Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av tvenne motioner om skrivelser till Konungen dels i fråga om provisoriskt förhud mot vissa alkoholhaltiga dryckers tillverkning, införsel och försäljning, dels om utfärdande av tillfälligt förhud mot tillverkning och försäljning av rusdrycker, samt i anledning av andra kammarens beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t angående provisoriskt rusdrycks förhud.

1918-05-23 · 28 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1918:21, Utlåtande i anledning av tvenne motioner om skrivelser till Konungen dels i fråga om provisoriskt förhud mot vissa alkoholhaltiga dryckers tillverkning, införsel och försäljning, dels om utfärdande av tillfälligt förhud mot tillverkning och försäljning av rusdrycker, samt i anledning av andra kammarens beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t angående provisoriskt rusdrycks förhud.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli flen 28 maj 1918 kl. 4 e. in.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts ''utlåtande i anledning

av tvenne motioner om skrivelser till Konungen dels i

fråga om provisoriskt förhud mot vissa alkoholhaltiga

dryckers tillverkning, införsel och försäljning, dels om

utfärdande av tillfälligt förhud mot tillverkning och

försäljning av rusdrycker, samt i anledning av andra

kammarens beslut om skrivelse till Kungl. Maj:t angående

provisoriskt rusdrycks förhud. I

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 51, har herr Bergman m. fl. hemställt, att

riksdagen ville besluta att med hänsyn till nu rådande extraordinära

dyrtidsförhållanden hos Kungl. Maj:t hemställa,

1) att all tillverkning, införsel och försäljning av brända och

destillerade drycker, med undantag av vad som erfordras för medicinskt,

tekniskt, vetenskapligt eller annat därmed jämförligt behov, måtte varda

omedelbart tillsvidare förbjuden;

2) att all tillverkning, införsel och försäljning av sådana viner

och maltdrycker eller andra jästa drycker och därmed jämförliga ämnen,

som innehålla mer än 2 7« volymprocent alkohol, likaledes må varda

omedelbart tills vidare förbjuden med undantag av vad som för medicinska,

tekniska och vetenskapliga, kyrkliga och därmed jämförliga

behov prövas skäligt;

3) att detta provisoriska rusdrycksförbud icke må utan riksdagens

medgivande upphävas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 19 höft. (Nr 21.) 1

Motionerna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande År 21.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 63, som ävenledes

remitterats till andra tillfälliga utskottet, har herr Carl Gustaf Ekman

m. fl. föreslagit,

att riksdagen måtte besluta att till Kungl. Maj:t ingå med en

skrivelse, vari hemställes, att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast möjligt

utfärda förbud mot tillverkning och försäljning av rusdrycker att gälla

tills vidare och tills riksdagen annorlunda beslutar.

Beträffande motiveringen till dessa yrkanden hänvisas till motionerna.

Vidare har första kammaren till sitt andra tillfälliga utskott hänvisat

andra kammarens beslut på grund av där väckta motioner, dels

av herr Vennerström m. fl., nr 116, dels av herr Ingvarson m. fl.,

nr'' 171, i fråga om rusdrycksförbud, enligt vilket beslut andra kammaren

bifallit sitt andra tillfälliga utskotts utlåtande och kammaren sålunda

för sin del beslutat,

att riksdagen ville ingå till Kungl. Maj:t med en skrivelse, vari

hemställes, att Kungl. Maj:t måtte skyndsammast möjligt utfärda förbud

mot tillverkning och försäljning av rusdrycker att gälla tills vidare och

tills riksdagen annorlunda beslutar.

De motioner, som överlämnas till förberedande behandling av riksdagens

tillfälliga utskott, avse i regel framställningar om skrivelser till

Kungl. Maj:t med anhållan om utredning av visst ärende och framläggande

för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan föranleda,

eller, då frågan faller inom Kungl. Maj:ts administrativa lagstiftningsområde,

med hemställan till Kungl. Maj:t att efter verkställd utredning

vidtaga den åtgärd, som kan påkallas.

Herr Bergmans m. fl. motion åsyftar något långt mera vittgående,

nämligen att riksdagen skulle hemställa till Kungl. Maj:t att utfärda

förbud, att omedelbart tillämpas, mot afl tillverkning, införsel och försäljning

av brända och destillerade drycker med undantag av vad som

erfordras för medicinskt, tekniskt, vetenskapligt eller annat därmed jämförligt

behov, samt ävenledes förbud mot all tillverkning, införsel och

försäljning av sådana viner och maltdrycker eller andra jästa drycker

och därmed jämförliga ämnen, som innehålla mer än 2 1U volymprocent

alkohol (således även av s. k. pilsnerdricka, vilken ej ens av m kterhetskommitterade

betraktats som rusdryck), med liknande undantag. Detta

motionärernas yrkande innebär således en omfattande lagstiftning på

det närings- och handelspolitiska området.

Det synes utskottet, att riksdagen icke grund lagsen ligt kan överlåta

denna lagstiftning åt Kungl. Maj:t utan att ens förut ha satts

i tillfälle att granska de författningar, som Kungl. Maj:t skulle äga att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslå kammarens andra tillfiilliijn utskotts utlåtande År 21.

Det galler dessutom i

utfärda för ernående av motionärernas syftemål.

själva verket icke allenast en lagstiftningsfråga, utan även en i statens

ekonomi djupt ingripande bevillningsfråga.

kitt sadant förfarande, som motionärerna ifrågasatt, synes snarare

hora hemma i en stat med absolutistiskt styrelsesätt än i ett statsskick,

som vilar på konstitutionell grund.

Motionärerna hava visserligen bifogat ett förslag till förordning

angående förbud mot tillverkning, införsel och försäljning av rusgivande

dryckei. Men detta kan icke betraktas annorlunda än som eu anvisning

till legeiingen, huru de tänkt sig saken ordnad. Såsom underlag till

eu lagstiftning i ämnet kan det svårligen lämpa sig.

Utskottet saknar för sin del befogenhet att ingå på något som

helst bedömande av detta förslag till förordning. För att detta skulle

kunna undergå förberedande utskottsbehandling, hade det måst hänvisas

till det ständiga utskott, som har att avgiva yttrande i dylika ärenden.

Den invändningen torde möjligen göras, att det i detta fall endast

gäller en provisorisk anordning, vilken riksdagen kan överlämna åt

Kungl. Maj:t att under utomordentliga förhållanden vidtaga, men även

i fråga om. provisoriska lagar gäller ingalunda, att riksdagen äger att

helt avstå från sin lagstiftningsmakt.

r Öl övrigt kunna den eller de författningar, som motionärerna

önska få utfärdade, ingalunda kallas provisoriska, ehuru de så benämnas

i motionen. Eu provisorisk förordning antages för att tillämpas under

viss fixeiad tid för att därefter av sig själv upphöra att gälla, såvida

den icke av statsmakterna förnyas för en ny tidsperiod. Här påyrka

motionärerna, att ett »provisoriskt» rusdrycksförbud skulle gälla, tills

det av riksdagen upphäves.

Med en sådan förutsättning äro alla våra lagar och förordningar

piovisoiiska, ty de äga tillämpning, tills de ändras eller upphävas genom

beslut av de statsmakter som stiftat dem. Det är alltså i detta fall icke

fråga om en tillfällig anordning, utan om en bestående lagstiftning,

vilken riksdagen icke kan lämna ifrån sig utan att komma i strid med

gällande grundlagsstadganden.

Vore det fråga endast om en provisorisk anordning, som betingas

a\ nuv arande krigstidsförhållanden, behöves icke ett nytt riksdagens

beslut för att förläna Kungl. Maj:t rätt att utfärda ett totalförbud.

Med^ anledning av kungl. proposition beslöt nämligen 1915 års

iiksda.g sådan ändrad lydelse av gällande brännvins- samt vin- och ölförsäljningsförordningar,

att Kungl. Maj:t må kunna meddela förbud mot

detaljhandel med brännvin eller försäljning av vin eller Öl eller före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första hammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

skriva inskränkning i dylik handel, därest sådan åtgärd tinnes nödigvid

krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet eller nöd i större

omfattning är rådande. '' Med stöd härav har Kungl. Maj:t upprepade

gånger lämnat föreskrifter om inskränkningar i handeln med rusdrycker.

1 förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker,

vilken träder i kraft den 1 januari 1919, är samma befogenhet

tillerkänd Kungl. Maj:t i VI kap. 70 § mom. 2, som är av följande

lydelse: »Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet

eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot

bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller att föreskriva inskränkningar

i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall, varom

nu är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan anses erforderligt

för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens befallningsliavande,

där Konungen det medgivit.»

Det anförda synes utskottet tillräckligt motivera ett avstyrkande

av motionen i fråga och av ett första kammarens bifall till andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Härtill kommer, att riksdagen så sent som i fjor antagit en försäljningsförordning

med begränsad inköpsrätt, övervaknings- och kontrollbestämmelser.

Denna förordning, som ännu icke börjat tillämpas,

grundar sig i huvudsak på nykterlietskommitterades betänkande, vilka

väl anses ha ägt kompetens att framlägga ett lagförslag till folknykterhetens

främjande. Och dessa kommitterade kunna väl icke misstänkas

för bristande intresse och nit att få fram så långt gående restriktioner

som möjligt till begränsning av rusdryckers förtäring och till utrotande

av dryckenskapslasten. Det var icke utan svårigheter, som överläggningar

mellan skilda meningsgrupper ledde till detta riksdagens

positiva beslut. Med erkännansvärd självuppgivelse från deras sida,

vilka bekämpa allt slags tvångslagstiftning och hålla på den personliga

friheten för oförvitliga medborgare, som icke i någon mån överskrida

måttlighetens gränser, ernåddes en överenskommelse om denna långt

gående restriktiva rusdrycksförordning, vilken ock vann majoritet i riksdagens

båda kamrar. Från nykterhetshåll, utom från de längst gående

förbudsivrarna, har också denna lagstiftning vunnit allmänt erkännande

såsom ett betydande steg i nykterhetsvänlig riktning.

Det synes därför utskottet vittna om en beklaglig brist på respekt

för detta slutligen ernådda samförstånd på nykterhetspolitikens område

— vilken överenskommelse av många betecknats som en betänklig eftergift

för det extrema nykterhetssträvandet, ja, rent av som en kapitulation

för detta till förfång för medborgerlig frihet och trevnad — att redan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

nu vilja ändra och skärpa denna lagstiftning, innan den i någon mån

prövats, ja, rent av försätta den ur tillämpning för all framtid genom

förbudskrav, innan lagen fatt visa sina verkningar.

Enligt utskottets förmenande strider ett sådant tillvägagångssätt

mot god parlamentarisk sed och vittnar om ogrannlagenhet mot dem,

som djärvas hysa en annan uppfattning än förbudsivrarna, men dock

icke kunna frånkännas allvarlig strävan att bekämpa onykterheten i landet

och att även med lagstiftningens hjälp söka göra svenska folket till ett

nyktert, sedligt och livskraftigt folk.

Utskottet vill ock betona, vilket kontrollstyrelsen i sitt yttrande i

frågan särskilt framhållit, att Kung], Maj:t uppdragit åt den år 1911

tillsatta nykterhetskommittén att iiven verkställa eu allsidig utredning

rörande allmänt rusdrycksförbud, vilken utredning för närvarande icke

föreligger avslutad.

Riksdagen kan skäligen icke skriva till Kungl. Maj:t och begära

ny utredning i ett ärende, som ligger under kommittébehandling, och

ännu mindre kan riksdagen besluta i ett sådant ärende, innan utredningen

och därpå grundat förslag förelagts riksdagen.

Under sådana förhållanden har utskottet saknat särskild anledning

att inlåta sig på frågan om det totalförbud, som motionärerna påyrkat

måtte omedelbart sättas i verkställighet.

Utskottet liar emellertid i ärendet, sådant det framförts i herr

Bergmans m. fl. motion, i vederbörlig ordning inhämtat yttranden, vilka

såsom bilagor åtfölja detta betänkande, dels från kungl. kontrollstyrelsen

och dels, med hänsyn till gällande handelstraktater, från Kungl. Maj:ts

och rikets kommerskollegium. Det senare ämbetsverket meddelar, att

handelstraktaterna icke enligt kollegiets mening lägga hinder i vägen

för genomförande av det avsedda förbudet. Förutsättningen synes dock

vara, att detsamma skall vara provisoriskt, vilket det av motionärerna

påyrkade förbudet icke är, enligt vad utskottet sökt visa.

Det ovan återgivna undantagsstadgaudet, vilket förlänar Kungl.

Maj: t rätt att under utomordentliga förhållanden meddela förbud mot

försäljning av rusdrycker, innefattar icke provisoriskt förbud även mot

import av viner och spirituösa. Men det är uppenbart, att ett försälj - ningsförbud inverkar på importen. För sådaut provisoriskt förbud kunna

gällande handelstraktater icke anses lägga något hinder.

Under nu rådande upplösning av internationella förbindelser torde

vid ett provisoriskt importförbud icke heller synnerlig hänsyn behöva

tagas till känslorna hos de stater, med vilka vi avslutat handelstraktater.

Men vid ett förnyande av dessa bandelsöverenskommelser torde säker
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande AV 21.

ligen ett för oberäknelig framtid bestående importförbud komma att

menligt inverka på Sveriges exportmöjligbeter och föranleda repressalier

från de staters sida, som se sina merkantila intressen förnärmade av ett

sådant förbud.

Helt nyligen innehöll »1’Economiste francais» en artikel, däri framhölls,

att Frankrike, då det gäller att efter kriget söka förbättra sin

handelsbalans, gör räkning på de skandinaviska länderna såsom avsättningsmarknader

för bl. a. sina viner och likörer, av vilka konsumtionsartiklar

Sverige förut importerat stora kvantiteter även från Tyskland,

Spanien och Portugal.

I själva sakfrågan, huruvida ett totalförbud i vårt land kan anses

tillrådligt, håller utskottet före, att ett sådant förbud, i synnerhet utan

förberedelse genomfört, långt ifrån att främja folknykterheten, skulle

komma att bliva för densamma till måhända obotlig skada lång tid

framåt. Kontrollstyrelsen, vilken väl icke kan misstänkas för avoghet

mot nykterhetssträvandena, konstaterar, vilket ock är allmänt bekant, att

olaga tillverkning av brännvin redan förekommer i ganska avsevärd omfattning,

oaktat tillgången på de ämnen, av vilka brännvin framställes,

är mycket knapp, och styrelsen framhåller, att sådan tillverkning är

synnerligen svår att upptäcka och beivra. Anledningen härtill såväl

som till en avsevärd smyghandel med rusdrycker är tydligen att söka

i de nuvarande restriktionerna, den rådande ringa lagliga försäljningen av

spirituösa samt de synnerligen höga pris, som olagligen försålt brännvin

kan betinga.

Under ett totalt tillverknings- och försäljningsförbud skulle utan

tvivel sådan olaglig tillverkning och försäljning av brännvin i hög grad

stegras, isynnerhet då framdeles råvaror för tillverkningen, särskilt

socker, bliva rikligt tillgängliga i allmänna handeln utan ransonering

och till billigt pris.

Kontrollstyrelsen anser, att ett förbud oundgängligen kräver särskilda

överallt verksamma övervakningsorgan, och att det torde taga

åtskillig tid att skapa dylika organ. Ett omedelbart förbud bleve således

dömt att ohjälpligt misslyckas till betydande ekonomisk skada för

staten, till främjande av ett illojalt förvärvsbegär hos enskilda, till en

alltmera utbredd missaktning för gällande lag och till överallt i landet

förekommande lagöverträdelser, vilka det bleve synnerligen svårt att

upptäcka, såvida icke allmän husvisitation och andra kränkande polisåtgärder

skulle tillgripas. För förbudets upprätthållande skulle erfordras

en mycket manstark och dyrhållen nykterhetsdetektivkår, utbredd över

hela landet, vilken för att fullgöra sin uppgift mången gång komme

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarn/s andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr XI

i

att utan verklig anledning kränka de enskilda hemmens helgd och bliva

en fara för den medborgerliga friheten. Vid sidan av sådana övervakningsorgan

komme med visshet att uppblomstra ett olidligt spioneri- och

angivaresystem, vilket otvivelaktigt skulle menligt inverka på trevnaden

och den lugna samlevnaden i landet.

I sitt uttalande påpekar kontrollstyrelsen på grund av verkställda

undersökningar, vilkas resultat åskådliggöras i tab. I, att i samma mån

tillgången på rusdrycker inskränkts under år 1917, användningen av

denaturerad sprit och alkoholhaltiga preparat såsom berusningsmedel

ökats, så att genom dessa vållade fylleriförseelser stegrats från 6.5 procent

av samtliga fall under första kvartalet till 22.4 procent eller nära

1U av hela antalet. Denna statistik stödjer sig på de för fylleri anhållnas

egna uppgifter, vilka säkerligen icke omfatta alla de fall, då fylleriförseelser

orsakats av mer eller mindre vidriga och hälsovådliga rusdryckssurrogat,

ty mången berusad, som använt sådana, blyges för att inför

polis och domstol lämna uppgift därom. Och härtill komma de många,

som använt dylika berusningsmedel, utan att det kommit till någon

övervakande myndighets kännedom. I rätt många fall ha inträffat, att

obotlig sjukdom och även döden orsakats genom förtärande av polersprit,

träsprit o. d. Under ett rusdrycksförbud skulle, tillägger kontrollstyrelsen,

sådana skadliga berusningssurrogat komma att spela en

än mer framträdande och olycksdiger roll och i hög grad minska förbudets

nykterhetseffekt. Innan den allmänna meningen långt mera än

nu är fallet utdömt icke blott omåttlig, utan all förtäring av alkoholhaltiga

drycker och sålunda gjort förbudet självt ganska överflödigt,

måste alla dessa olägenheter förvärras genom en förbudslagstiftning,

vars effektiva värde och möjlighet att upprätthålla väsentligen bliva beroende

på den anslutning, den kan erhålla från den övervägande delen

av befolkningen. En sådan anslutning är ingalunda för närvarande att

påräkna. Därom torde icke råda mera än en mening bland dem, som

verkligen känna stämningen inom landet i olika lager av befolkningen.

En brådstörtad och illa övervägd förbudslagstiftning skulle i vida

kretsar betraktas som ett onödigt och olidligt tvång och vålla en ovilja,

som komme att gå ut över icke endast den ensidiga nykterhetspolitiken,

utan även över den sunda praktiska nykterhetsverksamhet, som onekligen

uträttat mycket till fromma för sitt ideella och sedliga mål. Och därmed

skulle långt ifrån främjas eu vidsynt och övertygelsefast folknykterhet,

en stark och uppfostrande folkmening mot allt missbruk, finare såväl

som grövre, av alkoholhaltiga drycker. Endast med stöd av eu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

sådan fördomsfri folkmening kan ett varmt och ogrumlat nykterhetsintresse

utvecklas och äga varaktigt bestånd.

Det är icke rimligt att beteckna alla dessa påvisade olägenheter

av ett förbud såsom uppkonstruerade. Erfarenheter från länder, där en

förbudslagstiftning införts, utgöra påtagliga bevis för att sådana bliva

ett förbuds följder.

Kontrollstyrelsen visar genom ovederläggliga siffror i tabell II och

III, att fylleriförseelserna i förbudsstaden Kristiania under år 1917 voro

nära fem gånger så många som i Stockholm per tusen invånare, att

intill 1911 dessa förseelser voro ungefär lika i Kristiania och Stockholm,

men att efter år 1911 samma förseelser i Kristiania starkt stegrats,

under det att förseelserna i Stockholm från och med år 1914 eller det

år, då den individuella utminuteringskontrollen å brännvin infördes, varit

stadda i säkert sjunkande. Detta bevisar tydligare än något annat, att

den väg, man bör gå för vinnande av eftersträvad folknykterhet, icke

är förbudets, men väl en klokt avvägd nykterhetslagstiftning, som steg

efter steg säkert leder till målet.

Huru för övrigt förbudet verkat i Norge framgår med all önskvärd

tydlighet av detektivchefen Söhrs i Kristiania uttalande, vilket

måste anses grundat på en fullständig kännedom om och inblick i förhållandena

därstädes. Utskottet tillåter sig därur citera följande:

»Enligt de intryck jag fått flyta nu brännvin och andra sorters förbjuden

spirituösa i så rikliga strömmar, att förbudet måste sägas vara en fiktion. Var och

en, som är litet inne i förhållandena, lever inte heller i tron, att samhället är torrlagt,

och förbudet har därför bismak av en pappersbestämmelse efter de erfarenheter

man har om dess effektivitet. Och jag har intryck av att överträdelserna

komma att tilltaga mer och mer, ju längre förbudet varar, och de ha ett sådant

omfång, att om jag satte hela detektivkåren i arbete på skilda fält, skulle det inte

tillnärmelsevis lyckas att komma på alla fall av olovliga transaktioner.

Folk, som vill ha brännvin och har råd att betala grova pris, kan enligt mitt

förmenande få sådant i vilken utsträckning de önska. Det är ju inte bara genom

direkt olovlig försäljning folk skaffar sig de så eftertraktade varorna — det flyter

från flera kanaler: en del missbruka brännvin, som lämnats ut för tekniskt eller

medicinskt bruk, och polisen har ständigt anmälningar om falska brännvinsrecept.

Därtill kommer så den privata bränningen, som otvivelaktigt försiggår i betydande

utsträckning, men som polisen inte har kunnat skaffa bevis för och som man heller

inte kan bevisa utan den mest hänsynslösa inkvisition och rannsakning i de privata

hemmen.

Förhållandena på detta område erbjuda i det hela många betänkligheter och

ha svåra skuggsidor. Det värsta är väl att en hel massa människor på detta sätt

uppfostras till sidovördnad mot lagarna.»

Detektivchefens uppfattning var, att man lör att komma ifrån de

rådande olidlighetsförhållandena under förbudets egid borde övergå till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Förakt kammaren* andra tillfälliga utskott* utlutande AV it. 9

systemet med individuel! kontroll eller just samma system, som i »Sverige

tillämpas och lagfästs på grund av riksdagens i fjol fattade beslut.

. .^t annat uttalande från Norge, som bär erfarenhetens prägel, bär

avgivits av ordföranden i den norska nykterhetskommittén, professor

Axel Holst, vilken tillhör den majoritet inom kommittén, som fordrar

införande i Norge av det Brattska systemet i stället för det för sitt

eget syfte fördärvliga förbudet. Han yttrar bland annat:

»J N°rge som. bekant nu under förbudet eu mängd hälsovådliga surro
gat.

.Något av det värsta i den vägen är en dryck, tillredd av mjölk, socker, russin

och riven mesost. Den kallas »zeppelinare» och är så berusande, att folk äro döddruckna

ett par dagar efter det de förtärt ett passande kvantum.»

^ Att i ena eller andra avseendet erhålla tillförlitliga underrättelser

hån Ryssland, som genom en kejserlig ukas blivit förbudsland, är under

nuvarande kaotiska förhållanden med press- och brevcensur hart när

omöjligt. Det är tydligt, att förbudsukasen där till en början måste

mverkat gynnsamt, om man jämför det därigenom inträdda tillståndet

med den förut rådande allmänt utbredda dryckenskapsseden, vilken formligen

uppmuntrades av staten, som på sitt hrännvinsmonopol inbärgade

betydande statsinkomster. Huru omfattande förbudet sedan kunnat upplätthållas

är ännu outrett. Men brev till flere europeiska tidningar

såväl som privata meddelanden därifrån vittna om att trots förbudet

brännvinsbränning i ganska stor skala äger rum i skilda delar av det

vidsträckta landet, utan att ens denna liantering behöver ske i lönndom,

och att företagsamma försäljare av vodkan gorå sig goda inkomster

Pfj ^.eib begärliga varan. Nyligen har eu storrysk representant vid besök

i Berlin yttrat, att omständigheter snart kunna inträda, som leda

till ett begränsat återvändande till statsmonopolet å tillverkning och

försäljning av spirituösa. Ett dylikt monopol skulle betyda stora besparingar

av spannmål, varav betydliga mängder användas till det hemliga

brännvinsbrännandet.

Eonbgt »Huvudstadsbladet» uppdagades i Finland under förbudets

forsta år icke mindre än 396 lönnbrännerier, och nitiska länsmän, som

sökte hålla efter dem, avlägsnades utan vidare av den revolutionära

folkviljans målsmän.

Från den nyvordna staten Ukraina uppgavs nyligen, att man där

vore. betänkt på att ånyo införa statsmonopol på tillverkning och försäljning

av brännvin, enär den enskilda företagsamheten på detta område

allt mera vann utbredning och skördade guld.

Om förhållandena i Amerikas förbudsstater äro tillgängliga meddelanden

lika mångskiftande som motsägande. Å ena sidan framhålla

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 19 höft. (Nr 21.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande hr 4l.

officiellt även genom statistiska siffror, att förbudet verkat betydligt

hämmande på dryckenskapslasten, ehuru det ingalunda förmått utrota

den. Men å andra sidan vittna en mängd uttalanden i tidningar och i

brev från Amerika, att dryckenskapen ännu frodas ganska bra där, trots

förbudet, och att otaliga lönkrogar i förbudsstaterna finnas och få fortsätta

sin verksamhet utan alltför kraftigt ingripande från polismyndigheternas

sida. o , ’

De ekonomiska uppoffringar, som statsverket maste undeikastas

för genomförande av ett totalförbud, bleve utan tvivel mycket betydliga,

vilket borde göra även en övertygelsefast förbudsivrare betänksam.

Nykterhetskommittén har ännu icke slutfört sina väntade beräkningar i

detta avseende, vilka tydligen måste kräva ett betydande utredningsarbete

för att kunna gälla såsom i någon män tillförlitliga. Flyktigt

framkastade antaganden och statistiska konstruktioner, sådana som återfinnas

i motionen, kunna icke vinna tilltro hos dem, som utöva saklig

kritik över desamma. Dessa fordra först tillfälle att efter en objektiv

utredning kunna bedöma, vart en i statens ekonomi djupt ingripande

lagstiftning leder, innan de, taga ställning till frågan.

Att, såsom motionärerna förmoda, ett förbud även ur statshnansiell

synpunkt skulle vara eu god affär är eu paradox, som vederlägger

sig själv. Statsverkets inkomster skulle under normal tid minskas med

över 50 miljoner kronor årligen, under det att staten fortfarande komme

att utbetala betydande belopp (förlidet år 10,339,684 kronor) till

kommuner, landsting och hushållningssällskap för nnstade andelar av

brännvinsmedlen. Statsverket måste, såsom kontrollstyrelsen i sitt yttrande

framhåller, efter ett genomfört totalförbud, tillmötesgå ansenliga

ersättningsanspråk för förlorade arbetsförtjänster från den talrika personal,

som för närvarande är anställd hos brännvinsbolag, å utskänkDingsställen,

restaurationer, i spirituösa- och vinaffärer, bryggeriei,

reningsverk in. fl., och kunde icke undgå den såväl juridiska som moraliska

ersättningsplikt, som måste bliva en följd av att staten förbjudei

eller väsentligen inskränker dessa hittills såsom lovliga ansedda närmo-ars

utövande. Dessa ersättningar kunna ännu icke ens tillnärmelsevis beräknas,

men att de skola kräva ett hundratal miljoner kronor kan vara

att förutse. Och detta i en tid då statens finanser äro i så hog grad

ansträngda genom utomordentliga utgifter för folknäringen, kngstidslönetillägg

och krigstidshjälp åt statsfunktionärer m. m.

Till nämnda ännu icke beräkneliga, men utan tvivel betydande utgifter,

dels årliga, dels en kapitaliserad ersättningssumma en gång för

alla, vilka staten genom eu förbudslagstiftning skulle ådraga sig, komma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Förslå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr ''J t.

dryga årliga kostnader för de särskilda övervakningsorgan med centralstation

sannolikt i Stockholm och med starka utgrening;^ i hela landet,

vilka erfordras för att göra förbudet i någon mån effektivt. Enligt

kontrollstyrelsens mening kräver nämligen ett förbud oundgängligen

sådana särskilda organ, för att detsamma skulle bliva till något avsevärt

gagn i nykterhetsavseende. Styrelsen anser för förbudets upprätthållande

och övervakande den nuvarande ordningsmakten vara varken

tillräcklig eller ens med hänsyn till sin organisation lämplig. Den av

motionärerna föreslagna förbudsbarriären blir sålunda ingalunda tillräcklig.

Det erfordras ock, för att begagna motionens eget bildspråk,

att utpostera tusentals människor utmed barriären för att hindra

vandrarna att kliva över denna och störta sig i alkoholismens bråddjup.

Och enligt kontrollstyrelsens säkerligen sakkunniga vittnesbörd

erfordras .åtskillig tid för skapandet av nämnda övervakningsorgan.

Ett enligt motionärernas förslag omedelbart infört totalt rusdrycksförbud

skulle alltså vara dömt att misslyckas. Såsom experiment skulle

det komma att giva ett negativt resultat, vilket motionärerna svårligen

torde finna önskvärt.

Motionärerna framhålla såsom eu motvikt till de uppoffringar,

som statsverket måste vidkännas för genomförande av ett totalförbud,

den statsekonomiska roll det skulle spela, om icke omkring 127 miljoner

årligen åtginge till rusdryckskonsuration, förtäringen av pilsnerdricka

sannolikt medtagen. Ja, de tyckas rent av föreställa sig, att

dessa miljoner skulle komma staten på ett eller annat sätt till godo,

enär de påpeka, att »ungefär hälften av denna summa förslår till de

årliga räntebetalningarna på statens obligationsskuld» (sådan denna

skuld var 1911), och att »alla statsanslag till folkskolor, läroverk,

universitet, konstanstalter, tekniska läroverk, kyrkliga ändamål o. s. v.!

med ett ord hela ecklesiastikdepartementets budget skulle täckas av

nämnda summa». Denna finansiella betraktelse, som otaliga gånger

uppiepats i nykterhetstalares föredrag'', har naturligtvis på många verkat

i hög grad imponerande. Den slutsatsen låg nämligen nära till hands

att di aga, att ett rusdrycksförbud skulle tillföra statskassan dessa många

miljoner, som kunde användas till förutnämnda utgifter.

Men nationalekonomiskt sett är det, om det gäller inhemska produkter,

icke någon som helst miljonvinst för det allmänna. Det är eu

vanlig penningcirkulation, en konsumtionens utbetalning till produktionen,

som föi sina varor erhaller denna ersättning till driften av sina

särskilda företag, till förräntning av i dem nedlagda kapital och till

avlöning av vid dem anställd personal, dessa företag, som staten måste

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

kännas skyldig att hålla skadeslösa, och vilkas personal måste av statsmedel

tilldelas ersättning för förlorad arbetsförtjänst, om staten inför

ett förbud.

Denna summa, som konsumtionen beräknas inbespara genom att

icke omfatta alkoholhaltiga drycker, fördelas på eu mängd händer, och

för de enskilde med begränsade tillgångar, som icke använda denna

sålunda uppkomna besparing till andra mer eller mindre skadliga förbrukningsartiklar,

såsom tobak, kafle eller dylikt, eller rent av till att

på smygvägar skaffa sig oskäligt dyra berusningsmedel av ett eller

annat slag, kan ju uppstå eu rätt avsevärd vinst. Men staten torde

icke kunna göra räkning på någon nämnvärd inkomstskatt för dessa

sålunda fördelade miljoner. Däremot kan staten med visshet räkna

med, att den förlorar större eller mindre del av sina skatteintäkter från

de talrika företag, som måste nedläggas eller med stora uppoffringar

omlägga sin drift. Staten får sålunda långt ifrån något till godo av

de 127 kalkylerade miljonerna, att den tvärtom kommer att se sin inkomstskattesumma

reducerad genom den minskade produktionen.

En nationalekonomisk vinst uppstår visserligen genom ett förbud

mot import av viner och spirituösa i och för konsumtion, men ett

sådant förbud kan utan tvivel medföra ekonomisk risk för varuutbyte

mellan Sverige och utlandet. En minskad import av kaffe och en

del andra njutningsmedel skulle äga vida större betydelse för vår

handelsbalans.

Motionärerna ha såsom bevismateriel för ett totalförbuds ekonomiskt

gynnsamma verkningar återgivit en förut i tidningarna synlig

notis om de ryska sparbankernas insättnings- och uttagningsstatistik

för åren 1913—1915, vilken visar en fortgående och betydlig stegringav

det belopp, varmed insättningarna överstiga uttagningarna. Men

detta vackra resultat av ökad sparsamhet i det vidsträckta landet kau

icke enbart eller till övervägande del skrivas på rusdrycksförbudets

konto. Det är säkerligen de till följd av krigstillståndet oerhört ökade

prisen på jordbruksprodukter och andra förnödenhetsartiklar samt de

mångdubblade arbetsprisen, som i väsentlig grad, oavsett förbudet,

framkallat dessa massinsättningar. Jordbrukarna, som förut icke erhållit

något nämnvärt överskott vid försäljning av sina alster utöver

vad deras dagliga behov krävt, ha genom dessa prisförhöjningar sett

sig i stånd att bespara en del för framtiden. Och samma är förhållandet

med en del varuformedlare samt arbetare med betydligt höjda

löneinkomster.

Vi ha samma företeelse i Sverige i fråga om betydligt ökade in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21. 13

sättningar i sparbankerna och på sparkasseräkning i affärsbankerna.

Men icke kan det med skäl påstås, att det särskilt är de genom gällande

restriktioner till helnykterhet omvända drinkarne och s. k. måttlighetssuparne,

som insätta de sparade beloppen. Dessa komma till

största delen från jordbruksbefolkningen och från högt avlönade omtänksamma

industriarbetare.

Herr Carl Gustaf Ekmans m. fl. motion, vilken som motivering

återgiver vad riksdagens nykterhetsgrupp anförde i sina vid förlidet

års riksdag i båda kamrarna framburna motioner, uttalar sig för ett

tillfälligt förbud såsom ett socialt experiment i stor stil och slutar med

samma hemställan som herr Bergmans motion, utom vad angår förbud

mot import av rusdrycker.

Andra kammarens beslut i anledning'' av motioner dels av herr

Vennerström in. fl., dels av herr Ingvarson m. fl. innefattar hemställan till

Kungl. Maj:t om utfärdande skyndsammast möjligt av förbud mot tillverkning

och försäljning av rusdrycker att gälla tillsvidare och till

dess riksdagen annorlunda beslutar.

Pa grund av vad utskottet ovan anfört mot införande av ett av

motionärerna såsom provisoriskt betecknat rusdrycksförbud, vilket i

realiteten Jileve lika definitivt som varje annan av riksdagen beslutad

och av Kungl. Magt sanktionerad lagstiftningsåtgärd, får utskottet

hemställa, att första kammaren måtte besluta,

l:o) att motion ur 51 av herr Bergman in. fl.

icke måtte till någon kammarens åtgärd föranleda;

2:o) att motion nr 63 av herr Ekman, Carl

Gustaf, in. fl. icke måtte av kammaren bifallas;

3:o) att kammaren icke måtte biträda andra

kammarens i förevarande ärende fattade beslut.

Stockholm den 23 maj 1918.

På utskottets vägnar:

OSKAR NYLÄNDER.

Närvarande vid beslutets fattande herrar Nyländer, Danström, von Koch, Larson,

Kjellgren, Tisell och Ström.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

Reservation:

av herrar von Kock och Larson, vilka ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

»Alltsedan världskrigets utbrott har från de mest skilda håll påyrkats

genomförande av tillfälligt rusdrycksförbud under kristiden. Detta

krav har efter hand vuxit sig allt starkare och uppbäres nu av en mycket

stark folkmenmg. Inom riksdagen ha dessa krav beaktats och bland

annat föranlett nykterhetsgruppen, vilken som bekant består av ett mycket

stort antal medlemmar, tillhörande alla partier, att genom sina styrelserepresentanter

väcka motioner i båda kamrarna angående tillfälligt förbud

under kristiden. Dessa motioner ha städse bifallits i andra kammaren.

varemot den första avslagit desamma vid 1917 års riksdag, dock

med den knappa majoriteten av 72 röster mot GO.

Under dylika förhållanden är det omöjligt att karakterisera kravet

på tillfälligt förbud såsom uppburet av någon övergående känslostämning

eller såsom varande uttryck för några få personers fantastiska

hugskott. Bakom kravet står en inom olika samhällslager och partier

rådande allvarlig önskan att under den allvarliga tid, som vi nu genomleva,

söka skapa ökad styrka och uthållighet hos folket. Och med hänsyn

till gångna tiders erfarenheter och rusdryckernas krafthämmande

verkningar bör det ej förvåna, att man för att vinna detta mal särskilt

framfört kravet på rusdrycksförbud.

• Visserligen är numera ett viktigt skäl för detta förbud, nämligen

att livsmedel ej torde användas till rusdryckstillverkning, ej längre för

handen i samma grad som förr, enär numera livsmedel endast i obetydlig

utsträckning utnyttjas för nämnda ändamål. Men andra skäl, som

anförts för det tillfälliga förbudet äro lika bärkraftiga nu som förr.

Detta gäller framför allt kravet att under den ständigt rådande krisoch

nödtiden allt sådant, som verkar nedsättande på folkets ekonomiska

och moraliska motståndskraft, måste såvitt möjligt avlägsnas. Och om

än restriktionerna medfört en glädjande förminskning av rusdryckernas

skadegörelse, vittna dock erfarenheterna om, att de alltjämt utöva eu

fördärvlig verkan i en grad, som väl befogar åtgärder för deras totala

avlägsnande.

De erfarenheter, som vunnits i andra länder, synas ock ge vid

handen, att utvecklingen allt bestämdare går mot tillämpning av förbudstanken.

Visserligen förekommer tendentiösa skildringar, vari förbudets

verkningar beskrivas såsom otillfredsställande, exempelvis i Ryss
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första kammarens andra till fät liga a! skotts utlåtande Nr 21.

land och Amerika, men de officiella uppgifter, som stått till buds, tala

ett helt annat språk. Framför allt belysande är erfarenheten från

Amerikas förenta stater, där förbudet praktiskt prövats i en del stater

sedan lång tid, och där förutsättningarna för förbudstankens framsteg

aldrig varit så stora som nu. Det är omöjligt att tänka sig, att, om,

som från vissa håll påstås, förbudsförsöken vore förfelade, kravet på ett

över hela riket sig sträckande förbud förmått växa sig så starkt, att

rikskongressen kunnat fatta beslut om förbudets genomförande.

Utskottet anser sålunda, att det så länge resta folkkravet på tillfälligt

förbud under kristiden nu bör tillmötesgås. Av de vid detta års

riksdag väckta motionerna i frågan anser sig utskottet närmast böra

ansluta sig till den från riksdagens nykterhetsgrupp framförda (nr 63).

Den skiljer sig emellertid från föregående års förslag därutinnan, att

lörbudet ej endast skulle gälla under kristiden utan »tillsvidare och tills

riksdagen annorlunda beslutar». Då emellertid genom ett eventuellt

sådant beslut riksdagens bestämmanderätt skulle kunna bindas av fastställandet

eller upphävandet av förbudet, anser utskottet riktigare, att

en viss tidsperiod, t. ex. till utgången av år 1920, bestämmes för det

tillfälliga förbudets giltighet. Resultatet av försöket med detta förbud

skulle då kunna bliva avgörande för ett övergående till ett permanent

förbud eller ett fortsättande av hittillsvarande restriktionssystem. Denna

anordning synes så mycket lämpligare, som vid nämnda tidpunkt utredningen

om det permanenta förbudet torde vara slutförd och övergången

till permanent förbud lätt kunna ske.

Genom denna ändring torde ock de formella anmärkningar, som

inom utskottet framställts mot motionen, kunna anses förfallna.

Utskottet har över motionerna inhämtat yttrande dels från kontrollstyrelsen,

dels från kommerskollegium, och meddelas dessa yttranden

som bilagor.

A ad angår kontrollstyrelsens yttrande utgör det en sammanfattning

av de skäl, som oftast anföras mot förbudet, varför utskottet anser

sig böra här upptaga desamma till närmare granskning.

Vad först angår de av kontrollstyrelsen antydda svårigheterna vid

förbudets effektiva genomförande vill utskottet ingalunda förneka, att

sådana kunna vara att förvänta; annat vore säkerligen ägnat att förvåna.

Men däremot kan man ifrågasätta, huruvida dessa skulle vara

särskilt framträdande »för närvarande». Tvärtom torde den långvariga

och småningom skeende avvänjningeu från alkoholbruk, som pågått under

krigsåren, ha ökat utsikterna för att en förbudslag skulle kunna upprätthållas.

Den omständigheten, att det nu enligt kontrollstyrelsen finnes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första kammarens andra tillfälliga utskotts tillåtande Nr 21.

850,000 personer över 25 år, som erhållit motböcker, utgör intet bevis

för att antalet konsumenter ökats. Bland dessa motboksinnehavare finnas

säkerligen många, som använda spritvaror blott för medicinskt eller

tekniskt bruk, — vilket även under förbudstillstånd skulle tillåtas. Härtill

kommer, att ett antal av dessa motboksinnehavare ej äro förbudsmotståndare,

men anse ingen anledning föreligga att, innan förbudet

genomförts, helt avstå från användning av rusdrycker. Gentemot kontrollstyrelsens

statistik över motboksinnehavare kan erinras om 1909

års s. k. förbudsomröstning, som gav till resultat, att 1,884,298 personer

över 18 år, d. v. s. 55.6 procent av befolkningen i denna åldersklass

och 92.6 procent av dem, som deltagit i omröstningen, uttalade

sig för förbudstanken.

Beträffande sedan vad kontrollstyrelsen anför om åtgärderna för

att beivra förekommande fall av olaglig tillverkning och försäljning av

rusdrycker, är det sant, att särskild omsorg bör ägnas häråt. Men

säkerligen misstar sig styrelsen därutinnan, att det skulle vara svårare

att utföra övervakningen under ett tillfälligt förbud än under nu rådande

restriktionstider. Det torde förhålla sig tvärtom. Det ligger nämligen

i öppen dag, att det skall vara lättare att upptäcka den olagliga tillverkningen

och försäljningen, när fullständigt förbud råder, än när försäljning

i större eller mindre grad är tillåten. Varje fall av berusning

ger nämligen i förra fallet anledning till undersökning av orsaken,

medan i senare fallet berusningen ju kunnat ske genom drycker, som

åtkommits på fullt legitim väg.

Kontrollstyrelsen finner vissa svårigheter med ordnandet av övervakningen.

Då emellertid styrelsen antyder, att olaga tillverkning f. n.

förekommer i betydligt större omfattning än förr, måste ju denua fråga

upptagas till prövning, oberoende av förbudets genomförande och kan

sålunda ej sägas vara en olägenhet, som vållas av förbudet. För övrigt

borde väl numer lättare än förr denna sak kunna ordnas i anknytning

till de över hela landet skapade nykterhetsnämnderna, som bl. a. äro

ålagda att övervaka nykterhetstiliståndet på resp. orter.

Vad angår kontrollstyrelsens förmodan, att de s. k. rusdryckssurrogaten

skulle menligt påverka det tillfälliga förbudets nykterhetseffekt,

så må häremot erinras, att efter det man från nykterhetsvänligt håll

sedan lång tid tillbaka gjort framställningar i saken, nu framlagts en

kungl. proposition, avsedd att reglera försäljningen av nämnda surrogat.

Då man får antaga, att den ifrågasatta lagstiftningen blir antagen vid

innevarande riksdag, är det svårt att förstå, varför detta skäl mot förbudet

nu framförts.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första kammarens andra Ht tf ålliga utskotts utlåtande Nr 21.

Beträffande styrelsens farhågor för de stora ersättningar till rusdrycksindustrien,

som det tillfälliga förbudet skulle vålla staten, förhåller

det sig så, att aldrig förr skulle dessa ersättningar kunna hållas

inom så rimliga gränser som uu. "Till stöd härför må erinras om, att

bryggeriindustrien, som förut befarats skola bli det största hindret för

förbudets genomförande, numer är omlagd, så att, även om förbud genomföres,

ingen som helst ersättning kan ifrågakomma. Nämnda industri

tillverkar nämligen allenast sådana drycker, som skulle vara tillåtna

under för budsregim. Det är särdeles anmärkningsvärt, att denna omläggning

kunnat ske utan någon förlust, ja att trots denna omläggning

bryggeriindustrien kunnat väsentligt öka sina vinstsummor under de

senare åren. Vad sedan angår det trettiotal kvarvarande spirituösa- och

vinhandlare, som styrelsen anser skulle blottställas genom förbudet, må

vara nog att erinra om, att antalet av dylika handlande numer än ytterligare

nedgått, och att de återstående även förväntas bli avvecklade utan

ersättning från statens sida, samt att de i alla händelser genom den nya

försäljningslagens tillämpning förhindras bedriva någon detaljhandel.

Att vidare anföra brännvinsbolagens förmenta nödvändiga existens såsom

skäl mot förbudet, torde knappast vara allvarligt menat. Hittills har man

väl betraktat dem som ett nödtvunget ont, som måste existera, så länge

rusdrycksförsäljning tillätes, men som i och med dennas upphörande utan

vidare skulle försvinna. Som bekant ha också på grund av olika anledningar

åtskilliga sådana bolag upphört att existera, och någon statsersättning

har ej ifrågakommit. Någon svårighet torde de i varje fall

ej medföra för det tillfälliga förbudet. I betydlig utsträckning skulle

de kunna fungera, allrahelst som de under senare år alltmer slagit in

på matservering, eu verksamhet, som under nuvarande kristid är betydelsefullare

än någonsin; och för ersättning till den del av personalen,

som ej skulle finna sysselsättning, kan ju medel erhållas ur statens för

dylika behov avsedda rusdrycksmedelsfond, och behöver anslag ur årsbudgeten

således ej tillgripas.

Vad angår restauratörerna är det en känd sak, att dessa på grund

av den stadigt minskade sprittillgången efterhand och i alltmer ökad

utsträckning omlagt sin verksamhet att nästan uteslutande avse tillhandahållande

av mat. Någon menlig inverkan på denna sunda utveckling

kan förbudet ej åstadkomma. Någon ersättning till dessa

restauratörer kan under sådant förhållande givetvis ej ifrågakomma.

Vad angår styrelsens jämförelse mellan fylleriförseelserna i Stockholm,

Göteborg och Kristiauia, erkänner styrelsen själv, att man ej får

draga för vittgående slutsatser därav. Alla, som ägnat nykterhetsfrågan

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 saml. 2 avd. 19 höft. (Nr 21.) 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

något studium, veta ju också, att dylika jämförelser äro av föga eller

intet värde, då ett flertal omständigheter, såsom befolkningens skaplynne

och levnadssätt, ordningsmaktens instruktioner, befintliga surrogat in. fl.

förhållanden inverka. Det är ju t. ex. känt, att Norge, som har att

uppvisa en mycket låg alkoholkonsumtion, har ett vida större antal

fylleriförseelser än exempelvis Danmark och Frankrike, där konsumtionen

av rusdrycker är ofantligt mycket större. Alen ingen vågar väl påstå,

att Norge skulle vara mera nedsjunket i dryckenskap än de angivna

länderna. Den jämförelse, som kontroll styrelsen gör mellan förbudsoch

restriktionssystem, är dessutom av intet värde, då nämligen förbudssystem

ej är rådande i Kristiania, emedan viner av intill 12 procent

alkoholhalt fritt försäljes. Vilken roll denna vinkonsumtion spelar framgår

av statistiken från Kristiania under det s. k. julförbudet 18—31

december 1916, då icke allenast försäljning av spritdrycker utan även

starkare viner voro förbjudna. Under tiden 1—17 december förekommo

69 dryckenskapsförseelser per dag, under julförbudet 18 — 31 december

allenast 19.2. Då vinomsättningen efter den^ januari 1917 åter blev

fri, steg förseelsernas antal till 36.5 per dag.

Kontrollstyrelsen anför till slut, att genomförandet av ett tillfälligt

förbud icke skulle ha någon större betydelse såsom experiment för att

bedöma värdet av det permanenta förbudet. Åven i detta avseende äro

vi av en annan mening än styrelsen. Det torde tvärtom vara av eu

mycket stor betydelse, att ett sådant försök nu göres. Förbudsfrågan

har ju nämligen under en rad av år vållat många heta strider, där

känslorna spelat en framstående roll. En mycket stark folkmening har

sedan årtionden tillbaka påyrkat förbudets genomförande, samtidigt som

ett intensivt motstånd mot detsamma har gjort sig gällande. Det skulle

obestridligt vara särdeles fördelaktigt, om ett försök kunde göras så

att erfarenheterna finge fälla utslaget. Ett sällsynt gynnsamt tillfälle

att företaga ett dylikt försök erbjuder sig nu. Såsom förut framhållits

har svenska folket efterhand nödgats alltmer vänja sig av med användningen

av alkoholhaltiga drycker, och det utgör därför icke något stort

och riskabelt steg att nu övergå till förbudsståndpunkten. Vidare har

kristiden fört därhän att de stora statsersättningar, som rusdrycksindustrien

förr påyrkade i händelse av föibudets genomförande, nu icke

behöva ifrågakomma. Såväl folkpsykologiska som statsfinansiella skäl

tala sålunda för att nu företaga det försök, som förr eller senare icke

kan undvikas.

Utskottet önskar till sist framhålla, att under den ödesdigra tid,

som vi nu genomleva, det är varje nations plikt att rusta sig för det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21. 19

återuppbyggningsarbete, som stundar efter världskrigets slut, Övertygat

om att ett av de medel, som skulle skänka vårt folk nya krafter och

mojligheter till detta arbete, är avlägsnandet av rusdrycksbruket, som

sa länge förlamat oss och åsamkat landet så mycket elände, anser utskottet

tidpunkten vara inne att åtminstone göra ett försök i denna

riktning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet föreslå, att första

kammaren villo för sm del besluta, att riksdagen måtte ingå till Kuno-I.

Maj:t med en skrivelse, vari hemställes, att Kungl. Mai:t måtte skyndsammast

möjligt utfärda förbud mot tillverkning och försäljning av rusdrycker

att gälla tillsvidare och intill utgången av år 1920»

samt av herr Ström, som yrkat att utskottet måtte föreslå första

kammaren att godkänna den av herr Bergman m. fl. väckta motionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första kammarens undra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

Bilaga /•

Till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Genom remiss den 12 februari 1918 har Kungl. Maj:t anbefallt kontrollstyrelsen

att avgiva och till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott överlämna

yttrande över följande inom första kammaren väckta motioner, nämligen:

nr 51 av herr Bergman m. fl. angående skrivelse till Konungen ifråga om

provisoriskt förbud mot vissa alkoholhaltiga dryckers tillverkning, införsel och

försäljning,

nr 52 likaledes av herr Bergman m. fl. angående skrivelse till Konungen

ifråga om ersättning åt personer, anställda uti industrier, som drabbas av provisoriskt

rusdrycksförbud, m. m., samt

nr 68 av herr Carl Gustaf Ekman in. fl. angående skrivelse till Konungen

med begäran om utfärdande av tillfälligt förbud mot tillverkning och försäljning

av rusdrycker.

I anledning härav får kontrollstyrelsen anföra följande.

De i motionerna nr 51 och nr 68 framställda yrkandena torde sakligt sett

få anses väsentligen sammanfalla. I båda yrkas, att riksdagen hos Kungl. Maj:t mätte

hemställa därom, att förbud mot tillverkning och försäljning av rusdrycker utfärdas

att gälla tillsvidare och att förbudet icke upphäves utan riksdagens medgivande.

Det i motionen nr 51 gjorda yrkandet är emellertid såtillvida vidsträcktare, att det

omfattar förbud dels mot införsel av rusdrycker, dels mot tillverkning och försäljning

av pilsnerdricka, vilken maltdryck enligt den i rusdrycksförsäljningsförordningen

antagna terminologien icke benämnes rusdryck.

Kontrollstyrelsen tillåter sig erinra därom, att vid närmast föregående riksdagar

väckts förslag om utfärdande av förbud mot tillverkning och försäljning av

rusdrycker under rådande kristid. Från dessa förslag skilja sig de nu väckta motionerna

i det avseendet, att förbudet icke skulle upphävas utan riksdagens medgivande.

Motivet härtill framstår särskilt i den av herr Bergman in. fl. väckta

motionen nr 51. Enligt denna motion är avsikten, att förbudet skall äga bestånd,

intill dess den pågående officiella utredningen angående ett permanent förbud blivit

slutförd och därpå grundade förslag kunnat av riksdagen prövas. Med hänsyn härtill

torde det föreslagna tillfälliga förbudet kunna anses såsom en övergångsform

till det permanenta förbudet. Därest riksdagen skulle uttala sig för det tillfälliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Forsla kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr ''It.

21

förbudet i den nu framlagda formen, kan riksdagen därmed också sägas hava tagit

ståndpunkt till det permanenta förbudet.

Under erinran att Kungl. Maj:t den 17 november 1911 uppdragit åt nykterhetskommittén

att verkställa en allsidig utredning rörande allmänt rusdrycksförbud.

vilken utredning för närvarande icke föreligger avslutad, finner sig kontrollstyrelsen

med hänsyn härtill sakna anledning att ingå på frågan om ett permanent förbud.

Vidkommande därefter frågan om ett tillfälligt rusdrycksförbud, avsett att

upphöra, när normala förhållanden inträtt, tillåter sig kontrollstyrelsen att anföra

följande.

Enligt styrelsens mening hava motionärerna underskattat de svårigheter,

som möta vid ett tillfälligt förbuds effektiva genomförande. Det är nämligen icke

tillräckligt, att ett dylikt förbud stadgas i lag, utan förbudets värde och betydelse

är väsentligen beroende på dess utförande och den anslutning, det erhåller från den

övervägande delen av befolkningen.

I sistnämnda avseende vill kontrollstyrelsen uttala som sin mening, att för

närvarande en dylik anslutning icke är att förvänta i den omfattning, som motionärerna

synas förmena. Det finnes sålunda bland befolkningen ett betydande antal

konsumenter av rusdrycker, något som framgår därav, att antalet motboksinnehavare,

oaktat mycket stränga grundsatser iakttagas vid utlämnande av motböcker,

nu uppgår till omkring 850,000 personer över 25 år. Otvivelaktigt har man icke

att förvänta något säkert stöd från ifrågavarande betydande befolkningsgrupper vid

upprätthållande av ett tillfälligt förbud.

De erfarenheter, som under nu rådande synnerligen inskränkta försäljning av

rusdrycker vunnits beträffande svårigheten att effektivt upprätthålla gällande bestämmelser,

äro enligt styrelsens mening ägnade att giva en föreställning om de

svårigheter, som skulle möta genomförandet av ett tillfälligt rusdrycksförbud.

Ifrågavarande svårigheter hava huvudsakligen visat sig härflyta ur olaga

tillverkning av rusdrycker, olaga försäljning av dessa drycker samt missbruk av

sprit- och alkoholhaltiga varor för andra ändamål än förtäring.

En olaga tillverkning av brännvin torde för närvarande äga rum i en betydligt

större omfattning än vad tidigare varit fallet, oaktat tillgången på de ämnen,

av vilka brännvin framställes, är synnerligen knapp. En av anledningarna till den

ökade olaga tillverkningen torde vara den rådande ringa försäljningen av brännvin

och de synnerligen höga pris. som olagligen försålt brännvin betingar. Den olaga

tillverkningen av brännvin — i all synnerhet där den äger rum i mindre skala och

i skydd av hemmets helgd — är emellertid synnerligen svår att upptäcka och beivra.

Under ett totalt försäljningsförbud är det sannolikt, att ännu flera överträdelser

av tillverkningsförbudet skulle komma att äga ruin. För att upprätthålla

ett förbuds effektivitet är det därför erforderligt, att särskild omsorg ägnas åt uppspårandet

och beivrandet av överträdelser av detsamma. Härför torde emellertid

den nuvarande ordningsmakten vara varken tillräcklig eller ens med hänsyn till sin

organisation lämplig Enligt kontrollstyrelsens mening kräver ett förbud oundgängligen

särskilda övervakningsorgan, centralt ledda och lokalt verksamma.

Emellertid torde åtskillig tid krävas för skapandet av dylika övervakningsorgan.

Särskilda åtgärder skulle också behöva vidtagas för att, i händelse ett förbud

genomfördes, förhindra olaga försäljning av brännvin. Förutom anordnande av

de ovannämnda speciella övervakningsorganen, erfordras det att avlägsna den källa

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första kammarens andra, tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

till olaga försäljning, som hopandet av rusdrycker, särskilt viner, på enskilda händer

innebär. Vinförsäljningen har hittills utövats väsentligen av enskilda personer,

som torde innehava icke obetydliga lager. Till förhindrande av dessa lagers försäljning

under ett tillfälligt förhud vore det erforderligt, att lagren lades under

beslag och kontroll.

Den undersökning beträffande fylleriförselserna, som på uppdrag av Kungl.

Maj:t verkställes av socialstyrelsen och vars resultat för är 1917 ifråga om olika

slag av berusningsmedel äro sammanfattade i tabell I, ådagalägger att, i samma

mån som tillgången på rusdrycker inskränkts under år 1917, användningen av denaturerad

sprit och alkoholhaltiga preparat såsom berusningsmedel ökats. Medan

under första kvartalet av år 1917 fylleriförseelserna orsakats av sistnämnda rusdryckssurrogat

allenast i 6.5 procent av samtliga fall, uppgick motsvarande siffra

under sista kvartalet av samma år till 22.4 procent eller nära 1,j av hela antalet.

Detta sammanhänger med att tillhandahållandet av den denaturerade spriten och

de alkoholhaltiga preparaten icke är reglerat med hänsyn till en restriktiv lagstiftnings

krav. Under ett tillfälligt rusdrycksförbud skulle otvivelaktigt dessa preparat

spela en än mera framträdande roll. Enligt kontrollstyrelsens mening skulle därför

ett tillfälligt förbuds nykterhetseffekt i hög grad menligt påverkas av ifrågavarande

surrogat.

Till de ovannämnda svårigheterna för genomförande av ett tillfälligt rusdrycksförbud

komma svårigheter av ekonomisk natur. I detta avseende anser styrelsen,

att. därest staten direkt förbjuder försäljningen av rusdrycker, en både juridisk

och moralisk ersättningsplikt gent emot såväl försäljarna som ock deras personal

kan uppkomma. Där staten genom förbudet avbryter utövningen av en koncessionerad

rättighet, torde juridiskt en ersättningsplikt föreligga, och må i detta

avseende allenast hänvisas till professor Y. Lundstedts i del Y av nykterhetskommitténs

betänkanden (sid. 417 och följande) intagna avhandling i ersättningsfrågan.

Där en koncessionerad rättighet icke föreligger, kan det ifrågasättas, huruvida icke

staten både av moraliska skål och ur billighetssynpunkter bör lämna ersättning.

Till vilka belopp dessa ersättningar skulle uppgå, beror givetvis på den tillfälliga

förbudstidens längd och efter vilka grunder ersättningen skulle utgå. Med

hänsyn härtill kan icke ens en ungefärlig siffra angivas rörande ersättningens belopp.

Kontrollstyrelsen tillåter sig emellertid att i berörda avseende erinra om följande

grupper av försäljare, som synas komma ifråga till ersättning.

Yad först brännvinsförsäljningsbolagen beträffar, äro bolagen skyldiga att

avstå hela sin nettovinst till staten. På grund härav hava bolagen icke kunnat

upplägga fonder för att möta dåliga tider. Därest försäljningen förbjudes, stå dessa

bolag utan tillgångar. De hava emellertid förpliktelser på grund av affärsavtal —

ofta fleråriga, såsom hyresavtal (bolagens årliga hyressumma uppgick år 1915 till

cirka 1.3 5 miljoner kronor) och med hänsyn till personalen (i löner och arvoden

utbetalades år 1915 2.9 6 miljoner kronor). Såsom en möjlig utväg att komma

ifrån ersättningskraven har det framkastats, att bolagen skulle fortsätta med inatserveringsverksamheten

samt med försäljningen av sprit för tekniska och likartade

ändamål. På de flesta orter hava bolagen emellertid låtit enskild person driva matserveringsverksamheten

å utskänkningsställena och draga i följd härav icke någon

vinst av denna verksamhet. Försäljning av sprit för tekniska och likartade ändamål

är av så liten omfattning (V80 av hela försäljningen) att den vid ett försälj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

22

mngsförbud torde få övertagas av andra försäljare, enär de »torrlagda» bolagen

icke utan påläggande av eu oerhörd omkostnadsprocent skulle kunna sälja

dylik sprit. •''

yad Övriga försäljare beträffar, linnes det ett antal av omkring 300 restauratorer.

Mänga av dessa hava baserat sin ekonomi på rusdrycksförsäljningen och

kunna icke utan djupgående rubbningar omlägga denna ekonomi utan tillräcklig

övergångstid. De hava ej sällan fleråriga hyreskontrakt samt förpliktelser gent

emot sin personal. V idare finnas ett 30-tal innehavare av spirituösa- och vinaffärer

samt ett 40-tal hand ande, som uteslutande försälja vin. Dessa försäljares ekonomi

blottställas °C1 ^ ^ omstörtas av ett försäijningsförbud och deras personal

Genom ett tillfälligt försäijningsförbud skulle jämväl reningsverken få sin

verksamhet väsentligt försämrad ur ekonomisk synpunkt.

n v 1Peu-högjt ^tydande inskränkningar, som hittills vidtagits i handeln med

ar«m° !,a tlga drycker> hava vant så beskaffade, att ersättningsanspråk icke framställts

eller med något fog kunnat göras gällande. Det har varit bristen på varor och

nödvändigheten att reservera livsmedel för deras egentliga ändamål, som bland

annat motiverat dessa inskränkningar. I dessa omständigheter har en näringsidkare

måst finna sig utan att kunna resa ersättningskrav. Ett helt och hållet annat läge

skulle emellertid beträffande ersättningsfrågan komma att uppstå, därest statsmakterna

ur nykterhetssynpnnkt förbjöde försäljning av alkoholhaltiga drycker Ersättningsanspråk

skulle nämligen då med fog kunna göras gällande.

Efter den framställning, kontrollstyrelsen sålunda lämnat beträffande de svårigheter,

varmed genomförandet av ett tillfälligt förbud äro förknippade, vill styrelsen

övergå till att undersöka, huruvida ett tillfälligt förbud kan innebära några

väsentliga vinster i nykterhetsavseende ntöver dem, som redan vunnits genom gällande

förbud och restriktioner.

I detta hänseende tillåter sig kontrollstyrelsen att erinra,

att Kungl. Maj it genom kungörelse den 22 september 1917 förbjudit all tillverkning

av brännvin under tillverkningsåret 1917-1918 med undantag för sådan

tillverkning, som ager rum i sammanhang med pressjästberedning, eller vid bränneri

dar brännvinet framställes av avfallslut från sulfitcellulosatillverkning.

att ,Yld ,de, skaGepbktiga bryggerierna, enligt av folkhushållningskommisionen

meddeia.de

icke tå tillverkas samt till maltdrycker med en stamvörtstyrka. överstigande 4

procent men ej t procent, endast en begränsad kvantitet malt får användas,

91/ vofy^jpj.9°g °t ialten 1 de maltdrycker> som 1111 tillverkas, torde uppgå till högst

att på grund av införselsvårigheterna importen av brännvin till riket är betyligt

minskad,

i ooatt försäljningen av brännvin är synnerligen inskränkt genom kungörelsen

den 22 september 1917 angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med brännvin

m. in.,

att, på grund av den genom nådiga brevet den 25 maj 1917 företagna fördelningen

av brännvin all försäljning av brännvin i detalj (utminutering och uts

änkning) är begränsad till 2,100,000 liter i kalenderkvartalet, under det att mot
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Första kamma) ens andra tillfälliga utskotta uttalande Nr 21.

svarande försäljning i medeltal per kvartal under år 1915 uppgick till 9,600,000

liter, samt , . , , , . .

att tillgången på alkoholstarka viner (äkta portvin, sherry och madeira) uppgives

vara synnerligen knapp. ..

För närvarande råder sålunda ett tillstånd, som stål’ på gransen till totalförbud.

något som bland annat fått ett uttryck i den starka nedgången i fylleriförseelserna.

Det har jämväl av motionärerna uti motionen nr 63 framhållits såsom

ett glädjande faktum, att fylleriförseelserna visat en avsevärd tillbakagång. Enligt

ligt motionärernas mening Unge emellertid detta förhållande icke undanskymma,

att fylleriförseelserna likvisst förekomme i en utsträckning, som icke stode val tillsammans

med den fysiska och andliga krafthushållning, tidens hårda vedermöda

krävde av vårt folk. Enligt kontrollstyrelsens mening liava fylleriförseelserna nedbringats

så betydligt, att det kan ifrågasättas, huruvida man genom ett tillfälligt

förbud skulle kuima nå mycket längre. I detta avseende tillåter sig kontrollstyrelsen

att anställa en jämförelse dels mellan fylleriförseelserna i btocklioim, Göteborg

och Kristiania under åren 1916 och 1917, dels mellan fylleriförseelserna undei

är 1917 och under augusti månad 1909. då den stora arbetsinställelsen ägde rum.

I tabell II och III, som äro bilagda detta utlåtande, äro sammanställda uppgifter

angående fylleriförseelserna i Stockholm, Göteborg och Kristiania för varje

månad under senare år samt antalet fylleriförseelser per tusen invånare i ny^s
namnda^stä

er.^^ uppgifter torde böra ses mot bakgrunden av de förhållanden,

som under åren 1916 och 1917 rådde i dessa städer ifråga om försäljning av rusdrvcker
I

Stockholm (folkmängd den bj 1916 398,639 invånare) och Göteborg (folkmängd

den V, 1916 186,365 invånare) rådde under år 1916 ifråga om utminutering

av brännvin den individuella försäljningskontrollen — i Stockholm med viss begränsning

och i Göteborg utan fastställd begränsning; utskänknmgen av brännvin

var endast obetydligt inskränkt och försäljningen av vin och Öl var i det närmaste

lika fri som under åren före kriget. Under året 1917 gällde i nämnda städer ifråga

om försäljning av rusdrycker strängare restriktioner: intill den 24 april utminuterades

högst två liter brännvin i kalendermånaden och fick utskänkning av brännvin

äga rum endast i samband med måltid; under tiden 24 april - 31 maj rådde

förbud mot försäljning av brännvin och från den 1 juni till utgången av året urminuterades

högst två liter brännvin i kalenderkvartalet och skärptes ytterligare

restriktionerna ifråga om brännvinsutskänkningen; handeln med vin var underkastad

i huvudsak samma inskränkningar som under 1916 och försäljningen av starkare

maltdrycker upphörde på grund av tillverkningssvårigheter under mitten av året

samt försäljningen av pilsnerdricka under årets sista månader. I Kristiania (folkmängd

omkring 250,000 invånare) rådde enligt uppgifter, som blivit meddelade kontrollstyrelsen,

intill den 18 december 1916 icke några särskilda inskränkningar ifråga om

utminutering eller utskänkning av rusdrycker. Den 18 december 1916 förbjöds såväl utminutering

som utskänkning av spirituösa och viner. Däremot påbjöds icke någon

inskränkning ifråga om försäljningen av Öl, Den 8 januari 1917 tilläts åter utskänkning

av vin utan tidsinskränkning, under det att utminutering av vin medgavs

mellan klockan 10 och 12 förmiddagen samt klockan 2 och 5 eftermiddagen. 1

början av juni månad 1917 förbjuds all utminutering och utskänkning av viner

s. 25 Kontrollera mot PDF

Fumla kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21. 25

över 12 procent och under senare hälften av aret lär försäljning av maltdrycker

över 21/., procent på grund av ett under juni månad tillkommet ti 11 verk n i i lgsförbud

icke hava förekommit. Under hela år 1917 har alltså i Kristiania rått brännvinsförbud

och under senare hälften av året jämväl förbud mot försäljning av starkare

viner och Öl.

Med hänsyn till dessa bestämmelser om försäljning av rusdrycker under är

1917 i Stockholm och Göteborg å ena sidan och i Kristiania å den andra, kunde

man vänta sig, att fylleriförseelserna i Kristiania skulle vara betydligt mindre än

i Stockholm och Göteborg. Såsom framgår av tabell II och III, äro förhållandena

i själva verket motsatta I Stockholm var antalet fylleriförseelser år lull i) per

tusen invånare mot 43 per tusen invånare i Kristiania; och vitro således fylleriförseelserna

nära fem gånger så många, i Kristiania som i Stockholm. Under senare halvåret

1917 var antalet förseelser per tusen invånare 7 i Stockholm mot 33 i Kristiania.

oaktat det i Kristiania rådde förbud mot all försäljning av rusdrycker utom svagare

viner. Tabell III giver vid handen, att intill år 1911 fylleriförseelserna i

Kristiania och Stockholm voro ungefär lika många per tusen invånare, men att

efter år 1911 dessa förseelser i Kristiania starkt stegrats, under det att förseelserna

i Stockholm från och med år 1914 eller det år, då den individuella utminuteringskontrollen

å brännvin infördes varit stadda i ett säkert sjunkande.

Enligt kontrollstyrelsens mening få icke några alltför vittgående slutsatser

dragas ur ovan anförda uppgifter. Dessa uppgifter kunna icke anses visa, att ett

rusdrycksförbud under alla omständigheter skulle vara sämre än exempelvis en

sådan restriktiv lagstiftning, som nu råder i Sverige. Däremof torde uppgifterna

visa, att ett rusdrycksförbud icke under alla omständigheter är det radikala grepp,

som avlägsnar alkoholen som rusdryck. Skall detta senare äga rum, fordras det

något vida mer än enbart en lagstiftningsakt; det fordras en utbredd allmän opinion,

som stöder förbudslagstiftningen och det fordras väl genomtänkta och effektivt utförda

verkställighetsåtgärder.

Motionärerna i motionen nr 51 hava för att bevisa lämpligheten av ett rusdrycksförbud

lämnat en redogörelse angående rusdrycksförbudets lyckliga verkningar

i Ryssland. Enligt styrelsens mening få icke heller alltför vittgående slutsatser

dragas av denna redogörelse. Motionärerna hava nämligen icke visat, att

förhållandena i Ryssland vore gynnsammare än verkningarna av den restriktiva lagstiftning

som i Sverige varit gällande under år 1917 och som ännu gäller. Därjämte

må erinras, att rusdrycksförbudet i Ryssland tillkommit under extraordinära

förhållanden, som underlättat dess tillämpning, och att det för närvarande icke kan

avgöras, huruvida förbudet i Ryssland kommer att bliva av någon bestående natur.

Motionärerna hava i motionen nr 51 erinrat om erfarenheterna under den

stora arbetsinställelsen år 1909, då det under cirka en månad (augusti) rådde ett

förbudstillstånd som enligt motionärernas egen utsago »på många ställen kom ett

verkligt totalförbud mycket nära». Under nämnda månad förekommo enligt den

av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik utarbetade officiella redogörelsen för

lockouterna och storstrejken i Sverige år 1909 (sid. 43), 380 fylleriförseelser i

Stockholm (ej 168 förseelser, som motionärerna uppgivit) samt 1,244 förseelser i hela

riket. I anledning härav vill kontrollstyrelsen erinra, att fylleriförseelserna i

Stockholm sedan april månad 1917 icke under någon månad uppgått till 380 och

Bihang till riksdagens protokoll, 1918. 12 samt. 2 avd. 19 käft. (Nr 21.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(5 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

att fylleriförseelserna i medeltal för månad i hela riket under sista kvartalet av

år 1917 uppgått till 1,428.

Det anförda torde ådagalägga, att man med en restriktiv lagstiftning kan

komma lika långt som med ett utan noggrannare förberedelser genomfört rusdrycksförbud.

Med hänsyn till den uppfattning, som kontrollstyrelsen hyser beträffande

svårigheterna att genomföra ett tillfälligt rusdrycksförbud, och den ringa vinst,

som ett dylikt förbud i praktiken skulle visa sig hava framför gällande restriktiva

bestämmelser, måste enligt kontrollstyrelsens mening starka betänkligheter resa sig

mot att vidtaga de åtgärder, varigenom staten skulle iklädas en betydande ersättningsskyldighet.

Därest det avses, att förbudet skall bliva endast tillfälligt och

försäljningen efter kristidens utgång ånyo lösgives, skulle de ekonomiska uppoffringarna

för det tillfälliga förbudet hava blivit gjorda förgäves. Det tillfälliga förbudet

kan sålunda sägas hava ett permanent förbuds nackdelar, utan att hava

någon av ett dylikt förbuds fördelar. För de tillfälliga och enligt kontrollstyrelsens

mening problematiska fördelarna av ett tillfälligt förbud, torde de kostnader, som

staten skulle få vidkännas för förbudet, vara allt för stora.

I såväl motionen nr 51 som motionen nr 68 har såsom ett skälför genomförande

av tillfälligt förbud framhållits, att en sådan åtgärd skulle vara av intresse såsom

ett experiment i stor stil för bedömande av verkningarna av ett totalt förbud. Enligt

styrelsens mening skulle emellertid ett dylikt experiment bliva föga belysande.

De erfarenheter, som kunna vinnas av ett under nu rådande abnorma förhållanden

genomfört rusdrycksförbud, torde icke utan vidare låta sig överföras på ett förbud,

som vore avsett att bestå under normala förhållanden. Då vidare enligt kontrollstyrelsens

mening ett permanent förbud kräver synnerligen noggranna och väl planlagda

övervakningsanordningar samt jämväl åtgärder i övrigt, vilkas vidtagande erfordrar

betydligt mera tid än vad som står till buds för genomförande av ett tillfälligt

förbud, bleve ett dylikt förbud såsom ett experiment för att bedöma värdet av

ett permanent förbud utan någon större betydelse.

Stockholm den 22 april 1918.

FREDRIK ZETHELIUS.

Einar J:son Thulin.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21 27

Tall. I. Preliminära uppgifter rörande fylleriförseelserna under år 1917 fördelade efter

berusningsmedel.

I k va

rtalet.

I 2 kvartalet

3 kvartalet

4 kvartalet

Hela året 1917

Antal

1 °/

1 ''O

'' Antal

1 °/

Antal

1 %

1 Antal

! %

Antal

%

Antal fylleriförseelser där huvud- sakliga berusningsmedlet upp- givils .......................

it,257

100. o

4,653

100. o

4,243

1 (JO. o

3,029

lOO.o

18,182

1

100. o

Därav förorsakade av sprit- drycker ....................

1,103

17.6

492

10. t;

394

9.»

509

16.8

2,498

13.7

vin .................................

I5fi

2.5

211

4.5

313

7.4

278

9.2

958

5.3

öl ...............................

1,189

19.0

994

21.3

681

16.0

185

6.1

3,049

16.8

spritdrycker och vin .........

74

1.2

71

1.5

152

3.6

193

6.4

490

2.7

» » Öl ............

2,397

38.3

1,246

26.s

895

21.1

702

23.2

5,240

28.8

» vin och Öl

327

5.2

265

5.7

438

10.3

216

7.1

1,246

6.8

vin och öl .....................

607

9.7

761

16,4

815

19.2

267

8.8

2,450

13.5

denaturerad sprit .............

317

5.!

361

7.s

264

6.2

279

9.2

1,221

6.7

tekniska preparat ..............

87

1.4

252

5.4

291

6.9

400

13.2

1,030

5.7

Tab II. Antalet fylleriförseelser i Stockholm, Göteborg och Kristiania.

Månad

Stockholm

'')

Göteborg

/

Kristiania

*)

1913 '')

1916

1917

1912 ‘)

1916

1917

1915

1916 |

1917

Januari .....................

1,108

741

484

591

571

364

963

1,332

981

Februari ..................

1,116

725

404

723

662

440

1,153

1,612

1,153

Mars .......................

1,327

719

497

917

676

458

1,489

1,621

1,223

April

1,699

967

364

814

800

333

1,397

1,821

1,554

Maj ......................

1,522

817

272

975

690

149

1,394

1,630

1,138 !

Juni

1,304

824

248

826

681

293

1,195

1,480

677

Juli.....................

1,333

848

278

684

693

277

1,274

1,696 .

756

Augusti ....................

1,689

933

297

1,000

699

251

1,450

1,824

784

September ...............

1,906

884

210

986

715

244

1,635

1,762

789

Oktober...................

1,946

897

164

908

656

272

1,666

2,070

749

November ................

1,437

782

208

853

627

148

1,521

1,721 ;

639

December ..................

1,309

740

234

826

612

96

1,400

1,300 |

606

Summa

17,696

9,877

3,656

10,103

8,082

3,325

16,537

19,869 |

11,049

*) Bötfällda fylleriförseelser; för 1917 anhållna för fylleri.

!) Anhållna för fylleri; häri ej inberäknade fylleiiförseelser utan att anhållan skett.

3) Aret före den individuella utininuteringskontrol ens införande.

Tab, III. Antal fylleriförseelser per 1,000 invånare i Stockholm, Göteborg och Kristiania.

!

Å

r

1904

1905 | 1906

1907 1908

1909

1910

1911

1912

1913

1914 1915

1916

1917

i Stockholm ..

43

44 | 38

43 ! 47

45

50

41

48

46

31 | 29

24

9

Göteborg . .

45

52 53

48 43

45

49

50

55

48

43 40

40

17

Kristiania ...

52

45 1 44

41 | 41

43

52

62

68

66

59 | 65

78

43

Anvi. Under sista halvåret 33 per tusen i Kristiania (4,323) mot endast 7 per tusen i Stockholm

(1,391). y

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

Bilaga 2.

Stockholm den 2 maj 1918.

Till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss har kungl. kommerskollegium anbefallts avgiva och till

Eder överlämna yttrande över en av herr Bergman in. fl. inom riksdagens första

kammare väckt motion nr 51 angående provisoriskt förbud mot vissa alkoholhaltiga

dryckers tillverkning, införsel och försäljning med hänsyn till gällande handelsträktätor.

I anledning härav får kollegium meddela, att gällande handelstraktater, såvitt

kollegium kan finna, icke lägga hinder i vägen för genomförandet av det i

motionen avsedda förhud.

K. A. FRYXELL.

Nils Carlsson.

Ivar Nilson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG. HUS
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.