Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri, ävensom en i ämnet väckt motion.

1918-05-06 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri, ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1918 kl. l/i II e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående utsträckning i tiden för utfästelse av

inköp för statens räkning av produkter, framställda vid

något med understöd av statsmedel anlagt p ofatt stor k eri,

ävensom en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 19 mars 1918 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 173, liar Kungl. Maj:t under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag föreslagit riksdagen medgiva, att den utfästelse om inköp för statens

räkning av produkter, framställda vid något med understöd av statsmedel

anlagt potatistorkeri, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr 105 den 28

april 1917 lämnade medgivande avser en tid av två år från den dag,

då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, må beträffande torkeri, till vars

anläggning statsunderstöd beviljats under år 1917, under de särskilda

villkor, Kungl. Maj:t må äga föreskriva, utsträckas till en tid av tre år

från samma dag.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll anfört

följande:

»Sedan Kungl. Maj:t i proposition den 16 april 1917, nr 243, för

riksdagen framlagt förslag om vidtagande av vissa åtgärder för befordrande

av potatisodlingen, anmälde riksdagen i skrivelse den 28 april

1917, nr 105, sina med anledning därav fattade beslut, vilka i huvudsak

inneburo bifall till vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit. Under det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. Bl haft. (Nr 72.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Jordbruksutskottets utlåtande i\Y 72.

att det pris å potatis, varå i Kungl. Mapts förslag angiven prisgaranti

skulle grundas, i propositionen föreslagits till 7 kronor per

hektoliter, ansåg emellertid riksdagen priset icke böra sättas till högre

belopp än 6 kronor per hektoliter.

Med godkännande av riksdagens beslut, i vad det skilde sig från

vad Kungl. Maj:t i ämnet föreslagit, utfärdade Kungl. Maj:t den 4 maj

1917 kungörelse angående inköp för statens räkning av vissa potatisprodukter

m. m. samt understöd för anläggande av potatistorkerier, i

vilken kungörelse förklarades bland annat

dels att för statens räkning komme att från vederbörande tillverkare

inom landet inköpas de partier av svensk potatis framställda

torkade potatisprodukter, potatisstärkelse och glykos av fullgod beskaffenhet,

som till staten hembjödes före den 1 juni 1918, till pris, som

komme att fastställas av en nämnd, utsedd på sätt Kung], Maj:t framdeles

ville föreskriva, och vilket pris komme att avpassas så, att odlare

av potatis kunde påräkna ett pris av 6 kronor för hektoliter potatis av

fullgod beskaffenhet och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid den

järnvägsstation eller hamn, som vore närmast potatisens odlingsort;

dels ock beträffande produkter, framställda vid något med understöd

av statsmedel anlagt potatistorkeri, att inköp för statens räkning

till ett enligt vad sålunda angivits fastställt och avpassat pris komme

att äga rum av de partier av fullgod beskaffenhet, som till staten hembjödes

inom två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats;

och skulle inköpspriset årligen fastställas.

Av utredningen i ärendet framgår, att anledningen till att statens

prisgaranti för potatistorkeriernas produkter utsträcktes till två år var,

att dessa nyanlagda torkerier skulle kunna under denna tid amortera

sin anläggningskostnad. Det antogs, de därefter skulle, kunna bära sig

utan dylikt understöd.

Genom kungörelse den 25 maj 1917 fastställdes därefter villkor

och bestämmelser för understöd av statsmedel för anläggande av potatistorkerier.

Understöd beviljas ej till större belopp än halva anläggningskostnaden.

Under två år från det understöd beviljats må anläggningen

ej användas för annat ändamål än det avsedda, ej heller driften

nedläggas, så länge råmateriel finnes att tillgå inom tillförselområdet. Om

sökanden fullgör sina förpliktelser, behöver understödet ej återbetalas.

Den 25 september 1917 tillsatte Kungl. Maj:t den förut omförmälda

prisnämnden.

Den 28 september 1917 utfärdades förordning angående maximipris

å potatis, enligt vilken priset vid frivillig försäljning av odlaren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet* utlåtande Nr 72. 3

(iller för hans räkning annorledes än direkt till allmänheten i öppen bod

ej Unge överstiga vid leverans före den 1 december 1917 6 kronor och

vid leverans under tiden 1 december 1917—31 mars 1918 6 kronor 65

öre, allt per hektoliter, motsvarande per deciton räknat resp. 8 kronor

50 öre och 9 kronor 50 öre. Vid annan försäljning kunde högre pris

fä betingas, men i varje fall var priset lägre före den 1 december än

för tiden därefter.

I skrivelse den 20 november 1917 anmälde folkhushållnings - kommissionen, att prisnämnden, som vid sina beräkningar utgått från

det pris å potatis, som gällde till och med den 30 november 1917, fastställt

ett pris av 57 öre per kilogram potatisflingor. Enär med anledning

av att leveranserna av torkningsapparater till potatistorkerierna icke

fullgjorts på utsatt tid ett flertal torkerier icke kunnat börja sin produktion

förrän efter den 1 december 1917, anhöll tillika kommissionen om

bemyndigande att vid inlösen för statens räkning av potatisflingor betala

till flingfabrikerna ett pris av 61 öre per kilogram, vilket motsvarade

det högre pris å potatis, som bleve gällande från och med den

1 december 1917. Genom beslut den 30 november 1917 erhöll kommissionen

bemyndigande att till det föreslagna högre priset för statens

räkning inlösa potatisflingor, tillverkade av potatis, som bevisligen

av vederbörande flingfabrik inköpts efter utgången av november månad

1917.

I eu den 21 januari 1918 till jordbruksdepartementet inkommen

skrift anmälde utsedda kommitterade för potatisflingfabrikanterna, att det,

i den mån fabrikerna under senare delen av hösten 1917 började sin

verksamhet, rätt snart framgått, att grunderna för prisnämndens uteslutande

å teoretiska beräkningar byggda prissättning icke överensstämde

med de erfarenheter, som gjordes vid praktisk drift, vare sig med avseende

å den kvantitativa avverkningen, utbytet av flingor, bränslekostnader

eller avlöningar m. m. På grund därav yrkade sökandena, att

prisnämnden måtte sammankallas för att, efter tagen del av fabrikernas

hittills vunna erfarenhet, bestämma nytt högre pris å potatisflingor.

Infordrade utlåtanden häröver avgåvos den 24 januari 1918 av

folkhushållningskommissionen, som allenast hänvisade till prisnämnden,

och den 29 januari 1918 av denna nämnd. Nämnden anförde därvid

i huvudsak följande:

»Kommitterades uttalanden, att prissättningen är grundad endast på teoretiska

beräkningar, förringar i ingen män dessas riktighet. De stödja sig på givna

förutsättningar, nämligen gällande maximipris å potatis och bränslekommissionens

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

pris på ved, samt pa fullt tillförlitliga siffror, som hämtats huvudsakligen från erfarenheter

från den starkt utvecklade potatistorkeriindustrien i Tyskland, men även

bekräftats av resultaten från de svenska fabrikernas hittillsvarande verksamhet, där

icke oberäknat ogynnsamma omständigheter kommit att utöva inverkan på resultatet.

Prisnämndens kalkyl avsåg en fabrik med en torkapparat om 800 kilogram avverkningsförmåga

i timmen, motsvarande 176 deciton eller omkring 250 hektoliter

i dygnet vid 22 timmars drift. Det har visat sig, att för denna storlek av torkeri,

där potatis med i medeltal 17 å 18 procent stärkelsehalt funnits att tillgå, avverkningsförmågan

för dygn växlat mellan 230 till 270 hektoliter mot av nämnden antagna

250. Fabrikerna hava kunnat hållas i gång 21 till 23 timmar i dygnet mot

av nämnden antagna 22. Utbytet av 100 kilogram potatis har växlat mellan 25

och 26 procent mot av nämnden antagna 26 för 18-procentig potatis. Att det således

blivit något lägre än beräknat, har sin förklaring i den relativt långa lagring,

som potatisen på de flesta ställen varit underkastad. Utbytet, räknat per hektoliter,

överensstämmer däremot ej med det av nämnden beräknade, eller 18 Va kilogram

per hektoliter, vilket är anledningen till den uppgivna felräkningen. Orsaken

till det erhållna låga utbytet per hektoliter beror emellertid på, att 1 hektoliter

rentvättad potatis innevarande år, på grund av att potatisen är ovanligt storvuxen,

ofta väger blott 66 kilogram i stället för av nämnden antagna 70, samt att vid

vissa fabriker potatisens stärkelsehalt varit lägre än den beräknade, till följd av

vilka båda omständigheter utbytet naturligtvis måste bliva i motsvarande mån mindre.

Bränsleåtgången och avlöningarna visa likaledes god överensstämmelse med

de av nämnden beräknade. Så har bränsleförbrukningen, mätt i kubikmeter ved,

för de fabriker, vars ångpanneanläggningar icke överansträngts och som motsvara

moderna krav. efter vedens beskaffenhet växlat mellan 18 och 25 kubikmeter per

dygn mot av nämnden uppskattade 21 kubikmeter prima ved. Yissa torkerier hava

emellertid ej lyckats anskaffa fullgott bränsle, och i sådant fäll har naturligtvis ej

den av nämnden beräknade bränsleeffekten kunnat erhållas.

För torkeriets drift bär en arbetsstyrka för dygn av vanligtvis 10 till 14

man varit erforderlig, vid ett par fabriker 16. Då ingenstädes enligt inhämtade

upplysningar högre avlöning än 5 kronor för dag utbetalats, har således utgiften för

löner för dygn hållit sig mellan 50 till 80 kronor mot av nämnden beräknade 82

kronor 50 öre.

Vad nu anförts beträffande huvudposterna gäller även de mindre utgifterna

för lossning, körslor och reparation, där icke särskilt ogynnsamma förhållanden

spelat in.

Vid fullt ordinär drift under de betingelser, som nämnden räknat med och

vilka även för ett flertal fabriker varit för handen, hava nämndens siffror för prissättningen

visat en tillfredsställande överensstämmelse med verkligheten. Då åter

resultatet vid de i kommitterades tablå anförda torkerierna icke motsvarat nämndens

beräkningar utan blivit sådant, att dessa fabriker med gällande flingpris och i

enlighet med 1917 års riksdagsbeslut ej kunna beräkna få sina utgifter för anläggningen

amorterade på två år och skälig vinst på rörelsen, beror det på följande

orsaker.

1. De av staten levererade torkapparaterna ankommo intill tre månader

senare än beräknats, till följd varav anläggningarna kommo för sent i gång, en stor

del av den på orten runt torkerierna befintliga potatisen vann användning för annat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottetx utlåtande AV 12,

ändamål och den av torkerierna inköpta och lagrade försämrades och skadades.

Trots den rika potatisskörden hava sålunda stora svårigheter visat sig för flertalet

av torkerierna att få sitt potatisbehov täckt, varför en del torkerier för närvarande

stå inför möjligheten att få inställa driften.

2. På grund av gällande maximiprisförordniug på potatis och konkurrensen

från andra uppköpare måste torkerierna även för lågprocentig potatis, vilken för

vissa fabriker varit den enda råvara, som stått till buds, betala maximipris, i många

fall med tillägg av provision och utan att kunna erhålla avdrag för vidhängande smuts.

Dessa förhållanden äro huvudorsakerna till de dåliga resultaten, enär den

lågprocentiga potatisen icke blott ger sämre utbyte utan även nedsätter torkapparatens

avverkningsförmåga, varjämte smutshalten kan uppgå till betydligt belopp.

3. Bränslepriset var i nämndens kalkyl enligt uppgift från bränslekommissionen

beräknat till 20 kronor för kubikmeter för prima ved. Det visade sig emellertid

senare, att detta pris avsåg veden fritt å inlastningsplatsen, varför inlastningskostnader

och frakt måste tilläggas, utgifter som i medeltal torde uppgått till

3 kronor för kubikmeter.

4. Monteringsbrister och svårigheter vid igångsättningen, innan tillräckligt

skolad personal erhållits, hava gjort, att potatisåtgången såväl som bränsleförbrukningen

vid dessa fabriker i jämförelse med utbytet per dygn ställt sig enormt hög.

De anförda orsakerna äro tillräcklig förklaring för ett mindre gynnsamt resultat,

och det synes därför vara rättvist, att fabrikerna, med hänsyn till det ovan

sagda, erhålla sådan ändring i de beviljade villkoren, att företagen bliva ekonomiskt

lönande. Detta synes bäst kunna ske antingen genom att flingpriset höjes eller ock

genom att staten ikläder sig mottagningsskyldighet för ännu ett års avverkning

utöver de nu bestämda till pris, som blir lönande, samtidigt med att amorteringen

å anläggningarna framskjutes till kommande två år.

För den händelse Kungl. Maj:t skulle gilla den förra utvägen, har nämnden

uppgjort nytt här bilagt förslag till flingpris för innevarande år på grund av de

närvarande mindre gynnsamma förhållanden.

Till grund för denna prissättning har lagts det nu gällande maximipriset å

potatis, det av bränslekommissionen i skrivelse av den 16 januari 1918 gjorda meddelandet,

att bränslet för torkerierna skall tillhandahållas desamma till samma pris

som för bagerierna, och de uppgifter, som av torkerierna ingivits rörande övriga

omkostnader, samt en medelstärkelsehalt hos potatisen av 17 procent.

Priset på potatisflingor med högst 15 procent vattenhalt skulle under dessa

förutsättningar bliva 70 öre per kilogram. För sekunda flingor, som genom lämplig

behandling kunna beredas till vara, som kan godkännas som människoföda, bör

betalas 5 öre lägre pris än för prima vara samt för till människoföda otjänliga

flingor 30 öre för kilogram.»

Vid föredragning den 15 februari 1918 av detta ärende faun

Kungl. Maj:t, med förklarande att Kungl. Maj:t ämnade vidtaga åtgärder

för sådan utsträckning av statens inköpsskyldighet, som prisnämnden

alternativt föreslagit, sökandenas framställning eljest icke föranleda någon

vidare åtgärd.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande AV 72.

Av Kungl. Maj:ts omförmälda beslut den 15 februari 1918 framgår,

att Kungl. Maj:t ansett billigheten kräva, att, då staten funnit sig

böra särskilt främja anläggande av potatistorkerier och tillverkning av

potatisflingor, men denna tillverkning under innevarande tillverkningsår

med nu gällande flingpris på grund av åtskilliga i prisnämndens utlåtande

angivna, av fabrikanterna oberoende anledningar ej blivit ekonomiskt

lönande, åtgärder vidtagas för att motväga den svårighet, som sålunda

uppstått för att anläggningskostnaderna må hinna bliva amorterade,

innan prisen å fabrikernas produkter vid inträdet av nya förhållanden

kunna beräknas avsevärt nedgå.

Att Kungl. Maj:t därvid av de alternativa utvägar, prisnämnden

härutinnan föreslagit, icke upptog förslaget att höja flingpriset, berodde

på flera skal. Redan vid den tiden hade det visat sig, att tillgången

på potatis hotade att under våren bliva särdeles knapp. Under sådana

förhållanden ansågs det mindre lämpligt att genom höjning vid denna

årstid av priset på potatisflingor giva anledning till ytterligare utvidgning

av flingproduktionen. Helt annat hade förhållandet varit, om

torkerierna kunnat redan under hösten inköpa sitt råmaterial av potatis,

i vilket fall potatisåtgången särskilt till stärkelsefabrikerna troligen blivit

väsentligt mindre än nu varit fallet. Därjämte måste beaktas, att eu höjning

av flingpriset icke gärna kunde gälla andra flingpartier av årets tillverkning

än de, som därefter inköptes, och skulle alltså sannolikt komma

de olika fabrikerna tillgodo i ganska ojämn män.

I överensstämmelse med det av Kungl. Maj:t gjorda uttalandet

i samband med ovannämnda beslut den 15 februari 1918 torde

nu åtgärder böra vidtagas i syfte, att staten beträffande de potatistorkerier,

till vilkas anläggning statsunderstöd beviljats under år 1917,

ikläder sig mottagningsskyldighet för ännu ett års avverkning utöver

de nu bestämda två årens. Härigenom få fabrikanterna ökad säkerhet

för att kunna amortera anläggningarna inom rimlig tid. De i kungörelsen

den 25 maj 1917 bestämda tiderna av två år för anläggnings

uppehållande och användning för avsett ändamål böra i samband härmed

för dessa torkerier framskjutas till tre år.

Ändringen bör uppenbarligen bli beroende av samtycke av vederbörande

fabriker. Därest någon fabrikant skulle föredraga att låta statens

prisgaranti fortfarande gälla blott två år och därefter vara obunden, bör

detta naturligtvis stå honom fritt.

Jag vill slutligen framhålla, att den av mig nu berörda frågan icke

står i direkt sammanhang med frågan om minimipris å potatis utan avser

■en av tillfälliga orsaker under år 1917 föranledd särskild åtgärd beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Sr 72.

de nyanlagda potatistorkerierna. De pris, till vilka de vid torkerierna

framställda produkterna böra av staten inköpas, komma att årligen fastställas

av prisnämnd, varvid denna naturligtvis har att iakttaga de

förändringar i grunderna för prissättningen, som kunna bliva beslutade.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu inom

andra kammaren vackt, till utskottets förberedande behandling hänvisad

motion, nr 91, vari herr Jönsson i Fridhill hemställt, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida och i vilken omfattning potatisflingor kunna komma till användning

för arméns, flottans, fångvårdens m. fl. behov samt därefter

inkomma till riksdagen med förslag om de åtgärder, som böra vidtagas

för befrämjande av avsättning av potatisflingor.

Beträffande de skäl, som anförts härför, hänvisas till motionen.

Såväl av den i propositionen förebragta utredningen som av vad

motionären anfört framgår, att fabrikationen av potatisflingor under det

första tillverkningsåret på grund av angivna av fabrikanternas åtgöranden

oberoende anledningar givit ett i ekonomiskt avseende mindre tillfredsställande

resultat. I följd härav torde det icke vara möjligt för potatistorkerierna

att med nuvarande pris å potatisflingor kunna såsom beräknats

under de två år, för vilka staten förbundit sig att inköpa fabrikernas fullgoda

produktion, amortera sina anläggningskostnader. Då staten genom lämnande

av understöd för torkeriernas anläggande givit anledning till denna

industris skapande, anser utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,

skäligt, att staten vidtager åtgärder för avhjälpande av de

uppkomna svårigheterna, och synes detta lämpligen kunna ske genom

en utsträckning av garantitiden till tre år i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag.

Då genom en dylik åtgärd dessutom lämnas ytterligare tid för

potatisflingornas inarbetande i marknaden och därigenom beredas ökade

möjligheter för tryggande av dessas avsättning även efter garantitidens

slut, synes genom bifall till Kungl. Maj:ts förslag jämväl det med motionen

avsedda syftet i viss mån tillgodoses. Därest Kungl. Maj:ts förevarande

proposition skulle vinna riksdagens bifall, torde en utredning

i av motionären angiven riktning i allt fall icke böra vidtagas förr än

möjlighet förefinnes att överblicka, i vad mån utöver den av Kungl.

Maj:t föreslagna utsträckningen av garantitiden ytterligare åtgärder erfordras

och lämpligen böra vidtagas för ifrågavarande industris understödjande.

Motion

Ut skottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till förevarande

proposition medgiva, att den utfästelse om inköp för

statens räkning av produkter, framställda vid något

med understöd av statsmedel anlagt potatistorkeri, som

jämlikt, riksdagens i skrivelse nr 105 den 28 april 1917

lämnade medgivande avser en tid av två år från den

dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, må beträffande

torkeri, till vars anläggning statsunderstöd

beviljats under år 1917, under de särskilda villkor,

Kungl. Maj:t må äga föreskriva, utsträckas till en tid

av tre år från samma dag;

2) att herr Jönssons i Fridhill motion, i vad den

icke kan anses besvarad genom vad utskottet här ovan

föreslagit, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1918.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande se utlåtande nr 68

STOCKHOLM, ISAAC MARCTJS’ B OKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:366 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående utsträckning i tiden för utfästelse av inköp för statens räkning av produkter, framst s. 1 i texten