Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85

1918-05-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1918:85, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1918 kl. 7 e. m.

Utlåtande i anledning av Kung!. Maj ds i årets statsverkspr oposition

avdelning utgifter för kapitalökning i vad angår

jordbruksärendena dels under punkt 4 angående egnahemslånefonden

gjorda f ramställning dels ock under punkt 7

angående allmänna ny odling slånefonden framställda förslag

jämte två i ämnena väckta motioner.

Do.

Under punkt 4 i årets statsverksproposition avdelning kapitalökning

i vad angår jordbruksärendena har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att för år 1919 ett belopp av 7,500,000 kronor må

av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av kronor 6,400,000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Årliga maximiutlåningen från egnahemslånefonden har varit bestämd

för åren 1913—1915 till 7,500,000, för åren 1916 och 1917 till

6,000,000 kronor och för år 1918 ånyo till 7,500,000 kronor. Såsom

kapitalökning har anvisats för år 1918 ett anslag av 6,500,000 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1917 års slut

en odisponerad behållning av 1,390,000 kronor. Härtill böra läggas

dels 1918 års kapitalökningsanslag, 6,500,000 kronor, och dels under

år 1918 inflytande ordinarie amorteringar, i fjol beräknade till 500,000

kronor. Tillgången för år 1918 skulle härigenom bliva 8,390,000 kronor.

För år 1918 har Kungl. Maj:t beviljat egnahemslån till belopp av i

runt tal 7,500,000 kronor. Då därjämte till förvaltningsbidrag böra

beräknas omkring 250,000 kronor, kunna årets utgifter upptagas till

7,750,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle sålunda vid utgången

av år 1918 återstå odisponerat ett belopp av 640,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 41 käft. (Nr 85—88.) 1

Egnahems
lånefonden.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

Motion.

Utskottet.

Till detta för år 1919 tillgängliga belopp komma inflytande ordinarie

amorteringar under år 1919, vilka enligt från statskontoret erhållen

uppgift kunna beräknas till 600,000 kronor, varemot förvaltningsbidrag

med förslagsvis 280,000 kronor böra avdragas. Av fondens nuvarande

medel kan alltså för år 1919 till titlåning beräknas disponibelt ett belopp

av 960,000 kronor.

Då jag anser maximiutlåningen från fonden böra även för år 1919

bestämmas till 7,500,000 kronor, visar sig alltså härtill krävas en kapitalökning

för år 1919 å 6,540,000 kronor. Detta belopp torde, med hänsyn

till att extra inbetalningar å ganska betydliga belopp pläga inflyta,

kunna utan olägenhet sänkas till 6,400,000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 97 av

herr Sjölander, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att för egnahemslån å jordbrukslcigenheter under året 1918

anslå ett belopp av kronor 14,000,000,

dels att för egnahemslån å bostadsfastigheter under året 1918 anslå

ett belopp av kronor 7,000,000.

Till stöd för sin framställning har motionären åberopat vissa av honom

till innevarande riksdag väckta motioner rörande höjning av nu gällande

värdemaxima för såväl jordbruks- som bostadslägenheter m. m. I de åsyftade

motionerna hava framställts förslag dels om nämnda värdemaximas

fastställande för obebyggd jordbrukslägenhet till 14,000 kronor, för bebyggd

sådan lägenhet till 11,000 och för bostadslägenhet till 7,000

kronor, dels om viss höjning av de maximibelopp, med vilka lånen må utgå

i förhållande till lägenheternas beräknade värde, dels att med obebyggd

jordbruksfastighet må i ifrågavarande avseende jämställas jordbruksfastighet,

som vore i behov av ombyggnad, dels om företräde för lån

till nyodlingar, dels om utlämnande av lån för upplåtande av egnahemslägenheter

å arrende med köprätt, dels ock om beredande av möjlighet

för vissa låntagare, som erhållit lån enligt äldre bestämmelser, att genom

tilläggslån få utöka de ursprungligen erhållna lånebeloppen, och har

motionären i nu ifrågavarande motion framhållit, hurusom genomförandet

av de av honom sålunda framställda förslagen påkallade ökade anslag

till egnahemsrörelsen.

I anledning av bland andra nämnda motioner har innevarande

riksdag på utskottets hemställan för sin del beslutat, att bland allmänna

villkor och bestämmelser för den av staten utövade egnahemslånerörelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 85.

:j

må, med ändring av nu gällande föreskrifter, stadgas, att egnahemslån

ej må utgå, där det beräknade värdet överstiger: för obebyggd jordbrukslägenhet

12,000 kronor, för bebyggd jordbrukslägenhet 9,000

kronor och för bostadslägenhet 7,000 kronor, ävensom att berörda förändrade

bestämmelser må tillämpas i fråga om egnahemslån, som beviljas

för år 1919 eller senare år.

Vad i samma motioner i övrigt föreslagits, föranledde allenast riksdagen

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung].

Maj:t efter verkställd utredning taga under övervägande, huruvida och

i vad mån i av motionärerna angivna riktningar ändrade villkor och

bestämmelser för den av staten utövade egnaliemslånerörelsen kunna

anses erforderliga, samt därefter till riksdagen inkomma med de förslag,

vartill detta övervägande kan föranleda.

De förutsättningar, på vilka motionären byggt sitt förslag om utökning

av det för utdelning av egnahemslån av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, nämligen ett bifall till samtliga ovanberörda av honom framställda

förslag beträffande egnahemsrörelsen, synas utskottet till väsentliga

delar hava rubbats genom den ställning riksdagen på sätt ovan

nämnts intagit beträffande dessa förslag. Såsom enda skäl för en höjning

av egnahemslånefondens belopp torde nu kunna åberopas riksdagens

ovanberörda beslut rörande höjning av värdemaxima. Härvid vill emellertid

utskottet erinra att tidigare företagna liknande höjningar vid intet tillfälle

samtidigt föranlett ökning av egnahemslånefondens belopp, och synes

utskottet så mycket mindre skäl därtill nu föreligga, som de för närvarande

onaturligt höga såväl material- som arbetskostnader mana till

försiktighet i fråga om igångsättande av byggnadsföretag av nu ifrågavarande

slag. Utskottet kan följaktligen icke biträda det i motionen

framställda förslaget, utan anser utskottet, att egnahemslånefondens belopp

bör för år 1919 bestämmas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.

Under åberopande av det ariförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kung]. Majrts

förevarande framställning och med avslag å den av

herr Sjölander i ämnet väckta motionen

dels medgiva, att för år 1919 ett belopp av

7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

Allmänna nyodlingsfondtn.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

avgiva förslag.

2:o.

Under punkt 7 i årets statsverksproposition avdelning kapitalökning

i vad angår jordbruksärendena har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels

medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare ett belopp av

200.000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från

allmänna nyodlingsfonden;

dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 130,000 kronor.

Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond, benämnd

allmänna nyodlingsfonden. Till kapitalökning åt denna fond

anvisades för år 1915 100,000 kronor, vilket belopp även anvisades för

år 1916. För år 1917 anvisades 60,000 kronor och för år 1918 30,000

kronor. Under de sista åren har riksdagen medgivit, att 100,000 kronor

finge för påföljande år disponeras såsom lån från fonden.

Beträffande villkoren för lån från fonden gäller kungörelsen den

24 september 1914. Häri stadgas i punkt 5, att låneunderstöd, som av

hushållningssällskap eller landsting meddelas, må utgöra högst 500 kronor

och under inga förhållanden uppgå till mer än hälften av den uppskattade

odlingskostnaden.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Vid 1917 års utgång liade fonden en kontant behållning av 90,000

kronor, vartill komma 1918- års kapitalökningsanslag, 30,000 kronor,

och inflytande amorteringar, beräknade till 23,000 kronor. Tillgången

å fonden för innevarande år blir härigenom 143,000 kronor, varav

43.000 kronor kunna antagas återstå till år 1919. Då de amorteringar,

som beräknas inflyta under sistnämnda år anslås till 25,000 kronor,

blir tillgången för år 1919 68,000 kronor.

Användningen av denna fond har hittills icke varit så stor, som

man vid dess inrättande trodde sig kunna antaga. Såsom skäl härtill

torde emellertid kunna anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån

från densamma måhända icke äro tillräckligt kända. I förhållande till

storleken av den del av landet, för vilken fonden är avsedd, nämligen

hela landet söder om Dalarna och Norrland, synes mig emellertid det

årliga utlåningsbeloppet, 100,000 kronor vara väl ringa. Då det är

angeläget att få sådan jord, som är tjänlig därtill, uppodlad, och detta

torde kunna befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

5

synes det mig önskvärt, att högsta årsutlåningen från fonden tillsvidare

höjes till 200,000 kronor. Jag vill erinra, att årsutlåningen från norrländska

nyodlingsfonden är högst 300,000 kronor.

Då såsom ovan nämnts fondens nuvarande medel synas kunna för

år 1919 bereda en tillgång å nära 70,000 kronor, bör eu kapitalökning

av 130,000 kronor för samma år ske för att möjliggöra eu utlåning av

200,000 kronor.»

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehatt eu inom

andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 102

av herr Johansson i Hässlås, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i villkoren för lån ur

allmänna nyodlingslånefonden att högsta lånebeloppet, från nuvarande

500 kronor, måtte höjas till 2,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser en höjning av

den högsta årsutlåningen från 100,000 kronor till 200,000 och begäres

med hänsyn härtill ett anslag av 130,000 kronor såsom kapitalökningför

fonden i fråga för år 1919. Detta förslag föranleder ingen erinran

från utskottets sida.

Vad angår den väckta motionen så föreslås däri, att lånemaximum

från fonden med hänsyn särskilt till de för närvarande höga arbetskostnader

höjes från 500 till 2,000 kronor, varigenom ifrågavarande

lånemaximum skulle bliva detsamma, som är bestämt rörande täckdikningslånefonden.

Enligt vad departementschefen anfört, har användningen av ifrågavarande

fond hittills icke varit så stor, som man vid dess inrättande

trodde sig kunna antaga, och har departementschefen uttalat, att såsom

skäl härtill kunde anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån från

densamma icke voro tillräckligt kända. Under framhållande av angelägenheten

att få sådan jord som är tjänlig därtill uppodlad och då detta

torde kunna befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond,

har departementschefen förordat en höjning på sätt ovan nämnts av

den högsta årsutlåningen. För vinnande av det åsyftade målet torde

emellertid detta enligt utskottets uppfattning knappast vara tillräckligt.

Det synes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke på sätt motionären

ifrågasatt en förändring bör ske i gällande villkor för låns erhållande

från fonden i fråga. Den jämförelsevis ringa efterfrågan på

lån från denna fond torde nämligen även hava sin grund i det möjligen

alltför lågt tillmätta maximibelopp, till vilket lån kan erhållas. I saknad

Motion.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

av varje som helst utredning i nu ifrågavarande avseende är det likväl

för utskottet helt naturligt omöjligt att bilda sig ett klart omdöme om

detta spörsmål. Motionen har endast åberopat gällande villkor för lån

från täckdikningslånefonden. Utskottet anser det så mycket mindre

lämpligt att redan nu direkt tillstyrka någon förändring rörande villkoren

för lån från allmänna nyodlingslånefonden, som genom beslut av innevarande

års riksdag frågan, huru kolonisationen å bondejord i Norrland

genom bl. a. ändrade villkor och bestämmelser för utgående av lån

från norrländska nyodlingsfonden må kunna kraftigare än hittills bedrivas,

torde bliva föremål för utredning. Utskottet håller nämligen före,

att behovet av förändringar i villkoren rörande båda dessa nyodlingsfonder

bör samtidigt utredas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

ej mindre med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning

dels medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare

ett belopp av 200,000 kronor må av Kungl.

Maj:t årligen disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden;
dels

ock till kapitalökning för samma fond för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor;

än även i anledning av den av herr Johansson

i ämnet väckta motionen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes i sammanhang med

den av riksdagen begärda utredning rörande ändrade

villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden jämväl

taga i övervägande, huruvida icke en förändring

i av utskottet antydd riktning av villkoren för lån

från allmänna nyodlingsfonden lämpligen bör vidtagas.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

avgiva förslag.

Stockholm den 10 maj 1918.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Närvarande- Hrr greve Hamilton, Lindblad, Hellström, greve Wachtmeister, Sjöblom,

Johansson, Nilsson i Landeryd, Lundström, Sävström, friherre Hermelin,

Vasseur, Magnusson och Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.