Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till en odling sorganisation jämte 7 i ämnet väckta motioner.

1918-03-11 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till en odling sorganisation jämte 7 i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1918 kl. pa 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till en odling sorganisation jämte 7 i ämnet väckta

motioner.

I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 92, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för en

odlingsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med det av chefen

för jordbruksdepartementet tillstyrkta förslag anvisa under nionde huvudtiteln
dels

å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag av 800,000 kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 800,000 kronor.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll anfört följande:

»Sedan Kungl. Maj:t den 7 december 1917 bemyndigat mig att

tillkalla högst nio sakkunniga personer för att skyndsamt verkställa utredning

och avgiva förslag angående de åtgärder, som från statens sida

borde vidtagas för främjande av jordbrukets och dess binäringars produktion,

särskilt under skördeåret 1918, samt vad med denna fråga ägde

sammanhang, tillkallade jag samma dag för detta ändamål ledamoten

av folkhushållningskommissionen professorn Nils Hansson, vice ordföranden

i samma kommission rådmannen Knut Dahlberg, professorn

Carl Filip Gunnar Andersson, godsägaren Nils Kleen, direktören Johan

Gustaf J:son Leufvén, fabriksdisponenten Per Andersson, ledamöterna

åt riksdagens ajidra kammare Johan Rehn och Per Henning Sjöblom

samt landstingsmannen P. Stensson i Fléninge.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 13 höft. (Nr 27.)

i

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Produktions
kommittén.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Vid anmälan den 14 januari 1918 av de anslagsfrågor, som beröra

tilläggsstaten för innevarande år, anförde jag under punkten 35, att

vissa förslag torde inom kort vara att förvänta från nämnda sakkunniga

och att medel borde finnas beräknade å budgeten för genomförande av

de åtgärder, som med anledning härav kunde bliva beslutade. För detta

ändamål och med anledning av en av lantbruksstyrelsen gjord framställning

om anvisande av 3 miljoner kronor till räntefria lån för tillhandahållande

av förädlade utsäden ansåg jag ett förslagsanslag av 5

miljoner kronor böra beräknas, men anförde tillika, att chefen för finansdepartementet

meddelat mig, att, därest med anledning av blivande

förslag från bemälda sakkunniga större anslag skulle finnas böra föreslås,

budgeten icke torde lägga hinder i vägen därför.

Nu hava bemälda sakkunniga — vilka allmänheligen benämnas

produktionskommittén — i en till mig ställd skrivelse den 9 februari

1918 anfört följande:

»Produktionskommittén har i uppdrag att, efter övervägande, avgiva förslag

till åtgärder, ägnade att dels befordra jordbruksproduktionen i den riktning, som

med hänsyn till tidsläget bör anses vara för det allmänna mest gagnelig, dels ock

i möjligaste mån öka produktionen. Givet är, att, i den mån utvägar i nämnda

hänseenden utfinnas, det är av största vikt, att kunskap därom sprides till i första

hand dem, av vilkas arbete denna produktion är beroende. Kommittén har för den

skull fattat såsom en av sina ej minst viktiga uppgifter att besörja, att en efter

situationen lämpad upplysningsverksamhet kommer till stånd bland landets jordbrukare.

Vissa av de åtgärder, som i sådant avseende från kommitténs sida vidtagits,

hava redan efter framställning av kommittén varit föremål för herr statsrådets

bedömande.

Huru betydelsefull en genom offentliga föredrag, undervisning av jordbrukskonsulenter

eller broschyrer förmedlad upplysningsverksamhet än må vara, torde

den dock ej vara tillfyllest för här avsedda ändamål. Det enligt kommitténs mening

allra viktigaste är, att en planmässigt ordnad på samma gång rådgivande som i

viss mening agitatorisk verksamhet av direkt personlig art kommer till stånd, en

verksamhet således, som, huru omfattande den än är, dock alltid riktar sig mot de

speciella fallen, personliga och lokala.

Den invändning kommer tvivelsutan att göras på sina håll, att jordbrukarna

icke äro i behov av sådana råd och att de själva därförutan bäst förstå, huru de böra

handhava sitt odlingsarbete. Denna invändning är emellertid icke riktig. Det är ju

icke möjligt eller tänkbart, att de för hela vår ekonomiska tillvaro omstörtande förhållanden,

i vilka vi leva, skulle utan några som helst upplysningar, råd och anvisningar

kunna bedömas och inses av alla våra lantmän. Redan den omständigheten,

att vissa för produktionen erforderliga varor, såsom gödning och vissa slag av utsäde,

kunna tillhandahållas endast i mycket begränsad omfattning, föranleder givetvis,

att åt odlingen måste ägnas en omsikt, vars beskaffenhet liäver mångahanda

slag av överväganden; så ock nödvändigheten av att andra (proportioner än tillforne

anläggas på förhållandet mellan den vegetabiliska och den animaliska pro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

3

duktionen, mellan odlingen av brödsäd, potatis och andra för direkt mänsklig näring

avsedda förnödenheter å ena sidan samt foderväxter å den andra. Statens mångahanda

åtgöranden för produktionens främjande kunna näppeligen antagas komma

att, utan särskild upplysning och rådplägning, till sin allmänna innebörd såväl som

j sina detaljer inses av alla dem, för vilka do äro avsedda. I den män förslag till

lokala anordningar på jordbruksområdet finnas böra underställas vederbörande myndigheter,

torde det ofta nog vara av'' nöden, att tillfälle till biträde härvid, såväl med

hänsyn till initiativ som annorledes, finnes tillgängligt för dem det vederbör. 1 sådana

fall, där brist på företagsamhet eller arbetsvilja åstadkommit minskning av

odlingen eller t. o m. verklig vanhävd, är det uppenbarligen av stor vikt, att de

i frågakommande jordbruk orna varda i törsta hand genom personlig påverkan övertygade

om nödvändigheten av missförhållandenas avhjälpande.

för att upplysningar, råd och uppmaningar av här avsedd innebörd skola

medföra det bästa resultat, är det emellertid av vikt, att desamma meddelas under

sådana former och från sådant håll, att de mötas med verkligt förtroende. Det

bör vara jordbrukarna själva, som till landets och eget gagn handhava det upplysnings-

och rådgivningsarbete, varom här är fråga.

Då kommittén anser sig böra göra förslag om särskild organisation av berörda

arbete, förbiser kommittén icke. att olika slag av offentliga organ redan för

närvarande handhava uppgifter av hithörande slag. De ordinarie myndigheter och

korporationer, som här ifrågakomma, äro framför allt lantbruksstyrelsen och hushållningssällskapen

med deras underavdelningar och tjänstemän samt även länsstyrelserna.

Härtill komma så de av tidsläget skapade organen för det statliga kristidsarbetets

liandhavande. Folkhushållningskommissionens uppgift är ingalunda endast

att vara en ransonerande och konsumtionsreglerande myndighet. Dess uppgift är

och måste med nödvändighet i lika mån vara att därjämte stödja arbetet för åstadkommande

av den produktion, som utgör förutsättningen för befolkningens nödtorftiga

uppehälle. Kommissionen har att tillse, att jordbrukarna få i tillräcklig

myckenhet behålla sadana produkter, som de för egen räkning behöva. Den besörjer,

att jordbrukarna tillhandahållas utsäde, fodermedel, gödningsämnen med flera förnödenheter,

i den man tillgangarna förslå och behovet kräver. Den är överhuvudtaget

ansvarig för a tf de statliga ingripandena för folkförsörjningens tillgodoseende

anordnas på sådant/ sätt, att produktionsarbetet därigenom ej lider, i varje fall ej

mera än nöden tvingar. I orterna har kommissionen lokala organ till sitt förfogande,

i första hand länsorganen, livsmedelsstyrelserna, till vilka äro knutna de av

jordbrukets förtroendemän sammansatta jordbruksråden, samt vidare de kommunala

livsmedelsnämnderna, Enligt gällande förordning skall inom varje livsmedelsnämnd

vara företrädd bland annat sakkunskap i fråga om produktion av livsmedel, och

ingår det i livsmedelsstyrelsernas och livsmedelsnämndernas allmänna instruktion,

att »draga försorg om och öva tillsyn över hushållningen med näringsmedel». Genom

industrikommissionen, stundom i samarbete med lantbruksstyrelsen och folkhushållningskommissionen,

tillhandahållas jordbruket varjehanda förnödenheter såsom

motoroljor, fotogen, karbid, järn, redskap, cement. För tillhandahållande av den

viktiga förnödenhet, som utgöres av den mänskliga arbetskraften, äro särskilda

organisationsåtgärder vidtagna. Hela landet är omspunnet av ett nät av samarbetande

lokala arbetsförmedlingsanstalter, vilka äga sitt centrum hos socialstyrelsen.

Dessutom hava särskilda anordningar företagits med syftet att möjliggöra skyndsamt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

organiserande av en frivillig beredskap för tillgodoseende av arbetskraft till jordbruket.

För sådant ändamål hava inrättats dels i anknytning till livsmedelsstyrelserna

särskilda länsutskott, dels ock kommunala utskott.

Givetvis är det av stor vikt, att det administrativa arbete, som nu omförmälda

organ av olika slag hava sig anförtrott, icke bringas i oordning genom

skapandet av ytterligare organ, vars uppgifter skulle komma att endels sammanfalla

med eller skära de redan förefintligas. Med beaktande av denna synpunkt

och oaktat den redan förut månghövdade beskaffenheten av de°statliga eller kommunala

organ, ordinarie eller tillfälliga, i vilkas uppgifter ingår att biträda jordbruksnäringen,

kan kommittén dock icke underlåta att vara av den mening, att

plats bör beredas för ytterligare en organisation, vars uppjifter emellertid böra

noga begränsas och vilken bör i sitt arbete vara anknuten till och samverka med

de redan befintliga.

Denna organisations uppgift bör i huvudsak vara den ovan av kommittén

antydda att inom den jordbruksidkande befolkningen öva rådgivande och manande

verksamhet med avseende å den svenska jordens utnyttjande pa med hänsyn till

tidsläget bästa sätt samt även att, i den mån omständigheterna därtill föranleda,

avgiva förslag eller framställningar till odlingsarbetets fromma eller lämna biträde

vid sådana framställningars upprättande. Emellertid torde det härjämte böra åligga

den nya organisationen att, i den mån därom förordnas, tillhandagå det allmänna

med hjälp vid det administrativa ordnandet av dess av kristidsförhållandena föranledda,

odlingsstödjande verksamhet (exempelvis där denna gives form av odlingseller

dikningsbidrag).

Såsom redan nämnts anser kommittén det vara av vikt, att tyngdpunkten

av ifrågavarande verksamhet lägges på det lokala och personliga arbetet liksom

även att detsamma handhaves av jordbruksnäringens egna förtroendemän. För

uppehållande av enhetlighet och för åstadkommande av nödig sammanhållning och

samverkan är emellertid av nöden, att utöver de rent lokala organen inrättas särskilda

organ för större områden.

Yad nu först augår de i egentlig mening lokala organen vill kommittén

föreslå, att inom en var av rikets landskommuner (socknar) inrättas en odlingsnämnd.

Denna bör bestå av tre eller i större kommuner "högst fem aktade och

kunniga jordbrukare. Densamma .torde lämpligen utses sålunda, att hushållningssällskapet

(förvaltningsutskottet), på nådigt uppdrag, anmodar ordföranden i kommunalstämman

att till ett möte sammankalla kommunens jordbrukare, samt att vid

detta möte, som bör ledas av stämmans ordförande, de närvarande jordbrukarna,

vilka böra utöva sin rösträtt efter huvudtal, besluta om antalet av odlingsnämndens

ledamöter och därefter utse ledamöterna. Såsom jordbrukare torde höra anses en

var man eller kvinna, som inom socknen är taxerad till bevillning för inkomst av

jordbruksfastighet. Med hänsyn till nämndens uppgifter och betydelsen av att hela

institutionen gives en i möjligaste mån frivillig eller i varje fall föga formbunden

karaktär, synas närmare bestämmelser i fråga om sättet för nämndens utseende

icke vara av nöden. Emellertid kan kommittén icke underlåta att betona betydelsen

av att kommunerna vinnlägga sig om att i odlingsnämnderna insätta handlingskraftiga,

gärna yngre män samt att därvid tillgodogöra sig de kunskaper i fråga

om tidsenligt lantbruk, vilka — såsom direkt följd av den ny tida lantbruksundervisningen

eller eljest — äro att finna inom orten. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet* utlåtande Sr 27.

ö

Av största vikt är, att ett förtroendefullt samarbete äger rum mellan kommunens

livsmedelsnämnd och odlingsnämnd. Redan från den synpunkten synes det

vara lämpligt, att en av livsmedelsnämndens ledamöter beredes säte även i odlingsnämnden.

Föreskrift härom synes dock näppeligen vara av nöden. Däremot torde

det böra lämnas den uttryckliga anvisning, att livsmedelsnämnden och odlingsnämnden

skola, i den mån det gemensamma arbetet därtill föranleder, hålla gemensamma

sammanträden samt att dylikt gemensamt sammanträde skall äga rum, där

så från någondera sidan påkallas.

Odlingsnämndernas uppgift torde böra sålunda sammanfattas:

1) att giva kommunens jordbrukare råd och anvisningar

angående den odlade jordens utnyttjande på bästa sätt och de växtslag,

som särskilt med hänsyn till kristidsförhållandena företrädesvis böra

odlas;

angående den naturliga gödselns lämpliga tillvaratagande och behandling;
angående

anskaffande av fullgott utsäde, konstgjorda gödselmedel,

jordbruksredskap och maskiner med bränsle och smörjoljor, arbetskraft,

hästar och foder såväl särskilt för odlingsföretag, varom under 2) här

nedan förmäles, som även eljest;

2) att samråda med vederbörande jordbrukare inom kommunen angående de

åtgärder, som å särskilda egendomar böra och kunna vidtagas för vinnande av ny

odlingsmark genom röjning av hag- eller skogsmark för dess iordningställande till

rationell betesmark eller genom uppodling av skogs-, hed- eller ljungmark eller

genom avdikning av ängar, mossar eller annan sidlänt mark samt, i den mån statsbidrag

eller annat statligt understöd för dylikt arbetes verkställande finnes av nöden,

lämna jordbrukaren sitt biträde och stöd härutinnan;

3) att övervaka, att jorden inom kommunen ordentligt skötes, och, om försummelse

härutinnan iakttages, med alla till buds varande medel verka för att

nöjaktig brukning kommer till stånd, i sista hand genom att om missförhållandet

göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshavande med förslag till de åtgärder,

som från det allmännas sida synes påkallade för jordens upphjälpande ur vanhävden;

4) att tillhandahålla odlingsråd och de myndigheter, varom nedan förmäles.

de uppgifter angående jordbruksförhållandena inom kommunen, som av dem begäras,

samt hos odlingsrådet göra de anmälningar och förslag, som av omständigheterna

påkallas; och

5) att, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnar, tillhandagå staten med hjäR*«

vid det administrativa ordnandet av dess verksamhet för odlingsarbetets främjande,

samt att i övrigt övervaka, att de åtgärder till jordbrukets fromma, som i:.om

kommunen från det allmännas sida föreskrivas eller påfordras, varda vidtagna och,

i händelse av försummelse härutinnan, hos vederbörande myndighet därom göra

anmälan.

Några bestämda eller utförliga anvisningar angående det sätt, varpå odlings

nämnden bör gå till väga för fyllandet av sin uppgift, torde ej böra givas av

Kungl. Maj:t. I den mån sådana anvisningar bliva av nöden, lära desamma lämpligast

böra lämnas av de odlingsråd och övriga myndigheter, om vilka kommittén

nedan kommer att vidare uttala sig. Givetvis blir odlingsnämndens arfsrätt

väsentligen beroende av de lokala och personliga förhållandena inom kommunen. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

vissa fall kunna allmänna sammankomster och rådslag befinnas lämpligast, i andra

fall personliga besök hos enskilda odlare.

För att odlingsnämnderna skola kunna bedriva sitt arbete med tillbörlig

kraft är det enligt kommitténs mening nödvändigt, att ledamöterna bercdes ekonomisk

ersättning av staten, oberoende av det bidrag, vederbörande kommun kan

vara villig lämna. Denna ersättning synes lämpligen kunna utgå dels i form av

ett grundanslag, avsett att i första hand utgöra vederlag för de med nämndernas

arbete förenade direkta utgifterna samt vidare för arbetet med tillsyn över odlingsföretag

inom kommunen, dels i form av ett tilläggsanslag, som står i visst förhållande

till arealen av den mark, som genom nämndernas bedrivande göres till

föremål för odling. Grundanslaget, som förskottsvis bör utbetalas till nämnderna

efter vederbörande odlingsråds bestämmande, kan lämpligen fastställas till ett årligt

belopp växlande mellan 50 och 150 kronor för varje nämnd, beroende på arbetets

omfattning, sådan denna av odlingsrådet kan beräknas med ledning av brukningsdelarnas

antal inom vederbörande kommun, kommunens storlek o. s. v.

Tilläggsanslaget synes kunna bestämmas till 5 kronor årligen för varje hektar

jord, som uppodlas, vare sig det gäller odlingsföretag å fastmarks-, myr- eller torvjord,

torrläggning av sidlänta ängar, förbättring av betes- och ängsmarker eller

täckdikning.

För städernas och köpingarnas del synes icke oundgängligen behövligt att

inrätta särskilda odlingsnämnder. Livsmedelsnämnderna därstädes böra emellertid

ägna sitt intresse jämväl åt odlingen av jordbruksegendomarna inom samhället; och

på vissa håll torde lämpligt vara, att livsmedelsnämnden tillsätter en odlingsnämnd

av några jordbrukssakkunniga personer med enahanda uppgifter, som för odlingsnämnderna

på landsbygden här föreslagits. Denna odlingsnämnd bör givetvis ej

förväxlas med det planteringsråd, vars inrättande i städerna och vissa andra samhällen

kommittén i särskild skrivelse tillrått. Medan odlingsnämnden skulle hava

till uppgift att verka för höjandet av det jordbruk i egentlig mening, som idkas å

stadssamhällenas rent lantliga och ofta mycket omfattande ytterområden, bör planteringsrådets

arbete vara begränsat till den koloniträdgårds- och potatislandsodling.

som bör uppmuntras inom den icke jordbruksidkande befolkningen.

För att sammanhålla och leda odlingsnämndernas arbete och i viss mån

även övervaka detsamma bör enligt kommitténs mening inom varje hushållningssällskapsområde

tillsättas ett särskilt odlingsråd.

På anmodan av Kungl. Maj:t torde varje hushållningssällskaps förvaltningsutskott

böra utse ett sådant odlingsråd, bestående av ordförande och fyra andra

ledamöter jämte två suppleanter för dem. Onskligt är, att ledamöter av det redan

förefintliga jordbruksrådet. om deras tid och läggning det medgiva, tagas i anspråk

även för denna uppgift. I varje fall torde böra bestämmas, att minst en av

jordbruksrådets ledamöter bör jämväl vara ledamot av odlingsrådet. Uttryckligen

bör dessutom föreskrivas, att ett intimt samarbete bör anordnas mellan dessa båda

råd samt att desamma böra gemensamt sammanträda, då detta från endera sidan

påkallas.

Odlingsrådens uppgifter torde böra sålunda sammanfattas:

Odlingsråd åligger :

1) att inom sitt område meddela råd och upplysningar angående den odlade

jordens användning med hänsyn till därstädes rådande förhållanden;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

7

2) att, såväl på oget initiativ som efter förslag av odlingsnäinnd, undersöka

möjligheterna av nyodling och dikning, verka för sådana arhetens anordnande och,

där så kräves, hos Kungl. Maj:t göra framställning angående understöd åt dylikt

arbete;

3) att övervaka, att jorden inom området ordentligt skötes, arbeta för att

försumlighet härutinnan rättas, och, om så finnes nödigt, hos Kungl. Maj:ts befallningsliavande

för vederbörlig åtgärd anmäla förekommande fall av vanhävd:

4) att tillhandahålla vederbörande myndigheter de uppgifter angående jordbruksförhållandena

inom området, som av dem begäras, samt hos dem göra de anmälningar

och förslag, som av omständigheterna påkallas;

5) att, i den mån Kungl. Maj:t därom förordnar, tillhandagå staten med hjälp

vid det administrativa ordnandet av dess verksamhet för odlingsarbetets främjande;

och

6) att i allmänhet leda och övervaka odlingsnämndernas verksamhet samt i

övrigt verka för nyttig odlings främjande inom distrikten.

Kommittén anser nödvändigt och förutsätter, att odlingsråden av hushållningssällskapen

berättigas att anlita biträde av såväl dessas jordbrukskonsulenter

och andra befattningshavare som även statens lantbruksingenjörer. För ersättning

åt sådant biträde ävensom för sekreterararbete, trycksaker, skrivmaterialier och

andra expenser torde böra redan från början ställas medel till odlingsrådens förfogande.

Det torde vara erforderligt, att odlingsrådets ledamöter, som i allmänhet

måste - vidkännas resekostnader för att kunna deltaga i rådets sammanträden och

som dessutom torde ofta nog komma att för fullgörande av sitt värv företaga resor

inom området, berättigas att av allmänna medel åtnjuta ersättning för dylik resekostnad.

Denna ersättning torde lämpligen böra utgå med dagtraktamente av 15

kronor samt för resekostnad enligt fjärde klassen i resereglemente!.

Kommittén får föreslå, att dels odlingsrådens ledamöter och suppleanter berättigas

till ersättning enligt vederbörligen attesterade räkningar, avfattade i överensstämmelse

med ovan angivna grunder, dels ock till varje odlingsråd, för bestridande

av rådets ovan omförmälda utgifter, ställes till förfogande ett begynnelseanslag

av högst 5,000 kronor.

De organisatoriska åtgärder, varom kommittén nu gjort förslag, åsyfta närmast

främjandet av jordbruksproduktionen i första hand redan under innevarande

år och vidare under kristiden. I vad mån åtgärderna kunna anses vara av beskaffenhet

att, om ock till äventyrs i endels annan gestaltning, bibehållas jämväl under

en längre framtid, lärer icke vara erforderligt att nu överväga. Tills vidare torde

den föreslagna organisationen böra anses såsom en kristidsanordning och bedömas

därefter.

Detta förhållande hänvisar med mycken bestämdhet på nödvändigheten av

att den nya organisationen beredes anknytning icke blott till de myndigheter, som

jämväl under normalt tidsläge hava odlings- och i allmänhet jordbruksintressets

främjande till uppgift, således i första hand lantbruksstyrelsen, utan jämväl till de

särskilda under kristiden inrättade statsinstitutioner, i vilkas uppdrag ingår at.t i

ett eller annat avseende tillgodose jordbrukets behov eller vilka i varje fall i sitt

arbete beröra jämväl jordbrukets intressen. Av sådana krigstidsorgan äro att nämna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

industrikommissionen, arbetslöshetskommissionen, bränslekommissionen samt framför

allt folkhushållningskommissionen. Att denna sistnämnda kommissions ransonerande

och fördelande arbete är allenast den ena sidan av dess uppgift och att den

andra är produktionsarbetets stödjande, därom har kommittén redan erinrat.

Självklart är, att de odlingsråd, om vilka kommittén gjort förslag, måste,

liksom övriga av hushållningssällskapen eller i anslutning till dem inrättade förvaltningsorgan

eller anställda befattningshavare, stå i nära kontakt med lantbruksstyrelsen.

Särskilt tänker kommittén härvid på vissa administrativa uppgifter,

vilka torde böra anförtros åt odlingsråden och under deras ledning odlingsnämnderna.

framför allt handläggningen av frågor om sådana statsbidrag till odlings- eller avdikningsarbetens

utförande, varom kommittén avser att inkomma med förslag.

Lantbruksstyrelsens befattning med de ärenden av enahanda eller snarlik innebörd,

vilka föranledas av den verksamhet, som staten redan utövar till jordbrukets stödjande,

gör det enligt kommitténs mening oundgängligt, att styrelsens arbetskraft

och intresse tagas i anspråk jämväl för de åtgärder av mera tillfällig och av kristidsförhållandena

betingad beskaffenhet, varom nu dessutom är fråga. Även i många

andra avseenden, såsom beträffande odlingsrådens och nämndernas rådgivande och

propagerande verksamhet, måste givetvis ett ganska intimt samarbete mellan dem

och styrelsen vara till båtnad och böra påräknas.

Ä andra sidan är samarbetet mellan de nu föreslagna lokalorganen samt

folkhushållningskommissionens lokalorgan och kommissionen själv ej mindre viktigt.

Kommissionen besitter bl. a. rådighet över eller förmåga att anskaffa och fördela

en stor del av de förnödenheter, som för produktionsarbetet erfordras, såsom fodervaror,

utsäde, gödselmedel samt jämväl, endels i samarbete med andra institutioner,

redskap, bränsle, oljor, arbetskraft m. in. Den har med sin under kristidsarbetet

förvärvade organisatoriska träning förskaffat sig hand över våra transportvägar och

transportmöjligheter. I kommissionens jordbruksavdelning är slutligen samlad en

rik erfarenhet och kunskap såväl om vårt jordbruk i allmänhet som angående dess

utveckling och livsbetingelser under nuvarande kristid.

Vägande skäl tala således för att den centrala ledningen av odlingsrådens

och odlingsnämndernas arbete utövas från såväl lantbruksstyrelsen som folkhushållningskommissionen.

Å andra sidan finner kommittén det emellertid vara synnerligen

angeläget, att ledningen göres enhetlig och icke splittras.

För ernående av önskad enhetlighet och kraft, utan att dock någon av de

institutioner, vilkas medverkan synes så nödvändig, nämligen lantbruksstyrelsen och

folkhushållningskommissionen, härifrån uteslutes, föreslår kommittén, att för ledandet

av odlingsrådens och odlingsnämndernas arbete inrättas en särskild statens odlingskommitté,

bestående av tre ledamöter, varav en utses av Kungl. Maj:t, en av lantbruksstyrelsen

bland styrelsens ledamöter och en av folkhushållningskommissionen

bland kommissionens ledamöter. Denna kommitté, som givetvis måste till sitt

biträde anställa tjänstemän och andra funktionärer, bör det åligga att fullgöra sitt

värv i intimt samarbete såväl framför allt med lantbruksstyrelsen och folkhushållningskommissionen

som jämväl med andra verk och myndigheter, i den mån det

erfordras. Genom dylikt intimt samarbete torde, om detsamma rätt bedrives, kommittén

faktiskt komma att kunna till sin hjälp påräkna all den samlade erfarenhet hos

åtminstone de båda verk, vilka genom sina ledamöter bliva i kommittén direkt företrädda.

Genom sin fåtalighet och sin mera tillfälliga prägel bör odlingskommittén äga

s. 9 Kontrollera mot PDF

.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

9

förutsättningar att handlägga förekommande ärenden visserligen icke mera grundligt,

men i stället mera snabbt än som för lantbruksstyrelsen i allmänhet torde vara

möjligt. Och snabbhet är här uppenbarligen av stor betydelse, (fenom sitt lösgörande

från den oerhörda mängd av arbetsuppgifter, som påvila folkhushållningskommissionen,

torde kommittén bättre, än denna .skulle kunnat, bliva i tillfälle att

koncentrera sig på de uppgifter, som komma att åt kommittén anförtros.

Produktionskommittén anser icke erforderligt göra något förslag angående

organiserandet av odlingskommittens kansli, ej heller om de penningmedel, som

måste ställas till odlingskommitténs förfogande för ändamålet. Odlingskommittén

själv torde lämpligast böra härom göra framställning.

Kommittén har sökt verkställa en approximativ uppskattning av de ärliga

kostnader, en organisation av här föreslagen art skulle komma att draga. Efter

ett grundbidrag av i medeltal 100 kronor för varje odlingsnämnd och ett tilläggsanslag

å 5 kronor per hektar för 70,000 hektar odlad och förbättrad mark skulle

kostnaderna för nämnderna uppgå till 580,000 kronor. För odlingsråden torde kunna

beräknas en årlig totalkostnad av c:a 200,000 kronor, vartill komma kostnaderna

för statens odlingskommitté, vilka lägst torde kunna uppskattas till 50,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för den här föreslagna organisationen skulle alltså

kunna beräknas till 830,000 kronor årligen.

På samma gång kommittén härmed underställer herr statsrådet sitt nu omförmälda

förslag till organisatoriska åtgärder för odlingsarbetets främjande, anser

sig kommittén böra betona vikten av att, därest den föreslagna anordningen skall

kunna bliva till gagn redan under innevarande år, åtgärd omedelbart vidtages för

densammas bringande i funktion. Synnerligen önskligt synes det kommittén, om

arbetet härmed kunde så påskyndas, att odlingsråden och odlingsnämnderna kunde

vara utsedda redan under innevarande månad.

Med åberopande av det anförda tillåter sig således kommittén vördsamt förorda,

att herr statsrådet måtte ofördröjligen dels hos Kungl. Maj:t hemställa om

godkännande av vad här föreslagits, i den mån detsamma är av beskaffenhet att

böra underställas Kungl. Maj:ts prövning, dels ock vidtaga de övriga åtgärder, som

finnas av nöden för de föreslagna anordningarnas åstadkommande.»

I utlåtande häröver deri 13 februari 1918 har lantbruksstyrelsen

anfört följande:

»Vad angår den av produktionskommittén föreslagna lokala organisationen

med odlingsnämnder och odlingsråd, har lantbruksstyrelsen’ icke något att mot densamma

erinra, då den synes kunna bidraga till att förenkla ärendenas handläggning

och i viss mån bereda ökad trygghet för de för odlingsändamål eventuellt anvisade

statsmedlens lämpligaste och mest verksamma användning. Därtill kommer, att

ifrågavarande såväl nämnder som råd säkerligen väl skulle lämpa sig att biträda

vid genomförande jämväl av andra statsåtgärder för jordbruksproduktionens ökning,

vilka enligt lantbruksstyrelsens mening böra och antagligen även komma att under

närmaste tid vidtagas.

Beträffande den föreslagna odlingskommittén skulle, — — — till dess handBihang

till riksdagens protokoll J918. 10 samt. 13 käft. (Nr 27.) 2

Lantbruksstyrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Reservation.

Departements
chefen.

läggning komma att hänskjutas frågor, som på det närmaste beröra lantbruksstyrelsens

såväl lantbruksbyrå som agrikulturtekniska byrå. Att under sådana förhållanden

bereda plats i nämnda kommitté åt endast eu av styrelsens ledamöter

synes icke komma att på önskvärt sätt underlätta och befordra det i frågor sådana

som de här föreliggande nödvändiga samarbetet med lantbruksstyrelsen. Enligt

lantbruksstyrelsens mening skulle förutsättningarna härför väsentligt ökas, om lantbruksstyrelsen

bleve representerad i nu ifrågavarande odlingskommitté på motsvarande

sätt som i den nu genom nådigt beslut den 21 september 1917 upprättade oljedelegationen,

vars ordförande är lantbruksstyrelsens chef och av vilken båda de

byråchefer i styrelsen äro ledamöter, som, för den händelse de ärenden delegationen

har att avgöra, handlades i lantbruksstyrelsen, där skulle föredraga dem. Av oljedelegationens

övriga ledamöter äro två utsedda av folkhushållningskommissionen och

två av industrikommissionen. Den erfarenhet, som vunnits rörande denna delegations

verksamhet, torde få anses odelat gynnsam.

Att, vid sidan av den redan befintliga såväl lokala som centrala administrationen.

för nu ifrågavarande ändamål upprätta särskilda tillfälliga organ kräver

givetvis avsevärda kostnader. Mot den av produktionskommittén i detta hänseende

uppgjorda kostnadsberäkningen finner lantbruksstyrelsen icke anledning till anmärkning.

I anslutning till det sålunda anförda får lantbruksstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t vid framläggande för riksdagen av proposition i

ärendet måtte taga hänsyn till lantbruksstyrelsens ovan gjorda erinran.»

Mot detta styrelsens utlåtande har byråchefen Egerström avgivit

reservation och, med hänvisning till en av honom avgiven reservation

mot lantbruksstyrelsens utlåtande samma dag över en framställning av

produktionskommittén angående bidrag till vissa odlingsföretag, ansett,

att styrelsen bort avstyrka produktionskommitténs nu ifrågavarande

förslag.

Det av produktionskommittén nu framlagda förslaget synes migböra

bringas till verkställighet. Åven om någon egentlig brist på tillfällen

till upplysning och ledning i lantbruksfrågor icke förefinnes i vårt

land för dem, som vilja draga nytta därav, torde det icke kunna bestridas,

att i synnerhet under nuvarande tider ett åvägabringande av

särskilda organisationer för främjande av ett intensivt arbete för befordrande

av jordens odling och höjande av jordbrukets produktion bör

kunna bliva till stort gagn. Enligt förslaget skulle överallt på landsbygden

upprättas odlingsnämnder, bestående av energiska och intresserade

jordbrukare, vilka åtnjuta förtroende inom sin ort. Härigenom

beredes möjlighet till personlig påverkan i en omfattning, som ej bör

kunna undgå att medföra ganska betydande resultat. Jag vill särskilt

framhålla, att i den svåra frågan om åtgärder mot vanhävd å jord ett

verksamt bistånd bör kunna förväntas från odlingsnämnderna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande. Nr 27.

11

Jag vill betona, att genom den föreslagna organisationen den

verksamhet, som nu för enahanda ändamål bedrives av statsinstitutioner

och statstjänstemän samt av hushållningssällskapen och i dessas tjänst

anställd personal ävensom av vissa föreningar m. in., naturligtvis icke

är avsedd att i någon som helst mån inskränkas eller förändras utan

bör denna verksamhet givetvis fortgå. Den nva organisationen måste

betraktas uteslutande såsom eu kristidsorganisation och bör ansluta sig

till den nuvarande såsom en närmast av kristiden föranledd komplettering

och, där så behöves och lämpligen kan ske, böra bägge understödja och

främja varandras verksamhet.

Mot den föreslagna anordningen av de nya organen in. in. har

jag icke något väsentligt att erinra. Verksamheten synes böra lämnas

jämförelsevis fri och ej flera bestämmelser om densamma utfärdas än

som äro oundgängliga. Avsikten är, att det levande personliga intresset

skall utfylla formerna och lämpa arbetsmetoderna alltefter som det å

skilda orter och under olika förhållanden finnes mest ägnat att leda till

målet: den svenska jordens utnyttjande på bästa sätt särskilt med hänsyn

till de under nuvarande omständigheter viktigaste grödorna.

Förslaget att odlingsnämnd skall utses inom varje landskommun

skulle möjligen kunna anses medföra större apparat än som är nödvändig.

Då emellertid tillfälle till gagnelig verksamhet icke någonstädes

torde komma att saknas och utseendet av dylik nämnd föreslås

skola ske på ett ganska enkelt sätt, anser jag tillräckligt skäl ej förefinnas

att stadga något undantag i detta avseende.

Anmaningen till kommunalstämmans ordförande att sammankalla

kommunens jordbrukare för att utse nämnd synes mig emellertid lämpligen

böra utgå från Kungl. Maj:ts befallningshavande och icke, såsom

kommittén föreslagit, från hushållningssällskapets förvaltningsutskott.

Mot förslagen om rösträtt m. m. vid detta möte har jag ej något att

erinra liksom ej heller mot det föreslagna antalet ledamöter i odlingsnämnd

nämligen tre eller i större kommuner högst fem. Dock synas

jämväl två suppleanter böra utses.

Vad kommittén anfört och föreslagit beträffande inrättande av

odlingsråd inom de särskilda hushållningssällskapsområdena finner jag

mig böra i allo biträda. Jag vill anmärka, att i de hushållningssällskapsområden,

där flera jordbruksråd finnas, det icke bör nödvändigtvis

fordras, att alla skola vara representerade inom odlingsrådet, ehuruväl

det naturligtvis är önskligt, att lokalkännedomen blir i erforderlig mån

företrädd inom odlingsrådet.

Att en särskild central myndighet för ledningen av hela ifråga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

varande organisation är nödvändig, finner jag uppenbart och får till

stöd härför hänvisa till kommitténs motivering. Kommittén har ansett,

att för detta ändamål bör inrättas en statens odlingskommitté av tre

personer, av vilka eu skulle utses av Kungl. Maj:t, en av lantbruksstyrelsen

och eu av folkhushållningskommissionen. Häremot har lantbruksstyrelsen

anfört, att styrelsen syntes böra i odlingskommittén representeras

av sin chef samt två byråchefer, varmed tydligen borde följa

ökad representation jämväl från folkhushållningskommissionen. I denna

fråga ansluter jag mig till kommitténs förslag. Jag anser det synnerligen

önskvärt, att den föreslagna odlingskommittén skall kunna arbeta

raskt, och befarar att, om den gjordes mångtaligare än tre, detta kunde

tynga arbetet. Dessutom vore det enligt min mening en olägenhet av

allvarlig art, ifall liera av lantbruksstyrelsens och kommissionens ledamöter

skulle för ändamålet dragas från sitt ordinarie arbete i ämbetsverket

eller kommissionen.

A Kungl. Maj:t torde böra ankomma att utse en av kommitténs

ledamöter till ordförande i kommittén.

Vad kostnaderna för den föreslagna organisationen beträffar, är

jag ense med kommittén därutinnan, att anslag av statsmedel bör därtill

anvisas. Det kan nämligen enligt min mening icke begäras, att de

personer, som tagas i anspråk för ändamålet, skola fullgöra uppdraget

utan något vederlag. Ej heller synes det kunna åläggas kommunerna att

bestrida alla kostnaderna för odlingsnämnderna, även om det må vara

önskvärt att, där så visar sig behövligt, tillskott till statens anslag må

lämnas av vederbörande kommuns medel. Det är ett hela folkets intresse

att jorden må frambringa så mycket produkter som möjligt till fyllande

av folkets behov. Det är av denna anledning, som staten nu föranstaltar

om tillkomsten av denna organisation, och det synes mig då vara en

ganska naturlig följd, att staten åtager sig åtminstone det väsentligaste

av de därmed förknippade kostnaderna.

Kommitténs förslag, att statsbidraget till odlingsnämnderna skall

utgå med dels ett årligt grundanslag av 50—150 kronor för varje nämnd,

allt efter vederbörande odlingsråds bestämmande, och dels ett tilläggsanslag

av 5 kronor för varje hektar jord, som uppodlas eller på av

kommittén angivet sätt förbättras, synes mig innebära en lämpligt avvägd

norm för ersättningen. Då emellertid kommittén angivit, att sagda

tilläggsanslag skulle utgå årligen, anser jag mig böra såsom min mening

uttala, att dylikt anslag ej bör för visst år utgå för annan areal än

som odlas eller på dylikt sätt förbättras under samma år. Eljest skulle

en odling, som verkställts under visst år, grundlägga rätt för odlings
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

13

nämnd till tilläggsanslag även under följande år, och om odlingarna

vidmakthölles samt nya odlingar årligen tillkomme, skulle tilläggsanslaget

årligen stiga, vilket knappast vore av nöden eller ens lämpligt. Av

kostnadsberäkningen synes för övrigt framgå, att kommittén utgått från

en konstant årlig areal, avsedd att läggas till grund för tilläggsanslaget,

och alltså ej tänkt sig någon ökning däri från år till år.

Förslaget om ersättning till odlingsrådens ledamöter innefattar, att

dagtraktamentet skulle utgå med 15 kronor men reseersättningen bestämmas

efter fjärde klassen i resereglemente^ Då Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

förmält sig hava för avsikt att för tredje klassen i

nämnda reglemente höja dagtraktamentet från''11 till 15 kronor, torde

förslaget få anses innebära, att dagtraktamentet skulle utgå efter tredje

klassen. Mot förslaget i denna del anser jag mig ej böra göra annan

erinran, än att dagtraktamentet synes mig böra utgå efter tredje klassen

i resereglementet, även om det härigenom kommer att utgå med annat

belopp än 15 kronor.

Mot förslagen angående anslag till täckande av odlingsrådens

kostnader för arbetsbiträde, expenser m. m. samt beträffande beräkningen

av kostnaderna för statens odlingskommitté finner jag ej skäl till erinran.

Kommittén har uppskattat hela årskostnaden för den föreslagna

organisationen till 830,000 kronor. I betraktande av att det behövliga

anslaget bör få naturen av förslagsanslag och då jag icke för min del

vågar hålla för sannolikt, att en så stor årlig areal som 70,000 hektar

kan bliva genom odlingsnämndernas åtgärder uppodlad eller på föreslaget

sätt förbättrad, anser jag det vara tillräckligt att sätta ånslaget till

800,000 kronor.

Detta anslag behövs såväl för innevarande år som för nästa år.

För år 1918 lämnar det förut beräknade anslaget å tilläggsstat tillgång

härtill. Vad anslaget för år 1919 angår har chefen för finansdepartementet

meddelat mig, att, på sätt av honom kommer att under riksdagens

lopp närmare angivas, hinder från budgetens synpunkt ej synes

möta att upptaga detsamma i riksstaten.

Jag vill slutligen i likhet med kommittén framhålla ärendets

synnerligen brådskande beskaffenhet. Därest något arbete av verklig

betydelse skall kunna hinna utföras redan till detta års veg-etationsperiod,

är det tydligtvis nödvändigt, att den nya organisationen kommer till

stånd och träder i verksamhet snarast möjligt. På grund härav tillåter

jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, samtidigt som proposition

avlåtes till riksdagen om anvisande av erforderliga anslag för det ifråga
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Motioner.

varande ändamålet, dels anbefaller Kungl. Maj:ts befallningshavande i

länen att ofördröjligen anmoda kommunalstämmornas ordförande att

anordna sammanträden för utseende av odlingsnämnder i överensstämmelse

med vad kommittén därutinnan föreslagit, dels ock till hushållningssällskapens

förvaltningsutskott riktar eu uppmaning att utan dröjsmål gå i

författning om utseende av odlingsråd enligt kommitténs förslag.

I detta sammanhang bär utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner nämligen

1) nr 138 i första kammaren av herr Ericsson, Ollas m. fl. och

nr 323 i andra kammaren av herr Olsson i Broberg m. fl. av lika lydelse,

vari hemställts, att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts proposition

nr 92 måtte till Kungl. Maj:ts förfogande för bestridande av hushållningssällskapens

omkostnader för befrämjande av odlingsföretag anvisa

dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag å 200,000 kronor, dels

ock å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

2) nr 327 i andra kammaren av herr Berg i Staby, vari hemställts,

att riksdagen behagade avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

3) nr 322 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde, vari

hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring beträffande

i Kungl. Maj:ts proposition nr 92 föreslagna odlingsnämnder

att mindre till varandra gränsande socknar, lämpligen hela pastorat välja

en gemensam odlingsnämnd, varvid varje socken väljer minst en ledamot,

att där två socknar gemensamt välja nämnd den större kommunen väljer

tvenne ledamöter, så att antalet ledamöter i nämnden blir minst tre, att

städer och köpingar även skola utse odlingsnämnder samt att nämnderna

erhålla en tilläggsersättning av 10 kronor per hektar nyodlad jord.

4) nr 134 i första kammaren av herr Olsson, Lars m. fl. och nr

320 i andra kammaren av herr von Sneidern fn. fl. av lika lydelse, i

vilka hemställts, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för en

odlingsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med det av jordbruksministern

tillstyrkta förslaget och med beaktande av vissa av

motionärerna framförda synpunkter måtte anvisa under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor dels ock å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor.

5) nr 316 i andra kammaren av herr Carlson i Herrljunga, vari

hemställts att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

proposition nr 92 ''att de föreslagna odlingsråden utgå och att varje

odlingsnämnd tillerkännes ersättning av statsmedel med belopp 300—

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskott ds utlåtande Nr 27.

15

600 kronor beroende på deras arbete och kommunernas storlek, jämte

10 kronor för värjo hektar nyodlad jord.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

På framställning av Kungl. Maj:t har utskottet i utlåtande nr 26 Utikottet

hemställt om anvisande för åren 1918 och 1919 av sammanlagt icke

mindre än 16,150,000 kronor för beredande av bidrag enligt vissa angivna

grunder till odlingsföretag å fastmarksjord, myr- och torvjord

samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser åstadkommande

av eu systematiskt ordnad rådgivande och i viss män agitatorisk verksamhet

av direkt personlig karaktär bland landets jordbruksidkande befolkning

i syfte i främsta rummet att bringa kännedom om dels den

redan odlade jordens utnyttjande på bästa sätt och de växtslag, som

särskilt med hänsyn till kristidsförhållandena företrädesvis böra odlas,

dels ock rörande lämpligaste sättet för vinnande i olika trakter och

under olika förhållanden av ny odlingsmark. För nämnda ändamål och

ej mindre för administrerande på ett efter kristidsförhållandena lämpat

sätt av hela den omfattande understödsverksambet, vilken är avsedd

att möjliggöras genom anvisande av ovannämnda anslagsmedel, föreslår

Kungl. Maj:t inrättande ej mindre av vissa lokala organ s. k. odlingsnämnder

och odlingsråd än även en central s. k. odlingskommitté, alla

med sammansättning och närmare specificerade uppgifter på sätt i

propositionen närmare angives. Odlingsnämnd skulle utses inom samtliga

landskommuner och odlingsråd inom varje hushållningssällskaps

område.

De av herr Ericsson, Ollas in. fl. och herr Olsson i Broberg in. fi.

väckta motionerna rikta sig mot tillskapande för ifrågavarande ändamål

av en helt ny organisation. Sålunda anse motionärerna, att de uppgifter,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle åligga de lokala organen,

lämpligen kunde överlämnas till hushållningssällskapen och dem underlydande

organ för att av sällskapen handhavas på ett efter sig företeende

omständigheter anpassat sätt. Beträffande den föreslagna odlingskommittén,

vilken skulle bestå av tre ledamöter, utsedda en av Kungl.

Maj:t, en av lantbruksstyrelsen bland dess ledamöter och en av folkhushållningskommissionen

bland dess ledamöter, hålla motionärerna före,

att den centrala ledningen av ifrågavarande verksamhet med större

fördel kunde anförtros åt lantbruksstyrelsen. Till bestridande av de

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

ökade kostnader, som kunde föranledas av dessa nya uppgifter föreslå

motionärerna anvisande för vartdera av åren 1918 och 1919 av ett anslag

av 200,000 kronor.

1 den av herr Berg väckta motionen göres gällande, att den nyodlingsverksamhet,

varom det här kunde bliva fråga, icke motiverade en

organisation av den beskaffenhet, som Kungl. Maj:t föreslagit, och anser

motionären i likhet med herr Ericsson, Ollas m. fl., att inom hushållningssällskapen

anställda personer kunde för ändamålet tagas f anspråk.

Utskottet är av den uppfattningen, att en väl ordnad och efter förhållandena

lämpad organisation torde vara en nödvändig förutsättning

för att överhuvud eu verksamhet av den särskilda art och omfattning,

varom här är fråga, skall kunna med verklig framgång bedrivas. Den

av motionärerna anvisade vägen till den föreliggande organisationsfrågans

lösning synes utskottet hava legat nära till hands, om verksamheten

ifråga haft avseende å normala förhållanden. Gällde det allenast att

efter inkomna framställningar i det särskilda fallet vidtaga därav påkallade

åtgärder, vore enligt utskottets förmenande hushållningssällskapen

väl skickade att handhava denna uppgift. Så är emellertid icke avsikten.

Tvärt om är här fråga om en rent personlig propagandaverksamhet,

för vars iitövande torde på sätt ovan antytts erfordras organ

med efter de speciella uppgifterna särskilt lämpade former. Tages så

härtill i betraktande den mångfald arbetsuppgifter, vilka redan nu åvila

de olika hushållningssällskapen och som taga därstädes tillgängliga

krafter i hög grad i anspråk, inses omöjligheten att belasta desamma

med ytterligare nya uppgifter av nu ifrågavarande slag. Vad angår

motionärernas förslag beträffande den centrala ledningen av verksamheten

ifråga så anser utskottet, att bärande skäl anförts för att denna

organiseras på sätt departementschefen föreslagit. Utskottet, som sålunda

icke kan biträda de nu ifrågavarande motionerna, anser den av

Kungl. Maj:t föreslagna odlingsorganisationen i huvudsak väl ägnad att

fylla sitt ändamål, och kommer utskottet endast att i vissa här nedan

angivna avseenden föreslå några förändringar rörande densamma.

Såsom ovan nämnts skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag en odlingsnämnd

utses inom varje landskommun.

I den av herr Magnusson väckta motionen upptages det spörsmålet,

huruvida icke ifråga om mindre kommuner det förfaringssätt

skulle kunna tillämpas, att gemensam odlingsnämnd utsågs för två eller

flera sådana kommuner ävensom huruvida icke jämväl inom städer och

köpingar borde tillsättas odlingsnämnder, och föreslår motionären tillika,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

17

att nämnderna ifråga måtte erhålla en tilläggsersättning av 10 kronor

per hektar odlad jord.

Beträffande förstnämnda fråga kan visserligen synas, som utseende

av odlingsnämnd inom varje landskommun möjligen skulle medföra

större apparat än nödigt är. Då emellertid, såsom departementschefen

jämväl framhållit, tillfälle till gagnelig verksamhet icke någonstädes

torde komma att saknas och utseendet av dylik nämnd föreslagits skola

ske på ett ganska enkelt sätt, anser utskottet i likhet med departementschefen

icke tillräckliga skal förefinnas att stadga något undantag i nu

ifrågavarande avseende. Rörande spörsmålet om odlingsnämnds utseende

jämväl i städer och köpingar har utskottet från folkhushållningskommissionens

planteringsavdelning inhämtat, att inom nämnda samhällen,

varest huvudsakligen odlas potatis, efterfrågan på odlingsmark på ett

eller annat undantag när visat sig större än tillgången på för ändamålet

tjänlig mark. Detta förhållande synes utskottet giva vid handen,

att intresset för odling inom våra städer och köpingar är så stort, att

behov av särskilda odlingsnämnder där ej föreligger. Utskottet anser

sig sålunda icke heller i nu ifrågavarande del böra biträda motionärens

framställning. Vad angår det i motionen framställda förslaget rörande

ersättning till odlingsnämnderna återkommer utskottet till denna fråga

här nedan.

Beträffande odlingsnämndernas uppgifter så angivas dessa bland

annat vara »att samråda med vederbörande jordbrukare inom kommunen

angående de åtgärder, som å särskilda egendomar böra och kunna vidtagas

för vinnande av ny odlingsmark genom röjning av hag- eller

skogsmark för dess iordningställande till rationell betesmark eller genom

uppodling av skogs-, hed- eller ljungmark eller genom avdikning av

ängar, mossar eller annan sidlänt mark samt, i den män statsbidrag

eller annat statligt understöd för dylikt arbetes verkställande finnes av

nöden, lämna jordbrukaren sitt biträde och stöd härutinnan.»

Avsikten är givetvis att odlingsbidrag och bidrag till kostnad för

iordningställande av betesmark skall oavsett odlarens ekonomiska ställning

utgå, då begäran därom framställes och de föreskrivna villkoren

i övrigt uppfyllts. Då emellertid ovan angivna bestämmelse med den

föreslagna formuleringen torde kunna i nu ifrågavarande avseende misstolkas,

synes utskottet den förändringen lämpligen böra vidtagas, att

orden »finnes av nöden» utbytas mot orden »bör utgå».

Rörande därefter frågan om ersättning till de olika odlingsnämnderna

så skall sådan ersättning enligt Kungl. Maj:ts förslag av statsmedel

utgå dels med ett grundanslag växlande mellan 50—150 kronor till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 13 käft. (Nr 27.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlutande Nr 27.

varie nämnd, vartill skulle komma ett tilläggsanslag, beräknat etter tern

kronor årligen för varje hektar uppodlad jord. Departementschefen bär

anfört, att" det icke syntes kunna åläggas kommunerna att bestrida alla

kostnaderna för odlingsnämnderna även om det kunde vara önskvärt att,

där så visade sig behövligt, tillskott till statens anslag måtte lämnas av

vederbörande kommuns medel. Å andra sidan har departementschefen

under framhållande hurusom det vore ett hela folkets intresse, att jorden

måtte frambringa så mycket produkter som möjligt till fyllande av

folkets behov uttalat, att då det vore av denna anledning som staten

föranstaltade om tillkomsten av ifrågavarande organisation staten syntes

böra åtaga sig åtminstone det väsentligaste av de därmed förknippade

kostnader. , „ .,

T de av herr Olsson m. ti. och herr von Sneidern in. fi. vackla

likalydande motionerna ävensom i den av herr Carlson väckta motionen

framhålles, hurusom kristiden redan av flera anledningar förorsakat

landskommunerna så stora uppoffringar, att deras stallning i ekonomiskt

avseende blivit alltmer bekymmersam, och föreslås med hänsyn härtill,

att samtliga ifrågavarande organisationskostnader böra bestridas av statsmedel.

Beträffande den ersättning, som bör tillkomma odlingsnämnderna

anse de förstnämnda motionärerna, vilka funnit den i statsrådsprotokollet

i detta avseende angivna beräkningsgrunden olämplig, att sådan ersättning

bör utgå med ett till högst 700 kronor för varje nämnd beräkna!

anslag; och i medeltal med 400 kronor, och uppskatta motionärerna kostnaderna

för odlingsnämnderna till omkring 900,000 kronor. Lagges

härtill den av Kungl. Maj:t beräknade kostnaden for odlingsraden av

200 000 kronor och för odlingskommittén 50,000 kronor erhalles 1,150,000

kronor, vilket belopp motionärerna ansett böra beviljas för vartdera av

åren 1918 och 1919. Herr Carlson åter har föreslagit, att ersättningen

till odlingsnämnderna borde utgå med belopp av 300—600 kronor jämte

10 kronor för varje hektar nyodlad jord. Medel till de härav föranledda

ökade kostnaderna kunde enligt motionärens förmenande erhallas

utan höjning av det av Kungl. Maj:t begärda anslaget därigenom, att

odlingsråden såsom obehövliga slopades.

Utskottet, som anser, att odlingsråden utgöra ett nödvändigt led i

den föreslagna organisationen, hyser i likhet med motionärerna den

meningen, att kostnaderna för denna organisation böra helt utgå av

statsmedel. Organisationens uppgifter, vilka synas utskottet vara av

rent statlig karaktär, torde fullt ut motivera, att så sker

Rörande frågan om ersättning till odlingsnämnderna synes utskottet

riktigast, att endast ett maximibelopp fastställes, intill vilket er
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

19

sättningen för de olika odlingsnämnderna kan bestämmas med hänsyn

till vederbörande odlingsnämnds verksamhet. Ifråga om storleken av

detta belopp ansluter sig utskottet till det av herr Olsson m. fl. och herr

von Sneidern m. H. framställda förslaget, att detta bör sättas till 700

kronor. Om, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, åt anslaget till ifrågavarande

odlingsorganisation gives förslagsanslags natur, torde någon höjning i

själva anslagets belopp icke erfordras i anledning av den av utskottet

nu förordade förändringen i Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning samt de av herr Olsson, Lars,

m. fl. och herr von Sneidern m. fl. i ämnet väckta

motioner till bestridande av kostnaderna för en

odlingsorganisation i huvudsaklig överensstämmelse

med det av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta

förslag med däri av utskottet föreslagna förändringar

anvisa under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslagav

800,000 kronor,

dels och å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av 800,000 kronor,

2) att den av herr Carlson väckta motionen i vad

den icke blivit besvarad genom vad utskottet här ovan

anfört icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda,

3) att de av herr Ericsson m. fl., av herr Olsson

i Broberg m. fl., av herr Berg i Staby samt av herr

Magnusson i ämnet väckta motionerna icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1918.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Närvarande: Hrr greve Hamilton, Ericsson, Aaby, Holmquist, Lindblad, Hellström,

greve Wachtmeister, Öberg, Johansson, Nilsson i Landeryd, Lundström

och Sävström, Barthelson, friherre Hermelin, Magnusson, Hage och Norm.

Reservation:

av herr Öberg, som i anledning av herr Magnussons motion yrkat,

att i motiveringen skulle göras uttalande därom, att en eller flera kommuner

skulle, om de så önska, kunna förena sig om en och samma

odlingsnämnd.

av herr Nilsson i Landeryd, som yrkat, att riksdagen med bifall

i övrigt till utskottets förslag måtte besluta följande ändringar i utskottets

motivering nämligen

att den del av tredje stycket å sid. 16, som börjar med orden

»Tages så härtill» utbytes mot följande:

»Med hänsyn till den ringa mängd lämplig odlingsmark och naturlig

betesmark som finnes inom vissa delar av landet, anser utskottet,

av ekonomiska skäl, det icke vara lämpligt, att odlingsnämnder väljas

inom varje kommun. Kungl. Maj:ts beiallningshavande inom varje län.

bör därför lämnas uppdrag att bestämma, inom vilka kommuner val av

odlingsnämnder icke skall ske. I dylika kommuner bör den funktion,

som eljest skolat åligga odlingsnämndema, utövas av hushållningssällskapen.

»

att den del av andra stycket å sid. 17, som börjar med orden

»Beträffande förstnämnda fråga» och slutar med »nu ifrågavarande avseende»

ersättes med följande:

»På grund av de skäl, som framhållits rörande val av odlingsnämnder,

anser utskottet, att Kungl. Maj:ts beiallningshavande jämväl

bör besluta, huruvida i vissa fall ett par mindre kommuner kunna

gemensamt välja odlingsnämnd.»

samt att å samma sida efter näst sista stycket införes ett nvtt.

stycke så lydande:

»Med hänsyn därtill att odlingsnämndernas arbete blir av mycket

grannlaga natur, och det är av vikt att de mötas med sympati och förtroende

av jordbrukarna, bör punkt 3) av den för dem avsedda instruktionen

utgå. Detta kan så mycket hellre ske som departementschefen

framhållit, ’att genom den föreslagna organisationen den verksamhet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

21

förn nu för enahanda ändamål bedrives av statsinstitutioner och statstjänstemän

samt av hushållningssällskapen och i dessas tjänst anställd

personal ävensom av vissa föreningar m. m., naturligtvis icke är avsedd

att i någon som helst mån inskränkas eller förändras utan bör denna

verksamhet givetvis fortgå’.»

samt av herrar Ericsson, Aaby, Lindblad, greve Wachtmeister,

Barthelson och friherre Hermelin, som anfört följande:

»Beträffande de skäl, som tala mot den föreliggande propositionen,

tillåta vi oss hänvisa till de likalydande motionerna nr 138 i första

kammaren av herr Ericsson, Ollas, m. fl. och nr 323 i andra kammaren

av herr Olsson i Broberg m. fl., vilka motioners motivering i korthet

kan sammanfattas sålunda:

I kungl. propositionen nr 93 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

anvisa bidrag för åren 1918 och 1919 till vissa odlingsföretag

m. m. Syftet härmed är att erhålla snabbt ökade brödsädesskördar.

Uti ett i sistnämnda proposition intaget utlåtande har kungl. lantbruksstyrelsen

betvivlat, att det med de föreslagna åtgärderna skall bliva

möjligt att redan under den närmaste framtiden nå detta syfte. Motionärerna

dela denna lantbruksstyrelsens uppfattning.

I motionen har framhållits, att den i nu förevarande proposition

föreslagna organisationen för åstadkommande och kontrollerande av de

föreslagna nyodlingarna skulle komma att bliva ytterst vidlyftig och

dyrbar. Ehuru motionärerna ej vilja bestrida, att extraordinära åtgärder

krävts att föra landet genom de av kristiden förorsakade svårigheterna,

hava de gjort gällande, att det varit lyckligare, om man för

dessa åtgärder i större grad än som skett anlitat de ordinarie statsorganen.

I stället hade med slösande hand skapats nya organ, de s. k.

kommissionerna. Ostridligt vore, att dessa ådragit sig stor och allmän

ovilja och att en allmän önskan före funnes om deras avveckling snarast

möjligt. Riksdagen borde därför vara mycket betänksam att medverka

till skapandet av nya dylika kristidsorganisationer. I den nu

förevarande propositionen vore det emellertid just fråga om inrättande

av sådana organisationer och det till och med i en omfattning, som

aldrig tillförene. Enligt förslaget skulle uppstå en odlingskommitté, 26

odlingsråd och 2,376 odlingsnämnder om 3 å o personer vardera, alltså

tillsammans en av staten avlönad personal å cirka 10,000 personer.

Kostnaderna härför beräknades till 830,000 kronor per år förutom vad

kommunerna skulle tillsläppa, men torde enligt motionärernas åsikt utgifterna

i verkligheten komma att drabba statsverket med mer än dubbla

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

detta belopp. Redan storleken av denna apparat och de kostnader den

krävde borde därför verka avskräckande.

. Vad härefter angår de föreslagna organens uppgifter, anse motionärerna,

att odlingskommitténs uppgifter mycket väl kunna skötas av

lantbruksstyrelsen, som ju även enligt förslaget skall vara representerad

i kommittén. Beträffande odlingsråden har anförts, att i länen redan

finnas jordbruksråd. Dessa utses med undantag för ordföranden av

hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Det synes motionärerna

lämpligast, att de uppdrag, som skulle åligga odlingsråden, överlämnas

till hushållningssällskapens förvaltningsutskott att av dessa på bästa

sätt ordnas efter sig företeende omständigheter.

Vad slutligen angår odlingsnämnderna sammanfatta motionärerna

dessas verksamhet i korthet till a) rådgivande, »giva kommunernas jordbrukare

råd och anvisningar»; b) kontrollerande, »övervaka att jorden

inom kommunen ordentligen skötes» samt c) fiskaliserande, anmäla om

försummelse sker av jordens skötsel, och motionärerna hava anfört, att

denna översikt av nämndernas verksamhet torde vara tillräcklig för att

bevisa, att dessa komma att bliva synnerligen besvärande och för den

skull förhatliga. Det syntes motionärerna, som ville man på omvägar

göra gällande eu obefintlig allmän vanhävdslag samt överlämna dess

tillämpning åt folkvalda nämnder.

Såge man det nya statsorganet i dess helhet, förefölle det motionärerna

som om svenska jordbrukarna skulle bliva snärjda i ett nät av

kommissioner, kommittéer, råd och nämnder, som skulle beröva dem all

rörelsefrihet, initiativkraft och arbetsglädje.

Motionärerna hava i stället föreslagit, att jämväl nämndernas arbete

överlämnas åt hushållningssällskapen att var inom sitt område

genom dess häradsavdelningar, flerstädes befintliga sockenkommittéer,

jordbrukskonsulenter, vandringsrättare, dikningsförmän m. fl., vilka alla

redan tillvunnit sig allmänhetens förtroende, på av sällskapen lämpligast

avsedda sätt verka för det eftersträvade målet: »utsträckt nyodling inom

snar tid och i övrigt ökad produktion».

För detta ändamål hava motionärerna föreslagit anvisande av förslagsanslag

för vart och ett av åren 1918 och 1919 med 200,000 kronor

eller samma belopp, som i propositionen beräknats för odlingsrådens

verksamhet.

Vi gilla tillfullo de sålunda angivna synpunkterna. Beträffande

den av motionärerna uttalade farhågan för de med den föreslagna organisationen

förenade kostnaderna, har densamma, enligt vårt förmenande,

blivit bestyrkt genom utskottets nu avgivna utlåtande i anledning av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

23

propositionen. Utskottet föreslår nämligen däri, att staten skall betala

alla kostnaderna för organisationen och har för ändamålet föreslagit ett

maximum för varje odlingsnämnd av 700 kronor för år, under det att

Kungl. Maj:t föreslagit dels ett grundanslag för varje nämnd av 50 till

150 kronor för år samt dessutom ett tilläggsanslag å 5 kronor årligen

för varje hektar jord, som uppodlats, varjämte möjlighet lämnats öppen

för kommun att lämna bidrag. Då vi anse det sannolikt, att det maximibelopp,

utskottet sålunda angivit, skulle komma att i sin helhet tagas i

anspråk för varje socken, skulle, enligt utskottets förslag, erfordras ett

anslag av 1,663,200 kronor eller för organisationen i dess helhet 1,913,200

kronor för år räknat. Åven om denna summa skulle kunna i någon

mån minskas, torde dock i allt fall enligt utskottets förslag erfordras

ett dubbelt högre belopp, än Kungl. Maj:t i förevarande proposition

äskat, eller 800,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919, något

som utskottet, synes det oss, icke tillbörligen beaktat, utan ansett det

vara tillfyllest, att anslagen äro av förslagsanslags natur. Att sålunda

till beviljande föreslå ett belopp, som med visshet kan beräknas komma

att i så hög grad överskridas, synes reservanterna vara i och för sig

oriktigt.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må till bestridande av omkostnader

för befrämjande av nyodliugsföretag och ökad

jordbruksproduktion på sätt som i de av herrar Ollas

A. Ericsson m. fl. och Olsson i Broberg m. fl. väckta

motionerna föreslås anvisa dels å till äggsstat för år

1918 ett förslagsanslag av kronor 200,000,

dels ock å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av kronor 200,000.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:9b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under till äg g sstatens för år 1918 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdeparteme s. 139 i texten