Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska jäg ar förbundet.
1918-02-13 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1918:3, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska jäg ar förbundet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1918 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till svenska
jäg ar förbundet.
(l:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner nämligen nr 41 i första kammaren av herrar Hedenlund
och Holmquist och nr 161 i andra kammaren av herr Rune m. fl.
har hemställts, att riksdagen ville på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
anslag av kronor 10,000 att ställas till svenska jägarförbundets förfogande
för att sätta förbundet i stånd att på ett kraftigt sätt bedriva
upplysningsverksamhet rörande rationell jakt och jaktvård och därmed
samhöriga ämnen samt tillika söka åstadkomma, i den mån så kan ske,
en hela landet omfattande jaktstatistik.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till
motionerna.
Utskottet är av den uppfattningen, att samtliga näringskällor inom
landet böra tillvaratagas. Särskilt gäller detta i den tid, vi nu genomleva,
då bristen på livsmedel gör sig mer och mer kännbar.
Det är för utskottet nogsamt känt, att jakten i vårt land hittills
icke erhållit den rationella omvårdnad, varförutom ett fullt tillgodogörande
av densamma icke är möjligt. Erfarenheten från utlandet ger
vid handen, att jakten även i länder med uti ifrågavarande avseende jämförelsevis
små betingelser genom lämpligt vidtagna åtgärder från vederbörande
statsmakters sida i nationalekonomiskt avseende blivit en faktor
att räkna med. Utskottet håller också före, att jakten för vårt lands
vidkommande skall kunna, rätt bedriven, i sin mån bidraga till att fylla
landets näringsbehov, på samma gång den kan bliva av betydelse som
förvärvskälla för en stor del av landets såväl större som mindre jordbrukare.
Bihang till riksdagens ■protokoll 1918. 10 saml. 3 käft. (Nr 3—8.)
Utskottet.
i
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
Då vårt lands efterblivenhet i nu ifrågavarande hänseende främst
synes hava sin grund i bristande upplysningsverksamhet i hithörande
ämnen, har utskottet funnit nödigt och välbetänkt, att. en kraftig sådan
verksamhet igångsattes, och torde statens mellankomst här såsom på så
många andra näringars områden vara av behovet påkallad. Utskottet
åsyftar härvid närmast det med statsmedel för närvarande kraftigt understödda
fisket, varmed jakten erbjuder många likheter. En ytterligare
förutsättning för åstadkommande av en rätt jaktvård torde såsom i
motionerna jämväl framhållits vara tillgång till en tillförlitlig allmän jaktstatistik,
varav vi för närvarande äro i avsaknad. Utskottet anser sålunda,
att upprättande av sådan statistik för hela landet bör ingå såsom ett
led i de åtgärder, som böra vidtagas till främjande av en god jaktvård.
Mot det ifrågasatta statsbidragets storlek har utskottet intet att
erinra, liksom ej heller mot att detsamma ställes till svenska jägarförbundets
förfogande. Dock anser utskottet detta senare vara en fråga,
som i sista hand bör ankomma på Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av de av herrar
Hedenlund och Holmquist samt av herr Rune m. fl.
väckta motioner till befrämjande av jaktvård å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000
kronor.
Stockholm den 13 februari 1918.
På jordbruksutskottets vägnar:
A A BY ERICSSON.
Närvarande: Herrar Ericsson, Aaby, Holmquist, Fahlén, Hellström, greve Wachtmeister,
Johansson, Nilsson i Landeryd, Barthelson, friherre Silfverschiöld,
Hage, Igel, Flognfält, Larsson, Ericsson i Arboga.
Res ervation
av herrar Johansson, Hage, Flognfält och Ericsson i Arboga, som
ansett, att utskottets-utlåtande bort hava följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 3.
S
»Såsom motionärerna jämväl erinrat var ifrågavarande spörsmål
redan år 1914 föremål för riksdagens prövning. Under punkt 94 i
nionde huvudtiteln föreslog nämligen Kungl. Maj:t riksdagen att för
befrämjande av jaktvård å extra stat för år 1915 anvisa ett anslag av
5,000 kronor att användas enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t kunde
finna skäligt föreskriva.
I utlåtande häröver anförde jordbruksutskottet vid 1914 års första
riksdag följande:
»Utskottet vill icke bestrida, att en rationell jaktvård kan vara av
en viss nationalekonomisk betydelse; dock torde, enligt utskottets förmenande,
jakten, såsom näring betraktad, näppeligen kunna tillmätas
så stor vikt och betydelse, att det med fog kan begäras att staten skall
direkt understödja densamma. Därest i något fall understöd från det
allmännas sida i nu förevarande hänseende tilläventyrs skulle finnas
erforderligt och lämpligt, torde vederbörande hushållningssällskap icke
underlåta att taga denna sak i beaktande. Vad i framställningen anförts
i fråga om betydelsen av ökad kunskap bland lantbefolkningen om en
rätt jaktvård, finner utskottet beaktansvärt; dock torde även spridandet
av dylik kunskap i första hand böra tillhöra det privata initiativet.
Emellertid kan det ifrågasättas, huruvida icke någon undervisning i
jaktvård i samband med undervisningen i skogsskötsel lämpligen skulle
kunna lämnas vid de med statsmedel understödda lantbruks- och lantmannaskolorna,
vilka som bekant avse att utbilda såväl större som
mindre jordbrukare. Ett dylikt indirekt understöd från statens sida åt
ifrågavarande upplysningsverksamhet skulle tvivelsutan bliva för saken
lika verksamt söm ett direkt statsbidrag.»
På grund av vad utskottet sålunda anfört hemställde utskottet,
att Kungl. Maj:ts ovanberörda framställning icke måtte vinna riksdagens
bifall, och beslöt riksdagen i överensstämmelse härmed.
Ifrågavarande motioner ansluta sig i allt väsentligt till Kungl.
Maj:ts ovannämnda framställning.
Då de av jordbruksutskottet år 1914 anförda skäl mot att statsanslag
beviljas för ifrågavarande ändamål enligt utskottets förmenande
fortfarande äga giltighet, har utskottet icke funnit anledning att frångå
sin sistnämnda år intagna ståndpunkt i ämnet.
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att förevarande motioner icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.