Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i grunderna för användande av anslaget till rättshjälp åt åbor och lägenhetsinnehavare nr. m.

1918-05-07 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:77, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i grunderna för användande av anslaget till rättshjälp åt åbor och lägenhetsinnehavare nr. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

I»

Nr Tt.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1918 kl. 9 e. in

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i grunderna

för användande av anslaget till rättshjälp åt åbor

och lägenhetsinnehavare nr. m.

(2:a avd.)

Jordbruksutskottet har i ett sammanhang till behandling förehaft

tvenne inom andra kammaren väckta, till jordbruksutskottets förberedande

behandling hänvisade motioner, nämligen

1) nr 85 av herr Olsson i Bamsta m. fl.., vari yrkats, att riksdagen

må besluta, att, då det av riksdagen år 1915 beviljade anslag av 15,000

kronor till rättshjälp åt åbor och lägenhetsinnehavare ej torde komma

till användning i enlighet med kungörelsen av den 17 juni 1916, den

återstående delen av nämnda anslag må ställas till åboförbundets eller

åbornas hjälp på helt andra grunder och i varje fall så, att de rättssökande

åborna själva må äga rätt utse sina ombud och på vanligt

sätt, under kontroll av därtill av Kungl. Maj:t utsedd jurist, användas

till åbornas bistånd i enlighet med riksdagens år 1915 fattade beslut.

2) nr 149 av herr Johansson i Sollefteå, vari hemställes, att riksdagen,

oberoende av nämnda anslag, må anvisa ett belopp av 15,000

kronor att av regeringen, under kontroll av därtill av Kungl. Maj:t

utsedd juridiskt bildad person, användas till understöd åt åbor och

lägen hets havare, som därav äro i behov, för att hos myndigheter eller

domstolar vinna utredning om och värna sin rätt till besittningen å

hemman, lägenheter och torp.

3) nr 222 av herr Olsson i Norrhyttan m. fl., vari föreslagits,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

IHskoUet.

att riksdagen må för de tre åren 1919—1921 anslå ett belopp av 2,000

kronor årligen till understöd åt Sveriges åboförbunds verksamhet under

den kontroll, KuDgl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,

hänvisas till motionerna.

Den omförmälda kungörelsen angående allmänna villkor och bestämmelser

för användningen av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor

och lägenhetsinnehavare den 17 juni 1916 finnes i avtryck bifogad detta

utlåtande.

I anledning av vid 1915 års riksdag väckt motion anvisade riksdagen

å extra stat för år 1916 ett anslag av 15,000 kronor att ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av skedd utredning rörande

de på rekognitionsskogshemmanen och de under bruk skatteköpta hemmanen

befintliga och förutvarande åbors och lägenhetsinnehavares rättigheter

av Kungl. Maj:t användas till beredande av rättshjälp åt sådana

obemedlade och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas

anspråk på grund av nämnda utredning och i övrigt förekommande

omständigheter ansåges skäligen böra påkalla rättslig prövning inför

domstol eller annan behörig myndighet. Sedermera har 1916 års riksdag

medgivit, att nämnda anslag må, i den mån det ej under år 1916

tagits i anspråk, för angivna ändamål disponeras jämväl under följande

år. Genom nådig kungörelse den 17 juni 1916 föreskrevos vissa villkor

och bestämmelser rörande användningen av omförmälda anslag.

Frågan om ändring av nämnda kungörelse var i anledning av eu

inom andra kammaren av herr Lindhagen väckt motion, nr 258, föremål

för behandling av nästlidet års riksdag. Denna motion, som bland

annat avsåg skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t

ville taga under övervägande, i vad mån åbokommitténs uppgift att vara

förestyre för den till åborna anslagna rättshjälp kunde utbytas mot en

anordning, som bättre motsvarade behovet än som syntes vara fallet

med det genom kungörelsen stadgade förfarandet, blev i enlighet med

utskottets hemställan av riksdagen avslagen.

Herr Olsson i Ramsta m. fl. göra nu gällande, att föreskrifterna

i förutnämnda nådiga kungörelse skulle vara alltför omständliga och icke

lämpade för vederbörligt tillgodoseende av åbornas och lägenhetsinnehavarnas

intressen, och hava motionärerna särskilt framställt anmärkningar

mot de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma åbokommittén

med avseende å beviljande av rättshjälp från här ifrågavarande

anslag samt utseende av rättegångsbiträde. Motionärerna synas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

21

avse, att riksdagen på grund härav skall besluta om ändrade grunder

för detta anslags utgående.

Enligt vad utskottet inhämtat föreligger för närvarande till Kungl.

Maj:ts prövning er. av »Sveriges åboförbunds kongress» gjord underdånig

framställning om, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt juris doktor Nils

Söderqvist att pröva och till Kungl. Maj:t avgiva yttranden och förslagrörande

ansökningar om rättshjälp från här ifrågavarande anslag samt

om upphävande av kungörelsen den 17 juni 1916.

Då frågan om ändring av grunderna för utgående av rättshjälp

från ifrågavarande anslag sålunda är föremål för Kungl. Maj:ts prövning

och utskottet har den förhoppningen, att av en sådan prövning skall

framgå möjligheter till ett bättre användande av de till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda medel, synes anledning icke förefinnas för riksdagen

att på grund av motionen ifrågasätta ändrade bestämmelser i detta

avseende.

Vad härefter angår herr Johanssons i Sollefteå motion avser densamma

anvisande av anslag å 15,000 kronor till understöd åt åbor och

lägenhetsinnehavare för vinnande av utredning om och skydd för deras

besittningsrätt, och hava för anslagets användning föreslagits i huvudsak

samma villkor, som av herr Olsson i Ramsta in. fl. påyrkats för det av

riksdagen år 1915 beviljade anslagets vidare användning.

Som ovan nämnts har framställning gjorts hos Kungl. Maj:t om

ändrade grunder för användningen av 1915 års anslag, och anser sig

utskottet därför ej heller beträffande denna motion kunna tillstyrka

bifall. Anledning härtill torde så mycket mindre förefinnas, som det år

1915 beviljade anslaget för här ifrågavarande ändamål såsom motionären

jämväl angivit, endast till ytterst ringa del tagits i anspråk härför.

I fråga slutligen om herr Olssons i Norrhyttan m. fl. motion har

däri begärts anslag för vartdera av åren 1919—1921 å 2,000 kronor

till understöd för Sveriges åboförbunds verksamhet. Såvitt av motionen

synes framgå, avser denna verksamhet i huvudsak tryggande av kronoåbornas

besittningsrätt till deras lägenheter samt beredande av rättshjälp

åt sådana åbor, som frånvunnits sin besittningsrätt. I den år 1913 av

Kungl. Maj:t tillsatta åbokommitténs uppdrag ingår emellertid bland

annat att verkställa utredning angående dessa frågor, och får utskottet

på grund härav samt med hänsyn till förefintligheten av 1915 års anslag

avstyrka det begärda anslagets beviljande.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

1) att herr Olssons i Ramsta m. fl. motion icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

2) att ej heller herr Johanssons i Sollefteå motion

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

3) att slutligen herr Olssons i Norrhyttan m. fl.

motion icke må någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 maj 1918.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAM1LTON.

Närvarande: se utlåtande nr 74

Reservation:

av herr Hage, som inom utskottet yrkat bifall till herr Olssons i

Ramsta m. fl. samt herr Olssons i Norrhyttan m. fl. motioner.

Som skäl för bifall till förstnämnda motion har reservanten ansett,

att utskottet bort i huvudsak hänvisa till den motivering, som samme

reservant anfört vid jordbruksutskottets utlåtande nr 44 1917 års riksdag

med anledning av herr Lindhagens motion rörande samma fråga.

Reservanten har dessut.onrframhållit, att utskottet borde ha pointerat,

att reglerna för den rättshjälp, som det här är fråga om, borde göras

betydligt förmånligare för de rättssökande än motsvarande regler för

den allmänna rättshjälpen, detta bland annat av den anledningen att

staten torde ha en viss skuld i att de rättssökande åborna råkat i den

ställning, som motiverat anslagets givande.

Med avseende på formerna för anslagets utdelande och användande

har reservanten påyrkat, att utskottet borde ha förordat sådana bestämmelser,

att framställningar om bidrag från auslaget borde göras till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

28

Kungl. Maj:t samt att åbokonmiittén fullständigt frigjordes från all befattning

med rättshjälpen ifråga ävensom att den jurist, som nu av

Kung!. Maj:t inkallats i åbokonmiittén för lämnande av vissa upplysningar,

nämligen juris doktor Nils Söderqvist, finge under ansvar inför

regeringen leda och övervaka rättegångarna.

Som motiv för bifall till herr Olssons i Norrhyttan in. H. motion

har reservanten anfört, att utskottet bort framhålla, att det i motionen

omnämnda åboförbundet består av personer i mycket svag ekonomisk

ställning, vilka delvis genom statens egna tjänstemäns förvållande råkat

i den ställning, i vilken de nu befinna sig, samt att nämnda organisation

under de senaste åren bedrivit en omfattande verksamhet för bevakande

av åbornas rättsliga ställning, varigenom samtidigt statens intressen

bevakats, alldenstund statens möjligheter att bevaka sina äganderättsanspråk

i en hel del fall äro sammankopplade med bevakande av åbor

ätten.

samt av herrar Johansson i Uppmälbv och Sävström.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Bilaga.

Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

för användningen av anslaget till rättshjälp åt vissa åbor och

lägenhetsinnehavare;

given Stockholms slott den 17 juni 1916.

§ 1-

Ansökning om rättshjälp skall skriftligen ingivas eller med posten insändas

till den för utredning av den så kallade åborättsfrågan m. m. tillsatta kommitté

(åbokommittén).

§ 2.

Ansökning om rättshjälp skall innehålla noggrann, på heder och samvete avgiven

uppgift å sökandens förmögenhetsvillkor och omfånget av honom åliggande

underhållsskyldighet samt hör, där så ske kan, vara åtföljd av intyg av kyrkoherde

eller kommunalnämndsordförande angående sagda förhållanden.

År sökandens anspråk redan draget under domstols prövning, skola vid ansökningen

fogas samtliga protokoll i målet. Eljest skola i ansökningen noggrant

angivas ej mindre de yrkanden, vilka sökanden vill framställa, och de skäl, varå

desamma grundas, än även de bevismedel, av vilka han vill begagna sig, med särskilt

angivande av de skriftliga bevis till vilka han äger tillgång.

Vid ansökningen skall jämväl fogas förbindelse, som i § 9 omförmäles.

Önskar sökanden i rättegången erhålla biträde av viss person, må han göra

framställning därom i ansökningen.

§ 3.

Kommittén äger av vederbörande myndighet infordra uppgifter rörande sådana

omständigheter, som kommittén anser nödiga för bedömande av sökandens yrkanden,

hans förmögenhetsförhållanden eller den persons lämplighet, som sökanden må hava

föreslagit till rättegångsbiträde.

§ 4.

Det åligger kommittén att med ledning av kommitténs allmänna kännedom

om åborättsfrågan samt förefintliga upplysningar angående sökandens förmögenhetsförhållanden

samt yrkanden och bevisning avgöra, huruvida rättshjälp genom ifrågavarande

anslag må sökanden beredas.

Rättshjälp må endast tillerkännas den, som kan anses antingen obemedlad

eller ock mindre bemedlad.

§ 5.

Bifalles ansökningen om rättshjälp, skall kommittén ställa sakkunnigt biträde

till sökandens förfogande.

Till sådant biträde må kommittén utse allenast den, vilken avlagt sådana

kunskapsprov, som för utövning av domareämbete äro föreskrivna, och vid under
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 25

domstol eller ä advokatkontor förvärvat praktisk erfarenhet samt tillika ägor insikt

på det kamerala området. Biträdet skall i samråd med kommittén planlägga rättegången

och, där så utan men för målets behandling kan ske, tillhandahålla kommittén

protokoll och övriga handlingar i målet.

Ändå att kommittén sålunda utsett biträde, gäller vad i 15 kap. 4 rättegångsbalken

är stadgat.

Uppdraget att vara biträde må av kommittén återkallas, där kommittén finner

grundad anledning därtill förekomma.

Biträde äger åtnjuta arvode med belopp, som kommittén med hänsyn till

rättegångens beskaffenhet, anslagets storlek och övriga ifrågakommande ansökningar

prövar skäligt, ävensom ersättning för de av rättegången föranledda resor enligt

fjärde klassen i gällande resereglemente.

Dessa kostnader jämte övriga nödiga utgifter i rättegången bestridas av kommittén

genom ovannämnda anslag.

§ ''•

Har sökanden genom oriktiga uppgifter berett sig rättshjälp eller för han

sin talan på ett sådant sätt, att kommittén ej vidare anser honom förtjänt av rättshjälp,

eller finnes han på grund av ändrade förmögenhetsförhållanden ej längre böra

komma i åtnjutande därav, äger kommittén förordna, att rättshjälpen skall upphöra.

§ 8.

Då kommittén bifallit ansökning om rättshjälp, skall kommittén härom underrätta

den domstol, vid vilken sökandens talan skall utföras.

Före målets avgörande skall kommittén lämna domstolen uppgift å de utgifter

i rättegången, som bestritts av anslaget till rättshjälp.

§ 9.

Vid ansökan skall sökanden foga förbindelse att till statsverket återgälda

vad av ifrågavarande anslag använts till rättshjälp åt honom, så framt han inom

fem _ år efter det målet slutligen avgjorts eller ock avskrivits, kommer i den ekonomiska

ställning, att han efter återgäldandet icke kommer att sakna vad för hans

eget och hans familjs uppehälle skäligen tarvas.

§ io.

Vad här ovan stadgas i fråga om förfarande inför domstol skall i tillämpliga

delar gälla, därest rättshjälp beviljas för talans utförande inför annan myndighet

än domstol.

Bihang till riksdagens protokoll 19 IS. 10 samt. 34 käft. (Nr 76 — 77.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.