................

—

Kr.

23,149

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott ets memorial Nr 86.

Öl

Keglemen-

Tiden, då för-

tets

bindelserna bli-

vit utfärdade.

Årtal.

§■

b) Skulder icke löpande med ränta.

1010

47

Återstoden av anslaget å 2,038,000 kronor

lör fullbordande av statsbanan från Göte-

borg till Skee............................................

1914

34

Dito av dito å 1,612,000 kronor till fortsät-

tände av statsbanan Jama—Norrköping

1914

34

Anslaget till anläggningar i Nyköping för

trafikutbyte mellan statsbanan Järna—

Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst-

manlands järnväg.......................................

1906

30

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

till inköp av vattenfall, lämpliga för elek-

frisk drift å statens järnvägar..................

1907

401

Dito av dito å 800,000 kronor till inköp av

1909

511

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan ..........................................

1900

22

Återstoden av anslaget för åren 1907—1911

|

å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs-

lånefonden...................................................

1910

42)

Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000

|

1914

36|

kronor till allmänna järnvägslånefonden ...

1916

36

Dito av dito för år 1917 å 1,500,000 kronor

till allm. järnvägslånefonden.....................

1911

51

Anslagen för åren 1913—1915 samt år 1917

1912

69

till fonden för åstadkommande av bibanor

1914

36

inom vissa delar av riket ........................

1910

34

Återstoden å anslaget å 163,400 kronor till

nybyggnad för postverket i Kristianstad...

1916

34

Dito å dito å 860,000 kronor till inköp av

tomt i Göteborg för dito och nybyggnad

1

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1917.

Kr.

100.000

Kr.

32,000

—

Kr.

50,000

Kr.

1,366:6 7

Kr.

166,054:17

—

Kr.

42,300

Kr.

904,250

—

Kr.

557,800

Kr.

5,000,000

Kr.

73,400

Kr.

160,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Banlcontskottets memorial Nr 86.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1917.

Årtal.

§•

1916

34

Återstoden av anslaget å 1,409,900 kronor

till förändringar vid Centralstationen i

Stockholm ..................................................

Kr. 540,000

1916

34

Dito av dito å 2,900,000 kronor till dubbel- spår Göteborg—Alingsås .........................

Kr. 300,000

1916

34

Dito av dito å 2,000,000 kronor till dubbol- spår Norrköping—Mjölby...........................

Kr. 150,000

1916

34

Anslaget till ombyggnad av bangården i Norr- köping ........................................................

Kr. 150,000

1916

34

Anslagot till komplettering av Mora—Vänerns

järnväg m. ra.

Kr. 630,000

Kr. 25,000

1916

34

Återstoden av anslaget å 400,000 kronor till

ombyggnad av Södertälje kanal m. m.......

1916

34

Dito av dito å 3,500,000 kronor till bildande

av en lånefond för bekämpande av arbets- lösheten bland stenarbetarna....................

Kr. 1,500,000

—

Utgiftsrester...................................................

Kr. 2,916: 67

—

Fonden för annuitetslikvider ........................

Kr. 24,084,461: 6 9

1911

92

Av statskontoret till riksgäldskontorets för- valtning överlämnade kassabehållningar ...

Kr. 35,000,000

—

Till riksgäldskontor inlevererad avkastning

å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning .................................

Kr. 39,424: 76

c) inom linjen balanserade skulder.

Summa Kr.

1,240,489,681: 88

1890

14

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ..........................

1890 d. ••/,

37, X

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

63

Reglemen-

tets

liden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående skuld

den 31 december 1917.

Årtal.

§•

1909

4

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp........................

1909 d. 30/6

37. %

1866

17

Hertigens av Södermanland,sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom

linjen med 150,000 kr............................

1778

’

5 %

1866

20

Fond för Hjälmare kanals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .................................

i

1866

21

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

—

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok- förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag) ...................................................

1869

77

Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller) ....................................

—

Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser

att tillhandahålla riksbanken obligationer

till nedan angivet värde såsom säkerhet

för samtliga av nedanstående kassor in- gångna förbindelser:

■

■ : !

1916

13

Kristianstads läns centralkassa för jord- brukskredit kronor 100,000 ..................

1916 d. 19/4

-„--

—

1916

13

Mälareprovinsernas contralkassa för jord- brukskredit kronor 100,000 ................

1916 d. 31/4

—

—

1916

13

Malmöhus läns centralkassa för jordbruks- kredit kronor 100,000 ...........................

1916 d. 21/4

—

Summa inom linjen balanserade skulder Kr..........

............ 60,550,777:10

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års slut för genom riksgäldskontor

utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§•

Slut.

1866

43

a) Allmänna byggnadslåne- fonden.

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

.

1860

—

28,000

—

28,000

—

1866

148l)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ..............................

1873-1875

5

4 tf

4tf

20,000

2,862

19,055

09

1382

17

Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 tf

30,000

54

Transport

—

49,917

63

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottels memorial Nr 86.

(i 5

Reglementets

liden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

—

—

_

49,917

63

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka, för betäc-

kande av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

för tornbyggnaden å kyr-

kan....................................

1888

5 X

4 X

30,000

—

22,308

17

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restau-

rationsarbetet å densamma

1893

5 X

4 X

40,000

—

2,302

54

1896

16

Lån till Härnösands dom-

kapitel, för uppförande av

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund......

1897

500 kr.

årligen

—

15,000

_

5,000

—

under

30 år.

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

14,619

59

(1877

(1878

81

6l

Lån till staden Söderhamn,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 X

5 X

200,000

—

19,359

36

(1880

(1881

!3\

10 f

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

vådor.................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

—

49,402

32

Transport

—

—

162,909

61

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Binliang till riksdagens protokoll 1918. 8 saml. 70 käft. (Nr 86.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 8 6.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

—

—

162,909

61

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda ....................

1889

5 X

4 X

100,000

58,354

12

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda .....................

1890

5 X

4 X

200,000

—

126,764

21

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ...........

1897

47,. X

37,. X

150,000

—

115,650

76

1902

20

Lån till staden Åmål, för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda .....................

1903

5 X

4 X

300,000

—

263,981

66

f

941)

Lån till Kinda kanalaktie-

1866\

118

bolag, för utsträckning av

1

143

Kinda båtled medelst kanali-

sering av Stångån från sjön

Kengen till hamnen vid

T/inVöping..........................

1865-1870

5 X

3 X

437,500

—

325,431

77

= 1,053,092: 13

Transport

—

—

—

—

—

1,053,092

13

*) Se vidare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 6 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets memorial Nr 86.

07

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

1,053,092

13

b) Allmänna järnvägslåne- fonden.

J1866

\1897

821

13/

*

Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Vänersborg till Udde- valla samt för donna järn- vägs ombyggnad till nor- mai sping...........................

/1865-1867)

5 °A

4 X

2,600,0007

1,812,988

40

^ 1898 /

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

5X7

47, X

2,600,000

—

646,862

23

1871

31

Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874-1876

57, X3)

5 %

5,000,000

2,328,728

91

Transport

—

—

—

—

5,841,671

67

*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 3 av 1886 års reglemente.

8) Se § 3 av 1883 års reglemente.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

_

5,841,671

67

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster- vik —Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Västervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till

Bersbo, med bibana.........

1877-1879

5 X1)

47, X.

1,865,000

1,526,529

1

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster- vik—Åtvidaberg—Bersbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X1)

47s X

1,750,000

1,475,550

16

/1876

\1904

7}

Lån för anläggning av järn- väg från V islanda till Bolmen

(numera övertaget av Karls- hamn—Vi slända järnvägs- aktiebolag) ........................

1877-1878

57l6 X

472 X

500,000*)

451,737

74

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877-1879

5 X1)

472 X

500,000

284,619

03

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Väst- kinde och Tingstäde .........

1899, 1902

5 X

472 X

119,0003)

104,755

52

Transport

—

—

—

—

9,684,863

45

l1 Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

!) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års

riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför

ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

8) Enligt kung!, brev av den */n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Öl)

Reglementets

•

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§■

Transport

—

—

—

9,684,863

45

J1876

\1879

5)

13/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879-1882

5 X1)

47.X

2,375,000

1,510,787

44

/1881

\1912

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och

Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................

1883-1886

5 X

47* X

950,000

815,902

1913

221

36/

Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik.........

1913

5 X

4 Va X

1,252,000

1,245,740

—

1876

5

Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järn väg från Yarberg

till Borås..........................

1879—1881

5 X1)

5 X

47a X

47.X

2,600,000

1,653,914

59

1881

15

Lån till Yetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Yetlanda och Sävsjö .........

1883-1886

300,000

219,010

03

1881

15

Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av

Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) ..................

1883-1886

5 X

47a X

500,000

347,482

29

Transport

—

—

—

15,477,699

80

'') Se § 3 av 1883 och'' 1886 års reglementen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Årtal. §.

1881

1905

1881

1900

,1901

1886

1886

15

15

19''

18

16

16

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

slut.

Transport

Lån till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

—

—

—

—

—

15,477,699

80

Stockholm och Rimbo ......

Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna—

1888—1887

5 X

47* X

500,000

356,442

38

Norrtälje järnväg...............

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn-

1905

5 %

472 X

500,000

469,279

46

vägsaktiebolag) ..................

Lån till Borås—Alvesta

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

1884—1887

5 .X

472 X

500,000

365,016

63

Borås till Alvesta ............

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs järnvägsaktie-

1901—1903

5 %

472 X

4,795,000

4,383,591

08

bolag).................................

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

1887—1889

5 X

47, X

324,000

241,847

66

sidospår..............................

1887—1890

5 X

472 X

824,915 *)

—

628,706

27

Transport

--

—

—

■-

—

21,922,583

28

kungl. brev av d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

71

Reglementets

liden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1917 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

21,922,583

28

1886

16

Lån till Fågelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie-

bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes-

hög ....................................

1888-1890

5 %

472 X

300,000

_

228,644

06

1886

16

Lån till Mellersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

1888-1893

5 X

47. x

1,102,2507

—

840,092

61

1886

16

Lån för anläggning av järn-

väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolagl.................................

1890-1891

5 %

472 %

305,000

241,423

93

1886

16

Lån för anläggning av järn- • väg mellan Vittsjö och Häss-

lebolm (numera övertaget

av Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

472 %

404,000

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk-

fors ...........................

1891-1892

5 X

472 %

90,835

_

73,150

77

Transport

_—

—

—■

—

—

23,696,326

52

*) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§•

Transport

--

—

—

—

—

23,696,326

52

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg — Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

47a X

290,000

233,541

26

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

5 X

47a X

1,300,000

1,111,086

88

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

^ftQ9 1ftQft

5 X

47i x

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Härnösand—Sol-

lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

47a %

2,350,000

1,953,048

14

1891

18

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum- melby till Arkösnnd.........

1893—1895

5 X

47a X

653,000

550,572

30

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895—1896

5 X

47a X

1,247,000

_

1,117,411

43

■

Transport

—

—

—

—

30,443,581

53

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

73

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§•

Slut.

Transport

—

—

—

—

—

30,443,581

53

1896

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............

1897-1899

5 X

47, %

537,500

476,441

78

1910

7

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

572 X

47, X

108,000

99,339

31

1896

14

Lån till Klintehamn—Roma

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Klintehamn till Roma......

1897-1900

5 X

472 X

213,2501)

213,250

1896

14

Lån till Markaryd—Teinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Markaryd till Veinge ......

1897-1900

5 X

47ä X

563,000s)

561,000

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järnvägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge till Haga- ström .................................

1899-1901

5 X

472 X

12

I?04:0jOUU

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge

till Hagaström8) .........

1914

47, X

300,0493)

94

300,049

94

Transport

—

—

—

- I—

33,492,864

68

) Enligt kungl brev av den ’*/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

*•11 i*net*f,v Jr, 189® tiU Sala—Gysinge—Gävle jämvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den s% 1913

till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gavle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter. ''

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1917 års

utbetalts.

Dröppel.

slut.

Årtal.

§•

Transport

33,492,864

68

1896

14

Lån till östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Linköping över Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

Lån till Östra Centralbanans

1899-1902

5 X

47* X

1,710,000

—

1,548,130

47

1

järnvägsaktiebolag (Kungl.

brev av den 81/3 1916). Detta

lån har bildats genom över- föring till särskilt lån av

förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån

1916

5,439%"

*7, %

1,342,046

46

1,316,263

28

1896

14

Lån till Slite—Roma järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma

till Slite..............................

1900, 1902

5 X

47, X

339,000 ‘)

339,000

1896

14

Lån till Falkenbergs järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- ljunga till Limmared.........

1902, 1905

5 X

47, X

505,000

470,051

02

1896

14

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för an-

119021

läggning av järnväg från

Orsa till Sveg ..................

<1907>

|l909j

5 X

47, X

1,850,000

—

1,850,000

—

{1901

in

Lån till Orsa—Härjeådalens

{1905

in

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

I1905-1907|

| 1909 )

5 X

47, X

2,200,000

—

2,200,000

—

{1896

141

Lån till Skövde—Axvalls

{1901

17/

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

47, X

363,500s)

Skövde till Ax v all ............

1902, 1905

5 X

—

363,500

—

1

Transport

—

—

—

—

41,579,809

45

l) Enligt kungl. brev av den l3/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

1,000 kr.

8) Enligt kungl. brev av den r2/b 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

5.500 kr. till 363,600 kr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets memorial Nr 86.

75

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

_

—

41,579,809

45

1901

17

Lån för anläggning av järn-

väg från Enköpings hamn

över Heby till .Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-V ästerås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

47. *

1,028,700

980,453

89

1901

17

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

Yxningen...........................

1904, 1907

5 X

47, X

591,500

—

559,552

76

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev-

linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjevlinge till

•

Sjöbo med sidospår till

Övedskloster .....................

1904, 1908

5 X

472 X

1,192,000

—

1,192,000

—

1901

17

Lån till Mellersta Söderman-

lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stålboga över Malm-

582,500

532,500

köping till Skebokvarn......

1905, 1908

5 X

472 X

—

—

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

(19051

510,000

till Yartofta ...................

<1906>

5 X

472 X

510,000

—

—

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

\l909j

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

1905, 1906

5 X

472 x

290,000

90,000

Transport

—

—

—

—

—

45,644,316

10

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

liden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1917 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

45,644,316

10

1901

17

Lån till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Boda, för an- läggning av järnväg från

Borgholm till Böda .........

(19051

<1907:

(l908J

5 X

47* X''

419,000

_

419,000

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda..................

1906, 1907

5 %

472 X

483,300

483,300

1906

■

22

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg-

1908-19101

holm till Näsby ...............

1913 (

5 X

472 X

951,5007

—

950,500

—

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lidköping till Tun............

1908, 1910

5 %

47s X

367,500

_

367,500

,

1906

22

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över Ullared till

Ätrans station ..................

1908, 1912

5 X

47* X

1,185,000

1,185,000

1910

42

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för full-

bördande av järnvägsan- läggning från Varberg över

Ullared till Ätrans station

1913-1914

5 X

47, X

65,000

65,000

Transport

—

—

—

49,114,616

10

*) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 8t>.

77

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§■

utbetalts.

slut.

Transport

_

49,114,616

10

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala......

1908, 1911

5 ^

47.X

352,500

352,500

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölby till Hästholmen......

1908—1910

5 X

47.*

800,0007

799,600

1906

22

Lån till Uppsala—Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Uppsala till Enköping ......

1909, 1913

5 X

4 Va X

1,040,000

1,034,800

11906

\1910

221

42/

Lån till Kil—Eryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsby..................

1911-19121

1914-1915)

5 X

47, X

2,500,000

2,500,000

f 1906

\1910

221

42/

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Lysekil till

Smedberg..........................

1911-1912,)

1915 |

5 X

47, X

1,200,000

1,194,000

1906

22

Lån till Yäderstad—Ske- ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skeninge till Brän- ninge .................................

1912, 1915

5 X

4 7a X

788,5002)

709,650

Transport

—

_ |

—

—

55,705,166

10

'') Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

’) D:o vid d:o d:o » 78,850.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1917 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

55,705,166

10

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvägsaktiebolag, för an- läggning • av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

5 %

4 Y2 X

100,0000

66,600

1910

42

Lån till Sävsjöström—Näs-

sjö järnvägsaktiebolag för

anläggning av järnväg från

Nässjö till Sävsjöström......

1913 -1916

5 X

47, X

2,581,500

—

2,581,500

—

1910

42

Lån till Trollhättan—Nosse-

bro järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Trollhättan till Nossebro...

1914—1916

5

47, x

555,000

—

555,000

—

1910

42

Lån till Eksjö—österbymo

järnvägsaktiebolag för järn-

vägsanläggning från Eksjö

till Österbymo ...

1917

5 X

47, %

643,0002)

428,600

1916

''

Lån till Borås—Ulricehamns

järnvägsaktiebolag för järn- vägsanläggning från Gång-

1,165,0003)

776,600

hester till Ulricehamn......

1917

5,4 %

5 X

—

—

1916

—

Lån till Östra Blekinge järn-

vägsaktiebolag för järnvägs- anläggning från Gullabo

till Torsås .......................

1917

5,4 X

5 X

248,5004)

165,600

= 59,225,973: 9 7

Transport

—

_

60,279,066

10

0

Varav

vid 1917

års slut återstodo ei

lyftade kr.

33,400.

*)

D.o

vid

d:o

d:0

214,400.

3)

D:o

vid

d:o

d:o

»

388,400.

4)

D:o

vid

d:o

d:o

»

82,900.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

79

Reglementets

Årtal.

1916

Transport

c) Fonden för bibanor i

västra delarna av riket.

Lån till Dal—Västra Värmlands

järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning

från Billingsfors till Arvika

med bibana ............

Lån till Åmål—Arjängs järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning

från Åmål

till Årjäng ........................

= 2,000,000: —

Summa

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

1916

1917

5,4

5,4

Räntefot.

A 2/3 av

lånet 5 2

återsto
-

den ran
-

tefritt

t Å 2/3 av j

I lånet 5 %y I

< återsto- >

I den rån- I

( tefritt. J

Ursprungliga

beloppet.

5,622,00g1)

3,273,7502)

Kapitalåterstod

vid 1917 års

slut.

60,279,066

1,000,000

1,000,000

— 62,279,066 10

10

*) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000.

’) D:o vid d:o d:o » 2,273,750.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen) vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

opaginerad Kontrollera mot PDF

llanhoutskottets memorial Kr 86.

Kl

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneundorstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbelÖppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträc*

kande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståudsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

G:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 käft. (Nr 86.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

BankouUkottetfs memorial Nr 86.

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla

de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsomrade

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

s. 83 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 86.

83

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga.

Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond

från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år

från oek med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må

för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för

Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera

av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för

ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande

fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—

1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

Slutligen har 1916 års riksdag

dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för

år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas

för år 1920;

dels och medgivit, att Kungl. Maj;t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade

medel.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande

villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bankoutskotteis memorial Nr 86.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uPP?j°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

7.-o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 86.

85

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet

först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det siitt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall

börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit

lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven

ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

*) Mom. 7:0 har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1910 års riksdag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bankoutskottets memorial Nr 86.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu

ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade

understöd sbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

s. 87 Kontrollera mot PDF

liankouhkoHch memorial AV 86.

87

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kung!. Magt bestämmer dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesnmman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit

å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för

kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill

dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bankoulskotiets memorial Nr 86.

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;

och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för

förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Kr 86.

89

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från

och med år 1918.

Tjänst-

1

Pen-

Lön

görings-

pen-

Summa

Ålderstillägg till lön

sions-

under-

ningar

lag

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 riksgäldssekreterare, tillika om-

)

)

budsman..............................

5,400

5,400

2,700

2,700

8,100

8,100

l 600 kr. efter 5 år.

[■ 5,600

1 riksgäldskommissarie ...............

1 förste revisor...........................

4,500

2,300

6,800

(500 kr. efter 5 år, 500

| 5,200

j kr. efter ytterligare 5 år.

1 tjänsteman i tredje graden, kärn-

rerare ....................................

4,300

2,100

6,400

_ 500 kr. efter 5 år, 500

kr. efter ytterligare 5 år.

• 5,000

1 tjänsteman i tredje graden, kam-

rerare ....................................

4,300

3,200

2,100

1,600

6,400

4,800

1 tjänsteman i andra graden, kassör

Missräkningspenningar till denne...

1 tjänsteman i andra graden, re- gistrator och kanslist ...............

3,200

.

1,600

1,000

4,800

500 kr. efter 5 år, 500 kr.

efter ytterligare 5 år.

4,000

1 tjänsteman i andra graden, revisor

3,200

1,600

4,800

1 tjänsteman i andra graden, revisor

1 tjänsteman i första graden, kam-

3,200

1,600

4,800

marskrivare ...........................

2,100

1,100

3,200

1 tjänsteman i första graden, kam

1500 kr. efter 5 år, 500 kr.

'' 2,800

marskrivare ...........................

2,100

1,100

3,200

efter ytterligare 5 år.

1 tjänsteman i första graden, kam-

marskrivare ...........................

2,100

1,250

1,100

750

3,200

2,000

1 kvinnligt biträde av högre grad...

j> 200 kr. efter 5 år, 200 kr.

\ 1,500

1 kvinnligt biträde av högre grad...

1,250

750

2,000

efter ytterligare 5 år.

1 kvinnligt biträde av lägre grad...

1,050

550

1,600

> 200 kr. efter 5 år, 200 kr.

\ 1,300

1 kvinnligt biträde av lägre grad...

1,050

550

1,600

efter ytterligare 5 år.

1 förste vaktmästare ..................

1,400

1,100

3,300

600

2,000

1,650

4,950

200 kr. efter 5 år.

1,400

1

1 vaktmästare ...........................

550

\ 150 kr. efter 5 år, 150 kr.

3 vaktmästare ...........................

1,650

I efter ytterligare 5 år.

( 1,200

Summa

53,400

27,000

81,400

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad -— varmed iiro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —

skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniform sbeklädnad.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

Anm. 4. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

, av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en

tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer

en motsvarande befattningshavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 8 samt. 70 hä/t. (Nr 86.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bankoutskottets memorial Nr 86.

Stat för riksdagsbiblioteket.*)

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa

•

Kr.

pen-

ningar

Kr.

tillägg

Kr.

Kr.

3 ledamöter i styrelsen, arvo-

den ä 500 ........................

—

—

—

1,500

1 riksdagsbibliotekarie .........

5,000

2,500

600

8,100

1 andre bibliotekarie............

2,200

1,500

300

4,000

1 d:o ............

2,200

1,500

300

4,000

Föreståndaren för expeditio-

nen, arvode .....................

—

—

—

1,000

1 förste vaktmästare ............

900

450

150

1,500

1 vaktmästare ....................

700

350

150

1,200

Till arvoden åt extra biträden,

vikariatsersättning och ex-

5,200

penser (förslagsanslag) ......

—

—

—

Till kostnader för riksdags- bibliotekets komplettering

och utvidgning (reserva- tionsanslag) .....................

''

12,000

Summa kronor

—

—

—

38,500

Anm. Därest förste vaktmästaren eller

vaktmästaren i sådan egens

Alderstillägg till lön

Kr.

( Efter 5 år kan lönen höjas:

\ med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter

10 år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

med Rn ytterligare 500

kronor.

f Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

{Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och efter

10 är med ytterligare 100

kronor.

bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å

lönen avdiagas 100 kronor årligen.

*) Den äldre avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek skall fortfarande tilllämpas,

beträffande bibliotekarien till den 1 september 1918 och beträffande övriga befattningshavare

vid biblioteket till samma års slut.

Amanuensen vid riksdagens bibliotek R. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt

lönetillägg för år 1918 av 1,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Banko utskottets memorial Nr 86.

91

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från

och med år 1918.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

1 övervaktmästare ...........

1,G00

1,000

2,600

1 övermaskinist ...............

1,000

1,000

2,600

1 förste eldare .................

1,200

500

1,700

1 portvakt.......................

1,100

500

1,600

1 d:o .............................

1,100

500

1,600

Summa

0,600

3,500

10,100

Åldorstillägg till lön

Kr.

1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter

/ ytterligare 5 år.

) 150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter

I ytterligare 5 år.

Pen
sions
under
lag
Kr.

| 1,800

’ 1,300

| 1,200

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm 3.

Anm. 4.

Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbekliidnad.

Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus

med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningama utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av

statistik över förbrukningen av elektricitet.

Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning

av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil By dman .........

1,200

—

» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan

Magnus Stuart ..................................................................

4,000

—

> korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

—

> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................

1,400

—

» vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................................................

1,200

—

> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matern ..............................................................

3,290

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................

3,100

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

500

—

* övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida

Olivia Levin, född Vestcrmark .............................................

500

—

Summa kronor

21,190

—

Anmärkning Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:466 Skrivelse till Konungen med reglemente för riksgälds - kontoret. a1 i texten
  2. Rskr. 1918:467 Skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontor et med reglemente för riksgäldskontoret. a1 i texten