Sök i Ratio Lex

inlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2)

1918-03-10 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Ekonomideputerade 1918:2, inlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

inlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).

1

Nr 2.

Ankom till riksdagen» kansli den 10 mars 1918 kl. 5 e. m.

Deputerades för vården om första kammarens ekonomiska angelägenheter

utlåtande med anledning av väckt motion angående

ändrad numrering av de i plenisalen anordnade

platser för kammarens ledamöter.

Jämlikt utdrag av protokollet för den 19 januari 1918 har första

kammaren till de ledamöter, vilka enligt § 5 av ordningsstadgan för

kammaren hava att ombesörja kammarens ekonomiska angelägenheter,

hänvisat en av herr C. G. T. Wickman väckt motion, nr 11, angående

ändrad numrering av ledamöternas platser i plenisalen.

I motionen har anförts följande:

»Kammarens ledamöter torde ha gjort den erfarenheten, att den

nuvarande placeringen i första kammaren är olämplig, i det att vid val

och voteringar skockningar ske vid uppmarschen till talmansbordet. Det

inträffar ofta, att de av kammarens ledamöter, som råka sent höra voteringssignalen,

dels icke kunna tränga sig fram i sin tur eller ofta bli

urståndsätta att få nedlägga sin voteringssedel, dels möta de ledamöter,

vilka redan nedlagt sin sedel, på väg till sina platser, vilket allt förorsakar

skockning i plenisalens nedre del.

Jag tillåter mig därför hemställa, att första kammaren måtte besluta,

att ledamöterna placeras länsvis nedifrån och uppåt genom plenisalen i

likhet med vad fallet är i andra kammaren.»

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 saml. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).

Frågan om ändrad placering för kammarens ledamöter i den nuvarande

plenisalen har en gång förut varit föremål för kammarens prövning.

I en tidigt under 1905 års ordinarie riksdag av herr Lars Berg

m. fl. väckt motion hade hemställts om beslut, att kammarens ledamotsplatser

skulle ordnas enligt ett i motionen framlagt förslag. Detta

förslag överensstämde väsentligen med den kort därefter av andra kammaren

beslutade och ännu gällande ordningen för placering av samma

kammares ledamöter i dess plenisal.

Första kammarens ekonomideputerade, till vilka motionen hänvisats,

uttalade i avgivet utlåtande, att i fråga om kammarledamöternas placering

i plenisalen förnämligast två önskemål syntes böra eftersträvas,

nämligen dels lättheten för varje särskilt valdistrikts representanter att

komma i förbindelse med varandra inom kammaren, dels ock ett sådant

ordnande av förhållandena vid omröstningars verkställande, att dessa

kunde försiggå bekvämt samt med ordning och minsta möjliga tidsutdräkt.

Deputerade anförde vidare, att de omsorgsfullt undersökt, på vilket

sätt berörda önskemål lämpligast skulle genom en förändrad placering

av ledamöterna kunna uppnås; och hade de därvid kommit till det resultat,

att det i motionen framlagda förslaget med några jämkningar

bäst motsvarade ändamålet. Under hänvisning till en i enlighet med

deras nämnda mening upprättad plan över plenisalen med inlagda nya

platsnummer hemställde fördenskull deputerade, att första kammaren,

med bifall i huvudsakliga delar till motionen, måtte besluta, att en i

överensstämmelse med samma plan ändrad numrering av ledamöternas

platser i kammarens plenisal skulle, så snart ske kunde, ''verkställas.

Vid ärendets behandling i kammaren (den 25 februari 1905) blev

ekonomideputerades hemställan avslagen med 57 röster mot 47, vilka

senare avgivits för bifall till samma hemställan. Under den debatt, som

föregick beslutet, hade för de därunder framställda yrkandena på avslag

anförts olika grunder. Av flere talare hänvisades emellertid därpå, att

så kort tid förflutit från det kammaren vid riksdagens överflyttning i

nya riksdagshuset tagit sin plenisal i besittning, att tillräcklig erfarenhet

icke hunnit vinnas om den tillämpade placeringsordningens lämplighet

eller olämplighet.

I fråga om den ordning, i vilken första kammarens ledamöter skola

intaga plats i plenisalen, torde icke några andra föreskrifter finnas

meddelade än de, som innehållas i § 2 mom. 2 av ordningsstadgan för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2). 3

kammaren. Med iakttagande av vad där stadgas äger följaktligen kammaren

att själv vidtaga erforderliga bestämmelser.

Den nuvarande, alltifrån det kammaren med 1905 års första riksdag

tog sin plenisal i bruk, tillämpade platsfördelningen utgör en efterbildning

av placeringen i gamla riksdagshuset. Det har antagits, att

denna efterbildning ägde rum mera på försök och för att bereda kammaren

tillfälle att efter prövning själv besluta i ämnet. Detta antagandes

riktighet bekräftas av upplysningar, som lämnades av en kammarledamot

under överläggningarna rörande 1905 års ekonomideputerades

ovannämnda hemställan. Denne ledamot meddelade nämligen, att, då

frågan om placeringens bestämmande uppkommit hos fullmäktige i riksgäldskontoret,

inom fullmäktige framställts förslag, ungefärligen motsvarande

vad ekonomideputerade hemställt. Emellertid hade bland fullmäktige

ansetts riktigast, att kammaren själv finge avgöra denna sak,

och att fullmäktige fördenskull borde vid nummerplåtarnas uppsättande

iakttaga, så långt möjligt, samma placering som i gamla riksdagshuset.

Med hänsyn till vad nu erinrats torde man icke kunna utgå från,

att den nuvarande platsfördelningen infördes av den grund, att den ansågs

vara den för den nya plenisalen lämpligaste.

*

Vid bedömandet av en placeringsmetods större eller mindre lämplighet

synes det i främsta rummet utslagsgivande böra vara, i vad mån

metoden är gynnsam för de former, i vilka kammarens arbete utvecklas.

Bland dessa arbetsformer — så vitt de äro av beskaffenhet att över

huvud taget beröras av kammarledamöternas placering — torde åter

röstningarna vara de, som äro starkast beroende av denna placering.

Placeringsfrågans förnämsta allmänna betydelse lärer enligt deputerades

mening vara att finna i placeringens inverkan på förekommande röstningars

försiggående.

Beträffande dessa röstningars anordnande är detta i viss mån bundet

genom de i ordningsstadgans nämnda § innehållna bestämmelserna

rörande den efter valkretsar bestämda ordningsföljd, i vilken kammarledamöterna

skola taga plats. Men i övrigt gäller uppenbarligen vad

1905 års ekonomideputerade framhöllo: att omröstningarna böra kunna

försiggå bekvämt samt med ordning och minsta möjliga tidsutdräkt, ävensom

att dessa olika syften äro nära förbundna med varandra. Att nu

angivna önskemål i görligaste mån tillgodoses, torde alltså vara den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).

huvudsakliga fordran, som bör ställas på ordningen för kammarledamöternas

placering i plenisalen.

Lika med motionären hålla ekonomideputerade före, att den nuvarande

placeringen icke är tillfredsställande. I motionen har också antytts,

varuti dess olägenheter visa sig; och under hänvisning till kammarledamöternas

egen erfarenhet och iakttagelse anse sig deputerade ej

behöva närmare framhålla dem.

Vid prövningen av de andra placeringsmetoder, till vilka uppslag givits

eller vilka deputerade eljest funnit kunna ifrågakomma, ha deputerade

trott sig finna den inom andra kammaren tillämpade metoden vara den,

som med hänsyn till röstningarnas lämpliga försiggående är att mest

förorda. Denna metods tillämpning för första kammarens del skulle

innebära, att de nuvarande platserna 1 och 2 bibehölle sina nummer;

att de närmast bakom dem i samma dubbelstolsrad befintliga erhölle

numren B och 4, de båda platserna närmast bakom dem numren 5 och

6 o. s. v., städse med iakttagande att det lägre numret betecknade

platsen till höger om platsen med det högre numret. Vidare: att, då

första dubbelstolsraden vore tagen i anspråk, numreringen fortsatte i

enahanda ordning med de båda platserna i andra dubbelstolsraden närmast

det fria utrymmet nedanför talmanséstraden för att fortgå bakåt i

samma dubbelstolsrad o. s. v. till plenisalens motsatta sida.

Med hänsyn till röstningarnas försiggående skulle den nu beskrivna

placeringen innebära, att, sedan på vägen runt talmansplatsen första dubbelstolsradens

sista man hunnit ned på det nyssnämnda fria utrymmet,

till honom anslöte sig första man i andra dubbelstolsraden för att följas

av sin närmaste man o. s. v. Genom denna ordnings iakttagande borde

kunna vinnas, att de röstande i ett sammanhängande led passerade runt

talmansplatsen och kunde utan att vid något tillfälle sammanstöta med

eller korsa vägen för efterföljarna, återvända till sina platser.

Genom nyss beskrivna placeringsmetod skulle bättre än med den

gällande tillgodoses jämväl det andra av de båda önskemål 1905 års

ekonomideputerade framhållit, nämligen att representanterna från samma

valkrets erhölle plats i varandras närhet. För närvarande hava t. ex.

Älvsborgs läns 8 och Jönköpings läns 6 representanter, vardera gruppen

för sig, sina platser i 5 dubbelstolsrader, de 7 ledamöterna för Värmlands,

de 6 för Örebro och de 4 för Hallands län, var för sig, i 4 stolsrader

o. s. v. Enligt den ifrågavarande nya metoden skulle däremot

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2). 5

icke i något fall representanterna från samma valkrets få sina platser i

mer än 2 stolsrader.

Ekonomideputerade vilja icke underlåta att omnämna, hurusom det

sistberörda önskemålet synes kunna i än högre grad ernå beaktande,

därest en viss modifikation vidtoges i det inom medkammaren tillämpade

systemet. Om man nämligen — i stället för att låta numreringen, sedan en

stolsrad tagits heltfi anspråk, fortsätta med nästa stols första plats, räknat från

utrymmet nedanför talmansplatsen — läte numreringen fortgå med den nästa

stolsradens sista plats och gå nedåt till nämnda utrymme för att därifrån

övergå till den följande stolsradens första plats o. s. v. i fullföljd ordning,

så skulle de särskilda valkretsarnas representanter i några fall få

sina platser ännu närmare intill varandra. Detta modifierade system

skulle emellertid å andra sidan, såsom lätt inses, vara avsevärt mindre

fördelaktigt för röstningarnas verkställande än det, varav detsamma utgör

en modifikation.

Det nu särskilt förevarande önskemålet torde få antagas hava tillagts

en åtminstone i viss mån bestämmande betydelse vid fastställandet av

den i ordningsstadgans § 2 föreskrivna ordningsföljd mellan kammarens

ledamöter, likasom ekonomideputerade också för sin del anse, att detsamma

i och för sig är förtjänt av beaktande. Men då deputerade likväl

hålla före, att underlättandet av röstningarna är en för främjande av

kammarens arbeten än viktigare uppgift vid platsfördelningens ordnande,

finna deputerade hänsynen till de särskilda representantgruppernas placering

möjligast nära varandra böra sättas först i andra rummet och således

icke tillgodoses på avsevärdare bekostnad av den för röstningarna

lämpligaste ordningen.

Av det anförda framgår, att ekonomideputerade funnit sig böra lika

med motionären förorda en övergång till den inom andra kammaren nu

tillämpade ordningen för kammarledamöternas placering i plenisalen.

Denna ordning har därstädes varit gällande alltifrån tidigare delen av

1905 års ordinarie riksdag och har enligt en mening, som torde vara

allmän inom samma kammare, visat sig fördelaktig. Måhända kan man

också finna ett skäl till förmån för den förordade övergången i önskvärdheten

därav, att beträffande formerna för kamrarnas verksamhet överensstämmelse

dem emellan är rådande i delar, vilka ej kunna anses såsom

oviktiga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Utlåtande av Första kammarens ekonomideputerade (Nr 2).

Övergången torde böra ske utan tidsutdräkt och synes kunna genomföras

utan störning av kammarens arbeten.

Den förordade nya placeringen och dess förhållande till den nu

gällande åskådliggöras genom en vid detta utlåtande fogad plan över

kammarens plenisal, a vilken jämsides med återgivande av nuvarande

platsnumrering — vars siffror, därest de ej skulle förbliva oförändrade,

satts inom parentes — den nya numreringen utmärkts. Å planen hava

jämväl angivits, vilka nummer enligt utdelad förteckning över kammarens

ledamöter vid pågående riksdag upptagas av ledamöter från de

särskilda valkretsarna.

Ekonomideputerade hemställa, att första kammaren i överensstämmelse

med motionens syfte måtte besluta,

att i enlighet med ovannämnda plan ändrad

numrering av de för kammarens ledamöter i dess

plenisal anordnade platser skall verkställas, så snart

ske kan, och tillämpas tills vidare.

Stockholm den 10 mars 1918.

Hugo Fdhlén. Karl Stenström.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

PLAN AV FÖRSTA KAMMARENS PLENISAL.

De särskilda valkretsarna

omfatta följande nummer:

Stockholms stad ........... 1—10

» län ............ 11—16

Uppsala län.................. 17—19

Södermanlands län......... 20—24

Östergötlands län ......... 25—31

Norrköpings stad............ 32

Jönköpings län ............ 33—38

Kronobergs län ............ 39—43

Kalmar län, norra delen 44—46

> » södra delen 47—50

Gottlands län ........ 51

Blekinge län ............... 52—55

Kristianstads län ......... 56—61

Malmöhus län............... 62—71

Malmö stad.................. 72—73

Hallands län ............ 74—77

Göteborgs och Bohus län 78—83

Göteborgs stad ......... 84—88

Ålvsborgs län ............ 89—96

Skaraborgs län ......... 97—102

Värmlands län............ 103—109

Örebro län ............... 110—115

Västmanlands län ...... 116—119

Kopparbergs län......... 120—125

Gävleborgs län ......... 126—131

Gävle stad ............... 132

Västernorrlands län ... 133—139

Jämtlands län............ 140—142

Västerbottens län ...... 143—146

Norrbottens län ......... 147—150

Talmans

bord

TILL STORA

klubbrummen

trafp-huset

r

<3?

TULL GEMENSAMMA

SAMTALSRUMMET

Bilaga till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.