Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85
1918-05-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1918:85, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.
1
Nr 85.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1918 kl. 7 e. m.
Utlåtande i anledning av Kung!. Maj ds i årets statsverkspr oposition
avdelning utgifter för kapitalökning i vad angår
jordbruksärendena dels under punkt 4 angående egnahemslånefonden
gjorda f ramställning dels ock under punkt 7
angående allmänna ny odling slånefonden framställda förslag
jämte två i ämnena väckta motioner.
Do.
Under punkt 4 i årets statsverksproposition avdelning kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att för år 1919 ett belopp av 7,500,000 kronor må
av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av kronor 6,400,000.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Årliga maximiutlåningen från egnahemslånefonden har varit bestämd
för åren 1913—1915 till 7,500,000, för åren 1916 och 1917 till
6,000,000 kronor och för år 1918 ånyo till 7,500,000 kronor. Såsom
kapitalökning har anvisats för år 1918 ett anslag av 6,500,000 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret hade fonden vid 1917 års slut
en odisponerad behållning av 1,390,000 kronor. Härtill böra läggas
dels 1918 års kapitalökningsanslag, 6,500,000 kronor, och dels under
år 1918 inflytande ordinarie amorteringar, i fjol beräknade till 500,000
kronor. Tillgången för år 1918 skulle härigenom bliva 8,390,000 kronor.
För år 1918 har Kungl. Maj:t beviljat egnahemslån till belopp av i
runt tal 7,500,000 kronor. Då därjämte till förvaltningsbidrag böra
beräknas omkring 250,000 kronor, kunna årets utgifter upptagas till
7,750,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle sålunda vid utgången
av år 1918 återstå odisponerat ett belopp av 640,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 10 saml. 41 käft. (Nr 85—88.) 1
Egnahems
lånefonden.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.
Motion.
Utskottet.
Till detta för år 1919 tillgängliga belopp komma inflytande ordinarie
amorteringar under år 1919, vilka enligt från statskontoret erhållen
uppgift kunna beräknas till 600,000 kronor, varemot förvaltningsbidrag
med förslagsvis 280,000 kronor böra avdragas. Av fondens nuvarande
medel kan alltså för år 1919 till titlåning beräknas disponibelt ett belopp
av 960,000 kronor.
Då jag anser maximiutlåningen från fonden böra även för år 1919
bestämmas till 7,500,000 kronor, visar sig alltså härtill krävas en kapitalökning
för år 1919 å 6,540,000 kronor. Detta belopp torde, med hänsyn
till att extra inbetalningar å ganska betydliga belopp pläga inflyta,
kunna utan olägenhet sänkas till 6,400,000 kronor.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 97 av
herr Sjölander, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels att för egnahemslån å jordbrukslcigenheter under året 1918
anslå ett belopp av kronor 14,000,000,
dels att för egnahemslån å bostadsfastigheter under året 1918 anslå
ett belopp av kronor 7,000,000.
Till stöd för sin framställning har motionären åberopat vissa av honom
till innevarande riksdag väckta motioner rörande höjning av nu gällande
värdemaxima för såväl jordbruks- som bostadslägenheter m. m. I de åsyftade
motionerna hava framställts förslag dels om nämnda värdemaximas
fastställande för obebyggd jordbrukslägenhet till 14,000 kronor, för bebyggd
sådan lägenhet till 11,000 och för bostadslägenhet till 7,000
kronor, dels om viss höjning av de maximibelopp, med vilka lånen må utgå
i förhållande till lägenheternas beräknade värde, dels att med obebyggd
jordbruksfastighet må i ifrågavarande avseende jämställas jordbruksfastighet,
som vore i behov av ombyggnad, dels om företräde för lån
till nyodlingar, dels om utlämnande av lån för upplåtande av egnahemslägenheter
å arrende med köprätt, dels ock om beredande av möjlighet
för vissa låntagare, som erhållit lån enligt äldre bestämmelser, att genom
tilläggslån få utöka de ursprungligen erhållna lånebeloppen, och har
motionären i nu ifrågavarande motion framhållit, hurusom genomförandet
av de av honom sålunda framställda förslagen påkallade ökade anslag
till egnahemsrörelsen.
I anledning av bland andra nämnda motioner har innevarande
riksdag på utskottets hemställan för sin del beslutat, att bland allmänna
villkor och bestämmelser för den av staten utövade egnahemslånerörelsen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlutande Nr 85.
:j
må, med ändring av nu gällande föreskrifter, stadgas, att egnahemslån
ej må utgå, där det beräknade värdet överstiger: för obebyggd jordbrukslägenhet
12,000 kronor, för bebyggd jordbrukslägenhet 9,000
kronor och för bostadslägenhet 7,000 kronor, ävensom att berörda förändrade
bestämmelser må tillämpas i fråga om egnahemslån, som beviljas
för år 1919 eller senare år.
Vad i samma motioner i övrigt föreslagits, föranledde allenast riksdagen
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kung].
Maj:t efter verkställd utredning taga under övervägande, huruvida och
i vad mån i av motionärerna angivna riktningar ändrade villkor och
bestämmelser för den av staten utövade egnaliemslånerörelsen kunna
anses erforderliga, samt därefter till riksdagen inkomma med de förslag,
vartill detta övervägande kan föranleda.
De förutsättningar, på vilka motionären byggt sitt förslag om utökning
av det för utdelning av egnahemslån av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, nämligen ett bifall till samtliga ovanberörda av honom framställda
förslag beträffande egnahemsrörelsen, synas utskottet till väsentliga
delar hava rubbats genom den ställning riksdagen på sätt ovan
nämnts intagit beträffande dessa förslag. Såsom enda skäl för en höjning
av egnahemslånefondens belopp torde nu kunna åberopas riksdagens
ovanberörda beslut rörande höjning av värdemaxima. Härvid vill emellertid
utskottet erinra att tidigare företagna liknande höjningar vid intet tillfälle
samtidigt föranlett ökning av egnahemslånefondens belopp, och synes
utskottet så mycket mindre skäl därtill nu föreligga, som de för närvarande
onaturligt höga såväl material- som arbetskostnader mana till
försiktighet i fråga om igångsättande av byggnadsföretag av nu ifrågavarande
slag. Utskottet kan följaktligen icke biträda det i motionen
framställda förslaget, utan anser utskottet, att egnahemslånefondens belopp
bör för år 1919 bestämmas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.
Under åberopande av det ariförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kung]. Majrts
förevarande framställning och med avslag å den av
herr Sjölander i ämnet väckta motionen
dels medgiva, att för år 1919 ett belopp av
7,500,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom
lån från egnahemslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 6,400,000
kronor.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.
Allmänna nyodlingsfondtn.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
avgiva förslag.
2:o.
Under punkt 7 i årets statsverksproposition avdelning kapitalökning
i vad angår jordbruksärendena har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels
medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare ett belopp av
200.000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån från
allmänna nyodlingsfonden;
dels ock till kapitalökning för samma fond för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 130,000 kronor.
Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättandet av en fond, benämnd
allmänna nyodlingsfonden. Till kapitalökning åt denna fond
anvisades för år 1915 100,000 kronor, vilket belopp även anvisades för
år 1916. För år 1917 anvisades 60,000 kronor och för år 1918 30,000
kronor. Under de sista åren har riksdagen medgivit, att 100,000 kronor
finge för påföljande år disponeras såsom lån från fonden.
Beträffande villkoren för lån från fonden gäller kungörelsen den
24 september 1914. Häri stadgas i punkt 5, att låneunderstöd, som av
hushållningssällskap eller landsting meddelas, må utgöra högst 500 kronor
och under inga förhållanden uppgå till mer än hälften av den uppskattade
odlingskostnaden.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Vid 1917 års utgång liade fonden en kontant behållning av 90,000
kronor, vartill komma 1918- års kapitalökningsanslag, 30,000 kronor,
och inflytande amorteringar, beräknade till 23,000 kronor. Tillgången
å fonden för innevarande år blir härigenom 143,000 kronor, varav
43.000 kronor kunna antagas återstå till år 1919. Då de amorteringar,
som beräknas inflyta under sistnämnda år anslås till 25,000 kronor,
blir tillgången för år 1919 68,000 kronor.
Användningen av denna fond har hittills icke varit så stor, som
man vid dess inrättande trodde sig kunna antaga. Såsom skäl härtill
torde emellertid kunna anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån
från densamma måhända icke äro tillräckligt kända. I förhållande till
storleken av den del av landet, för vilken fonden är avsedd, nämligen
hela landet söder om Dalarna och Norrland, synes mig emellertid det
årliga utlåningsbeloppet, 100,000 kronor vara väl ringa. Då det är
angeläget att få sådan jord, som är tjänlig därtill, uppodlad, och detta
torde kunna befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.
5
synes det mig önskvärt, att högsta årsutlåningen från fonden tillsvidare
höjes till 200,000 kronor. Jag vill erinra, att årsutlåningen från norrländska
nyodlingsfonden är högst 300,000 kronor.
Då såsom ovan nämnts fondens nuvarande medel synas kunna för
år 1919 bereda en tillgång å nära 70,000 kronor, bör eu kapitalökning
av 130,000 kronor för samma år ske för att möjliggöra eu utlåning av
200,000 kronor.»
1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehatt eu inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 102
av herr Johansson i Hässlås, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring i villkoren för lån ur
allmänna nyodlingslånefonden att högsta lånebeloppet, från nuvarande
500 kronor, måtte höjas till 2,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, tillåter sig utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning avser en höjning av
den högsta årsutlåningen från 100,000 kronor till 200,000 och begäres
med hänsyn härtill ett anslag av 130,000 kronor såsom kapitalökningför
fonden i fråga för år 1919. Detta förslag föranleder ingen erinran
från utskottets sida.
Vad angår den väckta motionen så föreslås däri, att lånemaximum
från fonden med hänsyn särskilt till de för närvarande höga arbetskostnader
höjes från 500 till 2,000 kronor, varigenom ifrågavarande
lånemaximum skulle bliva detsamma, som är bestämt rörande täckdikningslånefonden.
Enligt vad departementschefen anfört, har användningen av ifrågavarande
fond hittills icke varit så stor, som man vid dess inrättande
trodde sig kunna antaga, och har departementschefen uttalat, att såsom
skäl härtill kunde anföras, att fondens tillvaro och villkoren för lån från
densamma icke voro tillräckligt kända. Under framhållande av angelägenheten
att få sådan jord som är tjänlig därtill uppodlad och då detta
torde kunna befordras genom rikligare tillgång till lån från denna fond,
har departementschefen förordat en höjning på sätt ovan nämnts av
den högsta årsutlåningen. För vinnande av det åsyftade målet torde
emellertid detta enligt utskottets uppfattning knappast vara tillräckligt.
Det synes med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke på sätt motionären
ifrågasatt en förändring bör ske i gällande villkor för låns erhållande
från fonden i fråga. Den jämförelsevis ringa efterfrågan på
lån från denna fond torde nämligen även hava sin grund i det möjligen
alltför lågt tillmätta maximibelopp, till vilket lån kan erhållas. I saknad
Motion.
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.
av varje som helst utredning i nu ifrågavarande avseende är det likväl
för utskottet helt naturligt omöjligt att bilda sig ett klart omdöme om
detta spörsmål. Motionen har endast åberopat gällande villkor för lån
från täckdikningslånefonden. Utskottet anser det så mycket mindre
lämpligt att redan nu direkt tillstyrka någon förändring rörande villkoren
för lån från allmänna nyodlingslånefonden, som genom beslut av innevarande
års riksdag frågan, huru kolonisationen å bondejord i Norrland
genom bl. a. ändrade villkor och bestämmelser för utgående av lån
från norrländska nyodlingsfonden må kunna kraftigare än hittills bedrivas,
torde bliva föremål för utredning. Utskottet håller nämligen före,
att behovet av förändringar i villkoren rörande båda dessa nyodlingsfonder
bör samtidigt utredas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
ej mindre med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning
dels medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare
ett belopp av 200,000 kronor må av Kungl.
Maj:t årligen disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden;
dels
ock till kapitalökning för samma fond för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor;
än även i anledning av den av herr Johansson
i ämnet väckta motionen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes i sammanhang med
den av riksdagen begärda utredning rörande ändrade
villkor för lån från norrländska nyodlingsfonden jämväl
taga i övervägande, huruvida icke en förändring
i av utskottet antydd riktning av villkoren för lån
från allmänna nyodlingsfonden lämpligen bör vidtagas.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
avgiva förslag.
Stockholm den 10 maj 1918.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Närvarande- Hrr greve Hamilton, Lindblad, Hellström, greve Wachtmeister, Sjöblom,
Johansson, Nilsson i Landeryd, Lundström, Sävström, friherre Hermelin,
Vasseur, Magnusson och Olsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.