Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet väckta motioner.
59 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 51 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1918:18, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni kl. 5 o. m
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i
vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet
den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet
väckta motioner.
Närvarande: herrar Mannheimer, Larsson i Västerås*), Clason, Bellinder, Hellberg,
K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer, Olof Olsson, greve Alexander
Hamillon *), von Zweigbergk, Janson i Kungsör, Hallén, Jansson i
Edsbäcken *), Sterne, Hildebrand, von Sneidern, Magnusson i Kalmar,
Sundberg *) och Norman.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning har från båda kamrarna
hänvisats en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 290,
däri Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av i statsrådet fört protokoll över civilärenden den 16 april 1918
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,
2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.) 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,
6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862 och
7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.
Lydelsen av ifrågavarande förslag återfinnes i utskottets utlåtande
sid. 22—54.
Vad beträffar de skäl Kungl. Maj:t anfört till stöd för förslagen
hänvisas till ovannämnda i statsrådet förda protokoll.
I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till
behandling förehaft följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
dels motionerna inom första kammaren:
nr 161 av herr Sandler;
nr 165 av herr Olof Olsson, samt
nr 171 av herrar Glasört, K. J. Ekman, v. Geijer, Dahl, Ollas A. Ericsson
och Widell;
dels ock motionerna inom andra kammaren:
nr 393 av herr Sterne;
nr 395 av herrar Hansson i Stockholm och Möller;
nr 398 av herrar Vennerström, Johansson i Sollefteå, Eronn, Karlsson
i Sandviken, Berglund, Werner, Ericson i Funäsdalen, Hage, Lövgren,
Månsson i Hagaström och Hansson i Mora;
nr 399 av herrar Vennerström, Lövgren, Eronn, Hage, Johansson i
Sollefteå, Månsson i Hagaström, Berglund, Werner, Ericson i Funäsdalen
och Hansson i Mora;
nr 401 av herr Norman;
nr 402 av herrar Magnusson i Tumhult och Raft
nr 403 av herr Hildebrand, samt
nr 416 av herr Adelswärd.
Av förenämnda motioner ansluta sig de av herrar Sandler, Olof
Olsson, Sterne, Hansson i Stockholm och Möller samt Vennerström m. fl., vad.
beträffar motionen nr 398, till Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition och
åsyfta mer eller mindre väsentliga ändringar i eller tillägg till densamma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. H
Herr Sandler hemställer, att riksdagen måtte besluta sådan förändring
uti § 12 av förordningen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd,
att bestämmelserna om tid och sätt för kungörande av kyrkostämma
rnä bli i alla tillämpliga delar lika med motsvarande bestämmelser för
kommunalstämma.
1 herrar Olof Olssons samt Hanssons i Stockholm och Möllers likalydande
motioner föreslås sådan ändring i Knngl. Maj ds förslag, att rösträtt
för sterbhus avskaffas samt rösträtt i stället tiIIerkännes myndig
delägare i sterbhus.
Av herr Sterne i hans motion framlagda förslag åsyfta dels borttagande
av den i Knngl. Maj:ts proposition intagna bestämmelsen, att
kommunalnämnden skall avgiva yttrande över ärenden, som beretts annorledes
än genom kommunalnämnden, dels avslag å de nya bestämmelserna
om kvalificerad majoritet, dels och obligatoriskt införande av kommunalfullmäktige
i kommuner med över 3,000 invånare.
Motionären hemställer, att, med bifall till förslaget i övrigt, i Kungl.
Maj ds proposition nr 290 med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862,
följande ändrade lydelse måtte beslutas i nedanstående §§.
§ 18.
De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av
kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.
Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående
beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan omförmäles, sker valet proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer, valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att
bland de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Hen
Sandig*
motion
Herrar Oloj
Olssons samt
Hanssons t
Stockholm
och Möllers
motioner.
Herr Sternes
motion.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
herr Vennerströms
m fl. motion
nr 398.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningarna förklarats — — — — eller nej
besvarats.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna
lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden
biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag — — — behov;
c) beviljande av anslag — — — upplåning;
d) upptagande eller förnyande av lån — — — av borgen;
e) förändring, jämlikt § 27, i sättet för utövande av den kommunalstämman
tillkommande beslutanderätt.
Mom. 3. Beslut om beviljande — — upplåning därav ske.
§ 27.
Mom. 1. Uti kommun med över 3,000 invånare skall åt fullmäktige
överlåtas, att med kommunalstämmans rätt handlägga och avgöra
de till stämmans behandling hörande ärenden, med de villkor och undantag
här nedan sägs.
Mom. 2. I kommun med 3,000 invånare eller därunder må det på
kommunalstämman ankomma, huruvida den vill åt fullmäktige sin beslutanderätt
överlåta.
Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen
anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förrän fyra
år efter beslutets fattande.
Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 21 mom. 2.
Herr Vennerström in. fl. föreslå i motionen nr 398 dels införande
av allmän kommunal rösträtt, dels borttagande ur kommunalförfattnin
-
Konstitutionsutskottetn utlåtande AV 18.
5
gärna av utskyldsstrecket, dels införande av begränsning av den kommunala
rösträtten till den kommun, inom vilken vederbörande är mantalsskriven,
utom vad beträffar ärenden, som angå i mantal satt jord, dels avskaffande
av stadgandena om kvalificerad majoritet för beslut om inköp av
fast egendom samt om anslag för nya ändamål och behov, dels och avslag
å i propositionen föreslagen ny bestämmelse om sådan majoritet för beslut
om anslag, vilka förutsätta ökning av kommunalskatten.
Motionärerna hemställa sålunda, att riksdagen måtte antaga regeringens
förslag i följande ändrade lydelse:
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kominunalstyrelse pä
landet den 21 mars 1S(>2.
Härigenom förordnas — — ändrade lydelse (= regeringens
förslag).
§ 8.
Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut
tillkommer med inskränkning, varom stadgas i § 9, svensk undersåte
från och med kalenderåret efter det, varunder han uppnått tjuguett
års ålder, därest han
a) är medlem av kommunen,
b) icke är omyndig förklarad, och
c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ädömd straffpåföljd.
§ 9-
Ingen må, utöver vad i § 10 mom. 2 sägs, utöva rösträtt i annan
kommun än den, varest han är mantalsskriven.
§ 10.
Mom. 1. I överläggningar — — röstberättigade (= rege
ringens
förslag).
Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord tillkommer talan
och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava (d. v. s. brukaren).
opaginerad Kontrollera mot PDF
tf
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl medlem
av kommunen som icke är där mantalsskriven, ävensom omyndig,
bolag och oskiftat dödsbo. För omyndig —---— ombud utse (=
regeringens förslag).
§ 11 (== regeringens förslag).
§ 14.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit för året upprättad,
skall kommunalnämnden enligt bifogade formulär litt. A upprätta
en längd upptagande dels kommunens samtliga medlemmar, som äga rösträtt,
dels dem som i ärende rörande i mantal satt jord äga rösträtt, och
särskilt angående vilka, som under kalenderåret uppnå myndig ålder,
jämte summa dels för kommunens personligt röstberättigade medlemmar,
dels för de medlemmar, som äga rösträtt för i mantal satt jord. Anteckning
— — — — beröres (= regeringens förslag).
Äro i kommun — — — — företedda (~ nuvarande lydelse).
§§ 16, 17, 18 och 19 = regeringens förslag.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen — — — — ordföranden biträder
(= regeringens förslag).
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avbändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
d) överlåtande som i § 27 sägs av kommunens beslutanderätt åt
fullmäktige, därest kommunens invånarantal icke överskrider 1,000.
Mom. 3 = mom. 4 i regeringens förslag.
Mom. 4 = mom. 5 i regeringens förslag.
§ 27 = regeringens förslag.
§ 29.
Mom. 1 — regeringens förslag.
Mom. 2 = regeringens förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konntitutionaulskotlets utlåtande. Nr 18.
Mom. o. Äro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad valrätt
utöva allenast vid valförrättningen inom det valdistrikt, där lian
är mantalsskriven.
Mom. 4 = regeringens förslag.
Mom. .5 -= regeringens förslag.
§§ SO och 32 = regeringens förslag.
§ 36.
Mom. 1 — regeringens förslag.
Mom. 2 — regeringens förslag.
Mom. 3 — regeringens förslag.
Mom. 4. Kommunalfullmäktige — — — — sker öppet.
Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a) b) och c) angivna frågor
— — — — fullmäktiges beslut.
I övrigt-------stadgat är.
§§ 38, 40, 42 och 48 och slutstadgandena (= regeringens förslag).
Formulär litt, A (= regeringens förslag).
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas — — — ändrade lydelse ( — regeringens
förslag):
§ 7 (== regeringens förslag).
§ 9-
Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och beslut
i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets
grundlagar eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar
förbehållna, tillkommer, med inskränkning varom stadgas i § 10,
8
Konstitutionsutskottets utlåtande AV 18,
svensk undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han
uppnått tjugu ett års ålder, därest han
a) är medlem av kommunen,
b) icke är omyndig förklarad, och
c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ådömd straffpåföljd.
§ 10.
Ingen må utöva rösträtt i stadens allmänna angelägenheter uti
annan kommun än den, varest han är mantalsskriven.
§ 11 (== regeringens förslag).
§ 13.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit för året
upprättad, skall magistraten upprätta en längd, upptagande stadens samtliga
röstägande medlemmar och särskilt angivande vilka som under
kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för i staden röstberättigade.
Anteckning — — — - framlagd (= regeringens förslag).
Innan något — — — företedda (= nuvarande lydelse).
§§ 16 och 17 (= regeringens förslag).
§ 18.
Mom. 1. = regeringens förslag.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
b)
beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning i tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen.
Mom. 3. = regeringens förslag mom. 4.
Mom. 4. — regeringens förslag mom. 5.
§§ 24, 25, 28, 41 och 56 samt slutstadgandena (= regeringens förslag).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 18.
f)
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommnnalstyrelse i
Stockholm den 24 maj 18(52.
Härigenom förordnas — — — — ändrade lydelse (= regeringens
förslag).
§ 6.
Mom. 1. = Nuvarande lydelse.
Mom. 2. Valet av — —----rösträtt utöver.
Medlem av kommunen må endast rösta i den valkrets, där han
är mantalsskriven.
Valbarhet —--- — börja valet.
§ 7-
Rättighet “att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer svensk
undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått
tjuguett ars ålder, därest han
a) är medlem av kommunen samt däri mantalsskriven,
b) icke är omyndig förklarad, och
c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ådömd straffpåföljd.
§ 8.
Mom. 1. = mom. 2 i regeringens förslag.
§§ 9, 10, 11 och 14 (= regeringens förslag).
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.)
2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
§ 23.
Mom. 1. = regeringens förslag.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen.
Mom. 3—4 — regeringens förslag.
Slutstadgandena (== regeringens förslag).
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas — — — ändrade lydelse (— regeringens
förslag).
§§ 6, 7, .12 och 13 = regeringens förslag.
§ 15.
Mom. 1 — regeringens förslag.
Mom. 2. Till beslut erfordras tvä tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster: då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen.
Mom. 3 = mom. 4 i regeringens förslag.
Mom. 4 = mom. 5 i regeringens förslag.
§§ 23 och 35 samt slutstadgandena (= regeringens förslag).
Kongtitutiurmutskot/e/s utlåtande AV /8.
11
Förslag
till
Lag
oni ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1803.
Härigenom förordnas - — ~ ändrade lydelse (= regeringens
förslag).
§ 4.
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut
tillkommer varje medlem av svenska kyrkan, som vid val av stadsfullmäktige
har rösträtt och inom församlingen är mantalsskriven.
Den som — - kyrkostämma.
§§ 5, 11, 13, 16 och 25 samt slutstadgandet (= regeringens förslag).
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av vissa delar av förordningen om landsting den
21 mars 1862.
Lika med regeringens förslag.
Förslag
till
Lag
om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
och städsla Ilmäktige den 13 juni 1613.
Lika med regeringens förslag.
Herr Norman yrkar i sin motion att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj ds proposition.
Herr A’ormar)
g
motion
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
HerrClasons
m. fl.
motion samt
herrar Magnussons
i
Tumhult och
Rafs motion
Herr Vennerströms
m. fl. motion
nr 399.
Herr Hilde
brands
motion.
Herr Adelswärds
motion
De av herrar Clason m. fl., Magnusson i Tumhult och Räf, Hildebrand
samt Adelswärd väckta motionerna ävensom herr Vennerströms
m. fl. motion nr 399 hava det gemensamt att motionärerna i desamma
upptagit frågan om första kammarens ställning eller sammansättning.
De två förstnämnda motionerna hava dessutom avseende på den kommunala
rösträttsfrågan.
Herr Clason m. fl. liksom herrar Magnusson i Tumhult och Räf
hemställa att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr
290, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville föranstalta
om en allsidig utredning av frågan om den kommunala förvaltningens
lämpligaste organisation och därvid tillämpliga rösträttsnormer
samt den i samband därmed stående frågan om sättet för första kammarens
bildande, allt under former, som säkerställa den kommunala förvaltningens
sunda utveckling och trygga bibehållandet av ett verkligt
tvåkammarsystem.
Herr Vennerström in. fl. föreslå i motionen nr 399, att riksdagen
ville principiellt uttala sig för första kammarens avskaffande och införande
av ett enkammarsystem samt hos Kungl. Maj:t begära ett förslag till de
ändringar i grundlagarna, som för en sådan tankes förverkligande erfordras.
Herr Hildebrand hemställer uti sin motion, att riksdagen — i samband
med eu eventuell framställning om utredning av den kommunala
rösträttsfrågan — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
rörande ett på klassval byggt förslag till omläggning av första
kammarens sammansättning med beaktande av i motionen angivna allmänna
grunder.
Herr Adelswärd yrkar i sin motion, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa
en utredning angående de ändringar i grundlagarna, som erfordras
för förändringar i valsättet till första kammaren och beträffande förhållandet
mellan kamrarne m. m. i enlighet med de riktlinjer han i motionen
angivit, och till riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningeD
kan föranleda.
Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottets yttrande.
Den kommu- Deri till grund för vår kommunalförvaltning liggande principen, att
rättsfrågan. ''uflyt;mdet i kommunala angelägenheter skall avvägas efter den röst
-
A''onstitutiomntalotteU utlutande Nr IS.
13
ägandes beskattning är enligt utskottets uppfattning ohållbar. Det betraktelsesätt
i fråga om det kommunala livet, som den förutsätter —
nämligen att kommunen vore att betrakta som ett slags bolag, vars intressenter
borde äga inflytande i förhållande till sina insatser — överensstämmer
icke med vår tids uppfattning på detta område. Icke heller kan
till stöd för inflytandets gradering efter inkomsten påstås, att med högre
inkomster även skulle följa större insikter, duglighet, vederhäftighet och
rättrådighet i kommunala värv. Till detta principiella . betraktelsesätt,
som i och för sig för utskottet utgör tillräcklig grund att påyrka den
40-gradiga skalans avskaffande, komma emellertid även synpunkter av
mera praktisk art.
Det synes numera icke råda mer än en mening om den otillfredsställande
beskaffenheten av de regler, som genom 1907—1909 års rösträttsreform
fastställdes för den kommunala röstberäkningen. Det torde
knappast från något håll påstås, att den 40-gradiga skalan är ägnad
att rättvist avväga inflytandet i kommunala angelägenheter. Med
rätta har man framför allt uppmärksammat dels den ogynnsamma ställning,
vari dessa rösträttsbestämmelser i stor utsträckning hava försatt
den jordbrukande befolkningen, dels den godtyckliga åtskillnaden mellan
sättet för röstberäkning i stad och på landet. Ensamt dessa omständigheter
borde enligt utskottets mening utgöra en fullgiltig anledning att
icke längre fasthålla vid den hittillsvarande ordningen. Herr Clason och
hans medmotionärer hava i sin motion anfört, att »våra kommuner under
de nu gällande formerna för kommunal självförvaltning genomgått en
kraftig och rik utveckling i olika hänseenden» och att sålunda nuvarande
förhållanden i vårt land på detta område icke visat sig kräva en sådan
förändring, som i den kungliga propositionen föreslagits. Det är emellertid
uppenbart, att allt efter olika utgångspunkter meningarna om det
sätt, varpå kommunerna under nuvarande ordning fyllt sina uppgifter,
måste bliva i hög grad skiljaktiga. .Utskottet anser därför, att dylika
mer eller mindre subjektiva omdömen icke kunna tillmätas någon avgörande
betydelse för frågan om den 40-gradiga skalans avskaffande.
Kungl. Maj:t har i stället för nu gällande ordning föreslagit sådana
bestämmelser, att envar röstande erhåller en röst. Däremot har såväl i den
nyss nämnda motionen som i den av herrar Magnusson i Tum hult och Räf
väckta motionen föreslagits att — med den lika rösträtten såsom utgångspunkt
— införa förstärkt rösträtt för vissa grupper av kommunalt röstberättigade.
Förstärkning i rösträtten borde sålunda enligt herr Clasons
m. fl. motion — i den utsträckning, som vid företagen utredning kunde befinnas
lämpligt — tillerkännas: jordens ägare och brukare, personer som
14
Konstitutionsutskottet* utlåtande Nr 18.
eljest intaga »en mera fast och ansvarspliktig ställning till kommunen»,
vilken ställning ansetts kunna eventuellt beräknas inträda vid den skattegräns,
där en medlem av kommunen uppnår full skatteplikt, personer,
som i sin tjänst hava andra, för vilka de äro försäkringspliktiga, personer
med högre ålder.(35 år), familjeförsörjare, personer med något
högre bildning och personer, vilka fullgjort medborgerliga förtroendeuppdrag.
Kumulering av tilläggsröster för personer, som tillhöra mer
än en av dessa kategorier, skulle förekomma; dock angives, att en viss
begränsning för kumuleringen torde kunna bestämmas. Liknande grunder
för röstförstärkning ifrågasättas också i herrar Magnussons och Käfs
motion, där emellertid med särskild styrka framhäves angelägenheten av
att »medlemmarna av den svenska jordbrukareklassen i kommunernas
angelägenheter erhålla så många tilläggsröster, att deras inflytande bliver
tillförsäkrat den vikt, som det för kommunernas egen skull bör hava».
Liksom i det offentliga livet över huvud är det önskvärt, att större
insikter, erfarenhet, mognad och ansvarskänsla också i det kommunala
livet kunna göra sig vederbörligen gällande. Men utskottet bestrider bestämt
möjligheten att på de vägar, som motionärerna anvisat, förverkliga
detta i och för sig berättigade önskemål. Huru än de ifrågasatta bestämmelserna
om röstförstärkning skulle utformas — denna fråga lämnas
av motionärerna i avgörande punkter öppen —, är det uppenbart, att de
icke i och för sig skulle skapa säkerhet för att ledningen av kommunens angelägenheter
kommer att läggas i deras händer, som därtill vore mest kvalificerade.
De egenskaper, som för den kommunala verksamheten äro av
särskilt värde, kunna nämligen icke med någon rätt påstås vara knutna vid
de i rösträttshänseende särskilt gynnade kategorier, som motionärerna uppställt,
och kunna över huvud taget icke tillgodoföras kommunerna genom bestämmelser
av sådan art. Försöket att genom dylika åtgärder trygga ett visst
inflytande åt sådana klasser, inom vilka de för sund kommunal förvaltning
fruktbärande egenskaperna i särskilt hög grad skulle vara för handen, är
enligt utskottets mening i hög grad förfelat. De nuvarande bestämmelser,
som försätta den jordbrukande befolkningen i en mera missgynnad ställning
än den skulle äga, därest rösträtt beräknades efter huvudtal, äro,
såsom utskottet redan framhållit, otillfredsställande. Men lika oriktigt
skulle det enligt utskottets mening vara att, såsom i synnerhet herrar
Magnusson och Räf i sin motion så starkt påyrka, genom särskilda anordningar
i avseende å rösträtten bereda denna befolkning en privilegierad
ställning framför vissa andra klasser. Både mot den nuvarande ordningen
och mot motionärernas förslag kan en och samma invändning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konatitutiomutskottet» utlutande AV 18.
IT.
riktas: den ena klassen får icke i kommunalt hänseende gynnas på den
andras bekostnad.
För en demokratisk uppfattning måste personlighetsprincipen alltid
utgöra utgångspunkten för rättigheter i och inflytande på samhällets angelägenheter.
Denna princip, som för utskottet innebär ett rättfärdighetskrav,
vilar icke på den föreställningen, som herr Clason och hans medmotionärer
i sin motion påbörda dess anhängare, »att varje myndig
människa skulle äga lika insikt och duglighet att med klarsynthet bedöma
kommunala frågor och lika förmåga att vid deras handläggning blott
låta leda sig av erfarenhet och objektivitet». Utan att vilja »förbise eller
söka utsudda denna åtskillnad mellan större och mindre duglighet, insikt,
erfarenhet, mognad, samhörighetskänsla och intresse för kommunen o. s. v.»
hävdar utskottet bestämt den meningen, att det icke låter sig göra att
genom lagbestämmelser ernå vad man i detta hänseende vill vinna. Lika
väl som samhällets politiskt röstberättigade medborgare formellt sett hava
lika stort inflytande, medan det däremot åt andra faktorer än lagstiftningen
överlåtes att ur den stora massan av likaberättigade väljare föra
fram den större kapaciteten till faktiskt större inflytande, bör på det
kommunala området det större inflytande, vilket givetvis där liksom annorstädes
bör tillkomma de bäst kvalificerade, icke fotas på konstlade
anordningar, som i sin tillämping måste bliva mer eller mindre godtyckliga,
utan allenast på den personliga överlägsenhetens förmåga att
utan dylika hjälpmedel göra sig gällande och vinna förtroende.
Häremot strider icke att genom vissa bestämmelser för utövningen
av de kommunala rättigheterna söka skapa vissa betingelser för att
trygga eu sund och besinningstid] verksamhet på nyssnämnda område.
Kungl. Maj:t har också i likhet med de sakkunniga, på vilkas förslag
den kungliga propositionen är grundad, ansett att i samband med
den lika rösträtten borde införas vissa i och för sig önskvärda och även
förut påyrkade ändringar i kommunalförfattningarna, ägnade att i något
högre grad än enligt nu gällande bestämmelser är fallet, trygga eu
sorgfällig omprövning av förekommande ärenden samt förebygga förhastade
beslut. Likaså har det ansetts lämpligt, att vissa åtgärder vidtagas
för att inom särskilt skattetyngda kommuner förebygga ytterligare
stegring i skattetrycket. Mot vad Kungl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit
har utskottet intet att erinra. Men då enligt utskottets mening det
icke med fog kan antagas, att den kommunala röstskalans avskaffande
skulle framkalla någon orättvis eller äventyrlig kommunalpolitik, synes
därutöver icke heller någon mera väsentlig omläggning av det kommunala
livets former vara ur nu angiven synpunkt erforderlig. Gent
-
För staka mmarfrågan.
16 Konstitutionsutskottets utlutande Nr 18.
emot den i herr Clasons m. fl. motion uttalade meningen, att frågan om
kontroll över kommunernas beslut vore förtjänt att tagas under omprövning,
vill utskottet uttala sin bestämda anslutning till vad som i den
kungliga propositionen anförts därom, att den kommunala självstyrelsen
icke bör kringskäras. Vad beträffar de övriga spörsmål på den kommunala
förvaltningens område, vilka i motionen omnämnas såsom —
utöver vad Kungi. Maj:t föreslagit — förtjänta att tagas under övervägande
i samband med frågan om ändring i bestämmelserna om kommunal
rösträtt, så lämnar motionen ingen upplysning om vilka åtgärder
i sådan riktning, som motionärerna anse erforderliga, för den händelse
lika kommunal rösträtt nu skulle genomföras. Nämnda spörsmål stå icke
heller — om än i och för sig värda att tagas under övervägande —
i ett sådant sammanhang med rösträttsbestämmelserna, att man i avvaktan
på deras lösning — som tvivelsutan skulle kräva avsevärd tid —
skulle behöva uppskjuta den akt av rättvisa, som den lika rösträttens införande
skulle innebära. Förslaget att hänskjuta såväl rösträttsfrågan
som övriga på dagordningen stående kommunala frågor till en utredning
omfattande »den kommunala förvaltningens lämpligaste organisation» över
huvud taget kan utskottet således icke förorda.
Mot Kungi. Maj:ts förslag hava även ur den synpunkten invändningar
gjorts, att det genom sina konsekvenser med avseende på första
kammarens sammansättning skulle borttaga den väsentliga karaktärsskillnaden
mellan kamrarna och därigenom rubba det bestående tvåkammarsystemets
grundvalar. Utskottet kan icke erkänna det berättigade i denna
uppfattning.
Tvåkammarsystemet har även i ett demokratiskt statsskick en viktig
uppgift att fylla såsom en garanti för en mera grundlig och allsidig
behandling av förekommande frågor och mot mindre väl överlagda och
av eu mera tillfällig stämning föranledda beslut. För att första kammaren
skall kunna fylla sin uppgift i ett dylikt system bör en viss karaktärsskillnad
bestå mellan kamrarna så att första kammaren kan göra
sig gällande såsom eu representation för en mera stadigvarande folkmening
i motsats till de mera växlande, som finna uttryck i andra
kammaren. Men denna karaktärsskillnad bör icke åstadkommas på ett
sådant sätt, att första kammaren bliver en representation företrädesvis
för andra folkelement än dem, som äro representerade i andra kammaren,
utan allenast genom sådana stadganden i fråga om kammarens bildande
(valsätt, funktionstid o. s. v.), som, med kamrarnas ursprungslikhet
såsom utgångspunkt, äro ägnade att åt den första giva den specifika karaktär,
vilken, enligt vad ovan anförts, bör tillkomma den. Båda kam
-
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 18.
17
rama böra sålunda giva ett fnllgiltigt uttryck för folkviljan, men för
olika sidor av densamma. Såsom i den kungliga propositionen visats,
var en dylik uppfattning bestämmande också för dem, som skapade vår
nu gällande riksdagsordning. Det kan således icke med fog påstås, att
den kungl. propositionen, för vilken denna uppfattning ligger till grund,
skulle stå i strid med vårt tvåkammarsystems principer eller med principen
för ett verkligt tvåkammarsystem över huvud taget.
Såsom följd av det nu anförda har utskottet icke kunnat tillstyrka
den motion av herr Vennerström m. fl., vari hemställes att riksdagen ville
principiellt uttala sig för första kammarens avskaffande och införande av
ett enkammarsystem samt hos Kungl. Maj:t begära ett förslag till de ändringar
i grundlagarna, som för en sådan tankes förverkligande erfordras.
Men utskottet kan icke heller ansluta sig till de synpunkter i förstakammarfrågan,
som uttalas dels i herr Clasons in. fl. samt herrar Magnussons
och Käfs motioner, dels i herr Hildebrands motion. Enligt förstnämnda
motion skulle första kammaren alltjämt till större delen väljas
av landsting och stadsfullmäktige, sammansatta med tillämpning av de i
motionen ifrågasatta nya grunder för röstberäkning, som i det föregående
omnämnts. Herr Hildebrand åter föreslår en utredning i syfte att första
kammaren måtte byggas på klassvalens grund. Båda dessa förslag strida
mot de principer, vilka enligt utskottets ovan uttalade mening böra
vara ledande för förstakammarfrågans lösning. De äro nämligen —
oavsett vad som i övrigt kan invändas mot dem — ägnade att inom
första kammaren tillförsäkra ett övervägande inflytande åt vissa samhällsklasser.
Yad särskilt angår herr Hildebrands förslag, vill utskottet hava
såsom sin mening uttalat, att klassprincipen såsom grundval för folkrepresentationen
är fullständigt oförenlig med den moderna tidens samhällsuppfattning
och fördenskull omöjligen kan läggas till grund för
första kammarens sammansättning. Båda förslagen äro också ägnade att
befästa det starka motsatsförhållande mellan kamrarna, som, från början
icke avsett, visat sig utgöra ett allvarligt hinder för ett förtroendefullt
och fruktbärande samarbete mellan dem och som det därför, ur synpunkten
av vårt statsskicks sunda utveckling, är av vikt att snarast
möjligt undanröja.
Mot herr Adelswärds program för förstakammarfrågans lösning, som —
i vad avser kammarens sammansättning — utgår från samma principiella
utgångspunkter som utskottet för sin del givit sin anslutning, äga de ovan
gjorda anmärkningarna ingen tillämplighet. Det innebär i detta hänseende
förstakammarvalens överflyttande från landsting och stadsfullmäktige till
särskilda elektorsförsamlingar, utsedda efter lika rösträtt med ett visst ål
Bihang
till Riksdagens ''protokoll 1018. 5 sand. 16 käft. (Nr 18.)
3
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
dersstreck. Utskottet har emellertid icke funnit sig övertygat om lämpligheten
att frångå grundsatsen om första kammarens uppbyggande på de
kommunala korporationernas grund. Det torde icke kunna bestridas, att
denna anordning medfört vissa fördelar i fråga om kammarens rekrytering.
Det kan å andra sidan icke förväntas, att förstakammarvalens överflyttande
från landsting och stadsfullmäktige ur det kommunala arbetets
synpunkt skulle medföra någon vinning. Särskilt peka erfarenheterna
såväl från främmande länder som från stadsfullmäktigevalen i de städer,
vilkas stadsfullmäktige ej hava att utse riksdagsmän, i den riktningen,
att de politiska synpunkterna skulle komma att vid de nu ifrågavarande
korporationernas tillsättning spela i det stora hela samma roll, även om
dessa befriades från sin speciellt politiska uppgift. Ett annat uppslag i
herr Adelswärds motion torde i detta sammanhang höra omnämnas. I
syfte att lossa på det »frivilliga bostadsband, som de nuvarande valkorporationerna
i så stor utsträckning ålägga sig» antyder han, att en
viss del av kammaren lämpligen kunde utses genom ett för hela riket
gemensamt valkollegium, bestående av de olika länens elektorsförsamlingar,
verkande såsom en enhetlig valkorporation. Samma tanke har i
andra former kommit till uttryck såväl i herr Clasons som i herr Hildebrands
motion. Med någon modifikation —• exempelvis så att kammaren
själv finge genom proportionella val utse en viss del, förslagsvis en femtedel,
av sina ledamöter — skulle den enligt utskottets mening vara värd
att tagas under övervägande. Därigenom skulle utan någon rubbning
av själva den demokratiska grundvalen för kammarens sammansättning,
allenast genom dubbelt medelbara val, en möjlighet vara beredd
att tillföra kammaren för dess arbete värdefulla krafter, vilka såsom icke
nog kända inom de lokala valkorporationerna eljest till äventyrs icke skulle
bliva tillgodogjorda för representationen. —- Vid sidan av frågan om
första kammarens sammansättning har herr Adelswärd även ifrågasatt
åtgärder i syfte att underlätta samarbetet mellan kamrarna samt
förebygga uppslitande meningsstrider och ihållande konflikter: den gemensamma
voteringen skulle under vissa förutsättningar tillämpas, utom
i de fall som nu gällande riksdagsordning förutsätter, jämväl beträffande
lagstiftningsfrågor, som ej vore grundlagsfrågor. Utskottet hyser den
övertygelsen, att den demokratisering av första kammaren, som utskottet
i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker, är av beskaffenhet att
i väsentlig mån undanröja de olägenheter av nu nämnd art, som i herr
Adelswärds motion beröras, varför prövning av åtgärder i den av honom
föreslagna riktningen lämpligen bör uppskjutas, tills erfarenhet vunnits
om den nu föreslagna reformens verkningar.
Komtitutionautskottets utlåtande Nr 18.
19
Sedan utskottet nu angivit sin principiella ståndpunkt dels till
den kommunala rösträttsfrågan, dels till förstakammarfrågan, och i dessa
båda hänseenden uttalat sin fulla anslutning till den kungliga propositionen,
återstår det att i enskildheterna något beröra dels nämnda
proposition, dels de motioner som väckts om ändringar i särskilda delar
av denna.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar för det första upphävande av kommunal
rösträtt för omyndiga samt bolag och andra juridiska personer. Endast så till
vida skulle undantag från den personliga rösträtten ske, att dels kommunal
rösträtt alltjämt skulle tillkomma oskiftat dödsbo med myndig delägare
— med rätt, därest i boet flera myndiga delägare funnes, för dessa att
utse ett ombud att för boet föra talan —, dels särskilda bestämmelser å
landet skulle gälla beträffande ärenden, som endast angå i mantal satt jord.
Herrar Olsson, Hansson och Möller hava i detta förslag påyrkat den
modifikationen, att varje myndig delägare i oskiftat dödsbo skulle äga en
röst, varemot herr Vennerström in. fl. yrkat, att rösträtt för dödsbo helt och
hållet måtte avskaffas. Utskottet uppskattar de principiella betänkligheter,
som föranlett ändringsförslagen, men anser å andra sidan, att dessa
skulle medföra vissa praktiska oegentligheter, vilka — i betraktande av
frågans relativt underordnade betydelse — för utskottet blivit avgörande.
Utskottet har således i denna del anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Då detta förslag i nu vidrörda frågor i övrigt står i full överensstämmelse
med den ståndpunkt, som utskottet tidigare vid flera tillfällen
hävdat, får utskottet i dessa delar tillstyrka bifall till detsamma.
Beträffande det andra av de i den kungliga propositionen framställda
förslagen, nämligen om begränsning av rätten att deltaga i landsting mannaval
till den kommun, inom vilken röstägaren är mantalsskriven, får utskottet,
under hänvisning till sina uttalanden i ämnet vid föregående tillfällen,
tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.
Såsom tredje avdelning i den kungliga propositionen upptages den
lika rösträtten för alla till kommunen skattskyldiga män och kvinnor. Sin
principiella anslutning till detta förslag har utskottet redan i det föregående
uttalat. Mot den utformning, som förslaget i propositionen fått,
har utskottet icke heller något att invända. Vad angår det av herr Vennerström
in. fl. väckta förslaget, att rösträtt skulle tillerkännas även sådana
personer, som ej vore till kommunen skattskyldiga, finner utskottet, utan
att ingå på en prövning av frågan ur principiell synpunkt, sig böra
framhålla, att detta yrkande för närvarande saknar aktualitet. Ej heller
anser utskottet giltiga skäl förebragta för samme motionärs yrkande att
inskränka rösträtten till att under alla förhållanden (och ej, såsom Kungl.
Företag ont
ändringar i
kommunal
för/attnin
gärna
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.
Maj:t föreslagit, endast vid landstingsmannaval) gälla blott inom mantalsskrivningskommunen.
Kung!. Maj:ts proposition innehåller för det fjärde förslag om en sådan
begränsning i det kommunala ntskyldsstreckel, att oguldna kommunalutskvlder
skulle diskvalificex''a endast om de förfallit till betalning under
de tre sistförfluten kalenderåren. Förslaget synes utskottet i detta hänseende
väl motsvara de önskemål i frågan, varåt riksdagen i en 1917 avlåten
skrivelse till Kung!. Maj:t gav uttryck, och bör för den skull enligt
utskottets mening godkännas. Yad särskilt vidkommer det i den kungliga
propositionen förekommande stadgandet, att för efterskänkande av
utskylder skall erfordras två tredjedelars majoritet, kan utskottet icke
undgå att — i olikhet med herr Sterne i den av honom väckta motionen
— finna detsamma motiverat. Det av herr Yennerström m. fl. framförda
yrkandet om det kommunala utskyldsstreckets fullständiga avskaffande
har icke synts utskottet böra upptagas till prövning, förrän den
pågående utredningen om de för den politiska rösträtten gällande strecken
— däribland även utskyldsstrecket — slutförts.
Slutligen och för det femte har Kungl. Maj:t, såsom i det föregående
omnämnts, föreslagit vissa garantier i samband med den kommunala
röstråttsreformen. Sålunda föreslås, att för beslut om införande av fullmäktigsystem
i landskommuner med över 1,000 invånare allenast enkel
majoritet skall erfordras. I fråga om beredningen av de ärenden, som
skola företagas till avgörande å kommunalstämma, ingå i propositionen
förslag därom att beredning av samtliga ärenden skall äga rum, med
undantag dock för val samt de ärenden, som fordra skyndsam handläggning
och icke avse utgift eller avhändande av någon kommunens egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet. Vidare föreslås, att
kommunalnämnd, kyrko- och skolråd, gemensamt kyrko- och skolråd,
drätselkammare, som utses å allmän rådstuga, ävensom två eller flera å
primärstämma för särskild beredning utsedda personer skola, där så påfordras,
tillsättas genom proportionellt val. Kuagl. Maj:t har vidare föreslagit
utsträckning i vissa avseenden av kravet på kvalificerad majoritet
för utgifter i sådana kommuner, där skattetrycket nått en viss höjd.
Slutligen ingå i den kungliga propositionen även bestämmelser om möjlighet
för eu minoritet, minst en tredjedel av de närvarande, att få behandlingen
av ett å stämman förekommande ärende uppskjutet till annan
dag, om stämmas kungörande på mera effektivt sätt än enligt nuvarande
ordning samt om fakultativ sluten omröstning.
Utskottet har icke ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå vad
Kungl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit. Ehuru livligt intresserat för
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
21
kommunalfullmäktigeinstitutionens utveckling, finner utskottet det icke för
närvarande vara med hänsyn till rådande vanor och åskådningssätt tillrådligt
att i detta avseende gå längre än den kungliga propositionen och
anser sig därför böra avstyrka herr Sternes i ämnet väckta motion. Icke
heller har utskottet — med hänsyn till den särskilda ställning, som kommunalnämnden
intager i den kommunala förvaltningen — ansett sig böra
biträda samme motionärs förslag därom, att ärende, som blivit föremål
för särskild beredning, ej skulle hänskjutas till yttrande jämväl av kommunalnämnden.
De av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om kvalificerad
majoritet har utskottet ansett sig kunna godtaga; de av herrar
Vennerstöm in. fl. och Sterne framställda yrkandena om avslag å desamma
hava sålunda ej kunnat av utskottet tillstyrkas. Yad slutligen
angår det av herr Sandler framställda förslaget om införande i kyrkostämmoförordningen
av sådana bestämmelser angående stämmas kungörande,
att desamma komme att överensstämma med de för kommunalstämma
gällande, har ett av de i motionens motivering uppställda
önskemålen redan tillgodosetts genom en 1916 vidtagen ändring i kyrkostämmoförordningen.
Vad åter angår det andra önskemålet, nämligen
om likformighet i avseende å tiden för stämmors kungörande å landet,
kan detsamma icke tillgodoses utan att därmed skiljaktighet i detta hänseende
skulle komma att införas mellan kyrkostämma i stad och stadsfullmäktige,
varjämte det visat sig, att den kortare tid, som är stadgad
i avseende å kyrkostämma, icke medfört någon olägenhet. Med hänsyn
härtill har utskottet funnit sig böra avstyrka även herr Sandlers
motion.
Endast i ett hänseende vill utskottet tillstyrka ändring i Kungl.
Maj:ts förslag. På förslag av enskilda motionärer har andra kammaren
vid åtskilliga tillfällen, tidigast 1911 och senast 1917, beslutat sådan
ändring i landstingsförordningen, att valbarhet till landsting dels skulle
utsträckas även till kvinnor, dels icke göras beroende av att vara röstberättigad
inom valkretsen. Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig allenast
i sistnämnda hänseende till andra kammarens vid nyssnämnda tillfällen
uttalade mening. Det har emellertid synts utskottet lämpligt att även
frågan om kvinnas valbarhet i detta sammanhang upptages till behandling;
utskottet får därför föreslå en sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag,
att § 10 landstingsförordningen bringas till överensstämmelse med berörda
beslut av andra kammaren.
De ändringar i kommunalförfattningarna, som utskottet i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 262 beslutat tillstyrka och varom utskottet
kommer att i särskilt utlåtande yttra sig, hava icke ansetts böra
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
föranleda omformuleringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilket avfattats utan
hänsyn till de i nämnda proposition framlagda förslagen.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
l:o) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition måtte för sin del antaga följande:
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Förslag
till
Lag
om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1882.
Härigenom föi’ordnas, att §§ 8—11, 14, 16—19, 21, 27, 29, 30,
32, 36, 38, 40, 42 och 48 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 8,
Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut
tillkommer, med inskränkning, varom stadgas i § 9, svensk undersåte
från och med kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått
tjuguett års ålder, därest han
a) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till
densamma erlägga skatt,
b) icke häftar för oguldna kommunalutskylder, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförfluten kalenderåren,
c) icke är omyndig förklarad, och
d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ådömd straffpåföljd.
Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Ku ngt. Maj:ts och utskottets förslag:)
23
§ 9.
För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar innehavaren.
För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare, må de
utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.
För näring —--må ej röstas.
§ 10.
Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma
för hela kommunen, deltaga saintlige i kommunen röstberättigade.
Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan
och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.
I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,
bolag och oskiftat dödsbo. För omyndig röstar förmyndaren eller,
där flera äro förmyndare, den som dessa bland sig utse; för samfälld
egendom må ej mer än en person talan föra; för oskiftat bo må delägarna
i boet ombud utse.
§ 11.
Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.
Mom. 2. Där för deltagande — — — bestämda grunden.
§ 14.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall kommunalnämnden med ledning därav
och enligt bifogade formulär litt. A. upprätta en längd, upptagande
kommunens samtliga röstägande medlemmar och särskilt angivande, dels
vilka som icke äro i kommunen mantalsskrivna, dels ock vilka som under
kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för dels i kommunen
mantalsskrivna röstberättigade, dels övriga röstberättigade. Anteckning
i denna längd rörande hinder för rösträtt må ske endast genom angivande
av den del av § 8, däri hindret beröres.
Äro i kommun---hos kommunalnämnden förvaras.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Huru denna längd---komma under prövning.
Missnöje med kommunalstämmans —--vid kommunalstäm
man
företedda.
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma — — — dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som — — — erläggande av bidrag därtill.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å
plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet
bestämmer.
Tillkännagivande om tid — — — deltagandes röster annorlunda
beslutar —--. Har vid fattandet av---deltagandes röster,
skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall — — — å kommunalstämman förekomma.
På kommunalstämma — — — nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall — — — före stämman.
Den omständigheten — — — för stämmans hållande.
§ 17-
Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — — — —
för dessa stämmor ovan stadgade tid.
Ordinarie kommunalstämma i december — — — — — — —
sön- eller helgdag.
Angående kommunalstämma — — — särskilt stadgat.
Den, vilken — — — sagda förvaltning.
Mom. 2. Kommunalstämma hålles även när Konungens befallningshavande
eller kommunalnämnden det äskar, eller då ordföranden sådant
nödigt finner. Enskild man, som till talan i kommunalstämma berättigad
är, ävensom vederbörande kronobetjänt, äger ock kommunalstämmas
sammankallande för uppgivet ärende begära. Varder denna begäran av
ordföranden avslagen, meddelar han, om så äskas, sitt beslut skriftligen,
med skälen därtill; och äger sökanden att däröver klagan föra inom den
tid och på den ort, som för besvärs anförande i § 75 stadgas.
§ 18.
De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
25
(Kungl. Maj ds och utskottets förslag:)
kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.
Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående
beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
Innan ärende, som beretts annorledes än genom kommunalnämnd,
företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden
lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
““ S 19.
Mom. 1. Kan ärende, som av kommunalstämma handlägges, å
den utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan
dag och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för stämmans fortsättande.
Mom. 2. Då jämlikt § 18 eller § 40 mom. 2 val sker proportionellt,
äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdrägt eller
av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats,
och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens
fortsättande och avslutande. I sådant fall skola vid stämman
utses minst två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta
valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna
förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill
samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens
fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa
sig om att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 5 saml. 16 käft. (Nr 18.)
4
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 16 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats —--eller nej be
svaras.
Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla
rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden
biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun,
där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete
överstiger 9 kronor;
d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
2:o) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete;
3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. 27
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder;
h) överlåtande som i § 27 sägs av kommuns beslutanderätt åt
fullmäktige, därest kommunens invånarantal icke överstiger 1,000,
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder
till kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å
kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske
allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 27.
Vill kommunen åt fullmäktige — — — vara tillåtet.
Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen
anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förr
än fem år efter beslutets fattande.
Om den röstövervikt, vilken erfordras till beslut om införande av
fullmäktige i kommuner, vilkas invånarantal icke överstiger 1,000, stadgas
i § 21 mom. 2 h).
§ 29.
Mom. 1. För val---inom valkrets.
Mom. 2. Är kommun delad — — — valdistrikt för kommunalfullmäktigval.
Mom. 3. Äro i kommun---kommunalnämnden bestämmer.
Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må---själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla
ogilla.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige — — — valdistriktet,
röstlängd.
I fråga om — — — sådan anmärkning.
b) Ej må — — — inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan
är tom.
Valmännen äga — — — kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han — — —
tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan —--därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll i — — — skall försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande — — — valet gäller.
§ 30.
För rösternas sammanräknande--— avse själva fullmäktig
valet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn — — — första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —
högsta rösttalet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
2t*
(Kungl. 1Iaj:ts och utskottets förslag:)
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,
bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava
samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens
rösttal--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer
än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den mån —--motsvarande tillämpning.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal---skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava vid valet---de återstående platserna.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig — — — tilldelats honom.
Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel
gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de
förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.
Mom. 4. Finnes i fall---blivit vald.
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges sammanträde första gången
efter fattande av beslut, varom i § 27 förmäles, skall utfärdas av stämmans
ordförande, därefter av fullmäktiges ordförande eller, i händelse
av hans förhinder, av vice ordföranden. Kungörelsen skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet
och uppläsas minst åtta dagar---ånyo uppläsas.
För ärende —--bidrag därtill.
Besluta fullmäktige — — — föranstalta därom.
Skriftlig kallelse---honom översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej — — — av dem äro tillstädes.
Är till följd av stadgandena i § 17 mom. 1 samt i mom. 4 här nedan
tillstädesvarande fullmäktig hindrad---för ärendets företagande.
Ordförande eller ledamot — — — inställas eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges —--i besluten, deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola---hållas.
Vid omröstning —--sker öppet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
30
(Kungl. Majds och utskottets förslag:)
Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b), c), d), e), f) och g)
angivna frågor---fullmäktiges beslut.
I övrigt gäller — — — stadgat är.
§ 38.
Kommunalnämnden tillhör att:
ombesörja verkställigheten — —. — kommunens övriga inkomster;
verkställa beredning, varom i § 18 förmäles, av ärenden, som skola
förekomma till behandling å kommunalstämma;
avgiva infordrade betänkanden---socknenämnds handlägg
ning
överlämnat.
§ 40.
Mom 1. Kommunalstämman utser, med hänsikt till kommunens
vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall
vara sammansatt; dock må detta antal icke vara under fem eller över elva.
Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal suppleanter.
Mom. 2. Val av ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd
sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, • därest sådant äskas
av minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter valet
avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 42.
I avseende — — — stadgat är.
Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas som suppleanternas
tjänstgöringstid gäller vad i § 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval; och
bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum
å ordinarie kommunalstämma i december. Den sålunda valde tjänstgör
under den tid, som för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot,
som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formulär litt. A.
Röstlängd för N. N. socken,
Nummer i
Den röstberättigades
Mantalsskriven
debiterings-
och
inom
kommunen.
utom
kommunen.
Anmärkningar. *)
uppbörds-
längden.
namn och yrke eller titel.
bostad.
1
Karlfelt, N., major.......
Glittringe
1
_
2
Sven Persson, arrendator ....
Lugn ds
1
—
Konkurs.
3
Anders Svensson, hemmansägare .
Berga
1
—
Röstberättigad fr. o. m. 19...
4
Petter Krautz, skomakare ....
Österby, Holms kom.
—
1
Ej rösträtt § 8 d).
5
Berg, N., krouoarrendator ....
Mora kungsladugård
1
—
—
o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och npp-
—
—
—
bördslängdcn är följd.
—
—
Summa
4
1
N. N. den......... ........19......
Pä kommunalnämndens vägnar
N. N.
Ordförande.
Justerad å kommunalstämma den ................19...
N. N.
Stämmans ordförande.
Ånyo justerad å kommunalstämma den .................
N. N.
Stämmans ordförande.
19
3
I
o
o
ce
O
C:
Ce
a
-
*) T denna kolumn göros bl. a. anteckning om dem, för vilka rösträtt pä rond av uppnådd myndighetsålder inträder från
och med året näst efter det, varunder röstlängden upprättats.
KonstitutionsuUkottetn utlåtande Nr 18.
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör
stället inträda.
§ 48.
Kommunalnämnden må ärende ej handlägga, där icke mer än
hälften av ledamöternas hela antal tillstädes är.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1918; dock skall vad i §
18 första stycket och § 36 mom. 4 enligt deras nya lydelse är stadgat
gälla först från och med den 1 januari 1919.
Röstlängd, som upprättas år 1918, skall uppläggas enligt de nya
bestämmelserna.
I kommun, där val av kommunal- eller municipalfullmäktige skall
ske innevarande år, skall stämma för justering av nämnda röstlängd hållas
i november; och varde därefter den röstlängd vid valet av fullmäktige
tillämpad ändå att det förrättas före den 1 december 1918,
Förslag
till
Lag
om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommnnalstyrelse i stad
den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 7, 9—11, 13, 16—18, 24, 25, 28, 41
och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 7.
Mom 1. Uti stad — — — åt stadsfullmäktige.
Mom. 2. I stad —--beslutanderätt överlåta.
Beslut, som nu är sagt, skall hos Konungens befallningshavande
ofördröjligen anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke
väckas förrän fem år efter beslutets fattande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kun f/l. Maj:ts och utskottets förslag:)
33
§ 9.
futtighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och
beslut i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets
grundlagar eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar
förbehållna, tillkommer, med inskränkning, varom stadgas i § 10,
svensk undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han
uppnått tjuguett års ålder, därest han
a) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till
densamma erlägga skatt,
b) icke häftar för oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförfluten kalenderåren,
c) icke är omyndig förklarad, och
d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ådömd straffpåföljd.
Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
§ 10.
För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas
rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare, må de
utse ett ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.
För näring — — — må ej röstas.
§ 11.
Varje röstberättigad äger en röst.
§ 13.
Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden
granskad, skall magistraten med ledning därav upprätta
en längd, upptagande stadens samtliga röstägande medlemmar och särskilt
angivande, dels vilka som icke äro i staden mantalsskrivna, dels
ock vilka som under kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för
dels i staden mantalsskrivna röstberättigade, dels övriga röstberättigade.
Anteckning i denna röstlängd rörande hinder för rösträtt må ske endast
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 höft. (Nr 18.)
5
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
{Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
genom angivande av den del av § 9, däri hindret beröres. Förrän röstlängden
tillämpas, skall den för varje gång vara minst åtta dagar å kungjort
ställe till granskning framlagd.
Innan något ärende — — — komma under prövning.
Missnöje med magistratens---inför magistraten företedda.
§ 16.
Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än
det blivit vederbörligen berett av magistraten eller stadens drätselkammare
eller annan av allmän rådstuga tillsatt styrelse, dit detsamma efter
ärendets beskaffenhet hör, eller av särskilt för sådan beredning utsedda
personer.
Skola två eller flera personer utses för beredning, varom ovan förmäles,
sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1.
§ 17.
Mom. 1. Kan ärende, som vid allmän rådstuga bandlägges, å den
utsatta dagen icke till slut bringas, skall rådstugan fortsättas å annan
dag och, därest rådstugan så besluter, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har magistraten att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för rådstugans fortsättande.
Mom 2. Om vid ärendes behandling å rådstuga begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som
magistraten har att med iakttagande av de i § 15 givna föreskrifter
kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
§ 18.
Mom 1. För varje fråga — — — eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
35
(Kung!. Maj:ts och utskottets förslag:)
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta
kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger
10 kronor;
d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) mer än 25 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete,
2:o) mer än 15 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete,
3:o) mer än 10 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder
till staden vare sig de beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige
eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,
där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
36
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
§ 24.
Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valet får ej — — — inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet tillhandahållas valmännen---valurnan
är tom.
Valmännen äga---kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, ----att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan---därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll — — — röstningen avslutad.
§ 25.
För rösternas sammanräknande---avse själva fullmäktig
valet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn — — — första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —
högsta rösttalet.
Koimtitution.HutskoUet.-i
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
37
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal----—
samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den män — — — motsvarande tillämpning.
Mom. 1. Hava vid valet -— — — de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig---tilldelats honom.
Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst på sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.
För varje fråga — — — —- eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver — — — en röst.
Till beslut i de uti § 18 mom. 2 angivna fall erfordras två tredjedelar
av de i omröstningen deltagandes röster.
I övriga frågor bestämmes, där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla--— lika antal
röster.
Vad i § 17 mom. 2 samt § 18 mom. 3, 4 och o är för allmänna
rådstugan stadgat---å stadsfullmäktige.
Ledamöterna i drätselkammaren — — — av allmänna rådstugan.
Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt
på sätt — — — ökat med 1.
§ 28.
41.
§ 56.
38
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Denna lag träder i kraft den 1 december 1918; dock skall vad i
§ 16 första stycket och § 41 tredje stycket enligt deras nya lydelse är
stadgat gälla först från och med den 1 januari 1919.
Röstlängd, som upprättas år 1918, skall uppläggas enligt de nya
bestämmelserna.
Förslag
till
Lag
bro
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 7—11, 14 och 23 i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ 7.
Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer, med inskränkning,
varom stadgas i § 8 mom. 1, svensk undersåte från och med
kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått tjuguett års ålder,
därest han
a) är medlem av kommunen samt enligt § 40 förbunden att till
densamma erlägga skatt,
b) icke häftar för oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning
under de tre sistförflutna kalenderåren,
c) icke är omyndig förklarad, och
d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom
ådömd straffpåföljd.
Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare
finnes.
§ 8.
Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare
finnes, utövas rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare,
må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
39
För näring eller — — — må ej röstas.
Mom. 2. Röstägande är berättigad---vittnens underskrift
bestyrkt.
§ 9.
Varje röstberättigad äger en röst.
§ 10.
Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla
ogilla.
Mom. 2. Valförrättning får ej---inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan
är tom.
Valmännen äga — — — kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han---till
sett,
att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan---därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll — — — röstningen avslutad.
§ 11.
För rösternas sammanräknande---själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
40
Konstitutionsutskottet$ utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn —--första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där ieke —--i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv
röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en tredjedels
röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels
röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — — högsta
rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,
bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava
samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens
rösttal — — — samma första och samma andra namn samt utgöra mer
än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.
§ 14.
Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig---tilldelats honom.
Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit---inläggas under försegling.
Mom. 3, Finnes i fall---blivit vald.
§ 23.
Mom. 1. För varje fråga---eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter —--stadsfullmäktig en
röst.
Där ej —--lika antal röster.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom--— stadsplan eller tomt
indelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj ds och utskottets förslag:)
41
c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.
Mom. 3. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,
där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 4. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919; dock skall vad i §
23 mom. 2 och 3 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla först från och
med den 1 april 1919.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 6, 7, 12, 13, 15, 23 och 35 i förordningen
om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862
skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 6.
Vid omröstning följes, på landet, vad för kommunalstämma och,
i stad, vad för allmän rådstuga stadgat är i avseende på rösträtt samt
dess utövning och överlåtande på annan person.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.) 6
42
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
De för kommunerna--— till granskning framlagd.
Innan något ärende--— komma under prövning.
Missnöje med kyrkostämmans — — — vid kyrkostämman företedda.
§ 7.
Där stads- och landsförsamlingar--— varefter de för varje
mening avgivna rösterna sammanräknas.
Vad sålunda är stadgat---med varandra förenade.
§ 12.
Kallelse till kyrkostämma —--må sökas.
Har domkapitlet —--kallelsen utfärda.
Kungörelsen uppläses — — — ånyo uppläsas.
För ärende---sådan stämma fattas.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å
plats eller platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet
bestämmer.
Tillkännagivande om tid--— jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall---å kyrkostämman förekomma.
På kyrkostämma ankommande — — — nästföljande kalenderår,
Ordföranden skall —--före stämman.
Den omständigheten — — — för stämmans hållande.
§ 13.
Mom. 1. De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas,
skola förut vara vederbörligen beredda — — — lämpligt eller nödigt.
Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.
Lag samma vare, där ‘ärende kräver skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
43
de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Mom. 2. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den
utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan
dag och, därest stämman så beslutar, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för stämmas fortsättande.
Mom. 3. Då jämlikt mom. 1 eller § 23 val sker proportionellt, äger
ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan
anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst
två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,
och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt
därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens
fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa
sig om att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 4. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 12 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov som nu är sagt må ej ske i fråga om val eller iber än
en gång i något ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i
vanlig ordning.
§ is. m
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats--— nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut,
som ordföranden biträder.
44
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag i)
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;
b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
e) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i församling på
landet, där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete överstiger 9 kronor, i stadsförsamling, där högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger 10 kronor,
samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst av kapital och arbete i någon av församlingarna
överstiger 10 kronor;
d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag
i församling på landet,
så vitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor
men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 12
kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 15
kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
i stadsför samling,
så vitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än 25 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
2) mer än 15 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
3:o) mer än 10 ^ i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
samt i förenade stads- och landsförsamlingar,
så vitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna
överstiger 10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
2:o) mer än 15 Z, därest högsta kommunalskatten i någon av för
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
45
{Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
samlingarna överstiger 13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
3:o) mer än 10 /, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna
överstiger 10 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder till
kommunen, vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske
allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 23.
Kyrkoherden, eller den — — — i kyrkorådet ordförande.
I skolrådet — — — vara ordförande.
I den---i stämman tillstädes.
Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma
utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor.
Till ledamöter — — — män eller kvinnor.
Yäljes kvinna — — — avsäga sig uppdraget.
Skolrådet väljer —--en vice ordförande.
I såväl kyrkorådet — — — icke understiga fem.
Ledamöterna — — — vunnit tillämpning.
Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma för en tid av fyra år.
Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där
församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende
å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot
är stadgat.
46
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall
ske proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,
om samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de
närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;
och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne
återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt
om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav
— — — av kyrkostämma beslutas.
I fråga — — — icke ändring.
Angående den lindring--— är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 december 1918.
Den tredje ordinarie kyrkostämman för år 1918 må ej hållas före
den 1 december.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
47
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1803.
Härigenom förordnas, att §§ 4, 5, 11, 13, 16 och 25 i förordningen
om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november
1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Rättighet att deltaga — — — för oguldna utskylder till församlingen,
vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren.
Den, som — — — församlings kyrkostämma.
§ 5.
Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.
Mom. 2. De röstberättigade skola införas i behörig röstlängd, som
överståthållarämbetet för varje år från uppbördsverket infordrar och låter
tillställa församlingens kyrkoherde senast inom den 15 april, för att vid
kyrkostämma före maj månads utgång justeras. De röstberättigades ordning
i röstlängden bestämmes av vars och ens bostad eller, då röstberättigad
icke bor inom församlingen, av läge å fastighet, eller rörelse, för
vilken rösträtt utövas. För anmärkningar vare i längden nödigt rum
lämnat. Anteckning rörande hinder för rösträtt må däri ske endast genom
angivande av den del av § 4, däri hindret beröres.
Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma---sin behörig
het
styrker.
Förvärvar någon---i röstlängden införd.
§ 11.
De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda — — — lämpligt eller nödigt.
48
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Klingl- Maj:ts och utskottets förslag:)
Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.
Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning och
icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 13.
Mom. 1. Sedan överläggningen — — — med klubbslag.
Mom. 2. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest
icke sluten omröstning begäres, ske öppet.
Mom. 3. Till beslut erfordras blott enkel pluralitet av de avgivna
rösterna.
Mom. 4. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
§ 16.
Mom. 1. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den utsatta
dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan dag,
och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig ordning
utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan sammankomsten
upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva dagen
för stämmas fortsättande. Den del av protokollet, som om sagda ärende
handlar, skall icke justeras innan överläggning därom slutad är.
Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller § 25 val sker proportionellt, äger
ordförande, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan
anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst
två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrätt
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kung!. Maj:ts och utskottets förslag:)
49
ningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter
sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa sig om
att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande sig
därom förena, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 10 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
§ 25.
Mom. 1. Kyrkoherden eller den--— som skolrådet ordförande.
Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma
utse till det antal, den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit
kända män eller kvinnor.
Mom. 3. Till ledamöter — — — män eller kvinnor.
Skolrådet väljer — — — en vice ordförande.
Mom. 4. Kvinna, som — — — avsäga sig uppdraget.
Mom. 5. I så väl — — — icke understiga fem.
Mom. 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden---åter inväljas.
Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma för en tid av två år.
Mom. 7. Då val av ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen
så beslutar, jämväl utses ett lika antal suppleanter. I avseende
å valbarhet galle vad om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid
för suppleant är två år.
Vad här ovan — — — ledamöterna i skolrådet.
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd sker
proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet
avser, ökat med 1, och har i sådant fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 16 käft. (Nr 18.) 7
50
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, må vid nytt val annan
utses i hans ställe. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som för
den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars
1862.
Härigenom förordnas, att §§ 4—6, 8 och 10 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 4.
Valen av landstingsmän--— med slutna sedlar.
Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må---för viss meningsriktning).
Namnen skola — — — valet av landstingsmän.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kwngl. Muj:ts och utskottets förslå*):)
51
§ 5.
1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den
kommun, där han är mantalsskriven, eu var i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.
2 a) Val av landstingsmän — — — kommunalstyrelse på landet.
b) Valet förrättas — —- — röstberäkningen äga ruin.
c) Valet skall förrättas----valet noggrant angivas.
d) Ej må---inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen —--valur
nan
är tom.
Valmännen äga avgiva — — — kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omäi''kt, nedlägger ordföranden
---själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll---sigillen äro obrutna.
De valmän —--röstningen avslutad.
Omedelbart därefter--— i protokollet avtryckas.
Sedan valprotokollet upplästs---skall försändelsen assureras.
e) Domhavanden skall *■---från valens förrättande.
Vid förrättningen biträdes---är valförrättningen avslutad.
3 a) I stad förrättas valet inför magistraten.
Valet, som skall--— noggrant angivas.
Om kallelse —--rådstuga är stadgat.
I övrigt skall---är föreskrivet.
b) I stad — — — för sammanräkningen tillkännnagivas.
För annan stadsvalkrets — — — skall försändelsen assureras.
Sammanräkningen av rösterna---mest spridda tidningar.
Valets utgång kungöres---är valförrättningen avslutad.
4. Vid avfattande — — — Kungl. Maj:t fastställes.
52 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
§ 6.
För rösternas sammanräknande--— en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp — — avse själva landstingsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
1:°) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn —--första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke — rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —
högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal
~ samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre
fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.
§ B.
1. Sedan valet —--först tilldelats honom.
Den nya sammanräkningen----landstingsmännen blivit
valda.
Vid varje ny---landstingsmannavalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet skall---vald till suppleant.
2. Vid valtillfället skall — — — blivit tidigare vald.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 10.
Valbar till landstingsman är envar
inom landstingsområdet röst
-
(Utskottets förslag.)
§ 10.
Valbar till landstingsman är envar
inom landstingsområdet röst
-
Konst''.itutionsntskottets utlåtande. Nr 18.
53
{Kungi. Maj:ts förslag.) ’ (Utskottets förslag.)
berättigad man, som uppnått tjugu- berättigad man eller kvinna, som
fem års ålder. uppnått tjugufem års ålder.
Landstingsman kan ej vara:
a) den som icke råder över sig och sitt gods;
b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra nämnda påföljd;
c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna, som är röstberättigad,
vare ej på den grund att hon står
under mannens målsmanskap, obehörig
att utöva uppdrag, varom nu är fråga.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig avsäga,
såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60
års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes.
Väljes kvinna till landstingsman
eller suppleant, äger hon när som
helst avsäga sig uppdraget.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.
År 1920 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i
riket val av landstingsmän jämte suppleanter äga rum, gällande för två
år från och med den 1 september 1920. Tjänstgöringstiden för de landstingsmän
och suppleanter, som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31
augusti 1920, där ej enligt särskilt stadgande tjänstgöringstiden för dem
upphör tidigare.
54
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)
Förslag
till
Lagom
ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige den 13 juui 1913.
Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan om proportionellt valsätt
vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913 skall
erhålla nedan angivna lydelse och att i följd härav lagens överskrift
skall lyda som följer:
Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m.
1 §■
Då val av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrkoråd och skolråd,
gemensamt kyrko- och skolråd samt landstings förvaltningsutskott, så ock
val av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som
skola företagas till avgörande å kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige,
å allmän rådstuga, inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller
inom landsting, äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas,
vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.
2:o) att
a) herr Sandlers motion,
b) herr Olof Olssons motion,
c) herr Clasons m. fl. motion,
d) herr Sternes motion,
e) herrar Hanssons i Stockholm och Möllers motion,
f) herr Yennerströms m. fl. motion nr 398,
g) herr Vennerströms m. fl. motion nr 399,
h) herr Normans motion,
Konstitutionsutskottet.s utlåtande Nr 18.
55
i) herrar Magnussons i Törnhult och Rafs motion,
k) herr Hildebrands motion, samt
l) herr Adelswärds motion,
i den mån de icke kunna anses besvarade genom
utskottets under punkten l:o) gjorda hemställan,
icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 juni 1918.
På konstitutionsutskottets vägnar:
OTTO MANNHEIMER.
Reservationer:
dels av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer
och greve Alexander Bamilton, som anfört:
»Det ur olika synpunkter otillfredsställande och ohållbara i Kungl.
Maj:ts förevarande proposition är i motioner, som avgivits från vår sida,
så utförligt uppvisat, att vi icke anse oss här behöva upprepa våra skäl
mot det kungliga förslaget. Vad utskottet gent emot dessa motioner anfört,
synes oss icke i minsta mån rubba dessa erinringar. Vi hava på
grund härav inom utskottet yrkat avslag på den kungliga propositionen
och på utskottets hemställan.
Med hänvisning till vad som anförts i herr Clasons in. fl. och herrar
Magnussons i Tumhult och Räfs motioner hava vi däremot yrkat, att
riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 290, i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om
en allsidig utredning av frågan om den kommunala förvaltningens lämpligaste
organisation och därvid tillämpliga rösträttsnormer samt den i
samband därmed stående frågan om sättet för första kammarens bildande,
allt under former, som säkerställa den kommunala förvaltningens sunda
utveckling och trygga bibehållandet av ett verkligt tvåkammarsystem;»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
56
dels av herr Hildebrand, som anfört:
»Under hänvisning dels till mitt instämmande i syftet med herrar
Magnussons i Tumhult och Käfs motion beträffande anordnandet av den
kommunala rösträtten och dels till min motion i förstakammarfrågan har
jag inom utskottet hemställt om bifall till samma yrkande om allsidig
utredning, vari herrar Clasons in. flis ovan införda reservation utmynnar;»
dels av herrar Sundberg och Norman, som yrkat avslag å såväl den
kungliga propositionen som utskottets hemställan;
dels av herrar Olof Olsson, Hallén, Sterne och Magnusson i Kalmar,
som anfört:
»Vi hava inom utskottet biträtt Kungl. Maj:ts proposition om den
lika kommunala rösträtten av samma skäl, som de socialdemokratiska
medlemmarna av rösträttssakkunnige i sin principdeklaration anfört. Vi
anse nämligen med dem, att den graderade röstskalans avskaffande är
’det främst väsentliga i den reform, som demokratien nu måste kräva’
och att därför vänsterns samlade ansträngningar måste inriktas på detta
mål. Först när den 40-gradiga skalan avskaffats, öppna sig på allvar
möjligheterna till den allmänna och lika kommunala rösträttens genomförande,
folket alltjämt är för oss ett oeftergivligt slutmål.
Vi hava därjämte biträtt utskottets afstyrkande av de motioner,
som beröra frågan om första kammaren. Dock taga vi bestämt avstånd
från det ståndpunktstagande till tvåkammarsystemet, som framträder i
utskottets motivering. Varken motionen om enkammarsystem eller yrkandet
på omläggning av kamrarnas inbördes förhållande har av utskottet
upptagits till den allvarliga omprövning, som saken kräver. Dessa
frågor måste därför enligt vår mening tillsvidare hållas öppna;»
dels av herr Olof Olsson, som i frågan om rösträtt för sterbhus
hemställt om bifall till sin motion;
dels av herr Sterne, som påyrkat följande ändringar i Kungl. Maj:ts
förslag:
Förordningen om kommunalstyrelse på laude! den 21 mars 1862.
§ 18.
De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av
kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.
Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
57
beredning. Lag samma yare, där ärende kräyer skyndsam handläggning
och ipke avser utgift eller afhändande av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan omförmäles, sker valet proportionellt på sätt därom är särskilt
stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer, valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att
bland de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt
antal personer aft vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningarna förklarats — — — — eller nej
besvarats.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna
lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden
biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag — — — behov;
c) beviljande av anslag--— upplåning;
d) upptagande eller förnyande av lån — — — av borgen;
e) förändring, jämlikt § 27, i sättet för utövande av den kommunalstämman
tillkommande beslutanderätt.
Mom. 3. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.
§ 27.
Mom. 1. Uti kommun med över 3,000 invånare skall åt fullmäktige
överlåtas att med kommunalstämmans rätt handlägga och avgöra
de till stämmans behandling hörande ärenden, med de villkor och undantag
här nedan sägs.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.)
8
58
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
Mom. 2. I kommun med 3,000 invånare eller därunder må det
på kommunalstämman ankomma, huruvida den vill åt fullmäktige sin
beslutanderätt överlåta.
Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen
anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förrän fyra
år efter beslutets fattande.
Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor erfordras,
stadgas i § 21 mom. 2.
Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.
§ 18.
Mom. 1. För varje fråga — — — eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet
utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag, vartill medel — — — genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande —--ingående av borgen.
e) förändring, jämlikt § 7,--— tillkommande beslutanderätt.
Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag —--eller upplå
ning
därav ske.
Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
§ 23.
Mom. 1. För varje, fråga — — — eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter — — — stadsfullmäktig en
röst.
Där ej —--lika antal röster.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
59
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom —---stadsplan eller tomt
indelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;
Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag---eller upplåning
därav ske.
Förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862.
§ 15.
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats---nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening be
slut, som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;
b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.
c) beviljande av anslag, vartill medel — — — genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande — — — ingående av borgen;
Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag---eller upplåning
därav ske.
Herr Räf har anhållit få antecknat, att han, som närvarit under
hela behandlingen av ärendet och vid de preliminära besluten samt vid
utlåtandets justering, dock icke närvarit vid beslutens slutliga fastställande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:451 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunal styre s. 6 i texten