Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri, ävensom en i ämnet väckt motion.
1918-05-06 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1918:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri, ävensom en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
1
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1918 kl. l/i II e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående utsträckning i tiden för utfästelse av
inköp för statens räkning av produkter, framställda vid
något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri,
ävensom en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I en till riksdagen den 19 mars 1918 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 173, liar Kungl. Maj:t under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen medgiva, att den utfästelse om inköp för statens
räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel
anlagt potatistorkeri, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr 105 den 28
april 1917 lämnade medgivande avser en tid av två år från den dag,
då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, må beträffande torkeri, till vars
anläggning statsunderstöd beviljats under år 1917, under de särskilda
villkor, Kungl. Maj:t må äga föreskriva, utsträckas till en tid av tre år
från samma dag.
Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll anfört
följande:
»Sedan Kungl. Maj:t i proposition den 16 april 1917, nr 243, för
riksdagen framlagt förslag om vidtagande av vissa åtgärder för befordrande
av potatisodlingen, anmälde riksdagen i skrivelse den 28 april
1917, nr 105, sina med anledning därav fattade beslut, vilka i huvudsak
inneburo bifall till vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit. Under det
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. Bl haft. (Nr 72.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Jordbruksutskottets utlåtande i\Y 72.
att det pris å potatis, varå i Kungl. Mapts förslag angiven prisgaranti
skulle grundas, i propositionen föreslagits till 7 kronor per
hektoliter, ansåg emellertid riksdagen priset icke böra sättas till högre
belopp än 6 kronor per hektoliter.
Med godkännande av riksdagens beslut, i vad det skilde sig från
vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit, utfärdade Kungl. Maj:t den 4 maj
1917 kungörelse angående inköp för statens räkning av vissa potatisprodukter
m. m. samt understöd för anläggande av potatistorkerier, i
vilken kungörelse förklarades bland annat
dels att för statens räkning komme att från vederbörande tillverkare
inom landet inköpas de partier av svensk potatis framställda
torkade potatisprodukter, potatisstärkelse och glykos av fullgod beskaffenhet,
som till staten hembjödes före den 1 juni 1918, till pris, som
komme att fastställas av en nämnd, utsedd på sätt Kung], Maj:t framdeles
ville föreskriva, och vilket pris komme att avpassas så, att odlare
av potatis kunde påräkna ett pris av 6 kronor för hektoliter potatis av
fullgod beskaffenhet och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid den
järnvägsstation eller hamn, som vore närmast potatisens odlingsort;
dels ock beträffande produkter, framställda vid något med understöd
av statsmedel anlagt potatistorkeri, att inköp för statens räkning
till ett enligt vad sålunda angivits fastställt och avpassat pris komme
att äga rum av de partier av fullgod beskaffenhet, som till staten hembjödes
inom två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats;
och skulle inköpspriset årligen fastställas.
Av utredningen i ärendet framgår, att anledningen till att statens
prisgaranti för potatistorkeriernas produkter utsträcktes till två år var,
att dessa nyanlagda torkerier skulle kunna under denna tid amortera
sin anläggningskostnad. Det antogs, de därefter skulle, kunna bära sig
utan dylikt understöd.
Genom kungörelse den 25 maj 1917 fastställdes därefter villkor
och bestämmelser för understöd av statsmedel för anläggande av potatistorkerier.
Understöd beviljas ej till större belopp än halva anläggningskostnaden.
Under två år från det understöd beviljats må anläggningen
ej användas för annat ändamål än det avsedda, ej heller driften
nedläggas, så länge råmateriel finnes att tillgå inom tillförselområdet. Om
sökanden fullgör sina förpliktelser, behöver understödet ej återbetalas.
Den 25 september 1917 tillsatte Kungl. Maj:t den förut omförmälda
prisnämnden.
Den 28 september 1917 utfärdades förordning angående maximipris
å potatis, enligt vilken priset vid frivillig försäljning av odlaren
Jordbruksutskottet* utlåtande Nr 72. 3
(iller för hans räkning annorledes än direkt till allmänheten i öppen bod
ej Unge överstiga vid leverans före den 1 december 1917 6 kronor och
vid leverans under tiden 1 december 1917—31 mars 1918 6 kronor 65
öre, allt per hektoliter, motsvarande per deciton räknat resp. 8 kronor
50 öre och 9 kronor 50 öre. Vid annan försäljning kunde högre pris
fä betingas, men i varje fall var priset lägre före den 1 december än
för tiden därefter.
I skrivelse den 20 november 1917 anmälde folkhushållnings - kommissionen, att prisnämnden, som vid sina beräkningar utgått från
det pris å potatis, som gällde till och med den 30 november 1917, fastställt
ett pris av 57 öre per kilogram potatisflingor. Enär med anledning
av att leveranserna av torkningsapparater till potatistorkerierna icke
fullgjorts på utsatt tid ett flertal torkerier icke kunnat börja sin produktion
förrän efter den 1 december 1917, anhöll tillika kommissionen om
bemyndigande att vid inlösen för statens räkning av potatisflingor betala
till flingfabrikerna ett pris av 61 öre per kilogram, vilket motsvarade
det högre pris å potatis, som bleve gällande från och med den
1 december 1917. Genom beslut den 30 november 1917 erhöll kommissionen
bemyndigande att till det föreslagna högre priset för statens
räkning inlösa potatisflingor, tillverkade av potatis, som bevisligen
av vederbörande flingfabrik inköpts efter utgången av november månad
1917.
I eu den 21 januari 1918 till jordbruksdepartementet inkommen
skrift anmälde utsedda kommitterade för potatisflingfabrikanterna, att det,
i den mån fabrikerna under senare delen av hösten 1917 började sin
verksamhet, rätt snart framgått, att grunderna för prisnämndens uteslutande
å teoretiska beräkningar byggda prissättning icke överensstämde
med de erfarenheter, som gjordes vid praktisk drift, vare sig med avseende
å den kvantitativa avverkningen, utbytet av flingor, bränslekostnader
eller avlöningar m. m. På grund därav yrkade sökandena, att
prisnämnden måtte sammankallas för att, efter tagen del av fabrikernas
hittills vunna erfarenhet, bestämma nytt högre pris å potatisflingor.
Infordrade utlåtanden häröver avgåvos den 24 januari 1918 av
folkhushållningskommissionen, som allenast hänvisade till prisnämnden,
och den 29 januari 1918 av denna nämnd. Nämnden anförde därvid
i huvudsak följande:
»Kommitterades uttalanden, att prissättningen är grundad endast på teoretiska
beräkningar, förringar i ingen män dessas riktighet. De stödja sig på givna
förutsättningar, nämligen gällande maximipris å potatis och bränslekommissionens
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
pris på ved, samt pa fullt tillförlitliga siffror, som hämtats huvudsakligen från erfarenheter
från den starkt utvecklade potatistorkeriindustrien i Tyskland, men även
bekräftats av resultaten från de svenska fabrikernas hittillsvarande verksamhet, där
icke oberäknat ogynnsamma omständigheter kommit att utöva inverkan på resultatet.
Prisnämndens kalkyl avsåg en fabrik med en torkapparat om 800 kilogram avverkningsförmåga
i timmen, motsvarande 176 deciton eller omkring 250 hektoliter
i dygnet vid 22 timmars drift. Det har visat sig, att för denna storlek av torkeri,
där potatis med i medeltal 17 å 18 procent stärkelsehalt funnits att tillgå, avverkningsförmågan
för dygn växlat mellan 230 till 270 hektoliter mot av nämnden antagna
250. Fabrikerna hava kunnat hållas i gång 21 till 23 timmar i dygnet mot
av nämnden antagna 22. Utbytet av 100 kilogram potatis har växlat mellan 25
och 26 procent mot av nämnden antagna 26 för 18-procentig potatis. Att det således
blivit något lägre än beräknat, har sin förklaring i den relativt långa lagring,
som potatisen på de flesta ställen varit underkastad. Utbytet, räknat per hektoliter,
överensstämmer däremot ej med det av nämnden beräknade, eller 18 Va kilogram
per hektoliter, vilket är anledningen till den uppgivna felräkningen. Orsaken
till det erhållna låga utbytet per hektoliter beror emellertid på, att 1 hektoliter
rentvättad potatis innevarande år, på grund av att potatisen är ovanligt storvuxen,
ofta väger blott 66 kilogram i stället för av nämnden antagna 70, samt att vid
vissa fabriker potatisens stärkelsehalt varit lägre än den beräknade, till följd av
vilka båda omständigheter utbytet naturligtvis måste bliva i motsvarande mån mindre.
Bränsleåtgången och avlöningarna visa likaledes god överensstämmelse med
de av nämnden beräknade. Så har bränsleförbrukningen, mätt i kubikmeter ved,
för de fabriker, vars ångpanneanläggningar icke överansträngts och som motsvara
moderna krav. efter vedens beskaffenhet växlat mellan 18 och 25 kubikmeter per
dygn mot av nämnden uppskattade 21 kubikmeter prima ved. Yissa torkerier hava
emellertid ej lyckats anskaffa fullgott bränsle, och i sådant fäll har naturligtvis ej
den av nämnden beräknade bränsleeffekten kunnat erhållas.
För torkeriets drift bär en arbetsstyrka för dygn av vanligtvis 10 till 14
man varit erforderlig, vid ett par fabriker 16. Då ingenstädes enligt inhämtade
upplysningar högre avlöning än 5 kronor för dag utbetalats, har således utgiften för
löner för dygn hållit sig mellan 50 till 80 kronor mot av nämnden beräknade 82
kronor 50 öre.
Vad nu anförts beträffande huvudposterna gäller även de mindre utgifterna
för lossning, körslor och reparation, där icke särskilt ogynnsamma förhållanden
spelat in.
Vid fullt ordinär drift under de betingelser, som nämnden räknat med och
vilka även för ett flertal fabriker varit för handen, hava nämndens siffror för prissättningen
visat en tillfredsställande överensstämmelse med verkligheten. Då åter
resultatet vid de i kommitterades tablå anförda torkerierna icke motsvarat nämndens
beräkningar utan blivit sådant, att dessa fabriker med gällande flingpris och i
enlighet med 1917 års riksdagsbeslut ej kunna beräkna få sina utgifter för anläggningen
amorterade på två år och skälig vinst på rörelsen, beror det på följande
orsaker.
1. De av staten levererade torkapparaterna ankommo intill tre månader
senare än beräknats, till följd varav anläggningarna kommo för sent i gång, en stor
del av den på orten runt torkerierna befintliga potatisen vann användning för annat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottetx utlåtande AV 12,
ändamål och den av torkerierna inköpta och lagrade försämrades och skadades.
Trots den rika potatisskörden hava sålunda stora svårigheter visat sig för flertalet
av torkerierna att få sitt potatisbehov täckt, varför en del torkerier för närvarande
stå inför möjligheten att få inställa driften.
2. På grund av gällande maximiprisförordniug på potatis och konkurrensen
från andra uppköpare måste torkerierna även för lågprocentig potatis, vilken för
vissa fabriker varit den enda råvara, som stått till buds, betala maximipris, i många
fall med tillägg av provision och utan att kunna erhålla avdrag för vidhängande smuts.
Dessa förhållanden äro huvudorsakerna till de dåliga resultaten, enär den
lågprocentiga potatisen icke blott ger sämre utbyte utan även nedsätter torkapparatens
avverkningsförmåga, varjämte smutshalten kan uppgå till betydligt belopp.
3. Bränslepriset var i nämndens kalkyl enligt uppgift från bränslekommissionen
beräknat till 20 kronor för kubikmeter för prima ved. Det visade sig emellertid
senare, att detta pris avsåg veden fritt å inlastningsplatsen, varför inlastningskostnader
och frakt måste tilläggas, utgifter som i medeltal torde uppgått till
3 kronor för kubikmeter.
4. Monteringsbrister och svårigheter vid igångsättningen, innan tillräckligt
skolad personal erhållits, hava gjort, att potatisåtgången såväl som bränsleförbrukningen
vid dessa fabriker i jämförelse med utbytet per dygn ställt sig enormt hög.
De anförda orsakerna äro tillräcklig förklaring för ett mindre gynnsamt resultat,
och det synes därför vara rättvist, att fabrikerna, med hänsyn till det ovan
sagda, erhålla sådan ändring i de beviljade villkoren, att företagen bliva ekonomiskt
lönande. Detta synes bäst kunna ske antingen genom att flingpriset höjes eller ock
genom att staten ikläder sig mottagningsskyldighet för ännu ett års avverkning
utöver de nu bestämda till pris, som blir lönande, samtidigt med att amorteringen
å anläggningarna framskjutes till kommande två år.
För den händelse Kungl. Maj:t skulle gilla den förra utvägen, har nämnden
uppgjort nytt här bilagt förslag till flingpris för innevarande år på grund av de
närvarande mindre gynnsamma förhållanden.
Till grund för denna prissättning har lagts det nu gällande maximipriset å
potatis, det av bränslekommissionen i skrivelse av den 16 januari 1918 gjorda meddelandet,
att bränslet för torkerierna skall tillhandahållas desamma till samma pris
som för bagerierna, och de uppgifter, som av torkerierna ingivits rörande övriga
omkostnader, samt en medelstärkelsehalt hos potatisen av 17 procent.
Priset på potatisflingor med högst 15 procent vattenhalt skulle under dessa
förutsättningar bliva 70 öre per kilogram. För sekunda flingor, som genom lämplig
behandling kunna beredas till vara, som kan godkännas som människoföda, bör
betalas 5 öre lägre pris än för prima vara samt för till människoföda otjänliga
flingor 30 öre för kilogram.»
Vid föredragning den 15 februari 1918 av detta ärende faun
Kungl. Maj:t, med förklarande att Kungl. Maj:t ämnade vidtaga åtgärder
för sådan utsträckning av statens inköpsskyldighet, som prisnämnden
alternativt föreslagit, sökandenas framställning eljest icke föranleda någon
vidare åtgärd.
6
Jordbruksutskottets utlåtande AV 72.
Av Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 15 februari 1918 framgår,
att Kungl. Maj:t ansett billigheten kräva, att, då staten funnit sig
böra särskilt främja anläggande av potatistorkerier och tillverkning av
potatisflingor, men denna tillverkning under innevarande tillverkningsår
med nu gällande flingpris på grund av åtskilliga i prisnämndens utlåtande
angivna, av fabrikanterna oberoende anledningar ej blivit ekonomiskt
lönande, åtgärder vidtagas för att motväga den svårighet, som sålunda
uppstått för att anläggningskostnaderna må hinna bliva amorterade,
innan prisen å fabrikernas produkter vid inträdet av nya förhållanden
kunna beräknas avsevärt nedgå.
Att Kungl. Maj:t därvid av de alternativa utvägar, prisnämnden
härutinnan föreslagit, icke upptog förslaget att höja flingpriset, berodde
på flera skal. Redan vid den tiden hade det visat sig, att tillgången
på potatis hotade att under våren bliva särdeles knapp. Under sådana
förhållanden ansågs det mindre lämpligt att genom höjning vid denna
årstid av priset på potatisflingor giva anledning till ytterligare utvidgning
av flingproduktionen. Helt annat hade förhållandet varit, om
torkerierna kunnat redan under hösten inköpa sitt råmaterial av potatis,
i vilket fall potatisåtgången särskilt till stärkelsefabrikerna troligen blivit
väsentligt mindre än nu varit fallet. Därjämte måste beaktas, att eu höjning
av flingpriset icke gärna kunde gälla andra flingpartier av årets tillverkning
än de, som därefter inköptes, och skulle alltså sannolikt komma
de olika fabrikerna tillgodo i ganska ojämn män.
I överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t gjorda uttalandet
i samband med ovannämnda beslut den 15 februari 1918 torde
nu åtgärder böra vidtagas i syfte, att staten beträffande de potatistorkerier,
till vilkas anläggning statsunderstöd beviljats under år 1917,
ikläder sig mottagningsskyldighet för ännu ett års avverkning utöver
de nu bestämda två årens. Härigenom få fabrikanterna ökad säkerhet
för att kunna amortera anläggningarna inom rimlig tid. De i kungörelsen
den 25 maj 1917 bestämda tiderna av två år för anläggnings
uppehållande och användning för avsett ändamål böra i samband härmed
för dessa torkerier framskjutas till tre år.
Ändringen bör uppenbarligen bli beroende av samtycke av vederbörande
fabriker. Därest någon fabrikant skulle föredraga att låta statens
prisgaranti fortfarande gälla blott två år och därefter vara obunden, bör
detta naturligtvis stå honom fritt.
Jag vill slutligen framhålla, att den av mig nu berörda frågan icke
står i direkt sammanhang med frågan om minimipris å potatis utan avser
■en av tillfälliga orsaker under år 1917 föranledd särskild åtgärd beträffande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Sr 72.
de nyanlagda potatistorkerierna. De pris, till vilka de vid torkerierna
framställda produkterna böra av staten inköpas, komma att årligen fastställas
av prisnämnd, varvid denna naturligtvis har att iakttaga de
förändringar i grunderna för prissättningen, som kunna bliva beslutade.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu inom
andra kammaren vackt, till utskottets förberedande behandling hänvisad
motion, nr 91, vari herr Jönsson i Fridhill hemställt, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och i vilken omfattning potatisflingor kunna komma till användning
för arméns, flottans, fångvårdens m. fl. behov samt därefter
inkomma till riksdagen med förslag om de åtgärder, som böra vidtagas
för befrämjande av avsättning av potatisflingor.
Beträffande de skäl, som anförts härför, hänvisas till motionen.
Såväl av den i propositionen förebragta utredningen som av vad
motionären anfört framgår, att fabrikationen av potatisflingor under det
första tillverkningsåret på grund av angivna av fabrikanternas åtgöranden
oberoende anledningar givit ett i ekonomiskt avseende mindre tillfredsställande
resultat. I följd härav torde det icke vara möjligt för potatistorkerierna
att med nuvarande pris å potatisflingor kunna såsom beräknats
under de två år, för vilka staten förbundit sig att inköpa fabrikernas fullgoda
produktion, amortera sina anläggningskostnader. Då staten genom lämnande
av understöd för torkeriernas anläggande givit anledning till denna
industris skapande, anser utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,
skäligt, att staten vidtager åtgärder för avhjälpande av de
uppkomna svårigheterna, och synes detta lämpligen kunna ske genom
en utsträckning av garantitiden till tre år i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag.
Då genom en dylik åtgärd dessutom lämnas ytterligare tid för
potatisflingornas inarbetande i marknaden och därigenom beredas ökade
möjligheter för tryggande av dessas avsättning även efter garantitidens
slut, synes genom bifall till Kungl. Maj:ts förslag jämväl det med motionen
avsedda syftet i viss mån tillgodoses. Därest Kungl. Maj:ts förevarande
proposition skulle vinna riksdagens bifall, torde en utredning
i av motionären angiven riktning i allt fall icke böra vidtagas förr än
möjlighet förefinnes att överblicka, i vad mån utöver den av Kungl.
Maj:t föreslagna utsträckningen av garantitiden ytterligare åtgärder erfordras
och lämpligen böra vidtagas för ifrågavarande industris understödjande.
Motion
Ut skottet.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till förevarande
proposition medgiva, att den utfästelse om inköp för
statens räkning av produkter, framställda vid något
med understöd av statsmedel anlagt potatistorkeri, som
jämlikt, riksdagens i skrivelse nr 105 den 28 april 1917
lämnade medgivande avser en tid av två år från den
dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, må beträffande
torkeri, till vars anläggning statsunderstöd
beviljats under år 1917, under de särskilda villkor,
Kungl. Maj:t må äga föreskriva, utsträckas till en tid
av tre år från samma dag;
2) att herr Jönssons i Fridhill motion, i vad den
icke kan anses besvarad genom vad utskottet här ovan
föreslagit, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 maj 1918.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande se utlåtande nr 68
STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ B OKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:366 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framst s. 1 i texten