Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska jäg ar förbundet.

1918-02-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska jäg ar förbundet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1918 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska

jäg ar förbundet.

(l:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner nämligen nr 41 i första kammaren av herrar Hedenlund

och Holmquist och nr 161 i andra kammaren av herr Rune m. fl.

har hemställts, att riksdagen ville på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett

anslag av kronor 10,000 att ställas till svenska jägarförbundets förfogande

för att sätta förbundet i stånd att på ett kraftigt sätt bedriva

upplysningsverksamhet rörande rationell jakt och jaktvård och därmed

samhöriga ämnen samt tillika söka åstadkomma, i den mån så kan ske,

en hela landet omfattande jaktstatistik.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

motionerna.

Utskottet är av den uppfattningen, att samtliga näringskällor inom

landet böra tillvaratagas. Särskilt gäller detta i den tid, vi nu genomleva,

då bristen på livsmedel gör sig mer och mer kännbar.

Det är för utskottet nogsamt känt, att jakten i vårt land hittills

icke erhållit den rationella omvårdnad, varförutom ett fullt tillgodogörande

av densamma icke är möjligt. Erfarenheten från utlandet ger

vid handen, att jakten även i länder med uti ifrågavarande avseende jämförelsevis

små betingelser genom lämpligt vidtagna åtgärder från vederbörande

statsmakters sida i nationalekonomiskt avseende blivit en faktor

att räkna med. Utskottet håller också före, att jakten för vårt lands

vidkommande skall kunna, rätt bedriven, i sin mån bidraga till att fylla

landets näringsbehov, på samma gång den kan bliva av betydelse som

förvärvskälla för en stor del av landets såväl större som mindre jordbrukare.

Bihang till riksdagens ■protokoll 1918. 10 saml. 3 käft. (Nr 3—8.)

Utskottet.

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.

Då vårt lands efterblivenhet i nu ifrågavarande hänseende främst

synes hava sin grund i bristande upplysningsverksamhet i hithörande

ämnen, har utskottet funnit nödigt och välbetänkt, att. en kraftig sådan

verksamhet igångsattes, och torde statens mellankomst här såsom på så

många andra näringars områden vara av behovet påkallad. Utskottet

åsyftar härvid närmast det med statsmedel för närvarande kraftigt understödda

fisket, varmed jakten erbjuder många likheter. En ytterligare

förutsättning för åstadkommande av en rätt jaktvård torde såsom i

motionerna jämväl framhållits vara tillgång till en tillförlitlig allmän jaktstatistik,

varav vi för närvarande äro i avsaknad. Utskottet anser sålunda,

att upprättande av sådan statistik för hela landet bör ingå såsom ett

led i de åtgärder, som böra vidtagas till främjande av en god jaktvård.

Mot det ifrågasatta statsbidragets storlek har utskottet intet att

erinra, liksom ej heller mot att detsamma ställes till svenska jägarförbundets

förfogande. Dock anser utskottet detta senare vara en fråga,

som i sista hand bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av de av herrar

Hedenlund och Holmquist samt av herr Rune m. fl.

väckta motioner till befrämjande av jaktvård å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000

kronor.

Stockholm den 13 februari 1918.

På jordbruksutskottets vägnar:

A A BY ERICSSON.

Närvarande: Herrar Ericsson, Aaby, Holmquist, Fahlén, Hellström, greve Wachtmeister,

Johansson, Nilsson i Landeryd, Barthelson, friherre Silfverschiöld,

Hage, Igel, Flognfält, Larsson, Ericsson i Arboga.

Res ervation

av herrar Johansson, Hage, Flognfält och Ericsson i Arboga, som

ansett, att utskottets-utlåtande bort hava följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.

S

»Såsom motionärerna jämväl erinrat var ifrågavarande spörsmål

redan år 1914 föremål för riksdagens prövning. Under punkt 94 i

nionde huvudtiteln föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen att för

befrämjande av jaktvård å extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av

5,000 kronor att användas enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t kunde

finna skäligt föreskriva.

I utlåtande häröver anförde jordbruksutskottet vid 1914 års första

riksdag följande:

»Utskottet vill icke bestrida, att en rationell jaktvård kan vara av

en viss nationalekonomisk betydelse; dock torde, enligt utskottets förmenande,

jakten, såsom näring betraktad, näppeligen kunna tillmätas

så stor vikt och betydelse, att det med fog kan begäras att staten skall

direkt understödja densamma. Därest i något fall understöd från det

allmännas sida i nu förevarande hänseende tilläventyrs skulle finnas

erforderligt och lämpligt, torde vederbörande hushållningssällskap icke

underlåta att taga denna sak i beaktande. Vad i framställningen anförts

i fråga om betydelsen av ökad kunskap bland lantbefolkningen om en

rätt jaktvård, finner utskottet beaktansvärt; dock torde även spridandet

av dylik kunskap i första hand böra tillhöra det privata initiativet.

Emellertid kan det ifrågasättas, huruvida icke någon undervisning i

jaktvård i samband med undervisningen i skogsskötsel lämpligen skulle

kunna lämnas vid de med statsmedel understödda lantbruks- och lantmannaskolorna,

vilka som bekant avse att utbilda såväl större som

mindre jordbrukare. Ett dylikt indirekt understöd från statens sida åt

ifrågavarande upplysningsverksamhet skulle tvivelsutan bliva för saken

lika verksamt söm ett direkt statsbidrag.»

På grund av vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet,

att Kungl. Maj:ts ovanberörda framställning icke måtte vinna riksdagens

bifall, och beslöt riksdagen i överensstämmelse härmed.

Ifrågavarande motioner ansluta sig i allt väsentligt till Kungl.

Maj:ts ovannämnda framställning.

Då de av jordbruksutskottet år 1914 anförda skäl mot att statsanslag

beviljas för ifrågavarande ändamål enligt utskottets förmenande

fortfarande äga giltighet, har utskottet icke funnit anledning att frångå

sin sistnämnda år intagna ståndpunkt i ämnet.

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att förevarande motioner icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.