Fursta kammaren» andra tillfälliga utskott* utlåtande Nr 30
1918-03-11 · 19 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 14 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1918:30, Fursta kammaren» andra tillfälliga utskott* utlåtande Nr 30
Dokumentets text
1
Fursta kammaren» andra tillfälliga utskott* utlåtande Nr 30.
Nr 30.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1918 kl. 3 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 30 i anledning
av andra kammarens beslut på grund av väckt
motion om skrivelse till Kungl, Käft angående införande
av statsmonopol å tillverkning och import av socker.
motion nr 170 T c TT T hetr0r Stem0 °ch WaUén ™»kt
hw til BIl 7 ''. !”''!. " förberedande behandling hänvisate till kammarens
tredje tillfel ga utskott, hemställes, att riksdagen mätte i skrivelse till Kungl.
J. anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda, huru-*
tida och pa vad satt statsmonopol 4 tillverkningen och importen av socker
klint ^ rikSdag“ fr“mlä^ <l6t ^ “ *2
motioneTäff!mde m0tive™«en tiSl den““ hemställan hänvisar utskottet till
Över motionen hava utlåtanden avgivits av Skånes handelskammare
tedSftinu “T „lantbruTTkaP- ofyrelsen för Skänes betodlares cem
tralforemng samt Sveriges industriförbund, vilka utlåtanden äro härvid
lögade såsom bilagor. V1U
Vid 1917 års riksdag väcktes av herrar Sterne och Waldén inom Motion vid
andra kammaren en motion med i huvudsak samma yrkande som i före-1917 drs rih
varande motion.
Motionen hänvisades till andra kammarens tredje tillfälliga utskott
som i avgivet utlåtande yttrade: J 8 UtSk0tt’
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 28 käft. (Nr 30.) 1
dag.
2 Första hammarens undra tillfälliga utshotts utlåtande Nr oO.
»Utskottet finner uppenbart, att sockertillverkningens handha vande
och landets förseende med dess oundgängliga behov av socker på sådant
sätt, att allmänna samhällsintressen på bästa sätt tillgodoses, äro ange
lägenheter,
som måste vara föremål för statsmakternas synnerliga uppmärksamhet.
Allbekanta förhållanden sådana som sockel industriens egenskap
av såväl tullskyddad som accispliktig näring, dess förtrustning ävensom
dess konflikter med den å sin sida starka och välorganiserade makt,
som betodlarne i våra södra provinser utgör, ha vid upprepade tillfällen
givit anledning till att härav föranledda frågor varit föremål för statsmak
ternas
behandling. Särskilt genom den kännedom, som härigenom vunnits
om sockerindustrien berörande förhållanden, ha otvivelaktigt tankar i äckts
om önskvärdheten av att statsåtgärder skola vidtagas, varigenom såväl
upprivande strider beträffande sockerindustriens ställning för framtiden
skulle kunna undvikas eller förmildras, som samhälleliga intressen beträffande
denna näring även i andra avseenden bättre än hittills skulle kunna
tillgodoses. På sina håll har man då i likhet med motionärerna ansett,
att den åtgärd, som borde bli föremål för särskild prövning, vore statsmonopolisering
av hela sockerindustrien.
Utskottet ställer sig därför ingalunda avvisande till ett övervägande
rörande de olika vägar, på vilket det kan säkerställas, att de samkälliga
intressena bliva fullt tillgodosedda vid sockertillverkningens handkavande
• i våld land, men finner den av motionärerna påyrkade särskilda framställningen
till Kung!. Maj:t härom av förhållandena icke påkallad. Genom
andra kammarens beslut den 21 mars i år har nämligen kammaren,
med bifall till en av herr Palmstierna väckt motion, beslutat att
hos’ Kungl. Maj:t begära, att de s. k. trustsakkunniga lämnades i uppdrag
att »verkställa utredning och framlägga förslag till de åtgärder, vilka
befinnas erforderliga för att i de fall, då viktiga samhällsintressen beröras,
gentemot monopolföretag samhällets krav må kunna bevakas». Denna
framställning var föranledd därav, att de år 1911 tillsatta trustsakkunnigas
uppdrag — i strid med vad på många håll och även i riksdagen
uppfattats — endast omfattande en teoretisk undersökning, rörande monopolföretags
förekomst, arbetssätt och inflytande på prisbildningen i vårt
land. Genom nu begärd utvidgning av de sakkunnigas uppdrag skulle i
de sakkunniga erhållas ett organ med skyldighet att uppmärksamma monopolistiska
företags verksamhet och i fall, då denna icke tillräckligt tillgodosåge
samhällets berättigade intressen, hos statsmakterna föreslå erforderliga
åtgärder mot ett dylikt missförhållande. Att även sockertrusten kommer
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30. 3
ledning sa1‘k"“"iK”s, uppmärksam!..*;, kar man särskild an
1
g 1 „''anbl Pcl ^Ullld av don uppmärksamhet, som ägnats trustens
verksamhet, saväl 1 lierr Palmstiernas ovannämnda motion, som i den debatt
gnv^anlcdning''»111011'' “» —
Utskottet hemställde, att motionen icke måtte till någon andra kamWfaite,
^ ^rnnlert,.; ock klav donna utskottet hemställan av kammaren
horra^StmamJoifw^å** ‘ Si“ “vau, Mergivna utlåtande i anledning av>.*„ to»,
att sockertillverkningens handhavande och landets förseende med dess ound- ''
ffÄ "I '' På SMant 8ätt’ ^ allmänna samhäHsintressenpå
Stttl tf g 0Sag;eS’ VOre ^lägenheter, som måste vara föremål för
i detta utt„Tanfc K1'' UPPraärkll“mhe*, kan utskottet obetingat instämma
Men härav följer icke, att utskottet kunnat följa motionärerna på den
av dem anvisade vägen för ifrågavarande syftes förverkligande P
ordadp tf0tt1 yser1nämllgen.den uppfattningen, att den i motionen fört
d!^gar ’ SOfejrindustrms monopolisera, ingalunda skulle komma
t , "1'''' °kT C mglhgl,ctcr ifråga tillgodoseendet av vårt lands
sockerbehov genom inhemsk produktion.
h|- EnHgt utsk°ttets förmenande skulle följden av en dylik åtgärd icke
månffaUafr°sUh-nilaU’tailrtft "" förell§''SancIe lagligt goda resultatet av
till IL T l ngl;et..a?ete f°r ?r sockei''industris bestånd och utveckling
f c f0randring 1 industriens ledning, som kommer att åtfölja
äventvms Th fT*1 VarJe fal1 skulle kom''«a att
äventyras, och utskottet kan icke finna annat än att just ifrågavarande
a“inför - d-''''Kk
bög nivå torde vara''ett obestridligt1''^tum^Uti^av ^
beSnttmSa ^ <19''3 avlämnade utredning rörande sockerindustri och socker
utan
Svärd k "T c framhälles bL a- a« sockerindustrin
utan nämnvärd konkurrens från utlandet förser riket med hela dess behov
a\ eu betydande konsumtionsartikel, som framställes ur en inom landet
sätter Ttt raVar!; attu !abnkat,0nCn Står På en llöS teknisk nivå och sysselsattei
ett avsevart arbetareantal. Av nämnda utredning inhämtas jämväl
4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
att sockerindustrien genom den därav föranledda vitbetsodlingen katt eu
mycket stor betydelse för jordbrukets utveckling i de trakter, där denna
odling med framgång idkas.
En erinran torde i detta sammanhang ej heller vara ur vägen darom,
att sockerindustrin under kristiden visat sig motsvara de anspråk, som
ställts å densamma ifråga om sockerbehovets tillgodoseende.
Vid nu angivna förhållanden har utskottet ställts inför frågan, huruvida
anledning förefunnes för antagande, att de enskilda sockerbolagen nu
påvilande uppgifter skulle komma att fyllas på ett bättre sätt, sedan sockerfabriksdriften
övertagits av staten.
De spörsmål, som härvidlag uppställa sig till besvarande äro, om sockerindustrien
efter förstatligandet bliver i stånd att framställa ett bättre socker
än hittills, om sockret kommer att kunna tillhandahållas till billigare pris
samt om genom förstatligandet kommer att undanröjas anledningarna till
de nu förekommande konflikterna mellan betodlarna och sockerbolagen.
Det förstnämnda spörsmålet anser sig utskottet utan vidare kunna
lämna åsido. Det torde kunna fastslås, att det av de svenska sockerbolagen
producerade sockret i kvalitet fullt ut motsvarar om icke överträffar
exempelvis de danska och de tyska sockerfabrikernas produkter.
Yad angår sockerpriset, så kan utskottet så mycket mindre förmoda,
att ett statens övertagande av sockerfabrikationen skulle leda till någon
prissänkning, som erfarenheten otvivelaktigt synes giva vid handen, att
statsdriften oftast åtföljes av eu fördyring av de genom statsdnft astadkomna
produkterna. Uti ärendet har ej heller vare sig av motionärerna
eller inom utskottet anförts några som helst uppgifter, som antyda, att
statens driftkostnader skulle komma att understiga de nuvarande före
g
Ifråga om faran för eu oskälig prisförhöjning från bolagens sida torde
utskottet kunna inskränka sig till ett konstaterande av det faktum, att möjligheten
att bestämma sockerpriset redan nu ligger i statsmakternas händer,
och att denna möjlighet också av dem utnyttjats. I belysning av berörda
förhållande lärer enligt utskottets mening även höra betraktas den otta
framförda satsen om soekertrustens ställning som stat i staten.
Yad slutligen angår frågan om förhållandet mellan betodlarna och
sockerbolagen vill utskottet hänvisa till den härutinnan av betodlarnas egen
organisation intagna ståndpunkt sådan densamma angivits uti det i ärendet
av styrelsen för Skånes betodlares centralförening avgivna utlåtandet. I
själva" verket skulle det vara särdeles egendomligt om, därest sockerfabrika
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första kammarens andra tillfallit,a utskotts utlåtande Nr ilo.
tionen iivon efter
mässiga grunder - närerna berörda
skulle utebliva.
statens övertagande därav skulle bedrivas enligt affär,soch
annat torde väl ej vara ifrågasatt — de av motiokonflikterna
emellan betodlare och förädlingsindustrien
Utskottet känner sig förvissat om, att så icke kommer att bliva fallet
och att vid sådant förhållande dylika konflikter emellan betodlarna och
staten skulle ökas i skärpa och vara så mycket svårare att bilägga, som
(lön medlande faktorn, staten nu utgör, icke
för konflikternas biläggande.
längre skulle finnas att tillgå
Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke ansett tillrådligt att
overgrva den produktionsform, varunder vår svenska sockerindustri nått
en för vårt folk gagnelig utveckling.
Bortsett från. den av utskottet ovan angivna principiella synpunkten,
måste utskottet finna det uppenbart, att sakligt ekonomiska skäl under
nuvarande förhållanden utesluta varje tanke på ett bifall till motionärernas
förevarande framställning, och utskottet anser sig även kunna uttala den
förvissningen, att ej heller inom avsevärd framtid statens finansiella ställnmg
särskilt med hänsyn till de stora krav, som för andra nödiga ändamål
komma att ställas på statskassan, skall kunna medgiva den inlösen
av sockerindustrien, som i motionen avses. Under sådana omständigheter
finner utskottet en utredning i det av motionärerna angivna avseende
sakna reellt värde.
Utskottet får alltså hemställa,
att herrar Sternes och Waldéns motion nr 170 icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Till detta betänkande voro fogade tvenne reservationer:
1) Av herrar Andersson i Fiskebäckskil och Pehrsson i Bramstorp,
vilka yrkat, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»1 ld forra årets riksdag väckte motionärerna en liknande motion. Andra
kammarens tredje tillfälliga utskott avstyrkte den men yttrade» i motiveringen
bl. a. följande:
»Utskottet finner uppenbart, att sockertillverkningens handha vande
och landets förseende med dess oundgängliga behov av socker på sådant
satt, att allmänna samhällsintressen på bästa sätt tillgodoses, äro angelagenheter,
som måste vara föremål för statsmakternss synnerliga uppmärksamhet.
Allbekanta förhållanden sådana som sockerindustriens egen
-
6 Första kammarens (intim tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
skap av såväl tullskyddad som accispliktig näring, dess förtrustning ävensom
dess konflikter med den å sin sida starka och välorganiserade makt,
som betodlarne i våra södra provinser utgör, ha vid upprepade tillfällen
givit anledning till att härav föranledda frågor varit föremål för statsmakternas
behandling. Särskilt genom den kännedom, som härigenom
vunnits om sockerindustrien berörande förhållanden, ha otvivelaktigt tankar
väckts om önskvärdheten av att statsåtgärder skola vidtagas, varigenom
såväl upprivande strider beträffande sockerindustriens ställning för framtiden
skulle kunna undvikas eller förmildras, som samhälleliga intressen
beträffande denna näring även i andra avseenden bättre än hittills skulle
kunna tillgodoses. På sina håll har man då i likhet med motionärerna
ansett, att den åtgärd, som borde bli föremål för särskild provning, vore
statsmonopolisering av hela sockerindustrien.
Utskottet ställer sig därför ingalunda avvisande till ett övervägande
rörande de olika vägar, på vilka det kan säkerställas, att de samhälliga
intressena bliva fullt tillgodosedda vid sockertillverkningens handhavande
i vårt land» — — —•
Om detta uttalande var utskottet då enigt, och även i år ansluter sig
utskottet därtill. _
Vid övervägandet av de olika vägar, pa vilka de samhälliga intres
sena
alltid skola bliva fullt tillgodosedda vid sockertillverkningens handhavande
i vårt land, vill emellertid utskottet icke ställa sig helt avvisande
till tanken på ett förstatligande av sockerindustrien.
De korporationer, som över motionen avgivit yttranden, avstyrka
emellertid alla mycket bestämt ett bifall till motionen. De skäl, som de
anföra för sina avslagsyrkanden, äro huvudsakligast följande. . Dels skulle
det för den under statsdrift lagda näringsgrenen bliva omöjligt att följa
med framåtskridandet, dels skulle omkostnaderna för driften bliva större
för staten än för enskilda, dels skulle ock betodlarna komma i en svagaie
och ofriare ställning, varav följden skulle bliva eu inskränkning i betodlingen.
Yad .de två första skälen angår, så äro de desamma, som vanligen
bruka framföras mot statens direkta deltagande i företag av ekonomisk
natur. Utskottet kan dock ej undgå att hysa den uppfattningen, att dessa
skäl, generellt taget, numera ej kunna anses vara bärande. Man torde
knappast längre med fog kunna påstå, att i de fall, där stat eller kommun
driver verksamhet av nyss nämnd beskaffenhet, denna verksamhet skulle
utövas med mindre framgång än av enskilda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Motstå kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
Vad det tredje skälet beträffar, så är det ej lätt att förstå, varför
»etodkma sku le komma i eu svårare ställning genom eu statsmonopolisen
av sockertillverkningen. Tvärtom förefaller det, som om det för betodlarna
skulle vara lika lätt att träffa överenskommelser angående betodlingen
med staten som med sockerbolagen. Det förekommer ju, att betodlarna
n“a 1 \01fktei; Ined sockertrusten* angående villkoren för betodlingen
och man skulle val ha starka skäl förvänta, att det skulle uppstå mindre
anledningar til dylika konflikter, om betodlarna både att träffa överensko^raelser
direkt med staten. Det bar också bänt, att staten måst ingripa
foi att utjamna slitningar mellan betodlarna ecb sockertrusten.
ent emot sockertrusten bar staten nu möjlighet att reglera priset
L }. ''?ker’ °Ch “ed d°tta Pns som utgångspunkt bestämmer timsten priset
EtoriSTV T *7 deVfa förklarli^’ 0m ^ten söker pressa ned
tetsP nnnf,HM Te%lemv Priserna, torde det enligt utskot
endast^cb
rmff f°r b®todlar?a Vara förde! ak tigar e, att vid förhandlingar
endast och direkt vara beroende av staten.
, , ma ave“ framhållas, att det vid statens prisreglerande verksam
stått
J kUnnat UndgaS att hårda slitnillgar mellan staten och trusten uppståtens
‘Siihek 7neS df utskottet ej vara tvivel underkastat, att
statens stallning till hela problemet om sockertillverkningen och därmed
pobsering"118" ^ ^ '' hÖg grad förenklas eu statsmono
anför^°Z
tf CI! statsmonoPolisering av sockertillverkningen kan
anföras, att staten redan bar i sm band att genom ett reglerande av tull
fmmbållas
°VtreUl k°ntl''°11 över denna industri. Men häremot må
ramhallas att denna genom sm förtrustning blivit eu synnerligen stark
makt saval gent emot statsmakterna som emot betodlarna. Och förhållan
ena
kunna lätt nog tänkas utveckla sig därhän, att det ej längre blir
statsmakterna som vid en konflikt är den slutligen bestämmande parten.
Att ett förstatligande av sockerindustrien skulle vara i liög grad ägnad
rörande fri ft™Mra de nu dä och då förekommande uppritande striderna
rörande frågor mom sockerhandtermgen torde vara ställt utom allt tvivel
sbffJn i- * Ut8k°ttet Jl-yser Principiella betänkligheter emot eu
faraTd KllSenng av sockertillverkningen, finner utskottet dock den inneande
tiden synnerligen olämplig för upptagandet av eu utredning om
flen lång^ttvägand^deTfu i^landetfsocbertUlvtkni.Jg1 S°Ckertrusten- efte™“ ''''färska,
8 Första kammarens undra tuljälliya utskotts utlåtande Nr oO.
detta spörsmål och kali därför ej heller förorda bifall till motionen. De t
synes nämligen utskottet uppenbart, att en utredning, som nu skulle sattas
i gång måste till utgångspunkt för arbetet med den ekonomiska sidan av
uppgiften taga de nu rådande ekonomiska konjunkturerna och basera sm
utredning därpå. Och det torde ingalunda vara välbetänkt att lgangsatta
en sådan utredning, innan de ekonomiska förhållandena vunnit normal
stadga, eller innan man har några som helst fasta hallpunkter foi bedo
inandet av, huru de komma att utveckla sig.
På grund härav tar utskottet hemställa, . o
att herrar Sternes och Waldéns motion nr 170 ej måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.»
2) Av herrar Eriksson i Stockholm, Hagman i Domnar vet, Karlsson i
Nynäshamn samt Aarnseth, vilka anfört följande. _
»Alldeles bortsett från de svårigheter, med vilka den svenska sockerindustrien
haft att kämpa under den första tiden av sm tillvaro — en omständighet,
åt vilken i detta sammanhang icke kan tillerkännas någon som
helst avgörande betydelse — vilja vi hava fastslaget, att namnda industri
numera har till uppgift att i huvudsak ensam tillgodose behovet av ett
även inom folkets bredaste lager oundgängligt näringsmedel.
Med den uppfattning vi hysa rörande de förpliktelser, som hora åligga
ett på allmänna rättsnormer grundat samhälle, måste det för oss framstå
såsom synnerligen eftersträvansvärt, att mom landet förefintlig industri för
produktion av näringsmedel, som uppnått sådan monopolställning som sockerindustrien,
befinner sig i statens händer, på det att statsmakterna ma
äga oinskränkt möjlighet att reglera produktionen med avseende a alla
samhällsmedlemmars berättigade krav och utan hänsyn till enski da mtres
sen knutna till dylik industri. Krigsårens dyrköpta erfarenheter har
låtit det framstå i sin rätta belysning, hurusom dessa enskilda intressen
icke ens inför befolkningens nödläge självmant velat bortse från det gängse
privatkapitalistiska åskådningssättet och tvekat att gent emot samhällets
krav sätta rent av hot om inskränkningar i produktionen.
Vid nu nämnda förhållanden anse vi det vara av den allra största
betydelse, att den av motionärerna ifrågasatta utredningen kommer till stånd
utan dröjsmål. Av vår ovan angivna principiella ståndpunkt följd'' nämligen
att vi finna frågan om de ekonomiska svårigheter, som nu eller senare
kunna förefinnas i fråga om ett förstatligande av sockerindustrin vara
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr SO. 9
av allenast sekundär betydelse samt av beskaffenhet att böra och kunna
övervinnas.
Tå grund härav hemställa vi om bifall till herrar Sternes och Walclcns
förevarande in otion.»
-Donna senare reservation bifölls av andra kammaren med 75 röster Andra kammot
58, som avgåvos för reservationen nr 1, sedan i en första voteringmartm beslut
utskottets hemställan borteliminerats. Vid beslutets fattande voro således
av kammarens ledamöter 95 frånvarande eller avhöllo sig från att deltaga
1 omröstningen. ^
Andra kammaren har sålunda för sin del beslutat,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kung! Maj:t anhålla, det Kung!
'' a.l-t täcktes snarast möjligt låta utreda, huruvida och på vad sätt statsmonopol
å tillverkningen och importen av socker kunde införas, samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
,Dftta 1besiut har överlämnats till första kammaren, som hänvisat det
till förberedande behandling av sitt andra tillfälliga utskott.
I anledning av en vid förlidet års riksdag väckt motion angående ut- Första kärn
I
TI O* TflVO 11 fl A n « — J - * 1 •■»-» YtldVCTXS
utskott.
0 tai» iiiisuag vacKi motion angående ut
redning
rörande statens övertagande av vissa naturrikedomar, industrier kom- marens
in 11 Tl T I - n n ,1 — 1 1 j 1 ^ . . .
w. —o--—mu us irier, J
mumkationsmedel m. m. yttrade utskottet i sitt utlåtande nr 3 bl. a.
»Industriella företag i allmänhet erfordra för ekonomisk framgång i
konkurrensen affärsmässig drift, rörelsefrihet och ständig anpassningsförmåga
med hänsyn till nya rön och uppfinningar. En statsindustri, vars
ledning komme under parlamentariskt tryck och kontroll, skulle i detta
avseende bliva avgjort underlägsen. Den uppblomstring av vår industri
och Övriga narmgar, som de senaste årtiondena bevittnat, skulle i saknad
av enskild företagsamhet, intresse och energi efter hand tyna bort under
statens tunga, byråkratiska ledning och arbetsmetoder». ''
Utskottet som genom detta uttalande redan angivit sin principiella
ståndpunkt till förevarande fråga, kan icke finna annat än att ett statsmonopol
a tillverkning och import av socker skulle bliva mindre förmånligt
för sand industrien 1 frågas cm för kensumenter och betodlare ävensom
och mahanda icke minst för staten själv.
I saknad av enskilt initiativ och intresse skulle den nu i tekniskt avseende
särdeles högt stående svenska sockerindustrien såsom statsmonopol.
höfvas de väckande impulser till utveckling, vilka hittills fört densamma
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 samt. 2 avd. 28 höft. (Nr 3OJ 2
10 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
framåt, och dess produktion skulle utan tvivel avsevärd fördyras, såsom
fallet är med all statsdrift. Detta skulle för konsumtionen medföra sämre
och dvrare varor. Att staten genom ett monopol kom me att behacka aven
införseln av socker skulle utesluta all konkurrens utifrån, vilken eljest kunde
lända konsumenterna till godo. ,
Såsom monopolinnehavare av sockerindustrien torde staten otta komma
i en obehaglig mellanställning till å ena sidan betodlarna och å den andra
konsumenterna, mellan vilkas skilda intressen den måste kanna sig förpliktigad
att medla med risk att från båda håll utsattas för bittert klander,
vilket komme att återljuda i riksdagen. . ,
För statsverket skulle ett statsmonopol, såvida icke sockerprisen dreves
oskäligt i höjden, sannolikt komma att bliva vida mindre inbringande an de
inkomstskatter, acciser och tullavgifter, som nu härflyta från denna nanngsaren
och av en eventuell sockerimport, i all synnerhet som det betydliga
kapital, som staten skulle behöva upplåna för sockerindustriens övertagande,
i närvarande tid och kanske långt framåt komme att medföra ovanligt höga
rantentgiften ^ ^ Mnåe]ae anledning funnes att reflektera på sockerindustriens
förstatligande i en snar framtid och att härför en utredning bor e
företagas, anser utskottet eu sådan undersökning med nuvarande förhållanden
till grund komma att giva ett resultat, som bleve av ringa värde for bedömande
av ställningen under normal tid.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att första kammaren icke måtte biträda andra kam(iTonÖAt
fatta de beslut.
m a rp/n S
På utskottets vägnar:
OSKAR NYLÄNDER,
Närvarande vid beslutets fattande: herrar Nyländer, Danslröm, Larson, Kjellgren,
Permansson, Welander och Tengvall.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande År So.
Till Andra kammarens tredje tillfälliga utskott.
tillaga 1.
Sedan Skånes handelskammare, omfattande Skåne och södra Halland
genom remiss den 12 sistlidne februari blivit satt i tillfälle yttra sig över eu
av lerrar Sterne och Waldén väckt motion om skrivelse till Kungl. Makt angående
införande av statsmonopol å tillverkning och import av socker, får Handelskammaren
härmed anföra följande.
Det synes icke handelskammaren gagneligt, att staten på det industriella
ellei ovei huvud ekonomiska området uppträder såsom företagare, annat än på
le begränsade områden såsom post, telegraf och i viss mån även järnväg, där
de med en monopohsermg förenade fördelarna äro så avsevärda, att de överväga
de olagenheter, som alltid åtfölja statsdrift. aga
• , stateu. uppträde!- såsom företagare, mattas eller förkväves det enskilda
'' Sn j l \Parfl d+en “aktlga hävstången för hela vårt ekonomiska liv, utan
vilken det sistforflutua århundradets storartade uppsving varit otänkbart. Företagsamheten
och förmågan att tillgodogöra sig tekniska och ekonomiska framsteg
bina mindre under det att utgifter och omkostnader för driften växa Härf
ftTXlia5 de^fr L fGni sål1uuda under statsdrift lagda näringsgrenen omöjligt
0], I.det framåtskridande, som på andra områden kan göra sig gällande
e verkliga eller förmenta vinster för enskilda företagare, som måhända varit
drivfjädern för statsingripandet, bliva visserligen undandragna de enskilda men
komma darfor icke staten tillgodo, utan gå till följd av ovan framhållna ogvnnsamma
omständigheter helt eller delvis förlorade. Erfarenheten har jämväfgivit
d ha°.den’ a.fr mäktiga fiskaliska- intressen ofta tvinga staten till prisförhöjningar
tor att oka vinsten under det den enskilde företagaren i samma situation
tv aDnaU "V™! förbättra det ekonomiska utbytet än genom införande
av besparingar och förbättringar i driften. I sista hand blir det konsumenterna
JÄrSSoTuSäselT °Cl'' "i°<’re ‘ä“ Mk0m''iSa b“™ “‘”ds P*
Om staten, i enlighet med vad från visst håll påyrkas, systematiskt söker
övertaga den ena näringsgrenen efter den andra, skapas på näringslivets område
ett osakerhetstillstand, vars verkningar kunna bliva ödesdigra för hela den ekonomiska
utvecklingen inom landet. Rekryteringen inom de praktiska yrkena
da de.n inom deS£;a härskande olusten och osäkerheten med avseende
a framtiden verkar avskrackande och förmår de mera dugande krafterna att
söka små verksamhetsfä t på områden, där det finnes större säkerhet att skörda
ukterna av nedlagt arbete. Det torde vidare vara uppenbart att utsikten att
av staten bliva berövad frukterna av en framgångsrik Verksamhet men att själv
nodgas bara de med ett misslyckat initiativ förknippade förlusterna icke kan
verka uppmuntrande på företagareanda och initiativ. ’
Det är sålunda för dem, som äro satta att tillvarataga näringslivets och
12 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30.
det ekonomiska framåtskridandets krav, eu bjudande plikt att resa motstånd
mot varje försök att utsträcka statsdnften mom näringslivet. Detta motstånd
blir givetvis mera maktpåliggande, i den mån ett dylikt statsingripande ar uttryckt
någon allmän tendens till statsförmyuderskapets utsträckande.
y Vad särskilt beträffar det nu föreliggande förslaget om monopolisera av
sockerindustrien, är det visserligen sant, att denna industri för närvarande till
streta deTen utöVas av ett enda stort bolag. De skäl, som härav skulle kunna
hämtas för statsmonopolisering, förlora emellertid helt och hållet sin kraft vid
det allbekauta förhållande, att svenska sockerfabriks aktiebolaget ar underkastat
och ofatt fogat sig i eu statskontroll, strängare och mera ingående an någon
annan näringsgren erbjudit exempel på. Till följd av denna kontroll har bolaget
“ heUer varit i tillfälle att såsom åtskilliga andra industriföretag utnyttja kngs
årenSDke“j
omständigheten, att sockerindustrien framställer ett viktigt näringsv
„ „ör densamma än mindre lämpad för statsdrift. Det kan icke vara va
betänkt8 att1 samtidigt med att betydande uppoffringar göras för att gorå vart
land så föga beroende som möjligt av livsmedelsimport utifrån, vidtaga atgardei,
som kunna befaras minska vår tillgång på socker och oka priset harpa.
Med anledning av vissa i motiveringen till den vackta motionen framkomna
uttalanden angående ersättningsfrågans reglerande kan handelskammaren ic
underlåta att framhålla orättfärdigheten av den av motionärerna förfäktade stånd
nunkten att vid ersättningens utmätande hänsyn skulle tagas till omstandighetei
vilka förut tillskyndat bolagets dåvarande delägare vinst, såsom exempelvis oknm
av aktiekapitalet och åtnjutet tullskydd. Att låta bolagets nuvarande till stor
dd nySkoC aktieägare^genom minskad
är så uppenbart stridande mot rättvisa och billighet, att allvarlig steö
''‘“"ÄÄrÄÄ.d. rikta en bestämd gensaga mot tendenserna
att på det enskilda initiativets bekostnad utsträcka statsverksamheten pa närings
tf-!*; samt mot det nu framkomna förslaget till statsmonopolisering av
sockerindustrien i all synnerhet.
Malmö den 9 mars 1918.
Skånes handelskammare
omfattande Skåne och södra Halland.
E. VYEHTJE.
Bengt Lonke.
Bilaga 2
Till Andra kammarens tillfälliga utskott nr 3.
Med anledning av i riksdagens andra kammare av herrar Steme och Waldén
vackt motion om skrivelse till Kung!. Majd angående införande av statsmonopol
Första kammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 30. 13
å tillverkning och import av socker, får Sveriges allmänna lantbrukssällskap
på anmodan avgiva följande utlåtande.
Vid ett bedömande av Irågan om införande av statsmouopol å tillverkning
och import av socker, torde man ha att beakta, å ena sidan och i främsta rumniet
de olägenheter av allmän och enskild natur, vilka ett dylikt statsmouopol
för framtiden kan antagas medföra, å andra sidan de svårigheter och kostnader
av skilda slag, som själva övergången torde innebära.
Vad den förra sidan av saken angår, så synes det näppeligen kunna bestridas,
att den sedan gammalt gjorda erfarenheten alltjämt på nytt bekräftas,
att statsdritten, enkannerligen statsmonopolet vid industriell verksamhet, som regel
måste komma att arbeta under tyngre och mera invecklade former i förvaltningstekuiskt
och ekonomiskt hänseende än det privata företaget. Härav följer, att
såväl omkostnaderna för sockerproduktionen måste befaras stiga, som ock möjlighetema
att inom denna produktionsgren snabbt genomföra tidsenliga metoder
och förbättringar förminskas, om ett åsyftat statsmonopol införes. Därtill kominer
även, att oavsett de i varje fall föreliggande möjligheterna att nedbringa produktionskostnaderna
och att fullkomna driften, sporren till dylika framsteg gärna
försvagas i och med införande av statsdriften och statsmonopol. Varje insiktsfull
och opartisk bedömare torde ock vara villig att erkänna, att vår svenska
sockerindustri under sin hittillsvarande utveckling och ej minst den under de
senaste decennierna, i fråga om dylika framsteg väl hävdat sin rangplats både
i jämförelse med andra inhemska näringsgrenar och i jämförelse med sockerindustrien
i andra jämförliga länder.
L lider sådana förhållanden torde härutinnan intet stöd för införande av
statsmonopol å sockertillverkning vara att finna. Fastmera måste härur de allvarligaste
betänkligheter resa sig mot eu sådan åtgärd.
Ur betodlarnes synpunkt och intressen torde icke heller något stöd för införande
av ett dylikt statsmonopol kunna hämtas. Lantbrukssällskapet vill här
endast kraftigt understicka, vad de skånska betodlarnes centralförening såsom
representant för betodlaren uttalar, nämligen att betodlarna under ett statsmonopol
måste riskera att såsom avtalsslutande part och såsom ekonomisk företagare
få eu svagare och ofriare ställning än den de nu inneha. Härvidlag är ock att
betona,^ att det redan ur principiella grunder måste ifrågasättas, om icke staten
själv såsom högsta rättsmakt, lagstiftare och skiljedomare i ekonomiska angelägenheter
och intressekonflikter får eu friare och för dessa sina primära statsuppgitter
behöriga tillgodoseende bättre ställning, om den icke själv såsom ekono
företagare
och monopolinnehavare är invecklad i mera svårskötta och ömtåliga,
industrigrenar. Sockerindustrien besitter emellertid av allt att döma en
mångfald skiftande och rika utvecklingsmöjligheter och rymmer inom sig såsom
råvaruproducent eu mångfald betodlare av skilda storleksgrupper med olika behov,
rörvisso är det under sådana omständigheter att befara, att staten såsom monopolmnehavare
och företagare inom sockerindustrien icke i tillräcklig grad skulle
förmå att taga hänsyn till alla de skiftande och stundom snabbt växlande förhallanden
av ekonomisk, teknisk, lokal och individuell natur, varmed denna
industri har att räkna, och att sockerproduktionen i sin helhet under statens
14 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr SO.
ledning och förmynderskap skulle tyna och försvagas eller i varje fall icke utvecklat
och stärkas i önskvärd grad utan leda till en nödtvungen sockerimport.
Att slutligen konsumentintresset genom införande av ett statsmonopol skulle
bli bättre tillgodosett än under en mera fri utveckling av sockerindustrien allahanda
heller utan vidare antagligt. Redan den förutnämnda omständigheten,
att statsdriften ställer sig tyngre och dyrare talar häremot. Ty dehärigenom
ökade kostnaderna vid produktionen maste dock nödvändigt i lan0deu diabba
den stora konsumerande allmänheten, vare sig direkt genom hejda sockerpriser,
eller indirekt därigenom att staten på något sätt bestrider dessa merkostnader
Det är för övrigt på denna punkt att påminna om, att sockerindustrien i stor
sett under eu längre följd av år och ända tills de senaste krisårens allmänna
prisstegring inträdde, förmått att till kraftigt sjunkande priser tillgodose landets så
gott som hela sockerbehov och att sockret alltjämt hör till vara billigaste näling - ämnen Om sockerproduktionen under de föreliggande krisåren icke i önskvärd
oråd vuxit, så är orsaken tvivelsutan här att söka i de åtgärder och regleringar
av priset å råvaran — sockerbetorna — över vilka riksdag och regering agt avo-örandet,
samt i det nuvarande allmänna krisläget och sålunda icke hos sockerindustrien
själv. Det, som härvidlag verkat hindrande eller hämmande, kan förvisso
utan svårigheter avhjälpas inom ramen för sockerindustriens nuvarande
fria utveckling, och utan att ett statsmonopol tillgripes. „
Vad till sist de svårigheter, olägenheter och kostnader angå, som sjalva
övergången till statsmonopol inom sockerindustrien måste medföra och vilka av
motionärerna beröras, så finner Sveriges allmänna lantbrukssällskap efter det
som här i det föregående anförts sakna anledning att nu närmare ingå pa de
spörsmålen. Ty anser sig sällskapet redan av anförda skal hora avstyrka införande
av åsvftade statsmonopol, så måste ett sådant avstyrkande, da man besinnar
att själva övergången till statsmonopol för staten endast medför dryga
och betungande utgifter för inlösen av de nuvarande sockerfabrikanternas egendom,
för ersättning åt personal m. m. . , .. ,
Att såsom motionärerna nu göra, hänvisa till vissa obestamda onskema ,
till vissa’ olägenheter, vilka till en del bero av riksdagens egna åtgöranden, eller
till vissa med hela tidsläget sammanhängande motsatser mellan de i sockerindustrien
intresserade parterna, kan näppeligen vara tillräckligt för att motivera
en så långt gående åtgärd, som införandet av ett statsmonopol mnebar. Det
må i dessa hänseenden endast pekas på, vad som i motionen säges angående
det allmänt erkända önskemålet att landets behov av socker må pa bästa satt tillgodoses,
angående de periodvis återkommande upprivande striderna da tull- och
skattesatser skola avvägas samt angående ett alltmer skärpt motsatsforhallande
mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget samt betodlarna och konsumenterna.
Utan att i minsta mån underkänna betydelsen av åtgärder, syftande till att tillgodogöra
landets sockerproduktion eller till att undanrödja antydda missforhab
fanden och brister, måste det dock göras gällande, att de lordelar, som eventuellt
och i bästa fall kunna vinnas genom införande av statsmonopol, icke aro sa
stora eller av den art, att åsyftade statsmonopol därigenom kan anses tillräckligt
motiverat.
Första kammarem andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr So. 15
På grund av det anförda får Sveriges allmänna lantbrukssällskap såsom
sin övertygelse uttala, att införandet av det statsmonopol å tillverkning och import
av socker, vilket i nämnda motion åsyftas, måste anses för landet för
sockerproduktionen i dess helhet samt särskilt för jordbrukarna och betodlarna
skadligt och därför bör på det bestämdaste avstyrkas.
Stockholm den 11 mars 1918.
För Sveriges allmänna lantbrukssällskap:
FREDRIK WRANGEL.
(i. Leufvén.
Bilaga 3.
Till andra kammarens tillfälliga utskott Nr 3.
v . .,Då utskottet i skrivelse av 12 sistl. februari lämnat styrelsen för Skånes
etodlares centralforenmg tillfälle att yttra sig över herrar Sternes och Waldéns
motion om statsmonopol å tillverkning och import av socker, får styrelsen bärmed
vördsamt hänvisa till bifogade avskrift av yttrande i en liknande fråga till
ungl. kontrollstyrelsen samt till det yttrande Sveriges allmänna lantbrukssällskap,
av vilket betodlareföreningen är medlem, till utskottet inlämnat ang
ovannamnda motion. “fe''
i . , Styrelsen får alltså i enlighet med betodlareföreningens enhälliga beslut nå
det kraftigaste avstyrka bifall till motionen i fråga. g P
Lund den 12 mars 1918.
Styrelsen för Skånes betodlares centralförening, genom
JAC. BENNET.
P. Stenson.
Bilaga 4.
Utdrag av protokoll vid föreningsstämman med Skånes
febr 1918 centralföremn& å Grand Hotell i Lund den 12
- sveaskf sockerindustriens omläggning till statsmonopol måste tvdliet
vis
medföra vittgående följder på flera områden.
vad därHHSt?eDi-n°P^“e^ eu inlösande av de nuvarande sockerfabrikerna med all
vad därtill hor tillfolje de höga värden, som numera gälla å såväl fastigheter och
érsättnir^Tl Tga 1UVentarier att. föranleda betydliga kostnader, vartill kommer
ersättning till den personal inom industrien, som bliver utan arbete genom ett
16
Första hammarens undra tillfälliga utshotts utlåtande Ni
30.
statsmonopol. Men även de årliga driftkostnaderna vid statens handhavande av
denna verksamhet bliva utan tvivel väsentligt större an vad nu ar fallet Om
dömet i denna senare punkt grundar sig på den erfarenhet som statens utövande
av verksamhet å andra områden givit vid handen Dessa okade kostnader måste
överföras på den färdiga varan, sockret, och sålunda bäras av den konsumerande
allmänheten. Råvarans producenter, betodlarne, maste nämligen i forsta hand
tillerkännas eu ersättning, som motsvarar de därmed orenade kostnaderna och
när då förädlingen genom statens övertagande av driften kommer att fordyras,
Så bUÄÄa K fÄas om den skicklighet och erfarenhet som
fordras hos såväl de ledande männen som ock hos personer i mera underordnad
ställning inom denna omfattande industri, kunna uppbringas vid ett statens
övertagande av densamma. Denna industri kräver liksom varje annan verksamhet
att intresse och omtanke i särskild grad ständigt agnas densamma och den
sporre som ligger i den enskildes egna intresse för vinnande av basta möjliga
utbyte’, kommer sannolikt icke att i samma mån gorå sig gällande undei statens
som ^ödrervi®“sande ay def av förslagsställaren åsyftade målet behöver icke staten
nödvändigt anlita den föreslagna åtgärden. Redan under nu radande forhållanden
äger iu staten makt att medelst tullar och acciser ingripa vid reglering av
pris å8såväl socker som sockerbetor ävensom med avseende på sockerindustriens
ekonomiska utbyte, och detta kan ske enbart genom beslut av riksdag och
"^^Föreningsstämman vill emellertid i första hand bedöma frågan med hänsyn
till följderna för betodlarne, och uttalar stämman härvid de bestämdaste betänkligheter
mot betodlarnes ställande under det stränga förmynderskap so
statsmonopol innebär. I de fall, då sockerbetsodlingen hittills icke rent det stod,
som den förtjänt, är orsaken icke att tillskriva sockerindustrien utan fastmera
den ena statsmakten, riksdagen, och enbart i denna omständighet aga betodlarne
tillräckliga skäl för att reagera mot tanken på statsmonopol. Slitningar av mångahanda
slag skulle säkerligen icke utebliva vid den vannare beröringen me 1
betodlarne och ett statsmonopol med sin styrelse i Stockholm säl skilt v id det
förhållandet att odlingen är förlagd till en mycket begränsad del av landet.
Föreningsstämman anse? att det ifrågasatta statsmonopolet skulle vara till skada
för samtliga densamma vidkommande parter, då det givetvis kommer att förorsaka
en avsevärd inskränkning i odlingen av sockerbetor.
Skånes betodlares centralförening får därtor pa grund av det nu koithet
anförda kraftigt och bestämt uttala sig mot ett införande av statsmonopol a
sockertillverkuingen inom landet.
Lund den 12 febr. 1918.
J. Bonnet.
Bonde Bondeson.
Vidimeras:
Bonde Bondeson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
IT
/,''W" kammarens andra till,uNladts utlåtande
AV .Vo.
Bilaga 5.
1 iH Andra kammarens tredje tillfälliga utskott, Stockholm.
Sedan utskottet till industriförbundets yttrande överlämnat den inom andra
kammaren av herrar Sterne och Waldén väckta motionen n:r 70 angående ut
redmng och forsiag om införande av statsmonopol å tillverkning och Import av
socker, får förbundet i ämnet anföra följande 1
Såsom skäl för sitt i motionen framställda yrkande hava motionärerna
huvudsakligen anfört, att svenska sockerfabriksaktiebolagets monopolställning
leder till ett allt mera skärpt motsatsförhållande till betodlare och konsumenter
vore''ömklig”att klm be,fol^U1^eus allra viktigaste näringsmedel, samt att det
* lull- återkommande upprivande striderna,
faUer. g?nast i ögonen, att de sålunda anförda skälen i och för sig
eke utgöra och knappast heller kunna vara avsedda att utgöra en tillfyllest^örande
motivering för eu så genomgripande åtgärd som förstatligandet av eu
nel industrigren. Intressemotsatserna mellan sockerindustrien, å ena sidan samt
betodlarna och konsumenterna, å andra sidan, bliva uppenbarligen icke undanhetpn
flai,lgeuc!m’ att industrien monopoliseras i statens hand. Den omständigeten,
att sockret ar ett viktigt näringsmedel, skulle kunna utgöra ett skäl för
statens övertagande av produktionen, dock endast under den förutsättning att
m n uTDbar\ att„ ett <]ylikt övertagande kommer att möjliggöra sockret
tillhandahallande åt allmänheten till billigare pris. Härom saknas vane utred
ning och^ all sannolikhet talar för, att så icke blir förhållandet. Och iad slut
" “gai'' de stridigheter, som hittills yppat sig vid fastställandet av tull- och
skattesatser & socker, så torde det vara att förvänta, att dylika meningsskih
aktigheter i framtiden skola lättare utjämnas, i den man ökad erfarenhet och
hithörande förhål?*uktionsvillkoren möjliggör ett mera objektivt bedömande av
mätas^den £tvSeS Tu } £al1 lära d>’lika stridlgheter icke kunna till
matas
den betydelse, att de kunna anses utgöra en i någon mån tillräcklie an
ledning till övergång från privatdrift till statsdrift. tillräcklig an
eu annan Ti^nvaf''a,ndeU utiH motionärernas förslag är också efter allt att döma
eu annan, an ovan berörda skal giva vid handen. Detta bestyrkes av den
riksdag ''och Sff riffa? 7j?an-de’- S°m *V “otionärer väcktes vid 1917 års
n.mrn.f’r h i.Äii k hänvisning göres i den nu väckta motionen. I nämnda
nyttaavTrÄ*" SåS01? en,klok ekon°misk politik att »undan för undan draga
vad som Hmnlten ffareubeter samt att göra till allmän och statlig egendom
drivas för dÄf kaU “formas 1 ett sådant system, för att av det allmänna
näZa uteått rTn11^8 **1™*''- , Av de«a Utlåtaude ^ framgå, att motiodei
sociaUshska ni ekonomiska uppfattning, som plägar betecknas såsom
aen socialistiska, och som innebar, att produktionen bör i möjligaste mån övertagas
av det allmänna, d. v. s. stat eller kommun.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 12 sand. 2 avd. 28 höft, (Nr. BO.) 3
18 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr oO.
Motionen innebär följaktligen ett från motionärernas utgångspunkter naturligt
och konsekvent försök att på ett visst industriellt område införa statlig piodfktfon
och dymedelst främja och förbereda en meta övergång M det
«SJSS^sv^#SÄ«S2S
ssiMtrsÄa^tShiSa---
Så iCkÄ?ckofar fr^a'' om motpoÄg av''vis produktion i fiskalisk!
S5T
ÄÄ ä
ligt än det hittills tillämpade, så att varan kan till 1 ig I fläder till
skaffenhet tillhandahållas allmänheten. Att borttagandet förbättrade till
nedbringande
av Pjo^^ekostnaderna
agnatmattmverk-a fordrande och försämrande pä P~a“k“““mSEatt dtnna
natur och torde jämväl av motionärerna medgivas Men man ^ ^ förenade
olägenhet mer än uppväges av andra gynnsamma ve k g _ framhålla hummel
statsproduktionen. Härvid plägar
tionskostnad och forsalfuingspris. kan tillraätos dess» synpunkter.
v,„ förbund" framhålla såsom synnerligen''^anmärkningsvärt, .it desamma , «H
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första ''"“t™ tillfälliga utskottv Wfttafe AV .y«. l«,
deles sfr8kild £rad sakna tillämplighet just på sockerproduktionen Den driftskoncentiation
som man genom införande av statsdrift vill ernå finnes hör redan
genomförd. Och den möjlighet till kontroll och begränsn ng av Droduk ion
vinsten, vars ernående skulle bliva en av do fram»». i proauktions
förefinnes
också, i det statsmakterna genom sin rätt att radera
kunna fullständigt kontrollera vinsten av sockerindustrien o?h förhindra aUdeTn"
överstiger vad som anses skäligt. Monopoliseringen av sockorindustrien ist,
ens hand skulle alltså innebära borttagande av det privata intresset och dettas
välgörande verkningar på produktionen, utan att härför erhölles någon komne,
sation genom tillverkningens ökade koncentration eller företagarevSosreduce''
ring. Det befinnes alltså, att även från deras ståndpunkt, som i urinc“d äro an''
hangare till införande av statsdrift i produktionen, speciellt av nödvänXhetsvå''
oi sockerindustrien är den produktionsgren, som härvid sist borde ifrågakomma
de foidelar av koncentration och vinstkontroll, som man i främsta rummet
fö re fh! tliga g 6 n °m ^driften, för nämnda industris’ vidkommandeTo redan nu
Härtill kommer, att betodlingeu, vilken alltid måste utföra °rundvalen för
KSgÄÄtÄ • -x
Saf“V*- Stklf''
mstnens oveitagande fullt kommer att motsvara svenska sockerfabriksaktieho
naae att förränta, alltså icke bliva mindre. Och då enligt vad all erfarenhet o-i
ver vid handen Övriga produktionskostnader med staten såsom företagare säker
hgen skulle okas, så skulle efter förbundets mening den praktika föliden av
Ä “> —W. *>***» * «U dyrare sfckerpÄerÖS
uHq]aMel
Setöd av deV0Van anförda får förbundet såsom sin bestämda mening
uttala att en monopolisering i statens hand av sockerindustrien i och för sm
lig Ä Ä ht?* tlU Skadi d6t allmärma- Icke mindre betänk"
tvivel skulle medföra §för df geD,°m- f ödesdiSra konsekvenser som den utan
stkhoirtr!^, må8 ,,Klus,r''eM at™kn°* “h
Sveriges industriförbund
C. RAMSTRÖM.
Axel Hultkrantz.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.