Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.
1918-01-24 · 30 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1918:1, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
1
«
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 25 januari 1918 kl. 6 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till
ändringar i grundlagarna.
Närvarande: herrar Mannheimer, Larsson i Västerås, Clason, Bellinder, Hellberg,
K. J. Ekman, von Gei jer, von Mentzer, Olof Olsson, greve Alexander
Hamilton, von Zweigbergk, Magnusson i Tumhult, Janson i Kungsör,
Hallén, Kropp, Klaf, Jansson i Edsbäcken, Sterne, Hildebrand och von
Sneidern.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen
anmäla de vid 1917 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom
vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
l:o) angående ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37
mera, 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 49.
Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
(Föreslagen lydelse:)
§ 49.
Riksdagen representerar svenska
folket. De rättigheter och åligganden,
som gällande lag tillägger rikets
ständer, tillkomma hädanefter
5 samt. 1 höft. (Nr 1.) 1
2
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
m (Nuvarande lydelse:)
riksdagen. Den fördelas i två kamrar,
vilkas ledamöter väljas på sätt
riksdagsordningen och särskild av
Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga
i alla frågor lika behörighet och
myndighet; skolande riksdagen i
kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år
den 15 januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter; Konungen
dock obetaget att, emellan lagtima
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima — — — sammanhang.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, ett
statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, ett lagutskott samt
ett jordbruksutskott med den sammansättning
och de uppgifter, som
i riksdagsordningen bestämmas.
A urtima — — — ärenden.
(Förest a gen hyde Ise:)
riksdagen. Den fördelas i två kamrar,
vilkas ledamöter väljas på sätt
riksdagsordningen och särskild av
Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag stadga. Kamrarna äga
i alla frågor lika behörighet och
myndighet; skolande riksdagen i
kraft av denna grundlag sammankomma
till lagtima möte varje år
den 10 januari, eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter; Konungen
dock obetaget att, emellan lagtima-
riksdagar, urtima riksdag sammankalla.
Hos urtima — — — sammanhang.
§ 53.
Lagtima riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett konstitutionsutskott, ett
statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, två lagutskott samt
ett jordbruksutskott med den sammansättning
och de uppgifter, som
i riksdagsordningen bestämmas.
A urtima — — — ärenden.
Riksdagsordningen.
§ 2.
Lagtima riksdag skall, i kraft av
rikets regeringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda varje år
den 15 januari eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter.
Urtima riksdag — — — sammanhang.
Lagtima riksdag skall, i kraft av
rikets regringsform och utan särskild
kallelse, sammanträda varje år
den 10 januari eller, om helgdag
då inträffar, dagen därefter.
Urtima riksdag — — — sammanhang.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
3
(Nu varan de ludd so:)
§ 37 mom. I.
1. A varje lagtima riksdag skola,
inom sex (lagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, ett
lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: konstitutionsutskottet
av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,
bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet
av sexton, lagutskottet av
sexton, samt jordbruksutskottet av
sexton ledamöter, vilka vardera kammaren
till halva antalet inom sig
väljer; ankommande på kamrarnas
sammanstämmande beslut att, när
sådant finnes vara av nöden, tillsätta
särskilt utskott för upptagande
av frågor, som tillhöra ständigt
utskotts behandling, så ock att,
därest utskott anmäler behov av
förstärkning i ledamöternas antal,
sådant bevilja.
§ 42.
1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och
kyrkolag, likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas
av Konung och riksdag samfällt.
(Föreslagen lydelse:)
§ 37 mom. 1.
1. A varje lagtima riksdag skola,
inom sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett bevillningsutskott,
ett bankoutskott, två
lagutskott samt ett jordbruksutskott.
Dessa riksdagens ständiga utskott
skola bestå: konstitutionsutskottet
av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,
bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet
av sexton, vartdera lagutskottet
av sexton samt jordbruksutskottet
av sexton ledamöter, vilka
vardera kammaren till halva antalet
inom sig väljer; ankommande på
kamrarnas sammanstämmande beslut
att, när sådant finnes vara av
nöden, tillsätta särskilt utskott för
upptagande av frågor, som tillhöra
ständigt utskotts behandling, så ock
att, därest utskott anmäler behov av
förstärkning i ledamöternas antal,
sådant bevilja.
§ 42.
1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden
och avgiva förslag i anledning
av de, såsom icke tillhörande
annat utskotts behandling, från kamrarna
dit hänvisade frågor om stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av civil-, kriminal- och
kyrkolag, likasom ock av andra lagar
och författningar, som stiftas
av Konung och riksdag samfällt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
2. Utskottet skall ock granska
justitieombudsmannens och militieombudsmannens
avgivna redogörelser,
ävensom deras ämbetsdiarier
och registratur, samt med utlåtande
däröver till riksdagen inkomma.
§ 43 mom. 2.
2. Utskottet åligger jämväl att
meddela utlåtanden och avgiva förslag,
i anledning av alla från kamrarna
dit hänvisade frågor, som angå
stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar
rörande hushållningen med allmänna
och enskilda skogar, om jakt
och fiske, om vattenrättsförhållanden,
om, skatteköp, avvittringar, skiften och
jordstyckningar samt därmed sammanhängande
ämnen, så ock angående
vägar och skjutsväsende.
§ 54.
Konungens skrivelser---
yttrande.
{Föreslagen lydelse:)
2. Ett av lagutskotten skall ock
granska justitieombudsmannens och
militieombudsmannens avgivna redogörelser,
ävensom deras ämbetsdiarier
och registratur, samt med utlåtande
däröver till riksdagen inkomma.
3. Lagutskotten fördela å gemensamma
sammanträden sig emellan de
till dem hörande ärenden, och skall
i fråga om sådana sammanträden
tillämpas vad i 45, 4H och 49 §§ är
rörande ständigt utskott stadgat.
§ 43 mom. 2.
2. Utskottet åligger jämväl att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av alla från kamrarna
dit hänvisade frågor, som angå
stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar
rörande hushållningen med
allmänna och enskilda skogar, om
jakt och fiske samt angående vägar
och skjutsväsende.
§ 54.
Konungens skrivelser----
yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima
riksdag avlämnas inom sjuttio dagar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av
riksdagsman i den kammare, han
tillhör, göras inom tio dagar från
riksdags öppnande eller, om motionen
föranledes av kungl. proposition,
som efter öppnandet till riksdagen
avlåtits, inom * femton dagar från
propositionens avlämnande i kammare.
Motion i ämne, som tillhör
tillfälligt utskotts behandling, må
väckas inom tjugo dagar efter riksdags
öppnande, kammare obetaget
att för särskilt fall medgiva, att sådan
motion även senare må väckas.
I grundlagsfrågor samt i frågor,
som röra någondera kammaren enskilt,
så ock i frågor, som av redan
inom någondera kammaren fattat
beslut eller annan under riksdagen
inträffad händelse omedelbarligen
föranledas, må motion framställas,
så länge riksdagen är samlad.
Motion bör —--samman
föras.
(Föreslagen lydelse:)
från dess öppnande, och må proposition
ej senare avlåtas, utan så är,
att Konungen finner någon under
riksdagen inträffad händelse därtill
föranleda eller prövar uppskov med
framställningen lända riket till men.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör,
göras inom tio dagar från riksdags
öppnande, dock att motion i
grundlagsfråga må väckas inom fyratio
dagar från öppnandet och motion,
som föranledes av kungl. proposition,
vilken efter öppnandet till riksdagen
avlåtits, sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från
propositionens avlämnande i kammare.
I sistnämnda fall äge likväl
kammare, därest den med hänsyn till
infallande helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde, som
infaller näst efter tjugo dagar från
propositionens avlämnande, och må
fråga härom ej väckas senare än vid
sammanträdet näst efter det, då propositionen
avläts.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt
utskotts behandling, må väckas
inom tjugo dagar efter riksdags
öppnande, kammare obetaget att för
särskilt fall medgiva, att sådan motion
även senare må väckas.
6
Konstitutionsutskottets memorial AV 1.
(Nuvarande lydelse)
§ 58.
När proposition--— uppe
hållas.
Uppstår fråga till vilket utskott
ett mål bör hänvisas, skall denna
fråga blott för det sammanträde, då
den väckt blivit, kunna läggas på
bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.
(Föreslagen lydelse:)
I frågor, som röra någondera
kammaren enskilt, samt i frågor,
som av redan inom någondera kammaren
fattat beslut eller annan under
riksdagen inträffad händelse
omedelbarligen föranledas, må motion
framställas, så länge riksdagen
är samlad.
Motion bör — — — sammanföras.
§ 58.
När proposition---uppe
hållas.
Är inom kammare Täckt fråga
om sådan utsträckning av motionstid,
som i 55 § första stycket sägs,
eller uppstår fråga till vilket utskott
ett mål bör hänvisas, skall sådan
fråga blott för det sammanträde, då
den väckt blivit, kunna läggas på
bordet, men vid det nästföljande
ovillkorligen avgöras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.
Första kammarens protokoll den 16 maj.
Andra kammarens protokoll den 16 maj.
2:o) angående ändrad lydelse av § 26 inom. b) riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:).
(Föreslagen lydelse:)
§ 26.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning'' — —
utövas.
Riksdagsmannabefattning--
utövas. ''
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konntitutionsutakotlets memorial Nr 1.
i
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Ej — — godkännas:
a) den som står under förmynderskap
;
t)) den som till borgenärer all sin
egendom avträtt och icke, på sätt lag
förmår, gitter visa, att han från deras
krav befriad är;
c) den--påföljd;
d) den--nyttjas;
e) den--valfriheten.
Ej — — godkännas:
a) den som står under förmynderskap:
b)
den som är i konkurstillstånd;
c) den — — påföljd;
d) den — — nyttjas;
e) den — — valfriheten.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
Första kammarens protokoll den 2 juni.
Andra kammarens protokoll den 2 juni.
3:o) angående ändrad lydelse av §§ 12 och 23 riksdagsordningen.
(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 12.
Varje ledamot av första kammaren
åtnjuter av statsmedel ersättning
för resekostnad till och från
riksdagen samt arvode av ett tusen
två hundra riksdaler för varje lagtima
riksdag; dock att, när antingen
Konungen upplöser riksdag, innan den
varit fyra månader tillsammans, eller
ledamot av kammaren eljest avgår
från sin befattning under riksdagen,
innan så lång tid av dess sammanträde
förflutit, eller riksdagen sammanträder
i följd därav att Konungen,
med upplösande av riksdag, förordnat
om nya val, så ock under urtima
riksdag, kammarens ledamot
undfår, jämte resekostnadsersättning,
i dagtraktamente tio riksdaler, vilket
§ 12.
Ledamot av första kammaren,
som icke är bosatt å ort där riksdag
hålles, åtnjuter av statsmedel ersättning
för resekostnad till och från
riksdagen samt i dagtraktamente under
riksdagen tjugo riksdaler, vilket
dagtraktamente dock ej må överstiga
sammanlagt två tusen fyra hundra
riksdaler. Ledamot, som under lagtima
riksdag efter beviljad ledighet
besöker hemorten, äge att av statsmedel
undfå ersättning för därav
föranledd resekostnad, dock högst
för två resor fram och åter.
Ledamot av första kammaren,
som är bosatt å ort där riksdag hålles,
undfår i dagtraktamente femton
riksdaler, vilket dagtraktamente dock
8
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
dock ej må överstiga sammanlagt ett
tusen två hundra riksdaler. .Ledamot
av kammaren, som under lagtima
riksdag efter beviljad ledighet besöker
hemorten, äge att av statsmedel
undfå ersättning för därav föranledd
resekostnad, dock högst för
två resor fram och åter.
Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver
vara förlustig tio riksdaler av
arvodet.
Vill ledamot — — —--
— — befallningshavande.
§ 23.
Varje ledamot av andra kammaren
------stadgat.
Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig
inställer, skall för varje dag han
utebliver vara förlustig tio riksdaler
av arvodet.
(Föreslagen lydelse:)
ej må överstiga sammanlagt ett tusen
åtta hundra riksdaler.
Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver
vara förlustig det honom enligt
föregående moment tillkommande
dagtraktamente.
Vill ledamot — — — befallningshavande.
§ 23.
Ledamot av andra kammaren —
--— stadgat.
Den ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver
vara förlustig det honom enligt
föregående moment tillkommande dagtraktamente.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Första kammarens protokoll den 2 juni.
Andra kammarens protokoll den 25 maj
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
!)
4:o) angående Andrad lydelse av $$ loa och 108 regeringsformen samt $ 13,
§ 14 mom. 2, $ 15 mom. I och 4, § 17 mom. 1 och 2, $ 21, § 69 och $ 70
riksdagsordningen, så och till övcrgångsstadganden i regeringsformen och
riksdagsordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 103.
Lagtima riksdag skall vart tredje
år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att
döma, huruvida högsta domstolens
och regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras
viktiga kall bibehållas, eller om vissa
av dem, utan bevisligen begångna
fel och brott, varom föregående §
handlar, likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar--
— — — — — — — — belopp.
§ 108.
Lagtima riksdag skall vart tredje
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa — — — — —
— — — — -— — kommitterade.
Regeringsformen.
(Föreslå!/en lydelse:)
§ 103.
Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt riksdagsordningen stadgar,
tillsätta en nämnd, som äge att
döma, huruvida högsta domstolens
och regeringsrättens samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras
viktiga kall bibehållas, eller om vissa
av dem, utan bevisligen begångna
fel och brott, varom föregående §
handlar, likväl kunde anses böra från
detta kall skiljas. Beslutar--
— — — — — — — — belopp.
§ 108.
Lagtima riksdag skall vart fjärde
år, på sätt i riksdagsordningen sägs,
förordna sex för kunskaper och lärdom
kände män att jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa — — —
— — — — — — kommitterade.
Övergångsstadgande.
Nämnd, varom i 103 § sägs, skall
tillsättas år 1921, då ock kommitterade
skola förordnas jämlikt loft §.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. o samt. 1 höft. (Nr 1.)
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
Riksdagsordningen.
(.Nuvarande lydelse:)
§ 13.
''Andra kammarens ledamöter skola
till ett antal av tvåhundratrettio
väljas för en tid av tre år, räknade
från och med januari månads början
året näst efter det, under vilket
valet skett.
§ 14.
2. Stad, som utgör del av län,
skall, där stadens folkmängd vid
början av andra året inom en treårsperiod
uppgår till eller överstiger
tre tvåhundratrettiondelar av rikets
folkmängd, utgöra en valkrets i fråga
om val, som avser tid efter periodens
utgång; dock må stad, vars .folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiqndelar
av rikets folkmängd,
kunna delas i valkretsar.
•
Inträffar vid början av andra
året inom en treårsperiod, att i stad,
som utgör eu valkrets, folkmängden
ej längre uppgår till eu nittiondel
av rikets folkmängd, skall staden
icke vidare bilda egen valkrets.
§ 15.
Riksdagsordningen.
{Föreslagen lydelse:)
§ 13.
Andra kammarens ledamöter skola
till ett antal av tvåhundratrettio
väljas för eu tid av fyra år, räknade
från och med januari månads början
året näst efter det, under vilket
valet skett.
§ 14.
2. Stad, som utgör del av län,
skall, där stadens folkmängd vid
början av tredje året inom en fyraårsperiod
uppgår till eller överstiger
tre tvåhundratrettiondelar av rikets
folkmängd, utgöra en valkrets i fråga
om val, som avser tid efter periodens
utgång; dock må stad, vars folkmängd
utgör minst sex tvåhundratrettiondelar
av rikets folkmängd,
kunna delas i valkretsar.
Inträffar vid början av tredje året
inom eu fyraårsperiod, att i stad,
som utgör en valkrets, folkmängden
ej längre uppgår till eu nittiondel
av rikets folkmängd, skall staden
icke vidare bilda egen valkrets.
§ 15.
1. I varje valkrets väljes, efter 1. I varje valkrets väljes, efter
folkmängden vid början av andra året folkmängden vid början av året
näst före den treårsperiod, för vil- .näst före den fyraårsperiod, för vilken
valen gälla, en riksdagsman för ken valen gälla, en riksdagsman för
varje fullt tal, motsvarande en två- varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel
av rikets folk- hundratrettiondel av rikets folkmängd.
mängd.
Konatitutionmtakottets memorial Nr 1.
11
(Nu ra ro nd c ty de Ise:)
4. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
äger utse, fastställes för varje treårsperiod
av Konungen.
§ 17.
1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas under september
månad året näst före början av
de tre år, för vilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen om nya
val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår av treårsperioden
.
§ 21.
Riksdagsman, som för andra kammaren
vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre
han företer giltiga skäl för avsägelse.
Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen uppräknar
såsom laga förfall;
2. ålder över 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat tre lagtima
riksdagar.
Avsägelse — — — — befallningshavande.
§ 69.
Lagtima riksdag skall vart tredje
år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav vardera kammaren
genom sluten omröstning inom sig
utser tjugofyra, och vilken nämnd,
(Föreslå yen lydelse:)
4. Det antal riksdagsmän, varje
valkrets enligt ovan angivna grunder
ägor utse, fastställes för varje fyraårsperiod
av Konungen.
§ 17.
1. Val till riksdagsmän i andra
kammaren verkställas under september
månad året näst före början av
de fyra år, för vilka valen gälla.
2. Förordnar Konungen om nya
val, förrättas dessa ofördröjligen för
den tid, som återstår av fyraårsperioden.
§ 21.
Riksdagsman, som för andrakammaren
vald blivit, må ej denna befattning
sig undandraga, med mindre
han företer giltiga skäl för avsägelse.
Som sådana anses:
1. de hinder allmänna lagen upptager
såsom laga förfall;
2. ålder över 60 år;
3. att den valde tillförene såsom
riksdagsman bevistat fyra lagtima
riksdagar.
Avsägelse — — — — befäl 1- ningshavande.
§ 69.
Lagtima riksdag skall vart fjärde
år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta
personer, därav vardera kammaren
genom sluten omröstning inom sig
utser tjugofyra, och vilken nämnd,
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa
av dem, utan bevisligen begångna
fel och brott, varom regeringsformens
102 § handlar, likväl kunna
anses böra från detta kall skiljas.
Denna nämnd träder samma dag
den blivit vald tillsammans.
Nämndens---föreskrives.
I — — — ---ledamöter.
§ 70.
Lagtima riksdag skall vart tredje
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa — ----man.
Övergå» gasta tigande.
1. Riksdagsman i första kammaren,
som är vald med tillämpning
av de före år 1909 gällande stadganden,
äger ej med sin befattning
fortfara längre än till början av första
sexårsperioden för den valkrets, som
utsett honom. Hav han vid ingången
av året näst före sagda period sin
befattning icke nio år innehaft, må
lian därmed fortfara till årets slut,
ändå att under tiden nio år från
valet förflyta.
(Föreslagen lydelse:)
i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen
stadga, äger att döma,
huruvida högsta domstolens och regeringsrättens
samtliga ledamöter
gjort sig förtjänta att i deras viktiga
kall bibehållas, eller om vissa
av dem, utan bevisligen begångna
fel och brott, varom regeringsformens
102 § handlar, likväl kunna
anses böra från detta kall skiljas.
Denna nämnd träder samma dag
den blivit vald tillsammans.
Nämndens —- --- föreskrives’.
I — — —---— ledamöter.
§ 70.
Lagtima riksdag skall vart fjärde
år förordna sex för kunskaper och
lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,
som bland dem
förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.
Dessa — — — — man.
Övevgångsstadgaiitk*.
Intill dess nya val i hela riket
till andra kammaren första gången
förrättas efter utgången av augusti
månad 1920, skola i fråga om val
till kammaren tillämpas de före 1918
i sådant hänseende gällande stadganden.
Vill riksdagsman, som enligt
dessa stadganden blivit vald, avsäga
sig befattningen, äge rätt därtill
även i det fall att han tillförene
såsom riksdagsman bevistat blott tre
lagtima riksdagar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
13
(Nuvarande lydelse:)
Där tjänstgöringstidens slut ej
sammanfaller med början av sexårsperiod
för den valkrets, som är berättigad
till platsen, skall val, som
för platsens besättande hålles, gälla
för tiden intill början av närmaste
sexårsperiod för valkretsen. Samma
lag vare, där platsen varder ledig
före tjänstgöringstidens utgång.
2. För den grupp av valkretsar,
vilken är den första enligt den i vallagen
mellan grupperna stadgade ordning,
utgöres första sexårsperioden
av åren 1910—1915.
Förordnar Konungen om nya val
till första kammaren, innan val i
sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod,
skola de nya valen gälla för
grupp, som valt för sexårsperiod, till
periodens utgång och för annan grupp
till början av dess första sexårsperiod.
3. Intill dess nya val i hela riket
till andra kammaren första gången
förrättas efter utgången av augusti
månad 1910, skola i fråga om val
till kammaren tillämpas de före år
1909 i sådant hänseende gällande
stadganden.
4. Om riksdagsmans rätt till
resekostnadsersättning samt '' arvode
eller dagtraktamente skola de före
år 1909 gällande stadganden tilllämpas
i avseende å riksdag, som sammanträder
före den 1 januari 1910.
(Föreslagen lydelse:)
Nämnd, varom i 09 § sägs, skall
tillsättas år 1921, då ock kommit- *
terade skola förordnas jämlikt 70 §.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
Första kammarens protokoll den 2 juni.
Andra kammarens protokoll den 1 juni.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
5:o) angående ändrad lydelse av 4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10,
20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 4.
Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i
de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd,
vartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och
allmänt aktade, infödde svenske män
av den rena evangeliska läran.
$ 5-
Statsrådet skall bestå, av elva ledamöter,
bland vilka Konungen utnämne
en att vara statsminister och
statsrådets främste ledamot. Dessa
äga att alla i statsrådet förekommande
ärenden övervara, Ej må
fader och son eller bröder på eu
gång vara ledamöter av statsrådet.
§ 4.
Konungen äger att allena styra
riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de
fall, här nedanföre stadgas, underrättelse
och råd av ett statsråd, vartill
Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt
aktade, infödde svenske män av den
rena evangeliska läran. Ej må . fader
och son eller bröder på en gång
vara ledamöter av statsrådet.
§ 5.
För särskilda grenar av rikets
styrelse skola finnas statsdepartement
till det antal, lägst åtta och högsttio,
som bestämmes genom en av
Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag, vilken tillika angiver
varje departements benämning och
huvudsakliga verksamhetsområde.
Deri närmare fördelningen av
ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt
utfärdad, offentligen kungjord
stadga.
För varje departement utser Konungen
bland statsrådets ledamöter
en chef och föredragande. Chefen
för det departement, till vilket utri
-
Konst,itutionxu tskottets memorial Nr 1.
15
(Nuvarande lydelse:)
§ «■
Av statsrådets ledamöter skola
åtta vara chefer och föredragande,
var för sitt departement, nämligen:
ministern
för utrikes ärendena
för utrikesdepartementet;
en chef för justitiedepartementet;
en för lantförsvarsdepartementet,
vilken tillika vare Konungens rådgivare
i kommandomål för armén;
en för sjöförsvarsdepartementet,
vilken tillika vare Konungens rådgivare
i kommandomål för flottan;
en för civildepartementet;
en för jordbruksdepartementet;
en för finansdepartementet; samt
en för ecklesiastikdepgrtementet.
Ben närmare fördelningen av
ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt
utfärdad, offentligen kungjord
stadga.
Bland de tre statsråden utan departement
böra minst två hava förvaltat
civil beställning.
§ 15.
Kommandomål, varmed förstås
sådana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då
han själv förer riksstyrelsen, avgöra
i närvaro av den bland krigsdepar
-
(Föreslagen lydelse:)
kes ärendena höra, är minister för
utrikes ärendena.
§ d.
Statsrådet skall bestå av cheferna
för departementen samt tre statsråd
utan departement. Bland de tre statsråden
utan departement böra minst
tvä hava förvaltat civil beställning.
Av statsrådets ledamöter utnämne
Konungen en att vara statsminister
och statsrådets främste ledamot.
Statsrådets ledamöter äga att alla
i statsrådet förekommande ärenden
övervara.
§ 15.
Kommandomål, varmed förstås
sådana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten
till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han
själv förer riksstyrelsen, avgöra i
närvaro av chefen för det depar
-
16
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
tementens chefer, till vars departement
ärendet hörer. Honom åligge
vid ansvar, att, då dessa mål beredas,
sin mening yttra över de företag
Konungen besluter, samt att,
då''hans mening icke med Konungens
beslut överensstämmer, föra sina
yttrade betänkligheter och råd till
ett protokoll, vars riktighet Konungen
medelst Sin höga påskrift besanne.
, Finner nämnde ämbetsman
dessa företag vara av en vådlig riktning
eller omfattning, eller grundade
på ovissa eller otillräckliga medel
att dem utföra, tillstyrke han jämväl,
att Konungen ville kalla, till ett
krigsråd däröver, tvenne eller flere
av de närvarande högre militära ämbetsmän;
Konungen dock obetaget,
att å denna tillstyrkan och, där den
bifalles, å krigsrådets till protokoll
anförda tankar göra det avseende,
Honom gott synes.
(Föreslagen lydelse:)
tement, dit ärendet hörer. Honom
åligge, vid ansvar, att, då dessa mål
beredas, sin mening yttra över de
företag Konungen besluter, samt att,
då hans mening icke med Konungens
beslut överensstämmer, föra
sina yttrade betänkligheter och råd
till ett protokoll, vars riktighet Konungen
medelst Sin höga påskrift
besanne. Finner nämnde ämbetsman
dessa företag vara av en vådlig riktning
eller omfattning, eller grundade
på ovissa eller otillräckliga medel
att dem utföra, tillstyrke han jämväl,
att Konungen ville kalla, till
ett krigsråd däröver, tvenne eller
flere av de närvarande högre militära
ämbetsmän; Konungen dock
obetaget, att å denna tillstyrkan och,
där den bifalles, å krigsrådets till
protokoll anförda tankar göra det
avseende, Honom gott synes.
Riksdagsordningen.
§ 6.
1. Första kammarens---
valet skett.
2. Varje landstingsområde--
rikets folkmängd.
3. För valkrets, ------en
riksdagsman.
4. Därest det — — — — en
riksdagsman.
5. Det antal — — — utöva
riksdagsmannakallet.
§ 6.
1. Första kammarens---
valet skett.
2. Varje landstingsområde---
rikets folkmängd.
3. För valkrets,----en
riksdagsman.
4. Därest det — — — -— eu
riksdagsman.
5. Det antal----utöva
riksdagsmannakallet.
Konstitutionsutskottets memorial Nr /.
17
(Nuvarande lydelse-.)
6. Upphör stad — — — tillkomma
staden.
7. Äro icke, — — — — —
samt att i de fall, där folkinängdsöverskottet,
såsom lika stort för två
eller liera valkretsar, ej kan tjäna
till grund för bestämmande av företrädet
dem emellan, detta skall avgöras
genom lottning inför chefen
för justitiedepartementet i närvaro av
tre bland fullmäktige i rikets bank
och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 10.
För eu var, som blivit till ledamot
i första kammaren utsedd, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas,
fullmakt ofördröjligen utfärdas i tvä
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till justitiedepartementet.
§ 20.
För eu var, som blivit utsedd
till ledamot i andra kammaren, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas,
fullmakt ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den välde och det andra insändes
till justitiedepartementet.
é
§ 32.
1. Innan riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för justi
-
(Föreslagen lydelse:)
0. Upphör stad----till
komma
staden.
7. Äro icke, —-----
samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,
såsom lika stort för tvä
eller flera valkretsar, ej kan tjäna
till grund för bestämmande av företrädet
dem emellan, detta skall avgöras
genom lottning inför chefen
för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre
bland fullmäktige i rikets bank och
tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.
§ 10.
För eu var, som blivit till ledamot
i första kammaren utsedd, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas,
fullmakt ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket
justitieärendena höra.
§ 20.
För en var, som blivit utsedd till
ledamot i andra kammaren, skall, på
sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt
ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas
åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket
justitieärendena höra.
§ 32.
1. Innan riksdagen sammanträder,
företages inför chefen för det
Bihang till riksdagens protokoll 1918. o sand. I höft. (AV 1.)
O
18
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
tiedepartementet, eller den Konungen
i hans ställe förordnar, i närvaro
av tre bland de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och tre
bland fullmäktige i riksgäldskontor
granskning av de till justitiedepartementet
inkomna, för riksdagens ledamöter
utfärdade fullmakter. Denna
granskning som har till föremål att
undersöka, huruvida fullmakterna
blivit i föreskriven form utfärdade,
skall vara fulländad sist å dagen
före riksdagens början. Inkommer
fullmakt efter riksdagens början,
skall sådan granskning, som nyss
är sagd, genast verkställas.
2. Vardera kammaren ----
obehörig förklarad.
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet av
den i nästföregående paragraf mom.
1 föreskrivna granskning blivit av
chefen för justitiedepartementet, eller
den i hans ställe förordnad är, meddelad
kamrarna, var i vad dess ledamöter
angår, läte Konungen för
vardera kammaren tillkännagiva,
vilken bland dess ledamöter förordnats
till talman och vilken till vice
talman.
2. Då i--------
vice talman.
3. Innan sådant -----
levnadsåren äldst.
(Föreslagen lydelse:)
departement, till vilket justitieärendena
höra, eller den Konungen i hans
ställe förordnar, i närvaro av tre
bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontor!
granskning av de till departementet
inkomna, för riksdagens ledamöter
utfärdade fullmakter. Denna granskning,
som har till föremål att undersöka,
huruvida fullmakterna blivit
i föreskriven form utfärdade,
skall vara fulländad sist å dagen
före riksdagens början. Inkommer
fullmakt efter riksdagens början,
skall sådan granskning, som nyss
är sagd, genast verkställas.
2. Vardera kammaren---
obehörig förklarad.
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt
och berättelse om förloppet
av den i nästföregående paragraf
mom. 1 föreskrivna granskning blivit
av chefen för det departement,
till vilket justitieärendena höra, eller
den i hans ställe förordnad är,
meddelad kamrarna, var i vad dess
ledamöter angår, läte Konungen
för vardera kammaren tillkännagiva,
vilken bland dess ledamöter förordnats
till talman och vilken till vice
talman.
2. Då i — — —— vice talman.
3. Innan sådant--— —
levnadsåren äldst.
Ko it uti tu tio nu utskottets memorial Nr I.
19
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse:)
4. Vid samtidigt-----
förfallet upphört.
§ 88.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
— — — omförmälda stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om förvärvande och förlust
av medborgarrätt, om rikets
vapen och flagga och om allmänt
kyrkomöte så oek av kommunallagarna.
3. Utskottet åligger---
regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer--
vägrar proposition.
§ 43.
1. Jordbruksutskottet^ som skall
erhålla del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov
till riksdagen avgivna proposition i
vad den angår de under jordbruksdepartementet
lydande ärenden, åligger
att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och
besparingar, utreda och uppgiva
statsverkets behov med hänsyn till
denna styrelsens gren ävensom att
för övrigt avgiva betänkanden och
förslag i anledning av de från kamrarna
till utskottet hänvisade jordbruksärenden.
4. Vid samtidigt — - förfallet upphört.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
----- omförmälda stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor
angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och
författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om
förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga
och om allmänt kyrkomöte så ock
av kommunallagarna.
3. n Utskottet åligger---
regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer--
vägrar proposition.
§ 43.
1. Jordbruksutskottet, som skall
erhålla del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till
riksdagen avgivna proposition i vad
den angår jordbruksfonden, åligger
att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar,
utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna
styrelsens gren ävensom att för övrigt
avgiva betänkanden och förslag
i anledning av de från kamrarna
till utskottet hänvisade jordbruksärenden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
21!
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Föreslagen lydelse: \
(.Nuvarande lydelse:)
2. Utskottet åligger — — —
--och skjutsväsende.
2. Utskottet åligger —---
— — och skjutsväsende.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
4:o. Utgivare av dagblad ‘ eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, som
äger att, såvida sökanden ej för
nesligt brott blivit dömd, eller förklarad
ovärdig föra andras talan,
meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgivande förekommer.
4:o. Utgivare av dagblad eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, med
vilken i denna lag förstås chefen för
det departement, vartill justitieärendena
höra. Denne äger att, såvida
sökanden ej för nesligt brott blivit
dömd, eller förklarad ovärdig föra
andras talan, meddela bevis, att intet
hinder emot skriftens utgivande
förekommer.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.
Första kammarens protokoll 2 juni.
Andra kammarens protokoll 7 juni.
6:o) angående ändrad lydelse av
(Nuvarande lydelse:)
§ 2.
4:o) I grund av---som
helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll, hållna---
— — uppenbara.
§ 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
4:o) I grund av — — — som
helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — -— —
— — uppenbara.
KonstitutionsutskoHets memorial Nr 1.
21
(-Nuvarande lydelse:)
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.
Att, där underrätt — —- —''—
— — konfiskeras.
Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll — — — sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
(Föreslagen lydelse:)
Att ej Hägra — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— — konfiskeras.
Att, där underrätt — — — —
--konfiskeras.
Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.
Det skal! — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll — — — sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
Att läkares och medicinalstyrelsens
utlåtanden, skrivelser, koncept
och protokoll i mål eller ärende, som
avses i lagen om äktenskaps ingående
och upplösning, eller på läkares
eller medicinalstyrelsens föranstaltande
verkställd utredning i sådant
mål eller ärende eller till Konungens
befallningshavande eller Konungen
inkomna handlingar i ärende om intagande
å allmän anstalt för vård
av alkoholister ävensom läkares utlåtanden
och koncept i sådant ärende
icke må, i andra full än allmän lag
eller författning stadgar, utan medgivande
av den eller dem, målet eller
ärendet angår, utlämnas till annan
etter utgivas av trycket. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skillingar.
Att handlingar och protokoll i
äktenskapsmål, mål om faderskap och
underhållsskyldighet till barn utom
äktenskap samt mål om äktenskaplig
22
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
{Föreslagen lydelse:)
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter, — — — femtio
riksdaler.
Att för — — — — trehundra
riksdaler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant, som —--—
huvudsaken.
I övrigt, och — — stadgat är.
bord, som vid underrätten handlagts
inom stängda dörrar, ej må utan
parternas tillstånd utlämnas till annan
eller utgivas av trycket förrän
femtio år efter deras död. Den häremot
bryter, böte trettiotre riksdaler
sexton skilling ar.
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter, — — — femtio
riksdaler.
Att för — — — — trehundra
riksdaler.
Att de från —---femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant, som — — — —
huvudsaken.
I övrigt, och — — stadgat är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28.
Första kammarens protokoll 6 juni.
Andra kammarens protokoll 7 juni.
7:o) angående ändrad lydelse av §§ 10 och 26 riksdagsordningen samt § l
4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
Riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 16.
Valrätt tillkommer en var välfrejdad
svensk man från och med
kalenderåret näst efter det, varunder
han uppnått 24 års ålder, dock ej
(Föreslagen lydelse:)
§ 16.
Valrätt tillkommer eu var svensk
man från och med kalenderåret näst
efter det, varunder han uppnått 24
års ålder, dock ej
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottet* memorial Nr 7.
28
(Nuvarande lydelse:)
a) den som står under förmynderskap
eller är i konkurstillstånd;
b) den som — — —■ minderåriga
barn;
c) den som — — — kalenderåren
;
d) värnpliktig, ■— — — värnpliktsövningar.
§ 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas
:
a) den som — — — förmynderskap
;
b) den som — — befriad är;
c) den som är förlustig medborgerligt
förtroende eller genom utslag,
vilket ännu icke vunnit laga kraft,
är dömd till förlust av sådant förtroende,
eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket medför
nämnda påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan eller
att i rikets tjänst vidare nyttjas;
e) den som — — — stört valfriheten.
(Föreslagen lydelse:)
a) den som står under förmynderskap
eller
som är i konkurstillstånd;
b) den som — — — minderåriga
barn;
c) den som — — — kalenderåren
;
d) värnpliktig — — — värnpliktsövningar;
e)
den som är från valrätten
utesluten på grund av honom ådömd
straffpåföljd.
4? 26.
Riksdagsmannabefattning kan endast
av svensk medborgare utövas.
Ej må såsom riksdagsman godkännas
:
a) den som — — — förmynderskap
;
b) den som — — — — befriad
är;
c) den som är förklarad ovärdig
att i rikets tjänst vidare nyttjas eller
eljest på grund av honom ådömd
straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket
ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles,
eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd;
d) den som är förklarad ovärdig
att inför rätta föra andras talan;
e) den som — — — stört valfriheten.
24
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
Tryckfrihetsförordningen.
4:o. Utgivare av dagblad eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, som
äger att, såvida sökanden ej för
nesligt brott blivit dömd, eller förklarad
ovärdig föra andras talan,
meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund — ---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — — —
icke uppenbara.
Att ej några---femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner---
konfiskeras.
Att, där underrätt — — —
konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål —--
femtio riksdaler.
Det skall ock — — — sexton
skid in gar.
Att protokoll och —--sex
ton
skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela eller
till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker
eller av andra själavården
§ 1.
4:o. Utgivare av dagblad eller
periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen
för justitiedepartementet, som
äger att, såvida sökanden ej blivit
förklarad ovärdig föra andras talan,
meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgivande förekommer.
§ 2.
4:o. I grund —---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna--—
icke uppenbara.
Att ej några---femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner ----
konfiskeras.
Att, där underrätt — — —
konfiskeras.
Att, i vad rättegångsmål--
femtio riksdaler.
Det skall ock — — — sexton
skillingar.
Att protokoll och---sex
ton
skillingar.
Att ingen må tillåtas att, i andra
fall än allmänna lagen och gällande
författningar utstaka, meddela
eller till tryck utlämna utdrag av
kyrkoböcker eller av andra själa vår
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
25
(.Nuvarande lydelse:)
och kyrkodisciplinen rörande handlingar,
i avseende på enskilda personers
leverne och seder, såvitt de
lända dem till skada eller förklenande.
Den häremot bryter, böte
ttrettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av —--femtio
riksdaler.
Att uppgifter, — — — femtio
riksdaler.
Att för officiell — — — trehundra
riksdaler.
Att de från---femtio
riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att sådant,---huvudsaken.
I övrigt, och —---stadgat är.
(Föreslagen lydelse:)
den och kyrkodisciplinen rörande
handlingar, i vad de innehålla upplysning,
huruvida enskild person
ådragit sig straffpåföljd, vilken utestänger
från behörighet och rättigheter,
sorti omför målas i 2 kap. 19
§ strafflagen, eller om enskild persons
leverne och seder i övrigt, såvitt
de lända honom till skada eller
förklenande. Den häremot bryter,
böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.
Att utdrag av — — — femtio
riksdaler.
Att uppgifter —--femtio
riksdaler.
Att för officiell — — — trehundra
riksdaler.
Att de från ----femtio
riksdaler.
Att ansökning •— — — femtio
riksdaler.
Att sådant---huvudsaken.
I övrigt, och---stadgat är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30.
Första kammarens protokoll 6 juni.
Andra kammarens protokoll 7 juni.
8:o) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
(.Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4:o. I grund av —
som helst.
4:o. T grund av — — — —
som helst.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 saml. 1 käft. (Nr 1.)
4
26
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(Nuvarande lydelse:)
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna — — —
— uppenbara.
Att ej några —---fem
tio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner-- —
— konfiskeras.
Att, där underrätt —--—
konfiskeras.
Att, i vad--— — femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll — — — sexton
skillingar.
Att ingen — — — — sexton
skillingar.
Att utdrag — — — — femtio
riksdaler.
(Föreslagen lydelse:)
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna--—
— uppenbara.
Att ej några —--— fem
tio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner---
— konfiskeras.
Att, där underrätt — —--
konfiskeras.
Att, i vad — — — — femtio
riksdaler.
Det skall — — — — sexton
skillingar.
Att protokoll----sexton
skillingar.
Att ingen — —--sexton
skillingar.
Att utdrag — •—- — — femtio
riksdaler.
Att till försäkring srådet eller riksför
säkring sanstalten inkomna handlingar,
från nämnda myndigheter
utgångna skrivelser samt hos dem
förda protokoll och anteckningar, såvitt
de röra enskildas personliga förhållanden
eller avse arbetet i arbetsgivares
rörelse, företag eller verksamhet
eller de förhållanden, under vilka
arbetet bedrives, eller arbetarnas arttal,
arbetstid och avlöningsförhållanden,
ej må utlämnas förrän fem
år förflutit från handlingens datum,
därest ej med hänsyn till de förhållanden,
under vilka ett tidigare utlämnande
ifrågasättes, trygghet kan
anses vara för handen, att detsamma
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial AV 1.
11
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen ly delse:)
Att uppgifter,----fem
tio
riksdaler.
Att för — — — — trehundra
riksdaler.
Att de från----fem
tio
riksdaler.
Att ansökning----fem
tio
riksdaler.
Att sådant, som — — — —
huvudsaken.
I övrigt, och — —--stad
gat
är.
ej kommer att missbrukas till skada
för den, som i handlingen avses;
dgamle vederbörande myndighet, då
undantag sålunda medgives, att gorå
de förbehåll, syne prövas erforderliga.
Den, som obehörigen utlämnar handling
eller i tryck offentliggör handling,
som han vet vara obehörigen
utlämnad, så ock den, som bryter
emot förbehåll, varunder utlämnande
skett, böte från och med femtio till
och med trehundra riksdaler.
Att uppgifter —---fem
tio
riksdaler.
Att för — — — — trehundra
riksdaler.
Att de från----femtio
riksdaler.
Att ansökning----fem
tio
riksdaler.
Att sådant, som — — — —
huvudsaken.
T övrigt, och — —--stad
gat
är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27 och memorial nr 37.
Första kammarens protokoll 6, 13 juni.
Andra kammarens protokoll 7, 12 juni.
9:o) angående ändrad lydelse av $ 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
§ 2.
§ 2.
4:o. I grund av — — — som
helst.
4:o. I grund av--
helst.
— som
28
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerlig^ iakttagas
:
Att protokoll, hållna--—
uppenbara.
Att ej några — — — femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— konfiskeras.
Att,'' där underrätt — -— —
konfiskeras.
Att, i vad —--femtio riks
daler.
Det skall — — — sexton skillingar.
Att protokoll---sexton
skilling^!’.
Att ingen —--sexton skil
lingar.
Att utdrag--- femtio riks
daler.
Att uppgifter,---femtio
riksdaler.
Att för---trehundra riks
daler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning--— femtio
riksdaler.
(Föreslagen lydelse:)
Vid föregående tillåtelse skola
följande undantag ovägerligen iakttagas
:
Att protokoll, hållna---
uppenbara.
Att ej några -*---femtio
riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — —
— konfiskeras.
Att, där underrätt — —--kon
fiskeras.
Att, i vad---femtio riks
daler.
Det skall — — — sexton skillingar.
Att protokoll — — — sexton
skillingar.
Att ingen — — — sexton skillingar.
Att utdrag —---femtio riks
daler.
Att uppgifter, —--femtio
riksdaler.
Att för--- trehundra riks
daler.
Att de från — — — femtio
riksdaler.
Att ansökning---femtio
riksdaler.
Att i ärende angående upphandling
eller utförande av arbete för
statens räkning eller försäljning av
staten tillhörig läs egendom skrivelse,
vilken utgått från myndighet, som
handlägger ärendet, eller i stadgad
ordning infordrade skriftliga anbud,
som inkommit till sådan myndighet,
eller andra hos myndigheten befint
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottetx memorial Nr 1.
2!>
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
lilja handlingar, som kunna tjäna
till upplysning, i vad män anbud i
ärendet infordrats eller avgivits, eller
som eljest avse dylikt anbud, icke.
må, innan ombuden slutligen prövats
ävensom, där samtliga anbuden förkastats
och i samband därmed beslutats
att infordra nya anbud, slutlig
prövning jämväl av dessa skett, utlämnas
i vidare män än för prövningen
befinnes nödvändigt eller begäran
om anbuds utbekommande
framställes av embudsgivaren, vilket
förbud likväl icke gäller ''protokoll
över i ärendet hållen auktion, samt
att i dylikt ärende genom, myndighets
försorg upprättade kostnadsberäkningar
och prisbestämningar ävensom
tjänsteutlåtanden, vilka avse desamma,
ej må utan myndighetens
samtycke utlämnas, förrän ärendet
blivit slutligen prövat, ägande, där
särskilda omständigheter det föranleda,
myndigheten besluta, att sådan
handling i prövat ärende skall hemlighållas
under högst ett år från
dess upprättande. Den, som med
vetskap om att handling enligt vad
nu är sagt bör hemlighållas utlämnar
eller i tryck offentliggör handlingen,
straffes efter allmän lag, om gärningen
år i den med straff belagd,
men eljest med böter från och med
trettiotre riksdaler sexton skillingar
till och med trehundratrettiotre riksdaler
sexton skillingar, och skriften
konfiskeras.
30
Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.
(.Nuvarande lydelse:)
Att sådant, som — — — —
•—- — — — — huvudsaken.
I övrigt, och -----—
— — — — — — stadgat är.
(.Föreslagen lydelse:)
Att sådant, som-----
— — —---huvudsaken.
I övrigt, och — —----
— --— — — stadgat är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35 och memorial nr 40.
Första kammarens protokoll 9, 14 juni.
Andra kammarens protokoll 7, 13 juni.
Anmärkning. Av ovanstående förslag äro de, som upptagas i punkterna 1, 2, 3, 6,
8 och 9, av beskaffenhet att omedelbarligen kunna av riksdagen behandlas, varemot de,
som upptagas i punkterna 4, 5 och 7, stå i ett sådant förhållande till andra lagstiftningsfrågor,
att de först i samband med dessa kunna av riksdagen antagas.
I de särskilda punkterna föreligga olika förslag till ändrad lydelse: av § 2j> riksdagsordningen
i punkterna 2 och 7, av § 1 tryckfrihetsförordningen i punkterna 5 och 7
samt av § 2 tryckfrihetsförordningen i punkterna 6, 7, 8 och 9.
I händelse några av dessa förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i skrivelser
till Konungen samtidigt skola anmälas, kommer utskottet att i de förslag till dylika
skrivelser, som det åligger utskottet att framlägga för kamrarnas godkännande, jämte upptagande
av de antagna förslagen vart för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de
ändringar, vilka avse en och samma paragraf.
I händelse några av merberörda förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i
skrivelser till Konungen skola anmälas först sedan andra av dessa förslag genom samstämmande
beslut av Konung och riksdag redan vunnit laga kraft, kommer utskottet att i vederbörande
skrivelseförslag införa de ändringar, som genom sist nämnda beslut vidtagits i
de paragrafer, vilka i skrivelseförslagen avses.
Stockholm den 24 januari 1918.
På konstitutionsutskottets vägnar:
OTTO MANNHEIMER.
Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
180481
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.