Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

1918-01-24 · 30 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1918:1, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

1

«

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 25 januari 1918 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till

ändringar i grundlagarna.

Närvarande: herrar Mannheimer, Larsson i Västerås, Clason, Bellinder, Hellberg,

K. J. Ekman, von Gei jer, von Mentzer, Olof Olsson, greve Alexander

Hamilton, von Zweigbergk, Magnusson i Tumhult, Janson i Kungsör,

Hallén, Kropp, Klaf, Jansson i Edsbäcken, Sterne, Hildebrand och von

Sneidern.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen

anmäla de vid 1917 års riksdag jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom

vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

l:o) angående ändrad lydelse av §§ 49 och 53 regeringsformen samt § 2, § 37

mera, 1, § 42, § 43 mom. 2, § 54, § 55 och § 58 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

(Föreslagen lydelse:)

§ 49.

Riksdagen representerar svenska

folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets

ständer, tillkomma hädanefter

5 samt. 1 höft. (Nr 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

m (Nuvarande lydelse:)

riksdagen. Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga

i alla frågor lika behörighet och

myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år

den 15 januari, eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter; Konungen

dock obetaget att, emellan lagtima

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima — — — sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett lagutskott samt

ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som

i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima — — — ärenden.

(Förest a gen hyde Ise:)

riksdagen. Den fördelas i två kamrar,

vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga

i alla frågor lika behörighet och

myndighet; skolande riksdagen i

kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år

den 10 januari, eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter; Konungen

dock obetaget att, emellan lagtima-

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima — — — sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott samt

ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som

i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima — — — ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av

rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år

den 15 januari eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag — — — sammanhang.

Lagtima riksdag skall, i kraft av

rikets regringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år

den 10 januari eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag — — — sammanhang.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

3

(Nu varan de ludd so:)

§ 37 mom. I.

1. A varje lagtima riksdag skola,

inom sex (lagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, ett

lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: konstitutionsutskottet

av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,

bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet

av sexton, lagutskottet av

sexton, samt jordbruksutskottet av

sexton ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig

väljer; ankommande på kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande

av frågor, som tillhöra ständigt

utskotts behandling, så ock att,

därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskottet skall meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas

av Konung och riksdag samfällt.

(Föreslagen lydelse:)

§ 37 mom. 1.

1. A varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två

lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: konstitutionsutskottet

av tjugu, statsutskottet av tjugufyra,

bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet

av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka

vardera kammaren till halva antalet

inom sig väljer; ankommande på

kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott för

upptagande av frågor, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest utskott anmäler behov av

förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden

och avgiva förslag i anledning

av de, såsom icke tillhörande

annat utskotts behandling, från kamrarna

dit hänvisade frågor om stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och

kyrkolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas

av Konung och riksdag samfällt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

2. Utskottet skall ock granska

justitieombudsmannens och militieombudsmannens

avgivna redogörelser,

ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande

däröver till riksdagen inkomma.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och avgiva förslag,

i anledning av alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med allmänna

och enskilda skogar, om jakt

och fiske, om vattenrättsförhållanden,

om, skatteköp, avvittringar, skiften och

jordstyckningar samt därmed sammanhängande

ämnen, så ock angående

vägar och skjutsväsende.

§ 54.

Konungens skrivelser---

yttrande.

{Föreslagen lydelse:)

2. Ett av lagutskotten skall ock

granska justitieombudsmannens och

militieombudsmannens avgivna redogörelser,

ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande

däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma

sammanträden sig emellan de

till dem hörande ärenden, och skall

i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 4H och 49 §§ är

rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet åligger jämväl att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna

dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med

allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske samt angående vägar

och skjutsväsende.

§ 54.

Konungens skrivelser----

yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima

riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av

riksdagsman i den kammare, han

tillhör, göras inom tio dagar från

riksdags öppnande eller, om motionen

föranledes av kungl. proposition,

som efter öppnandet till riksdagen

avlåtits, inom * femton dagar från

propositionens avlämnande i kammare.

Motion i ämne, som tillhör

tillfälligt utskotts behandling, må

väckas inom tjugo dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget

att för särskilt fall medgiva, att sådan

motion även senare må väckas.

I grundlagsfrågor samt i frågor,

som röra någondera kammaren enskilt,

så ock i frågor, som av redan

inom någondera kammaren fattat

beslut eller annan under riksdagen

inträffad händelse omedelbarligen

föranledas, må motion framställas,

så länge riksdagen är samlad.

Motion bör —--samman
föras.

(Föreslagen lydelse:)

från dess öppnande, och må proposition

ej senare avlåtas, utan så är,

att Konungen finner någon under

riksdagen inträffad händelse därtill

föranleda eller prövar uppskov med

framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av riksdagsman

i den kammare, han tillhör,

göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i

grundlagsfråga må väckas inom fyratio

dagar från öppnandet och motion,

som föranledes av kungl. proposition,

vilken efter öppnandet till riksdagen

avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från

propositionens avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall äge likväl

kammare, därest den med hänsyn till

infallande helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde, som

infaller näst efter tjugo dagar från

propositionens avlämnande, och må

fråga härom ej väckas senare än vid

sammanträdet näst efter det, då propositionen

avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas

inom tjugo dagar efter riksdags

öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion

även senare må väckas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial AV 1.

(Nuvarande lydelse)

§ 58.

När proposition--— uppe
hållas.

Uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall denna

fråga blott för det sammanträde, då

den väckt blivit, kunna läggas på

bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

(Föreslagen lydelse:)

I frågor, som röra någondera

kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren

fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse

omedelbarligen föranledas, må motion

framställas, så länge riksdagen

är samlad.

Motion bör — — — sammanföras.

§ 58.

När proposition---uppe
hållas.

Är inom kammare Täckt fråga

om sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs,

eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan

fråga blott för det sammanträde, då

den väckt blivit, kunna läggas på

bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Första kammarens protokoll den 16 maj.

Andra kammarens protokoll den 16 maj.

2:o) angående ändrad lydelse av § 26 inom. b) riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:).

(Föreslagen lydelse:)

§ 26.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning'' — —

utövas.

Riksdagsmannabefattning--

utövas. ''

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konntitutionsutakotlets memorial Nr 1.

i

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Ej — — godkännas:

a) den som står under förmynderskap

;

t)) den som till borgenärer all sin

egendom avträtt och icke, på sätt lag

förmår, gitter visa, att han från deras

krav befriad är;

c) den--påföljd;

d) den--nyttjas;

e) den--valfriheten.

Ej — — godkännas:

a) den som står under förmynderskap:
b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den — — påföljd;

d) den — — nyttjas;

e) den — — valfriheten.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Första kammarens protokoll den 2 juni.

Andra kammarens protokoll den 2 juni.

3:o) angående ändrad lydelse av §§ 12 och 23 riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 12.

Varje ledamot av första kammaren

åtnjuter av statsmedel ersättning

för resekostnad till och från

riksdagen samt arvode av ett tusen

två hundra riksdaler för varje lagtima

riksdag; dock att, när antingen

Konungen upplöser riksdag, innan den

varit fyra månader tillsammans, eller

ledamot av kammaren eljest avgår

från sin befattning under riksdagen,

innan så lång tid av dess sammanträde

förflutit, eller riksdagen sammanträder

i följd därav att Konungen,

med upplösande av riksdag, förordnat

om nya val, så ock under urtima

riksdag, kammarens ledamot

undfår, jämte resekostnadsersättning,

i dagtraktamente tio riksdaler, vilket

§ 12.

Ledamot av första kammaren,

som icke är bosatt å ort där riksdag

hålles, åtnjuter av statsmedel ersättning

för resekostnad till och från

riksdagen samt i dagtraktamente under

riksdagen tjugo riksdaler, vilket

dagtraktamente dock ej må överstiga

sammanlagt två tusen fyra hundra

riksdaler. Ledamot, som under lagtima

riksdag efter beviljad ledighet

besöker hemorten, äge att av statsmedel

undfå ersättning för därav

föranledd resekostnad, dock högst

för två resor fram och åter.

Ledamot av första kammaren,

som är bosatt å ort där riksdag hålles,

undfår i dagtraktamente femton

riksdaler, vilket dagtraktamente dock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

dock ej må överstiga sammanlagt ett

tusen två hundra riksdaler. .Ledamot

av kammaren, som under lagtima

riksdag efter beviljad ledighet besöker

hemorten, äge att av statsmedel

undfå ersättning för därav föranledd

resekostnad, dock högst för

två resor fram och åter.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver

vara förlustig tio riksdaler av

arvodet.

Vill ledamot — — —--

— — befallningshavande.

§ 23.

Varje ledamot av andra kammaren

------stadgat.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig

inställer, skall för varje dag han

utebliver vara förlustig tio riksdaler

av arvodet.

(Föreslagen lydelse:)

ej må överstiga sammanlagt ett tusen

åtta hundra riksdaler.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver

vara förlustig det honom enligt

föregående moment tillkommande

dagtraktamente.

Vill ledamot — — — befallningshavande.

§ 23.

Ledamot av andra kammaren —

--— stadgat.

Den ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver

vara förlustig det honom enligt

föregående moment tillkommande dagtraktamente.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Första kammarens protokoll den 2 juni.

Andra kammarens protokoll den 25 maj

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

!)

4:o) angående Andrad lydelse av $$ loa och 108 regeringsformen samt $ 13,

§ 14 mom. 2, $ 15 mom. I och 4, § 17 mom. 1 och 2, $ 21, § 69 och $ 70

riksdagsordningen, så och till övcrgångsstadganden i regeringsformen och

riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart tredje

år, på sätt riksdagsordningen stadgar,

tillsätta en nämnd, som äge att

döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras

viktiga kall bibehållas, eller om vissa

av dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, varom föregående §

handlar, likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar--

— — — — — — — — belopp.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart tredje

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och lärdom

kände män att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa — — — — —

— — — — -— — kommitterade.

Regeringsformen.

(Föreslå!/en lydelse:)

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt riksdagsordningen stadgar,

tillsätta en nämnd, som äge att

döma, huruvida högsta domstolens

och regeringsrättens samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras

viktiga kall bibehållas, eller om vissa

av dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, varom föregående §

handlar, likväl kunde anses böra från

detta kall skiljas. Beslutar--

— — — — — — — — belopp.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år, på sätt i riksdagsordningen sägs,

förordna sex för kunskaper och lärdom

kände män att jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa — — —

— — — — — — kommitterade.

Övergångsstadgande.

Nämnd, varom i 103 § sägs, skall

tillsättas år 1921, då ock kommitterade

skola förordnas jämlikt loft §.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. o samt. 1 höft. (Nr 1.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

Riksdagsordningen.

(.Nuvarande lydelse:)

§ 13.

''Andra kammarens ledamöter skola

till ett antal av tvåhundratrettio

väljas för en tid av tre år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under vilket

valet skett.

§ 14.

2. Stad, som utgör del av län,

skall, där stadens folkmängd vid

början av andra året inom en treårsperiod

uppgår till eller överstiger

tre tvåhundratrettiondelar av rikets

folkmängd, utgöra en valkrets i fråga

om val, som avser tid efter periodens

utgång; dock må stad, vars .folkmängd

utgör minst sex tvåhundratrettiqndelar

av rikets folkmängd,

kunna delas i valkretsar.

•

Inträffar vid början av andra

året inom en treårsperiod, att i stad,

som utgör eu valkrets, folkmängden

ej längre uppgår till eu nittiondel

av rikets folkmängd, skall staden

icke vidare bilda egen valkrets.

§ 15.

Riksdagsordningen.

{Föreslagen lydelse:)

§ 13.

Andra kammarens ledamöter skola

till ett antal av tvåhundratrettio

väljas för eu tid av fyra år, räknade

från och med januari månads början

året näst efter det, under vilket

valet skett.

§ 14.

2. Stad, som utgör del av län,

skall, där stadens folkmängd vid

början av tredje året inom en fyraårsperiod

uppgår till eller överstiger

tre tvåhundratrettiondelar av rikets

folkmängd, utgöra en valkrets i fråga

om val, som avser tid efter periodens

utgång; dock må stad, vars folkmängd

utgör minst sex tvåhundratrettiondelar

av rikets folkmängd,

kunna delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året

inom eu fyraårsperiod, att i stad,

som utgör en valkrets, folkmängden

ej längre uppgår till eu nittiondel

av rikets folkmängd, skall staden

icke vidare bilda egen valkrets.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter 1. I varje valkrets väljes, efter

folkmängden vid början av andra året folkmängden vid början av året

näst före den treårsperiod, för vil- .näst före den fyraårsperiod, för vilken

valen gälla, en riksdagsman för ken valen gälla, en riksdagsman för

varje fullt tal, motsvarande en två- varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel

av rikets folk- hundratrettiondel av rikets folkmängd.

mängd.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konatitutionmtakottets memorial Nr 1.

11

(Nu ra ro nd c ty de Ise:)

4. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje treårsperiod

av Konungen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas under september

månad året näst före början av

de tre år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår av treårsperioden

.

§ 21.

Riksdagsman, som för andra kammaren

vald blivit, må ej denna befattning

sig undandraga, med mindre

han företer giltiga skäl för avsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen uppräknar

såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

riksdagsman bevistat tre lagtima

riksdagar.

Avsägelse — — — — befallningshavande.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart tredje

år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta

personer, därav vardera kammaren

genom sluten omröstning inom sig

utser tjugofyra, och vilken nämnd,

(Föreslå yen lydelse:)

4. Det antal riksdagsmän, varje

valkrets enligt ovan angivna grunder

ägor utse, fastställes för varje fyraårsperiod

av Konungen.

§ 17.

1. Val till riksdagsmän i andra

kammaren verkställas under september

månad året näst före början av

de fyra år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya

val, förrättas dessa ofördröjligen för

den tid, som återstår av fyraårsperioden.

§ 21.

Riksdagsman, som för andrakammaren

vald blivit, må ej denna befattning

sig undandraga, med mindre

han företer giltiga skäl för avsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager

såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom

riksdagsman bevistat fyra lagtima

riksdagar.

Avsägelse — — — — befäl 1- ningshavande.

§ 69.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta

personer, därav vardera kammaren

genom sluten omröstning inom sig

utser tjugofyra, och vilken nämnd,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa

av dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna

anses böra från detta kall skiljas.

Denna nämnd träder samma dag

den blivit vald tillsammans.

Nämndens---föreskrives.

I — — — ---ledamöter.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart tredje

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa — ----man.

Övergå» gasta tigande.

1. Riksdagsman i första kammaren,

som är vald med tillämpning

av de före år 1909 gällande stadganden,

äger ej med sin befattning

fortfara längre än till början av första

sexårsperioden för den valkrets, som

utsett honom. Hav han vid ingången

av året näst före sagda period sin

befattning icke nio år innehaft, må

lian därmed fortfara till årets slut,

ändå att under tiden nio år från

valet förflyta.

(Föreslagen lydelse:)

i den ordning 103 och 104 §§ regeringsformen

stadga, äger att döma,

huruvida högsta domstolens och regeringsrättens

samtliga ledamöter

gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa

av dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, varom regeringsformens

102 § handlar, likväl kunna

anses böra från detta kall skiljas.

Denna nämnd träder samma dag

den blivit vald tillsammans.

Nämndens —- --- föreskrives’.

I — — —---— ledamöter.

§ 70.

Lagtima riksdag skall vart fjärde

år förordna sex för kunskaper och

lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen,

som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa — — — — man.

Övevgångsstadgaiitk*.

Intill dess nya val i hela riket

till andra kammaren första gången

förrättas efter utgången av augusti

månad 1920, skola i fråga om val

till kammaren tillämpas de före 1918

i sådant hänseende gällande stadganden.

Vill riksdagsman, som enligt

dessa stadganden blivit vald, avsäga

sig befattningen, äge rätt därtill

även i det fall att han tillförene

såsom riksdagsman bevistat blott tre

lagtima riksdagar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

13

(Nuvarande lydelse:)

Där tjänstgöringstidens slut ej

sammanfaller med början av sexårsperiod

för den valkrets, som är berättigad

till platsen, skall val, som

för platsens besättande hålles, gälla

för tiden intill början av närmaste

sexårsperiod för valkretsen. Samma

lag vare, där platsen varder ledig

före tjänstgöringstidens utgång.

2. För den grupp av valkretsar,

vilken är den första enligt den i vallagen

mellan grupperna stadgade ordning,

utgöres första sexårsperioden

av åren 1910—1915.

Förordnar Konungen om nya val

till första kammaren, innan val i

sjätte gruppen förrättats för sexårsperiod,

skola de nya valen gälla för

grupp, som valt för sexårsperiod, till

periodens utgång och för annan grupp

till början av dess första sexårsperiod.

3. Intill dess nya val i hela riket

till andra kammaren första gången

förrättas efter utgången av augusti

månad 1910, skola i fråga om val

till kammaren tillämpas de före år

1909 i sådant hänseende gällande

stadganden.

4. Om riksdagsmans rätt till

resekostnadsersättning samt '' arvode

eller dagtraktamente skola de före

år 1909 gällande stadganden tilllämpas

i avseende å riksdag, som sammanträder

före den 1 januari 1910.

(Föreslagen lydelse:)

Nämnd, varom i 09 § sägs, skall

tillsättas år 1921, då ock kommit- *

terade skola förordnas jämlikt 70 §.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.

Första kammarens protokoll den 2 juni.

Andra kammarens protokoll den 1 juni.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

5:o) angående ändrad lydelse av 4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10,

20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 4.

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i

de fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd,

vartill Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och

allmänt aktade, infödde svenske män

av den rena evangeliska läran.

$ 5-

Statsrådet skall bestå, av elva ledamöter,

bland vilka Konungen utnämne

en att vara statsminister och

statsrådets främste ledamot. Dessa

äga att alla i statsrådet förekommande

ärenden övervara, Ej må

fader och son eller bröder på eu

gång vara ledamöter av statsrådet.

§ 4.

Konungen äger att allena styra

riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de

fall, här nedanföre stadgas, underrättelse

och råd av ett statsråd, vartill

Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och allmänt

aktade, infödde svenske män av den

rena evangeliska läran. Ej må . fader

och son eller bröder på en gång

vara ledamöter av statsrådet.

§ 5.

För särskilda grenar av rikets

styrelse skola finnas statsdepartement

till det antal, lägst åtta och högsttio,

som bestämmes genom en av

Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag, vilken tillika angiver

varje departements benämning och

huvudsakliga verksamhetsområde.

Deri närmare fördelningen av

ärendena, departementen emellan, bestämmes

av Konungen genom en särskilt

utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

För varje departement utser Konungen

bland statsrådets ledamöter

en chef och föredragande. Chefen

för det departement, till vilket utri
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konst,itutionxu tskottets memorial Nr 1.

15

(Nuvarande lydelse:)

§ «■

Av statsrådets ledamöter skola

åtta vara chefer och föredragande,

var för sitt departement, nämligen:
ministern

för utrikes ärendena

för utrikesdepartementet;

en chef för justitiedepartementet;

en för lantförsvarsdepartementet,

vilken tillika vare Konungens rådgivare

i kommandomål för armén;

en för sjöförsvarsdepartementet,

vilken tillika vare Konungens rådgivare

i kommandomål för flottan;

en för civildepartementet;

en för jordbruksdepartementet;

en för finansdepartementet; samt

en för ecklesiastikdepgrtementet.

Ben närmare fördelningen av

ärendena, departementen emellan, bestämmes

av Konungen genom en särskilt

utfärdad, offentligen kungjord

stadga.

Bland de tre statsråden utan departement

böra minst två hava förvaltat

civil beställning.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås

sådana, som Konungen, i egenskap

av högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då

han själv förer riksstyrelsen, avgöra

i närvaro av den bland krigsdepar
-

(Föreslagen lydelse:)

kes ärendena höra, är minister för

utrikes ärendena.

§ d.

Statsrådet skall bestå av cheferna

för departementen samt tre statsråd

utan departement. Bland de tre statsråden

utan departement böra minst

tvä hava förvaltat civil beställning.

Av statsrådets ledamöter utnämne

Konungen en att vara statsminister

och statsrådets främste ledamot.

Statsrådets ledamöter äga att alla

i statsrådet förekommande ärenden

övervara.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås

sådana, som Konungen, i egenskap

av högste befälhavare över krigsmakten

till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då han

själv förer riksstyrelsen, avgöra i

närvaro av chefen för det depar
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

tementens chefer, till vars departement

ärendet hörer. Honom åligge

vid ansvar, att, då dessa mål beredas,

sin mening yttra över de företag

Konungen besluter, samt att,

då''hans mening icke med Konungens

beslut överensstämmer, föra sina

yttrade betänkligheter och råd till

ett protokoll, vars riktighet Konungen

medelst Sin höga påskrift besanne.

, Finner nämnde ämbetsman

dessa företag vara av en vådlig riktning

eller omfattning, eller grundade

på ovissa eller otillräckliga medel

att dem utföra, tillstyrke han jämväl,

att Konungen ville kalla, till ett

krigsråd däröver, tvenne eller flere

av de närvarande högre militära ämbetsmän;

Konungen dock obetaget,

att å denna tillstyrkan och, där den

bifalles, å krigsrådets till protokoll

anförda tankar göra det avseende,

Honom gott synes.

(Föreslagen lydelse:)

tement, dit ärendet hörer. Honom

åligge, vid ansvar, att, då dessa mål

beredas, sin mening yttra över de

företag Konungen besluter, samt att,

då hans mening icke med Konungens

beslut överensstämmer, föra

sina yttrade betänkligheter och råd

till ett protokoll, vars riktighet Konungen

medelst Sin höga påskrift

besanne. Finner nämnde ämbetsman

dessa företag vara av en vådlig riktning

eller omfattning, eller grundade

på ovissa eller otillräckliga medel

att dem utföra, tillstyrke han jämväl,

att Konungen ville kalla, till

ett krigsråd däröver, tvenne eller

flere av de närvarande högre militära

ämbetsmän; Konungen dock

obetaget, att å denna tillstyrkan och,

där den bifalles, å krigsrådets till

protokoll anförda tankar göra det

avseende, Honom gott synes.

Riksdagsordningen.

§ 6.

1. Första kammarens---

valet skett.

2. Varje landstingsområde--

rikets folkmängd.

3. För valkrets, ------en

riksdagsman.

4. Därest det — — — — en

riksdagsman.

5. Det antal — — — utöva

riksdagsmannakallet.

§ 6.

1. Första kammarens---

valet skett.

2. Varje landstingsområde---

rikets folkmängd.

3. För valkrets,----en

riksdagsman.

4. Därest det — — — -— eu

riksdagsman.

5. Det antal----utöva

riksdagsmannakallet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr /.

17

(Nuvarande lydelse-.)

6. Upphör stad — — — tillkomma

staden.

7. Äro icke, — — — — —

samt att i de fall, där folkinängdsöverskottet,

såsom lika stort för två

eller liera valkretsar, ej kan tjäna

till grund för bestämmande av företrädet

dem emellan, detta skall avgöras

genom lottning inför chefen

för justitiedepartementet i närvaro av

tre bland fullmäktige i rikets bank

och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 10.

För eu var, som blivit till ledamot

i första kammaren utsedd, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas,

fullmakt ofördröjligen utfärdas i tvä

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till justitiedepartementet.

§ 20.

För eu var, som blivit utsedd

till ledamot i andra kammaren, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas,

fullmakt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den välde och det andra insändes

till justitiedepartementet.

é

§ 32.

1. Innan riksdagen sammanträder,

företages inför chefen för justi
-

(Föreslagen lydelse:)

0. Upphör stad----till
komma

staden.

7. Äro icke, —-----

samt att i de fall, där folkmängdsöverskottet,

såsom lika stort för tvä

eller flera valkretsar, ej kan tjäna

till grund för bestämmande av företrädet

dem emellan, detta skall avgöras

genom lottning inför chefen

för det departement, till vilket justitieärendena

höra, i närvaro av tre

bland fullmäktige i rikets bank och

tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret.

§ 10.

För eu var, som blivit till ledamot

i första kammaren utsedd, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas,

fullmakt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

§ 20.

För en var, som blivit utsedd till

ledamot i andra kammaren, skall, på

sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt

ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas

åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket

justitieärendena höra.

§ 32.

1. Innan riksdagen sammanträder,

företages inför chefen för det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. o sand. I höft. (AV 1.)

O

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

tiedepartementet, eller den Konungen

i hans ställe förordnar, i närvaro

av tre bland de av riksdagen valde

fullmäktige i riksbanken och tre

bland fullmäktige i riksgäldskontor

granskning av de till justitiedepartementet

inkomna, för riksdagens ledamöter

utfärdade fullmakter. Denna

granskning som har till föremål att

undersöka, huruvida fullmakterna

blivit i föreskriven form utfärdade,

skall vara fulländad sist å dagen

före riksdagens början. Inkommer

fullmakt efter riksdagens början,

skall sådan granskning, som nyss

är sagd, genast verkställas.

2. Vardera kammaren ----

obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet av

den i nästföregående paragraf mom.

1 föreskrivna granskning blivit av

chefen för justitiedepartementet, eller

den i hans ställe förordnad är, meddelad

kamrarna, var i vad dess ledamöter

angår, läte Konungen för

vardera kammaren tillkännagiva,

vilken bland dess ledamöter förordnats

till talman och vilken till vice

talman.

2. Då i--------

vice talman.

3. Innan sådant -----

levnadsåren äldst.

(Föreslagen lydelse:)

departement, till vilket justitieärendena

höra, eller den Konungen i hans

ställe förordnar, i närvaro av tre

bland de av riksdagen valde fullmäktige

i riksbanken och tre bland

fullmäktige i riksgäldskontor!

granskning av de till departementet

inkomna, för riksdagens ledamöter

utfärdade fullmakter. Denna granskning,

som har till föremål att undersöka,

huruvida fullmakterna blivit

i föreskriven form utfärdade,

skall vara fulländad sist å dagen

före riksdagens början. Inkommer

fullmakt efter riksdagens början,

skall sådan granskning, som nyss

är sagd, genast verkställas.

2. Vardera kammaren---

obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt

och berättelse om förloppet

av den i nästföregående paragraf

mom. 1 föreskrivna granskning blivit

av chefen för det departement,

till vilket justitieärendena höra, eller

den i hans ställe förordnad är,

meddelad kamrarna, var i vad dess

ledamöter angår, läte Konungen

för vardera kammaren tillkännagiva,

vilken bland dess ledamöter förordnats

till talman och vilken till vice

talman.

2. Då i — — —— vice talman.

3. Innan sådant--— —

levnadsåren äldst.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Ko it uti tu tio nu utskottets memorial Nr I.

19

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse:)

4. Vid samtidigt-----

förfallet upphört.

§ 88.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

— — — omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets

vapen och flagga och om allmänt

kyrkomöte så oek av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger---

regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer--

vägrar proposition.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet^ som skall

erhålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov

till riksdagen avgivna proposition i

vad den angår de under jordbruksdepartementet

lydande ärenden, åligger

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och

besparingar, utreda och uppgiva

statsverkets behov med hänsyn till

denna styrelsens gren ävensom att

för övrigt avgiva betänkanden och

förslag i anledning av de från kamrarna

till utskottet hänvisade jordbruksärenden.

4. Vid samtidigt — - förfallet upphört.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

----- omförmälda stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av dit hänvisade frågor

angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och

författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om

förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga

och om allmänt kyrkomöte så ock

av kommunallagarna.

3. n Utskottet åligger---

regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer--

vägrar proposition.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall

erhålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till

riksdagen avgivna proposition i vad

den angår jordbruksfonden, åligger

att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar,

utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna

styrelsens gren ävensom att för övrigt

avgiva betänkanden och förslag

i anledning av de från kamrarna

till utskottet hänvisade jordbruksärenden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21!

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Föreslagen lydelse: \

(.Nuvarande lydelse:)

2. Utskottet åligger — — —

--och skjutsväsende.

2. Utskottet åligger —---

— — och skjutsväsende.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad ‘ eller

periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, som

äger att, såvida sökanden ej för

nesligt brott blivit dömd, eller förklarad

ovärdig föra andras talan,

meddela bevis, att intet hinder emot

skriftens utgivande förekommer.

4:o. Utgivare av dagblad eller

periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, med

vilken i denna lag förstås chefen för

det departement, vartill justitieärendena

höra. Denne äger att, såvida

sökanden ej för nesligt brott blivit

dömd, eller förklarad ovärdig föra

andras talan, meddela bevis, att intet

hinder emot skriftens utgivande

förekommer.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25.

Första kammarens protokoll 2 juni.

Andra kammarens protokoll 7 juni.

6:o) angående ändrad lydelse av

(Nuvarande lydelse:)

§ 2.

4:o) I grund av---som

helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll, hållna---

— — uppenbara.

§ 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

(Föreslagen lydelse:)

§ 2.

4:o) I grund av — — — som

helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — -— —

— — uppenbara.

s. 21 Kontrollera mot PDF

KonstitutionsutskoHets memorial Nr 1.

21

(-Nuvarande lydelse:)

Att ej några — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— — konfiskeras.

Att, där underrätt — —- —''—

— — konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton

skillingar.

(Föreslagen lydelse:)

Att ej Hägra — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— — konfiskeras.

Att, där underrätt — — — —

--konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

Det skal! — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton

skillingar.

Att läkares och medicinalstyrelsens

utlåtanden, skrivelser, koncept

och protokoll i mål eller ärende, som

avses i lagen om äktenskaps ingående

och upplösning, eller på läkares

eller medicinalstyrelsens föranstaltande

verkställd utredning i sådant

mål eller ärende eller till Konungens

befallningshavande eller Konungen

inkomna handlingar i ärende om intagande

å allmän anstalt för vård

av alkoholister ävensom läkares utlåtanden

och koncept i sådant ärende

icke må, i andra full än allmän lag

eller författning stadgar, utan medgivande

av den eller dem, målet eller

ärendet angår, utlämnas till annan

etter utgivas av trycket. Den häremot

bryter, böte trettiotre riksdaler

sexton skillingar.

Att handlingar och protokoll i

äktenskapsmål, mål om faderskap och

underhållsskyldighet till barn utom

äktenskap samt mål om äktenskaplig

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

{Föreslagen lydelse:)

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att uppgifter, — — — femtio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från — — — femtio

riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att sådant, som —--—

huvudsaken.

I övrigt, och — — stadgat är.

bord, som vid underrätten handlagts

inom stängda dörrar, ej må utan

parternas tillstånd utlämnas till annan

eller utgivas av trycket förrän

femtio år efter deras död. Den häremot

bryter, böte trettiotre riksdaler

sexton skilling ar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

Att uppgifter, — — — femtio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från —---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

I övrigt, och — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 28.

Första kammarens protokoll 6 juni.

Andra kammarens protokoll 7 juni.

7:o) angående ändrad lydelse av §§ 10 och 26 riksdagsordningen samt § l

4:o och § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

Riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer en var välfrejdad

svensk man från och med

kalenderåret näst efter det, varunder

han uppnått 24 års ålder, dock ej

(Föreslagen lydelse:)

§ 16.

Valrätt tillkommer eu var svensk

man från och med kalenderåret näst

efter det, varunder han uppnått 24

års ålder, dock ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet* memorial Nr 7.

28

(Nuvarande lydelse:)

a) den som står under förmynderskap

eller är i konkurstillstånd;

b) den som — — —■ minderåriga

barn;

c) den som — — — kalenderåren

;

d) värnpliktig, ■— — — värnpliktsövningar.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast

av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas

:

a) den som — — — förmynderskap

;

b) den som — — befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt

förtroende eller genom utslag,

vilket ännu icke vunnit laga kraft,

är dömd till förlust av sådant förtroende,

eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket medför

nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan eller

att i rikets tjänst vidare nyttjas;

e) den som — — — stört valfriheten.

(Föreslagen lydelse:)

a) den som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som — — — minderåriga

barn;

c) den som — — — kalenderåren

;

d) värnpliktig — — — värnpliktsövningar;
e)

den som är från valrätten

utesluten på grund av honom ådömd

straffpåföljd.

4? 26.

Riksdagsmannabefattning kan endast

av svensk medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas

:

a) den som — — — förmynderskap

;

b) den som — — — — befriad

är;

c) den som är förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan;

e) den som — — — stört valfriheten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Tryckfrihetsförordningen.

4:o. Utgivare av dagblad eller

periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, som

äger att, såvida sökanden ej för

nesligt brott blivit dömd, eller förklarad

ovärdig föra andras talan,

meddela bevis, att intet hinder emot

skriftens utgivande förekommer.

§ 2.

4:o. I grund — ---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — — —

icke uppenbara.

Att ej några---femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

konfiskeras.

Att, där underrätt — — —

konfiskeras.

Att, i vad rättegångsmål —--

femtio riksdaler.

Det skall ock — — — sexton

skid in gar.

Att protokoll och —--sex
ton

skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall än allmänna lagen och gällande

författningar utstaka, meddela eller

till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker

eller av andra själavården

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad eller

periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, som

äger att, såvida sökanden ej blivit

förklarad ovärdig föra andras talan,

meddela bevis, att intet hinder emot

skriftens utgivande förekommer.

§ 2.

4:o. I grund —---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna--—

icke uppenbara.

Att ej några---femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner ----

konfiskeras.

Att, där underrätt — — —

konfiskeras.

Att, i vad rättegångsmål--

femtio riksdaler.

Det skall ock — — — sexton

skillingar.

Att protokoll och---sex
ton

skillingar.

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall än allmänna lagen och gällande

författningar utstaka, meddela

eller till tryck utlämna utdrag av

kyrkoböcker eller av andra själa vår
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

25

(.Nuvarande lydelse:)

och kyrkodisciplinen rörande handlingar,

i avseende på enskilda personers

leverne och seder, såvitt de

lända dem till skada eller förklenande.

Den häremot bryter, böte

ttrettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag av —--femtio

riksdaler.

Att uppgifter, — — — femtio

riksdaler.

Att för officiell — — — trehundra

riksdaler.

Att de från---femtio

riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att sådant,---huvudsaken.

I övrigt, och —---stadgat är.

(Föreslagen lydelse:)

den och kyrkodisciplinen rörande

handlingar, i vad de innehålla upplysning,

huruvida enskild person

ådragit sig straffpåföljd, vilken utestänger

från behörighet och rättigheter,

sorti omför målas i 2 kap. 19

§ strafflagen, eller om enskild persons

leverne och seder i övrigt, såvitt

de lända honom till skada eller

förklenande. Den häremot bryter,

böte trettiotre riksdaler sexton skillingar.

Att utdrag av — — — femtio

riksdaler.

Att uppgifter —--femtio

riksdaler.

Att för officiell — — — trehundra

riksdaler.

Att de från ----femtio

riksdaler.

Att ansökning •— — — femtio

riksdaler.

Att sådant---huvudsaken.

I övrigt, och---stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30.

Första kammarens protokoll 6 juni.

Andra kammarens protokoll 7 juni.

8:o) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

(.Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund av —

som helst.

4:o. T grund av — — — —

som helst.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 saml. 1 käft. (Nr 1.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna — — —

— uppenbara.

Att ej några —---fem
tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner-- —

— konfiskeras.

Att, där underrätt —--—

konfiskeras.

Att, i vad--— — femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — — sexton

skillingar.

Att utdrag — — — — femtio

riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna--—

— uppenbara.

Att ej några —--— fem
tio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner---

— konfiskeras.

Att, där underrätt — —--

konfiskeras.

Att, i vad — — — — femtio

riksdaler.

Det skall — — — — sexton

skillingar.

Att protokoll----sexton

skillingar.

Att ingen — —--sexton

skillingar.

Att utdrag — •—- — — femtio

riksdaler.

Att till försäkring srådet eller riksför

säkring sanstalten inkomna handlingar,

från nämnda myndigheter

utgångna skrivelser samt hos dem

förda protokoll och anteckningar, såvitt

de röra enskildas personliga förhållanden

eller avse arbetet i arbetsgivares

rörelse, företag eller verksamhet

eller de förhållanden, under vilka

arbetet bedrives, eller arbetarnas arttal,

arbetstid och avlöningsförhållanden,

ej må utlämnas förrän fem

år förflutit från handlingens datum,

därest ej med hänsyn till de förhållanden,

under vilka ett tidigare utlämnande

ifrågasättes, trygghet kan

anses vara för handen, att detsamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial AV 1.

11

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen ly delse:)

Att uppgifter,----fem
tio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från----fem
tio

riksdaler.

Att ansökning----fem
tio

riksdaler.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

I övrigt, och — —--stad
gat

är.

ej kommer att missbrukas till skada

för den, som i handlingen avses;

dgamle vederbörande myndighet, då

undantag sålunda medgives, att gorå

de förbehåll, syne prövas erforderliga.

Den, som obehörigen utlämnar handling

eller i tryck offentliggör handling,

som han vet vara obehörigen

utlämnad, så ock den, som bryter

emot förbehåll, varunder utlämnande

skett, böte från och med femtio till

och med trehundra riksdaler.

Att uppgifter —---fem
tio

riksdaler.

Att för — — — — trehundra

riksdaler.

Att de från----femtio

riksdaler.

Att ansökning----fem
tio

riksdaler.

Att sådant, som — — — —

huvudsaken.

T övrigt, och — —--stad
gat

är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 27 och memorial nr 37.

Första kammarens protokoll 6, 13 juni.

Andra kammarens protokoll 7, 12 juni.

9:o) angående ändrad lydelse av $ 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

§ 2.

§ 2.

4:o. I grund av — — — som

helst.

4:o. I grund av--

helst.

— som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerlig^ iakttagas

:

Att protokoll, hållna--—

uppenbara.

Att ej några — — — femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— konfiskeras.

Att,'' där underrätt — -— —

konfiskeras.

Att, i vad —--femtio riks
daler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll---sexton

skilling^!’.

Att ingen —--sexton skil
lingar.

Att utdrag--- femtio riks
daler.

Att uppgifter,---femtio

riksdaler.

Att för---trehundra riks
daler.

Att de från — — — femtio

riksdaler.

Att ansökning--— femtio

riksdaler.

(Föreslagen lydelse:)

Vid föregående tillåtelse skola

följande undantag ovägerligen iakttagas

:

Att protokoll, hållna---

uppenbara.

Att ej några -*---femtio

riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — —

— konfiskeras.

Att, där underrätt — —--kon
fiskeras.

Att, i vad---femtio riks
daler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll — — — sexton

skillingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att utdrag —---femtio riks
daler.

Att uppgifter, —--femtio

riksdaler.

Att för--- trehundra riks
daler.

Att de från — — — femtio

riksdaler.

Att ansökning---femtio

riksdaler.

Att i ärende angående upphandling

eller utförande av arbete för

statens räkning eller försäljning av

staten tillhörig läs egendom skrivelse,

vilken utgått från myndighet, som

handlägger ärendet, eller i stadgad

ordning infordrade skriftliga anbud,

som inkommit till sådan myndighet,

eller andra hos myndigheten befint
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottetx memorial Nr 1.

2!>

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

lilja handlingar, som kunna tjäna

till upplysning, i vad män anbud i

ärendet infordrats eller avgivits, eller

som eljest avse dylikt anbud, icke.

må, innan ombuden slutligen prövats

ävensom, där samtliga anbuden förkastats

och i samband därmed beslutats

att infordra nya anbud, slutlig

prövning jämväl av dessa skett, utlämnas

i vidare män än för prövningen

befinnes nödvändigt eller begäran

om anbuds utbekommande

framställes av embudsgivaren, vilket

förbud likväl icke gäller ''protokoll

över i ärendet hållen auktion, samt

att i dylikt ärende genom, myndighets

försorg upprättade kostnadsberäkningar

och prisbestämningar ävensom

tjänsteutlåtanden, vilka avse desamma,

ej må utan myndighetens

samtycke utlämnas, förrän ärendet

blivit slutligen prövat, ägande, där

särskilda omständigheter det föranleda,

myndigheten besluta, att sådan

handling i prövat ärende skall hemlighållas

under högst ett år från

dess upprättande. Den, som med

vetskap om att handling enligt vad

nu är sagt bör hemlighållas utlämnar

eller i tryck offentliggör handlingen,

straffes efter allmän lag, om gärningen

år i den med straff belagd,

men eljest med böter från och med

trettiotre riksdaler sexton skillingar

till och med trehundratrettiotre riksdaler

sexton skillingar, och skriften

konfiskeras.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(.Nuvarande lydelse:)

Att sådant, som — — — —

•—- — — — — huvudsaken.

I övrigt, och -----—

— — — — — — stadgat är.

(.Föreslagen lydelse:)

Att sådant, som-----

— — —---huvudsaken.

I övrigt, och — —----

— --— — — stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35 och memorial nr 40.

Första kammarens protokoll 9, 14 juni.

Andra kammarens protokoll 7, 13 juni.

Anmärkning. Av ovanstående förslag äro de, som upptagas i punkterna 1, 2, 3, 6,

8 och 9, av beskaffenhet att omedelbarligen kunna av riksdagen behandlas, varemot de,

som upptagas i punkterna 4, 5 och 7, stå i ett sådant förhållande till andra lagstiftningsfrågor,

att de först i samband med dessa kunna av riksdagen antagas.

I de särskilda punkterna föreligga olika förslag till ändrad lydelse: av § 2j> riksdagsordningen

i punkterna 2 och 7, av § 1 tryckfrihetsförordningen i punkterna 5 och 7

samt av § 2 tryckfrihetsförordningen i punkterna 6, 7, 8 och 9.

I händelse några av dessa förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i skrivelser

till Konungen samtidigt skola anmälas, kommer utskottet att i de förslag till dylika

skrivelser, som det åligger utskottet att framlägga för kamrarnas godkännande, jämte upptagande

av de antagna förslagen vart för sig, tillika till enhetlig lydelse sammanföra de

ändringar, vilka avse en och samma paragraf.

I händelse några av merberörda förslag av riksdagen antagas genom beslut, som i

skrivelser till Konungen skola anmälas först sedan andra av dessa förslag genom samstämmande

beslut av Konung och riksdag redan vunnit laga kraft, kommer utskottet att i vederbörande

skrivelseförslag införa de ändringar, som genom sist nämnda beslut vidtagits i

de paragrafer, vilka i skrivelseförslagen avses.

Stockholm den 24 januari 1918.

På konstitutionsutskottets vägnar:

OTTO MANNHEIMER.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

180481

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.