Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

1918-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1918:4, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

Motionen.

Utskottet.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1918 kl. 4 e. m.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 4, i anledning

av väckt motion om beredande av rätt för officerare

med flere att i vissa fall använda militärbiljett vid

tjänstledighetsresor.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 61, har herr Hans Ericson m. fl. anhållit, att

riksdagen måtte hos|Kungl. Maj:t hemställa om sådana ändringar i nu

gällande bestämmelser, att dels den underofficerare med vederlikar nu

tillkommande rätten att vid vissa fall använda militärbiljett vid tjänstledighetsresor

må utsträckas även till officerare med vederlikar; dels

officerare och underofficerare med vederlikar, vilka tillhöra inom Yl

arméfördelningsområdet eller Bodens fästning förlagt truppförband (anstalt),

må medgivas rätt att högst två gånger årligen å statens järnvägar

använda militärhiljett för tjänstledighetsresa av minst 300 kilometers

längd.

Beträffande motiveringen tillåter utskottet sig hänvisa till motionen.

Utskottet har fått mottaga i vederbörlig ordning begärda yttranden

i ärendet från kungl. järnvägsstyrelsen, kungl. arméförvaltningen och

chefen för generalstaben.

Kungl. järn- Järnvägsstyrelsen framhåller i sitt yttrande, att skäl icke av motiovägsstyrdsens

närerna förebragts, som kunna föranleda styrelsen att frångå sin vid

avgivande av underdånigt utlåtande angående nytt förslag till militär
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 5

taxa den 4 juli 1910 uttalade uppfattning, att den rätt till truppbiljett

vid resa till och från hemorten under tjänstledighet, som dittills tillkommit

underbefäl och manskap, tillhörande armén eller flottan, icke

borde utsträckas till officerare och vederlikar. Grunden till att detta

medgivande lämnats underofficerare och manskap hade varit, att det ansetts

önskvärt att genom nedsättning av biljettpriset söka hjälpa dessa

svagt aylönade och i övrigt i ekonomiskt avseende i allmänhet mindre

väl lottade kategorier av militärpersonalen att under den tid, då de på

grund av kommmendering nödgats lämna sina hem, för att kanske

under längre tid vistas å en måhända därifrån långt belägen kommenderingsort,

kunna vid inträffande ledighet få besöka sina hemorter. Dessa

skäl ansåge styrelsen icke kunna föreligga i fråga om officerare och vederlikar

åtminstone i högre grad än i fråga om andra tjänstemän, vilka,

därest ifrågavarande förmåner utsträcktes till officerare, med fog syntes

kunna göra anspråk på enahanda medgivande.

Beträffande motionärernas framhållande av, att tjänstgöringen i

Norrland skulle nödvändiggöra rekreationsvistelse i sydligare nejder och

på grund härav officerarnes och underofficerarnes resor till sydligare

delar av landet borde underlättas, hänvisar styrelsen till sitt underdåniga

utlåtande av den 19 maj 1917 i anledning av chefens för Norrbottens

regemente framställning om avgiftsfria resor i dylikt syfte för officerare

och underofficerare vid regementet jämte husfolk, av vilket utlåtande

framginge, att, därest det skulle anses föreligga skäl att för tillmötesgående

av den i och för sig behjärtansvärda framställningen vidtaga särskilda

åtgärder, för att officerare och underofficerare med vederlikar, tillhörande

Bodens garnison, skulle kunna företaga rekreationsresor till mellersta

och södra delarna av riket, varemot styrelsen för sin del intet hade att

erinra, avgiftslättnaden icke borde utgå i den form, att statens järnvägar

helt och hållet eller till någon del finge avstå från dem tillkommande

befordringavgifter, vilket förfarande innebure, att statens järnvägar finge

bära kostnader, som rätteligen borde gäldas av annan statsinstitution.

Arméförvaltningen anser rättvisa och billighet tala för att i möjligaste

mån tjänstledighetsresors företagande till hemorten underlättas även

för officerare och vederlikar, då denna personal i åtskilliga fall, såsom

vid regementen, vilka ännu icke erhållit kaserner, under rekrytskolor

ävensom vid kommenderingar till vinterövningar i Norrland samt till

Kungl arméförvaltningens

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

särskilda skolor ro. m., måste under längre eller kortare tid vistas på

en måhända långt från sin hemort belägen plats.

I anledning av motionärernas förslag om sådana ändringar i gällande

bestämmelser, att officerare och underofficerare med vederlikar,

vilka tillhöra Yl arméfördelningsområdet eller inom Bodens fästning förlagt

truppförband (anstalt) måtte medgivas rätt att högst två gånger årligen

å statens järnvägar använda militärbiljett för tjänstledighetsresa av

minst 300 kilometers längd, erinrar arméförvaltningen om, att chefen

för Norrbottens regemente i underdånig skrivelse den 1 mars 1917,

under anförande av enahanda skäl, som motionärerna till stöd för motionen

åberopat, hemställt, att officerare och underofficerare vid regementet

med sitt husfolk måtte årligen beviljas minst en, helst två fria resor,

eller resor till väsentligt nedsatta pris å statens järnvägar, varje dylik

resa dock icke understigande 60 kilometers väglängd, samt att vid beviljandet

av det från och med år 1915 beslutade provisoriska avlöningstillägget

åt officerare och underofficerare med vederlikar vid Bodens

trupper hänsyn torde hava tagits till, bland annat, Bodens avskilda belägenhet

och den betydliga kostnaden för resor till landets sydligare

delar. Ehuru det i framställningen omförmälda ändamål sålunda finge

anses vara i viss mån tillgodosett, ansåge arméförvaltningen dock, att de

i framställningen anförda skälen kunde tala för tillerkännande åt till

Boden förlagda officerare och underofficerare av någon ytterligare särskild

förmån. Arméförvaltningens civila departement hade ansett den

lämpligaste formen för beredande av sådan förmån icke blott åt officerare

och underofficerare vid Norrbottens regemente, utan åt samtliga

officerare och underofficerare med vederlikar vid Bodens trupper vara

en skälig förhöjning av det provisoriska avlöningstilläggets belopp, en

åtgärd, som emellertid endast efter framställning till riksdagen kunde

genomföras.

Arméförvaltningen ansåge syftet med motionen jämväl i denna del

synnerligen beaktansvärd och uttalade sig, i anslutning till vad civila

departementet anfört, för att den ifrågasatta förmånen borde utgå i form

av ortstillägg eller annan dylik avlöningshöjning samt tagas under övervägande

i samband med frågan om en blivande lönereglering för arméns

och flottans personal.

Vid föredragning den 29 juli 1917 har, enligt vad utskottet inhämtat,

Kungl. Maj:t besluta, att ärendet i sistnämnda del skulle överlämnas

till de sakkunniga, som bemyndigats att inom lantförsvars- och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4. 7

sjöförsvarsdepartementen biträda med verkställande av utredning och utarbetande

av förslag rörande tillfällig löneförbättring från och med år

1918 åt viss personal vid armén och flottan.

Efter att hava redogjort för de medgivanden, som förut i särskilda

fall lämnats även officerare med vederlikar att färdas å militärbiljett, så- rande.

ledes till väsentligt nedsatt pris, en förmån som vid tjänstledighetsresor

finnes fastslagen i flera länder, särskilt i Tyskland och Frankrike,

yttrar chefen för Generalstaben följande:

»Utan tvivel vore det en stor lättnad i ekonomiskt avseende för de

officerare, som äro kommenderade utom sin vanliga tjänstgöringsort, att

i likhet med underofficerare få använda militärbiljett för tjänstledighetsresa

till och från hemorten, liksom det för officerare inom VI arméfördelningen

och Bodens trupper helt visst vore en uppmuntran att, såsom

föreslagits, högst två gånger årligen få göra en tjänstledighetsresa

fram och åter av minst 300 kilometers väglängd å militärbiljett.

Jag kan fördenskull ej annat än instämma i den förevarande motionens

syfte.

Då emellertid militära järnvägsreglementet föreskriver, att vid tjänstledighetsresa

uniform skall bäras, och att sådan resa endast får ske i III

klass, torde det samtidigt böra tagas i övervägande, huruvida icke bestämmelsen

om uniforms bärande bör borttagas för officerare och underofficerare,

samt rätt medgivas dessa båda kategorier att även vid tjänstledighetsresor

färdas i II klass vagn.»

Utskottet håller före, att motionärernas framställning i bägge dess Utskottets yttdelar

är förtjänt av beaktande, och att även för officerare med vederlikar randetjänstledighetsresors

företagande till deras respektive hemorter bör från

statens sida på något sätt underlättas. Detta torde lämpligen kunna ske

i den av arméförvaltningen föreslagna formen och således tagas i övervägande

i samband med den lönereglering, vartill förslag är under utarbetande.

Då emellertid frågan till åtminstone sin senare del redan

hänskjutits till beaktande av tillkallade sakkunnige, vilka ej torde underlåta

att taga densamma i hela dess omfattning under övervägande, finner

utskottet icke anledning för närvarande föreligga att hemställa om

en riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte, utan får

föreslå,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

att förevarande motion icke måtte till någon

första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1918.

På utskottets vägnar:

OSKAR NYLÄNDER.

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet hava närvarit: herrar Nyländer, Danström,

Larson*, Kjellgren, Tisell, Ström* och Welander*.

* Hava icke närvarit vid utlåtandets justering.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.