Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i punkt 97 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående sammanslagning av hydrografiska hyran, med meteorologiska centralanstalten ävensom tre i ämnet väckta motioner.
1918-05-10 · 20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1918:80, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i punkt 97 under nionde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående sammanslagning av hydrografiska hyran, med meteorologiska centralanstalten ävensom tre i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Nr 80.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1918 kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds i punkt 97 under nionde
huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående sammanslagning av hydrografiska hyran,
med meteorologiska centralanstalten ävensom tre i ämnet
väckta motioner.
I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, vilken i vad den rör nionde
huvudtiteln remitterats till jordbruksutskottet, har Kungl. Maj:t under
punkt 97 av samma huvudtitel föreslagit riksdagen att
dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med
år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser, som av departementschefen
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner:
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån
Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras
till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med
ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg tillgodoföras,
Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden
från och med år 1915;
dels ock i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt under följande uppställning:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 37 höft. (Nr 80.)
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Motioner.
bestämt anslag: till avlöningar............................................. kronor 94,700
reservationsanslag: till arvoden åt observatörer............... » 35,000
» » expenser ........................................ >> 8,000
Summa kronor 137,700.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—355 i statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
A) nr 107 i första kammaren av herr Wijk m. fl. och nr 226 i
andra kammaren av herr Thore m. fl. av lika lydelse, i vilka hemställts,
att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande
delar, måtte
1) dels godkänna det av motionärerna framlagda förslaget till stat
för statens hydrografisk-klimatiska anstalt, att tillämpas från och med år
1919, ävensom de villkor och bestämmelser, som av dem föreslagits för
åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare upptagna
avlöningsförmåner;
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån
Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras
till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med
ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg tillgodoföras,
Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden
från och med år 1915;
dels i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag till statens hydrografisk-klimatiska
anstalt under följande uppställning:
bestämt anslag:
till avlöningar........................................................................... kronor 70,900
reservationsanslag:
» 35,000
» 7,000
till arvoden åt observatörer
» expenser ...................
Summa kronor 112,900
Jordbruksutskottets utlåtande Nr HO.
3
dels ock för diverse behov vid statens hydrografisk-klimatiska anstalt
ii extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 43,000 kronor;
2) dels godkänna det av motionärerna framlagda förslaget till stil!
för statens anstalt för väderlekstjänst och stormvarningar i Göteborg, att
tillämpas från och med år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser,
som av dem föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie
befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels i riksstaten uppföra ett nytt ordinarie anslag till statens anstalt
för väderlekstjänst och stormvarningar i Göteborg under följande uppställning:
bestämt
anslag:
till avlöningar ............................................................................. kronor 23,850
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer ........................... » 7,500
» expenser ............................................................................... » 3,000
Summa kronor 34,350
dels ock för diverse behov vid statens anstalt för väderlekstjänst och
stormvarningar å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav
18,800 kronor; samt
av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens
förseende med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 2,500 kronor;
ävensom medgiva, att såväl detta belopp som befintliga besparingar
4 förut anvisade anslag för ändamålet må disponeras av statens anstalt
för väderlekstjänst och stormvarningar i Göteborg;
B) nr 106 i andra kammaren av herr Lilbeck, vari hemställts,
att riksdagen vid bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag rörande
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt ville besluta, att överdirektörens
löneförmåner skola utgå med tillhopa 10,000 kronor, samt att
avdelningsföreståndarna skola erhålla professors tjänsteställning och löneförmåner,
utgörande 7,500 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till innehållet i motionerna.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
historik m. in.
Hydrografiska
byrån.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser sammanförande till
en under jordbruksdepartementet förlagd institution under benämning
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av nuvarande meteorologiska
eentralanstalten och hydrografiska byrån, varjämte till den nya anstalten
skulle från nautisk-meteorologiska byråns verksamhetsområde överflyttas
vissa till hydrografiska undersökningar hörande arbeten.
Förstnämnda motioner gå ut på att från meteorologiska centralanstaltens
nuvarande verksamhetsområde utbryta vad som rör väderlekstjänsten
och stormvarningsväsendet och nämnda grenars förläggande till
ett självständigt institut i Göteborg, under det att den klimatiska avdelningen
av sistnämnda anstalt skulle sammanslås med hydrografiska
byrån till en hydrografisk-klimatisk anstalt. Den av herr Lfibeck väckta
motionen behandlar allenast en viss detalj av Kung!. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
Innan utskottet ingår på de föreliggande förslagen, torde en redogörelse
böra lämnas för ifrågavarande institutioners uppkomst, organisation
och nuvarande stat in. m.
Hydrografiska byrån inrättades på grund av beslut av 1907 års
riksdag. Efter vidlyftiga utredningar framlade Kungl. Magt för nämnda
riksdag grunder för verkställande av en hydrografisk undersökning av
Sveriges färskvatten under ledning av nämnda byrå, varjämte särskilda
hydrogeologiska specialundersökningar skulle verkställas av Sveriges
geologiska undersökning samt vissa för ändamålet erforderliga meteorologiska
undersökningar utföras under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll.
Riksdagen beviljade de på extra stat begärda anslagen.
Anslag å extra stat hava därefter årligen anvisats för ifrågavarande
ändamål. För år 1918 uppgå de under nionde huvudtiteln till 62,900
kronor för hydrografiska byrån med observationsstationer och 3,000
kronor för hydrografiska speciaiundersökningai-, tillhopa 65,900 kronor,
samt under åttonde huvudtiteln till 12,100 kronor för meteorologiska
observationer.
Det bör här erinras, att hydrografiska byrån sedan år 1911 åtnjutit
bidrag jämväl från ett under sjätte huvudtiteln anvisat anslag för
åstadkommande av en schematisk förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall. Dessa arbeten verkställas av vattenfallsstyrelsen,
hydrografiska byrån och meteorologiska centralanstalten. För år 1918
har härtill av riksdagen anvisats å extra stat ett anslag av 40,5(>0
kronor, vilket fördelats med 33,500 kronor på hydrografiska byrån samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr SO.
7,000 kronor å meteorologiska central anstalten, varemot av särskilda
orsaker några modd för vattenfallsstyrelsens ifrågavarande arbeten ej
ansetts erforderliga för detta år.
Instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten utfärdades den 18 januari 1008 och har beträffande § 3
undergått jämkning den 23 april 1909. Överinseendet över undersökningen
utövas av styrelsen för hydrografiska bvrån, bestående av chefen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ordförande samt vattenfalls
direktören, chefen för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för
agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstvrelsen, föreståndaren för statens
meteorologiska centralanstalt och föreståndaren för hydrografiska byrån
såsom ledamöter.
Beträffande byråns personal och till densamma utgående avlöningar
samt övriga utgifter för den hydrografiska undersökningen av
Sveriges färskvatten hänvisas till nedanstående av Kungl. Maj:t fastställda
stat för samma undersökningar för år 1918.
A. Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer.
Inkomster:
Statsanslag för hydrografiska byråns verksamhet, förslagsanslag,
högst .................................................................
Statsanslag för åstadkommande av en vattenfallsförteck
ning,
reservationsanslag.......................................................
Inkomster av försålda publikationer under år 1917, förslagsvis
......................................................................................
Inkomster av flygelprövningar, förslagsvis ........................
Bidrag av intressenter för undersökningar i Fyrisåns område
kronor 62,900
)) 33,500
)> 100
» 200
» 500
Summa kronor 97,200.
Utgifter:
Arvode åt föreståndaren ...........................................................
» » en byråingenjör ................................................
» » )) » .................................................
» » » vaktmästare......................................................
Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst
500 kronor), förslagsvis.........................................................
Publikationer, förslagsvis.........................................................
Expenser, förslagsvis ..................................................................
Resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis
..................................................................................
kronor 7,500
» 5,000
» 5,000
» 1,100
» 23,000
» 9,100
» 4,000
» 21,000
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Meteorologiska
centralanstalten.
Observatörers arvoden, förslagsvis ........................................ kronor 14,000
Komplettering och underhåll av peglar och utrustning,
förslagsvis ............................................................................ » 4,800
Lokalhyra .................................................................................... » 2.700
Summa kronor 97,200.
Anm. Jämlikt kungl. brevet den 31 december 1914 skall vaktmästaren, så länge han
sådan egenskap åtnjuter fri bostad, vidkännas avdrag å sin lön med 150 kronor för år räknat.
B. De meteorologiska observationerna.
Inkomster:
Statsanslag till meteorologiska iakttagelser för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten, reservationsanslag kronor 12,100
Statsanslag för åstadkommande av en vattenfalls förteckning,
reservationsanslag........................................................ » 7,000
Summa kronor 19,100.
Utgifter:
Arvoden åt observatörerna, förslagsvis ............................... kronor 16,200
Instrumenter och apparater, förslagsvis ............................. » 800
Inspektionsresor, förslagsvis................................................... » 700
Prövning av instrumenter och apparater, granskning,
beräkning och tabellering av iakttagelserna över nederbörd
och snötäcke, diverse skrivgöromål m. m., förslagsvis
........................................................................................ » 1,400
Summa kronor 19,100.
C. De hydrogeologiska specialundersökningarna.
Inkomster:
Statsanslag, förslagsanslag, högst ...................................... kronor 3,000.
Utgifter:
Fältarbeten, förslagsvis............................................................ » 2,500
Publikationer, förslagsvis ......................................;............. » 500
Summa kronor 3,000.
Beträffande tillkomsten av statens meteorologiska centralanstalt
torde böra erinras, att sedan anslag för meteorologiska observationers
anställande å särskilda orter inom riket anvisats vid riksdagen 1856—
1858 samt vid riksdagen 1859—1860 sammanförts med ordinarie anslaget
till vetenskapsakademien och vid 1872 års riksdag förhöjts för
inrättande av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakade
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
7
miens vård och inseende, riksdagen år 1870 godkände av Kungl. Maj:t
framlagt förslag till stat för nämnda ceutralanstalt. Vid 1892 års riksdag
upptogs anslaget i riksstaten under särskild rubrik.
Den nu gällande, av riksdagen år 1913 fastställda ordinarie staten
för anstalten är av följande lydelse:
Tjänst-
Lön
görings-
till-
Summa
•
pennin-
gar
lägg
I
i
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
I Föreståndare
1 meteorolog .
5,000
2,500
—
7,500
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 600 kronor.
3,600
1,800
400
5,800
j Efter 5 år kan lönen höj as i
1 .
( med 500 kronor och;
3,600
1,800
400
5,800
( efter tio år med ytter-j
1 ligare 500 kronor.
.Efter fem år kan lönen
i kvinnligt biträde av högre lönegrad
»00
550
150
1,600
| höjas med 200 kronor
"i och efter tio år med
| ytterligare 200 kronor.
1 vaktmästare.
Till arvode åt
»00
450
150
1,500
jEfter fem år kan lönen
| höjas med 100 kronor.
vetenskapligt bildat
extra biträde samt vikariatsersätt-
ningar .......
5,000
Summa
_
27,200
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
Dessutom utgå till särskilda ändamål vid anstalten anslag å extra
stat under åttonde huvudtiteln, vilka i riksstaten för år 1918 upptagas
sålunda:
Till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt
för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll
av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiel
m. m., reservationsanslag ............................................. kronor 16,400
» utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,
reservationsanslag ............ i* 25,000
» upprätthållande av två meteorologiska stationer (i
Gällivare och Särna), reservationsanslag ............... » 700
» utförande av meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten,
reservationsanslag .......................................... » 12,100
Xautiskmeteoroloiska
byrån.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
Till bidrag från Sverige till den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation
av undersökningar rörande de högre luftlagren,
förslågsanslag, högst................................................... kronor 720
» utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»
jämte bihang, reservationsanslag ........................... » 5,500
» meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag
.................................................................. » 6,000.
Det bör tillika erinras, att riksdagen år 1900 för meteorologiska
centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram under
tjugu års tid från Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000
kronor. Härav hava hittills anvisats 39,938 kronor. För åren 1917 och
1918 har någon anvisning icke funnits behövlig, enär befintliga besparingar
å förut anvisade medel ansågos lämna tillräcklig tillgång till
bestridande av förekommande utgifter för ändamålet.
Därjämte har, såsom förut nämnts, en del av det å extra stat
under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till vattenfallsförteckningen
tillförts meteorologiska centralanstalten för utförande av vissa undersökningar.
Gällande bestämmelser angående meteorologiska centralanstaltens
verksamhet återfinnas dels i vetenskapsakademiens av Kungl. Maj:t den
15 april 1904 fastställda grnndstadgar, dels i av akademien antagna
ordningsregler för akademien och instruktion för centralanstalten, dels
ock i Kungl. Maj:ts brev den 14 november 1913 angående tillsättandet
av vissa befattningar vid anstalten m. m. och den 12 december 1913
angående fortsatt tillämpning tillsvidare av nu nämnda stadganden
med viss jämkning. Av dessa stadganden må här endast omförmälas,
att anstalten är ställd under vetenskapsakademiens inseende och vård,
att akademien väljer föreståndare för ansbdhm, men att valet skall
underställas Kungl. Maj:ts prövning och stadfästelse, samt att övriga
tjänstemän utses av akademien.
I fråga om nautisk-meteorologiska byrån torde först böra nämnas,
att densamma inrättats enligt beslut vid 1877 års riksdag, som härtill
anvisade ett anslag å femte huvudtiteln under rubriken »handeln», samt
att nu gällande stat för anstalten antogs av 1915 års riksdag och slutar
på 26,100 kronor.
Därjämte har på extra stat anvisats ett förslagsanslag å högst
3,500 kronor för arvode åt ytterligare en assistent vid byrån.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
9
Instruktion för nautisk-meteorologiska byrån är utfärdad den 29
november 1907. Enligt denna angives byråns allmänna ändamål
sålunda:
a) att mot den ersättning, som av Kungl. Maj:t fästställes, undersöka
fartygslanternor, kompasser och övriga nautiska instrument, såväl
i Stockholm som vid byråns kontrollstationer, samt att över de undersökta
lanternorna och instrumenten föra journaler och utfärda certifikat,
utvisande deras egenskaper;
b) att anställa och bearbeta regelbundet återkommande magnetiska
rekognosceringar utefter landets kuster;
c) att utöva uppsikten över och handhava vården av vid rikets
kuster anordnade vattenhöjdmätningsstationer samt tillsynen över sex
vattenhöjdmätningspeglar och vid desamma anställda observationer;
d) att samla och i den utsträckning, som kan finnas lämplig, bearbeta
meteorologiska iakttagelser, anställda ombord å svenska fartyg;
e) att utöva inseendet över och bearbeta meteorologiska och hydrografiska
iakttagelser, anställda å de under byrån lydande stationerna; samt
f) att söka gagna sjöfarten genom att i mån av tillgång dels anskaffa
och för sjöfarande förevisa även andra instrument än rent meteorologiska,
dels anskaffa och hålla tillgängliga böcker och kartor, som
äro av vikt i nautiskt och meteorologiskt hänseende, dels ock söka
väcka och underhålla fartygsbefälhavares och redares intresse för samlandet
av meteorologiska och hydrografiska iakttagelser och av sådana
upplysningar, som kunna vara av vikt för navigationen å såväl världshaven
som Sverige närmast omgivande farvatten, och i sådant syfte
bland sjöfarande sprida meteorologiska och hydrografiska underrättelser
och kännedom om de resultat, som vunnits av de hithörande frågor behandlande
vetenskaperna.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, vilken framkommit på
grundvalen av ett av löneregleringskommittén den 1 juni 1917 avgivet
betänkande i ämnet, har närmast till syfte att bringa de meteorologiska
och hydrografiska undersökningarna, vilka ostridigt hava med varandra
många viktiga beröringspunkter men vilka på sätt ovan nämnts för
närvarande utföras inom olika institutioner, under en enhetlig organisation
och ledning. För sådant ändamål föreslås såsom redan tidigare
framhållits den nuvarande meteorologiska central anstaltens sammanförande
med hydrografiska byrån till en gemensam institution, till vilken
skulle jämväl förläggas de för närvarande till nautisk meteorologiska
byrån hörande hydrografiska undersökningar rörande Mälaren.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 samt. 37 höft. (Nr 80.)
Utskottet.
2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
I de av herr Wijk m. fl. och herr Thore m. fl. väckta motioner
göres däremot gällande, att vissa i motionerna framhållna omständigheter,
särskilt olikheten mellan den dynamiska och klimatiska meteorologien,
och de väsentligt olika förutsättningar, under vilka undersökningar
och iakttagelser av det ena eller andra slaget kunde med största
fördel bedrivas inom landet, med styrka talade för att den klimatiska
delen av meteorologiska centralanstaltens verksamhet utbrötes och sammanfördes
med hydrografiska byrån i Stockholm, där den stode i samarbete
med vattenfallsstyrelsen m. fl. institutioner, under det att den del
av den nuvarande ceutralanstaltens uppgifter, som avsåge väderleksförutsägelser
och stormvarningar eller den dynamiska meteorologien däremot
borde överflyttas till en självständig institution med förläggning i
Göteborg. Liksom till följd av denna samverkan hydrografiska byråns
naturliga plats vore Stockholm, syntes enligt motionärernas mening fördelaktigaste
platsen för en meteorologisk centralanstalt för väderlekstjänst
och stormvarningar vara Sveriges västkust, varest den kunde vara
sjöfarten och havsfisket till största nytta. Motionärerna hava också
med nu antydd utgångspunkt uppgjort förslag till stater för de båda
anstalter, vilka enligt deras förmenande borde komma till stånd nämligen
dels en »statens anstalt för väderlekstjänst och stormvarningar i
Göteborg» och dels en »statens hydrografisk-klimatiska anstalt».
Det i sistnämnda motioner framställda spörsmålet har redan berörts
i det vid propositionen ifråga fogade statsrådsprotokollet i anledning av
under utredningens gång framställda förslag i enahanda riktning. Departementschefen
har härom anfört följande:
»Förslaget att till Göteborg förlägga eu självständig centralanstalt
för väderlekstjänst och marin meteorologi samt till denna avskilja
vissa av den föreslagna sammanslagna anstaltens arbetsuppgifter
har rönt understöd från vissa håll, och har under denna förutsättning
från personer i Göteborg inkommit ett frikostigt erbjudande i fråga om
lokal, instrument in. m. Från andra håll har tillstyrkts, att i Göteborg
skulle inrättas allenast eu meteorologisk institution jämte observatorium
till gagn för sjöfarten, fisket och de internationella havsundersökningarna.
Denna fråga befinner sig ännu i ganska outrett läge. Att nu
avskilja vissa arbetsuppgifter till en självständig institution i Göteborg
finner jag mig icke kunna tillstyrka. Fn sådan åtgärd synes mig icke
stå i god överensstämmelse med den bärande tanken i sammanslagningsförslaget.
Den splittring å två anstalter, som nu råder, skulle i sådant
fall fortfara, allenast att skiljelinjen mellan anstalternas verksamhetsområden
skulle dragas på annat — och ingalunda med säkerhet för
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
11
delaktigare — sätt än nu. Vissa betydande organisatoriska svårigheter
skulle också uppslå beträdande ledningen av de meteorologiska observationsstationerna,
från vilka uppgifter skulle behöva ingå till båda
anstalterna.»
För egen del gillar utskottet i princip den i Ivungl. Maj:ts förevarande
förslag framställda samman»:agningstanken. Med hänsyn härtill
och då inrättande efter i no ifrågavarande motioner angivna linjer
av en självständig anstalt för viss del av den meteorologiska verksamheten
torde utgöra hinder för realiserandet av nämnda tanke, kan utskottet,
som ingalunda vill förneka, att i motionerna framförts beaktansvärda
synpunkter i det föreliggande ämnet, icke i allo biträda motionärernas
förslag, sådant det nu föreligger.
Såsom jämväl i motionerna erinrats, har departementschefen, som
ansett ostridigt att Göteborg i vissa avseenden kunde erbjuda fördelar
såsom förläggningsort för någon särskild del av den gemensamma
anstaltens verksamhet, icke ställt sig avvisande beträffande frågan om
inrättande i Göteborg av en särskild under den gemensamma anstalten
lydande avdelning, varigenom enligt hans uppfattning de fördelar, som
man velat vinna genom inrättande i Göteborg av en självständig anstalt
skulle uppnås. Departementschefen har härom anfört följande:
»Huruvida emellertid fördelarna av eu förläggning till Göteborg
av en avdelning av den gemensamma anstalten vid jämförelse med
•eventuella olägenheter äro så stora, att de böra föranleda en sådan
åtgärd, kan i ärendets nuvarande skick ej med säkerhet bedömas. Då
väsentligen samma telegrammaterial användes för bearbetning till såväl
stormvarningar som de dagliga väderleksrapporterna och därmed förenade
väderleksförutsägelser, vilka huvudsakligen tillkommit för jordbrukets
behov, låter det tänka sig att, även om en förläggning till
Göteborg skulle vara fördelaktig för västkusten och sjöfarten å dit angränsande
vatten, densamma skulle medföra olägenheter för vissa av
landets övriga delar och särskilt för jordbruket därstädes. Jag vill härvid
erinra om ett av hushållningssällskapens ombud väckt, nu hos Kung!.
Maj:t vilande förslag om utvidgat system för väderleksrapporter för
jordbrukets behov, vilket förslag i allmänhet rönt tillstyrkan av hörda
myndigheter och hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Det bör
även beaktas, att, i fall olika delar av väderlekstjänsten skulle skötas
samtidigt i Stockholm och Göteborg eller om hela denna tjänst förlädes
till sistnämnda plats, ökade telegramkostnader säkerligen skulle föranledas.
Frågan visar sig alltså vara, även om densamma erhåller en
tillfredsställande lösning beträffande lokal och utrustning, i åtskilliga
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
viktiga hänseenden så pass invecklad, att den icke nu kan definitivt
avgöras utan bör lämnas beroende på ytterligare utredning. Därest det
förslag, jag nu ämnar framlägga, vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall, torde en utredning om förläggning till Göteborg av viss avdelning’
av den sammanslagna anstalten böra utan dröjsmål igångsättas. Detta
bör emellertid icke få verka till hinder för realiserande av sammanslagningstanken
och för hydrografiska byråns uppgående i en institution å
ordinarie stat.»
Utskottet, som anser vägande skäl tala för förläggande till Göteborg
på sätt av departementschefen antytts av en avdelning av den
föreslagna gemensamma anstalten, kan icke underlåta uttala, att det
varit önskvärt att den i statsrådsprotokollet bebådade utredningen i detta
avseende förelegat till behandling i direkt samband med den nu föreliggande
frågan. Då det emellertid torde vara en angelägenhet av
synnerlig vikt, att särskilt frågan om den hydrografiska byråns uppförande
på ordinarie stat och reglering av där anställda tjänstemäns
löner, vilken redan länge väntat på sin lösning, nu bringas till ett slutligt
avgörande, anser sig utskottet av ovan angiven anledning icke böra
ifrågasätta ytterligare uppskov. Vid den utredning, som utskottet emellertid
anser böra komma till stånd, torde, i den mån så kan ske, de i ovannämnda
motioner angivna synpunkter jämväl böra vinna beaktande.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya anstalten stå under
överinseende av eu styrelse, bestående av nio personer, nämligen cheferna
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och Sveriges geologiska undersökning, en ledamot utsedd av
vetenskapsakademien och en av svenska bydrografisk-biologiska kommissionen,
två av Kungl. Maj:t utsedda representanter för de enskilda
praktiska intressena samt slutligen anstaltens chef. De bägge representanterna
borde utses av Kungl. Maj:t efter förslag av korporationer,
som på detta område kunde anses representativa. Kungl. Maj:t borde
förordna någon av styrelsens ledamöter till ordförande. Anstalten skulle
i övrigt organiseras med en överdirektör (avlöning 9,000 kronor) såsom
chef och närmast honom två avdelningsföreståndare med benämning byrådirektörer
(avlöning 6,800—7,400). Vidare skulle hos anstalten vara
anställda fyra tjänstemän i andra lönegraden (avlöning 5,800—6,800),
(förste statsmeteorolog respektive förste statshydrograf) samt fyra tjänstemän
i första lönegraden (4,000 — 5,500 kronor) (statsmeteorolog respektive
statshydrograf). Därjämte skulle i anstaltens personal ingå tio kvinnliga
biträden, varav ett i tredje, fem i andra och fyra i första normalgraden.
Vaktmästarna skulle vara två till antalet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
ia
I den av herr Liibeck väckta motionen framhålles såsom en oeftergivlig
betingelse för sammanslagningen, att de båda avdelningsföreståndarna
var för sig stode på eu hög vetenskaplig ståndpunkt, enär
chefen icke med säkerhet kunde påräknas för det vetenskapliga arbetet
på endera avdelningen. Under erinran tillika att de nuvarande ledarna
för respektive meteorologiska centralanstalten och hydrografiska byrån
innehava professors kvalifikationer och under betonande av de stora
anspråk på såväl organisatorisk förmåga som vetenskaplig duglighet, som
måste ställas på en blivande chef för den gemensamma anstalten, föreslår
motionären, att överdirektörens löneförmåner måtte bestämmas till 10,000
kronor i stället för såsom Kungl. Maj:t föreslagit 9,000 kronor, samt att
avdelningsföreståndarna måtte komma i åtnjutande av professors löneförmåner
eller 7,500 kronor mot av Kungl. Maj:t föreslagna 6,800
kronor, och hava motionärerna därjämte ansett, att till understrykande
av fordran på vetenskaplig skicklighet föreståndare jämväl borde erhålla
titel av professor.
Det i motionen framförda kravet på en högre tjänsteställning för
avdelningsföreståndarna har redan under den utredning i ämnet, som
föregått det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget, varit föremål för
övervägande. Efter att hava verkställt vissa jämförelser emellan olika
därunder framkomna förslag i nu ifrågavarande avseende har departementschefen
förmält sig, i likhet med nästan alla som yttrat sig över
löneregleringskommitténs förslag till den nya statsanstalten anse det
önskvärt, att vid den nu ifrågasatta statsanstalten sådana anordningar
träffades, att chefen finge till sin hjälp befattningshavare för övertagande
av närmaste ledningen av olika delar av verksamheten. Detta behövde
icke och borde ej enligt departementschefens mening medföra, att själva
staten för anstalten uppdelades å särskilda avdelningar, utan torde det
vara tillräckligt, att höjd avlöning upptoges åt ledande befattningshavare.
Det borde ej förbises, att genom en sådan anordning befordringsutsikterna
inom verket ökades och därigenom även dess förmåga
att förvärva och bibehålla verkligt dugande krafter.
Vidare har departementschefen anfört följande.
»Vid avvägandet av den ordinarie avlöning, som alltså enligt min
Tuening bör medges, bör beaktas, å ena sidan, att denna avlöning icke
sättes högre än som kan för ändamålet anses behövligt, och å andra
sidan att den icke sättes så obetydligt över andragradsavlöningen, att
syftet med anordningen förfelas. Av förstnämnda skäl bör förslaget om
byråchefsavlöning lämnas åsido. Av det senare skälet kan jag ej heller
ansluta mig till förslaget om den så kallade lägre professorslönen å
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
4),400 kronor, och. detta särskilt i betraktande av de två med andragradstjänst
förena.de ålderstilläggen, varigenom slutlönen för dylik tjänst
blir 6,800 kronor eller blott 200 kronor lägre än nyssnämnda professorers
slutlön, 7,000 kronor. För övrigt finner jag det föga lämpligt att å nya
tjänster av nu ifrågavarande natur tillämpa en närmast för undervisningsväsendet
avsedd avlöningstyp, helst som sådan förut existerande tillämpning
ansetts höra upphöra beträffande statstjänster, vilkas natur är analog
med den nu förslagna statsanstaltens, nämligen statsgeologernas, och
ej heller nu föreslagits för övriga tjänster å den sammanslagna anstaltens
stat.
Såväl på grund av sistnämnda skäl, som enär jag icke är övertygad,
att så hög avlöning, som den för universitetsprofessorer och likställda
eller 7,500 kronor är behövlig för att kunna besätta dessa avdelningsföreståndarbefattningar
med tillräckligt kompetenta innehavare,
kan jag icke heller förorda sistnämnda avlöningsanordning.
Jag har däremot trott mig finna eu lämplig avlöning i den för
byrådirektörer i patent- och registreringsverket bestämda och i fjol beträffande
en byrådirektörsbefattning å extra stat i lantmäteristyrelsen
.analogivis tillämpade, nämligen 6,800 kronor, därav 4,200 kronor i lön,
2,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronor i ortstillägg, vartill
kan efter 5 år komma ett ålderstillägg å 600 kronor. Slutlönen
blir då 7,400 kronor.»
Utskottet delar den av departementschefen här ovan uttalade uppfattning.
Inrättande av två byrådirektörs tjänster av den typ, som departementschefen
ifrågasatt synes nämligen utgöra en tillfredsställande
lösning av det nu förevarande spörsmålet. Den avlöning, som skulle
följa med innehavandet av dessa befattningar, torde enligt utskottets
förmenande utgöra tillräcklig garanti för att till desamma kunna förvärva
personer med för ändamålet erforderliga kvalifikationer. Tillräckliga
skäl anser utskottet icke i motionen förebragts för att åt befattningshavarna
ovillkorligen giva ställning och avlöning lika med universitetsprofessorer
liksom ej heller för att bestämma överdirektörens avlöningsförmåner
till högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet
kan således icke biträda det i herr Lubecks motion framställda förslaget.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke heller i
övrigt någon utskottets erinran.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslag till stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt att tillämpas från och med år 1919 är av
följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
IT,
Lön
Ivr.
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Kr.
Orts- tiii- ;
lägg -
Kr.
Summa
Kr.
1 överdirektör och chef.................
5,700
2,500
800
9,000
1 byrådirektör ..............................
4,200
2,000
600
0,800 1 Efter 5 år kali lönen höjas''
1 dito .......................................
1 tjänsteman av andra lönegraden
(förste statsmeteorolog, förste stats-
4,200
2,000
600
6,800 1
j med 600 kronor.
| Efter 5 år kan lönen höja»
| med 500 kronor och efter
hydrografi ................................
3,600
1,800
400
5,800
j 10 år med ytterligare 500
3 dito (dito) ................................
1 tjänsteman av första lönegraden
10,800
5,400
1,200
17,400 i
j kronor.
j Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
(statsmeteorolog, statshydrograf)...
2,200
1,500
300
4,000
[ år mod ytterligare 50o''
3 dito (dito) .................................
■
6,600
4,500
900
12,000
kronor och efter 15 år med:
) än ytterligare 500 kronor
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1,100
750
150
LO
O
C
o
!
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
i Efter 5 år kan lönen liÖjas;
4 dito .........................................
3,600
2,200
600
6,400
10 år med ytterligare 200
1 kvinnligt biträde av första graden
700
350
150
1,200
kronor.
3 dito ..........................................
2,100
1,050
450
3,600 ;
»Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare .............................
800
550
150
1,500;
med 100 kronor, efter 10
. år med ytterligare 100
1 dito ......................................
Till ersättning åt extra biträden,
gratifikationer och vikariatsersätt- ningar.......................................
800
550
ISO
1,500
kronor och efter 15 år med
j än ytterligare 100 kronor.
—
—
—
15,100
Summa
—
—
—
94,700
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt vaktmästare, skall lian av
sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle och lyse 275 kronor, allt
för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur och lampor.
För åtnjutande av de i denna stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner liar föreslagits följande villkor och bestämmelser,
nämligen:
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening
av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest kan varda stadgad, ävensom därest anstaltens ställning inom
statsförvaltningen så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.
institution, eller därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas
till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som
honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution,
till vilken göromålen överlämnas;
att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning uti
innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes
vara lämplig och behövlig:
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den tjänstegrad
och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj:t
prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom förvaltningen på
ifrågavarande område, i sådant hänseende även till annan ort, dock i sistnämnda
fall mot ersättning för flyttningskostnad;
att med ordinarie befattning vid anstalten icke må förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett
med Kun-1. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag det vara må, såframt ej, vad angår chefen eller byrådirektör, Kungl. Maj:t
och, vad angår innehavare av annan befattning, styrelsen för anstalten uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten allenast genom anstaltens
förmedling och under villkor i övrigt, som varda angivna i dess instruktion, må
åtaga sig praktiskt hydrografiska eller meteorologiska undersökningar och utredningar
åt kommuner och enskilda:
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande rn. m.:
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära
hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring lios riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit
sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i
häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas höra användas till befattningens
uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom
uppbära något därav;
Jordbruksutskottets utlåtande Sr SO.
17
att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för beredande av semester
eller när förordnande av vikarie under tjänsteresa anses böra äga ruin, befattningshavare
av lägre grad skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre befattning
vid anstalten, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; ägande lian därvid att, i stället för egna tjänstgörings - penningar, åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,
men eljest däremot svarande belopp;
att emellertid, därest chefen till följd av tjänsteresa eller för handläggning
av särskilda ärenden är under allenast några fä, högst sex dagar, hindrad att sköta
sin befattning, byrådirektör skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de
till chefsbefattningen hörande löpande göromålen;
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig,
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster,
som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed: samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller
dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;
i fråga om ålderstillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning
i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet
för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år, på
samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,
ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,
att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
att därvid meteorolog vid meteorologiska centralanstalten, som övergår till
tjänstemannabefattning av andra lönegraden vid den nya anstalten, bör tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
meteorologbefattningen;
att likaledes ordinarie kvinnligt biträde och vaktmästaren vid meteorologiska
centralanstalten böra vid övergång till den nya anstalten bibehålla sin dittillsvarande
rätt till tidsberäkning för ålderstillägg;
att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt vid
meteorologiska centralanstalten eller hydrografiska byrån och antages till ordinarie
biträde i den nya anstalten frän nämnda tidpunkt, må för åtnjutande av löneförhöjning
räknas till godo den tid, hon omedelbart därförinnan mot fast arvode utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet vid någon av nyssnämnda
institutioner;
att byrådirektör må för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräknas tjänstetid
befattning av andra lönegraden vid anstalten, i den mån denna tid överstiger tio år;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 sand. 37 höft. (Nr 80.) 3
18
Jordbruksutskottets utlutande Nr 80.
att likväl löntagare, som, då lian intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från
tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjutas av chefen, byrådirektörer och tjänstemän av andra lönegraden under
en och en halv månad, av tjänstemän av första lönegraden och kvinnliga biträden
under en månad samt av vaktmästarna under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt
till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av
befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare do föreskrifter
i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,
1) att riksdagen må
a) med bifall till Kung!. Maj:ts förevarande framställning
och med avslag å den av herr Liibeck i
ämnet väckta motionen
dels godkänna ovan intagna förslag till stat för
statens meteoro] ogisk-hydrografiska anstalt, att tilllämpas
från och med år 1919, ävensom ovan angivna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma
stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
;
dels förklara, att en var, som med eller efter
ingången av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid
ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid
hydrografiska byrån Magnus Albreeht Richard Smedberg
och Erik Olof Engström befordras till tjänstemän
av andra graden vid den nya anstalten från och med
ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksntskpttets utlåtande. Nf SO.
11)
iYlder6t.il
med ar 191! och Engström tiden från och med full)
15;
dels ock i riksstaden uppföra ett nytt ordinarie
anslag- till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
under följande uppställning:
bestämt anslag:
till avlöningar ........................................ kronor 1)4,700
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer.................. » 35,000
» expenser................................................ » 8,000
Summa kronor 137,700;
b) i skrivelse till Kungl. Magt anhålla, att Kungl.
Magt täcktes snarast möjligt låta utreda frågan om
förläggande till Göteborg av en för väderlekstjänst och
stormvarningar avsedd avdelning av statens meteorologisk-hydrogratiska
anstalt samt därefter till riksdagen
inkomma med det förslag, vartill utredningen kan föranleda;
2)
att de av herrar Wijk in. 11. och Thore in. fl.
i ämnet väckta motioner, i den mån de icke kunna anses
besvarade genom vad utskottet här ovan anfört, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 maj 1918.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande herrar greve Hamilton, Holmquist, Fahlén. Lindblad, Hellström, greve
Wachtmeister, Sjöblom, Johansson, Nilsson i handstäd, Lundström,
Siivström, friherre Hermelin, Norm och Olsson.
20
Jordbrukmt»kottets utlåtande Nr 86.
Reservation
av herrar greve Wachtmeister, Sävström och Olsson i Kullenbergstorp,
som ansett, att andra meningen av andra stycket å sidan 11 i
utskottets utlåtande bort hava följande ändrade lydelse: »Men även i
motionerna hava anförts beaktansvärda synpunkter i ämnet. Då emellertid
inrättande efter uti nu ifrågavarande motioner angivna linjer av eu
självständig anstalt lör en viss del av den meteorologiska verksamheten
skulle kunna tänkas utgöra hinder för realiserandet av nämnda sammanslagning
stanke, kan utskottet icke biträda motionärernas förslag, sådant
det nu föreligger», samt att orden »på sätt av departementschefen antytts»
och »i den mån så kan ske» i andra stycket å sid. 12 bort utgå.
STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIE BOLAG-, I918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.