Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

59 sidor, varav 51 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 51 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1918:18, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni kl. 5 o. m

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i

vissa delar av förordningen om, kommunal styrelse på landet

den 21 mars 1862 m. m. jämte, inom riksdagen i ämnet

väckta motioner.

Närvarande: herrar Mannheimer, Larsson i Västerås*), Clason, Bellinder, Hellberg,

K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer, Olof Olsson, greve Alexander

Hamillon *), von Zweigbergk, Janson i Kungsör, Hallén, Jansson i

Edsbäcken *), Sterne, Hildebrand, von Sneidern, Magnusson i Kalmar,

Sundberg *) och Norman.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning har från båda kamrarna

hänvisats en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 290,

däri Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av i statsrådet fört protokoll över civilärenden den 16 april 1918

föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma,

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862 och

7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Lydelsen av ifrågavarande förslag återfinnes i utskottets utlåtande

sid. 22—54.

Vad beträffar de skäl Kungl. Maj:t anfört till stöd för förslagen

hänvisas till ovannämnda i statsrådet förda protokoll.

I sammanhang med den kungl. propositionen har utskottet till

behandling förehaft följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen:

dels motionerna inom första kammaren:

nr 161 av herr Sandler;

nr 165 av herr Olof Olsson, samt

nr 171 av herrar Glasört, K. J. Ekman, v. Geijer, Dahl, Ollas A. Ericsson

och Widell;

dels ock motionerna inom andra kammaren:

nr 393 av herr Sterne;

nr 395 av herrar Hansson i Stockholm och Möller;

nr 398 av herrar Vennerström, Johansson i Sollefteå, Eronn, Karlsson

i Sandviken, Berglund, Werner, Ericson i Funäsdalen, Hage, Lövgren,

Månsson i Hagaström och Hansson i Mora;

nr 399 av herrar Vennerström, Lövgren, Eronn, Hage, Johansson i

Sollefteå, Månsson i Hagaström, Berglund, Werner, Ericson i Funäsdalen

och Hansson i Mora;

nr 401 av herr Norman;

nr 402 av herrar Magnusson i Tumhult och Raft

nr 403 av herr Hildebrand, samt

nr 416 av herr Adelswärd.

Av förenämnda motioner ansluta sig de av herrar Sandler, Olof

Olsson, Sterne, Hansson i Stockholm och Möller samt Vennerström m. fl., vad.

beträffar motionen nr 398, till Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition och

åsyfta mer eller mindre väsentliga ändringar i eller tillägg till densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. H

Herr Sandler hemställer, att riksdagen måtte besluta sådan förändring

uti § 12 av förordningen om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd,

att bestämmelserna om tid och sätt för kungörande av kyrkostämma

rnä bli i alla tillämpliga delar lika med motsvarande bestämmelser för

kommunalstämma.

1 herrar Olof Olssons samt Hanssons i Stockholm och Möllers likalydande

motioner föreslås sådan ändring i Knngl. Maj ds förslag, att rösträtt

för sterbhus avskaffas samt rösträtt i stället tiIIerkännes myndig

delägare i sterbhus.

Av herr Sterne i hans motion framlagda förslag åsyfta dels borttagande

av den i Knngl. Maj:ts proposition intagna bestämmelsen, att

kommunalnämnden skall avgiva yttrande över ärenden, som beretts annorledes

än genom kommunalnämnden, dels avslag å de nya bestämmelserna

om kvalificerad majoritet, dels och obligatoriskt införande av kommunalfullmäktige

i kommuner med över 3,000 invånare.

Motionären hemställer, att, med bifall till förslaget i övrigt, i Kungl.

Maj ds proposition nr 290 med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862,

följande ändrade lydelse måtte beslutas i nedanstående §§.

§ 18.

De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av

kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.

Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående

beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan omförmäles, sker valet proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer, valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att

bland de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Hen

Sandig*

motion

Herrar Oloj

Olssons samt

Hanssons t

Stockholm

och Möllers

motioner.

Herr Sternes

motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

herr Vennerströms

m fl. motion

nr 398.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningarna förklarats — — — — eller nej

besvarats.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna

lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag — — — behov;

c) beviljande av anslag — — — upplåning;

d) upptagande eller förnyande av lån — — — av borgen;

e) förändring, jämlikt § 27, i sättet för utövande av den kommunalstämman

tillkommande beslutanderätt.

Mom. 3. Beslut om beviljande — — upplåning därav ske.

§ 27.

Mom. 1. Uti kommun med över 3,000 invånare skall åt fullmäktige

överlåtas, att med kommunalstämmans rätt handlägga och avgöra

de till stämmans behandling hörande ärenden, med de villkor och undantag

här nedan sägs.

Mom. 2. I kommun med 3,000 invånare eller därunder må det på

kommunalstämman ankomma, huruvida den vill åt fullmäktige sin beslutanderätt

överlåta.

Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen

anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förrän fyra

år efter beslutets fattande.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor erfordras,

stadgas i § 21 mom. 2.

Herr Vennerström in. fl. föreslå i motionen nr 398 dels införande

av allmän kommunal rösträtt, dels borttagande ur kommunalförfattnin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottetn utlåtande AV 18.

5

gärna av utskyldsstrecket, dels införande av begränsning av den kommunala

rösträtten till den kommun, inom vilken vederbörande är mantalsskriven,

utom vad beträffar ärenden, som angå i mantal satt jord, dels avskaffande

av stadgandena om kvalificerad majoritet för beslut om inköp av

fast egendom samt om anslag för nya ändamål och behov, dels och avslag

å i propositionen föreslagen ny bestämmelse om sådan majoritet för beslut

om anslag, vilka förutsätta ökning av kommunalskatten.

Motionärerna hemställa sålunda, att riksdagen måtte antaga regeringens

förslag i följande ändrade lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kominunalstyrelse pä

landet den 21 mars 1S(>2.

Härigenom förordnas — — ändrade lydelse (= regeringens

förslag).

§ 8.

Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut

tillkommer med inskränkning, varom stadgas i § 9, svensk undersåte

från och med kalenderåret efter det, varunder han uppnått tjuguett

års ålder, därest han

a) är medlem av kommunen,

b) icke är omyndig förklarad, och

c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ädömd straffpåföljd.

§ 9-

Ingen må, utöver vad i § 10 mom. 2 sägs, utöva rösträtt i annan

kommun än den, varest han är mantalsskriven.

§ 10.

Mom. 1. I överläggningar — — röstberättigade (= rege
ringens

förslag).

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava (d. v. s. brukaren).

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl medlem

av kommunen som icke är där mantalsskriven, ävensom omyndig,

bolag och oskiftat dödsbo. För omyndig —---— ombud utse (=

regeringens förslag).

§ 11 (== regeringens förslag).

§ 14.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit för året upprättad,

skall kommunalnämnden enligt bifogade formulär litt. A upprätta

en längd upptagande dels kommunens samtliga medlemmar, som äga rösträtt,

dels dem som i ärende rörande i mantal satt jord äga rösträtt, och

särskilt angående vilka, som under kalenderåret uppnå myndig ålder,

jämte summa dels för kommunens personligt röstberättigade medlemmar,

dels för de medlemmar, som äga rösträtt för i mantal satt jord. Anteckning

— — — — beröres (= regeringens förslag).

Äro i kommun — — — — företedda (~ nuvarande lydelse).

§§ 16, 17, 18 och 19 = regeringens förslag.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen — — — — ordföranden biträder

(= regeringens förslag).

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avbändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

d) överlåtande som i § 27 sägs av kommunens beslutanderätt åt

fullmäktige, därest kommunens invånarantal icke överskrider 1,000.

Mom. 3 = mom. 4 i regeringens förslag.

Mom. 4 = mom. 5 i regeringens förslag.

§ 27 = regeringens förslag.

§ 29.

Mom. 1 — regeringens förslag.

Mom. 2 = regeringens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konntitutionaulskotlets utlåtande. Nr 18.

Mom. o. Äro i kommun flera valdistrikt, äger röstberättigad valrätt

utöva allenast vid valförrättningen inom det valdistrikt, där lian

är mantalsskriven.

Mom. 4 = regeringens förslag.

Mom. .5 -= regeringens förslag.

§§ SO och 32 = regeringens förslag.

§ 36.

Mom. 1 — regeringens förslag.

Mom. 2 — regeringens förslag.

Mom. 3 — regeringens förslag.

Mom. 4. Kommunalfullmäktige — — — — sker öppet.

Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a) b) och c) angivna frågor

— — — — fullmäktiges beslut.

I övrigt-------stadgat är.

§§ 38, 40, 42 och 48 och slutstadgandena (= regeringens förslag).

Formulär litt, A (= regeringens förslag).

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas — — — ändrade lydelse ( — regeringens

förslag):

§ 7 (== regeringens förslag).

§ 9-

Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och beslut

i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets

grundlagar eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar

förbehållna, tillkommer, med inskränkning varom stadgas i § 10,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 18,

svensk undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han

uppnått tjugu ett års ålder, därest han

a) är medlem av kommunen,

b) icke är omyndig förklarad, och

c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ådömd straffpåföljd.

§ 10.

Ingen må utöva rösträtt i stadens allmänna angelägenheter uti

annan kommun än den, varest han är mantalsskriven.

§ 11 (== regeringens förslag).

§ 13.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit för året

upprättad, skall magistraten upprätta en längd, upptagande stadens samtliga

röstägande medlemmar och särskilt angivande vilka som under

kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för i staden röstberättigade.

Anteckning — — — - framlagd (= regeringens förslag).

Innan något — — — företedda (= nuvarande lydelse).

§§ 16 och 17 (= regeringens förslag).

§ 18.

Mom. 1. = regeringens förslag.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
b)

beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning i tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen.

Mom. 3. = regeringens förslag mom. 4.

Mom. 4. — regeringens förslag mom. 5.

§§ 24, 25, 28, 41 och 56 samt slutstadgandena (= regeringens förslag).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet» utlåtande Nr 18.

f)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommnnalstyrelse i

Stockholm den 24 maj 18(52.

Härigenom förordnas — — — — ändrade lydelse (= regeringens

förslag).

§ 6.

Mom. 1. = Nuvarande lydelse.

Mom. 2. Valet av — —----rösträtt utöver.

Medlem av kommunen må endast rösta i den valkrets, där han

är mantalsskriven.

Valbarhet —--- — börja valet.

§ 7-

Rättighet “att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer svensk

undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått

tjuguett ars ålder, därest han

a) är medlem av kommunen samt däri mantalsskriven,

b) icke är omyndig förklarad, och

c) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ådömd straffpåföljd.

§ 8.

Mom. 1. = mom. 2 i regeringens förslag.

§§ 9, 10, 11 och 14 (= regeringens förslag).

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

§ 23.

Mom. 1. = regeringens förslag.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen.

Mom. 3—4 — regeringens förslag.

Slutstadgandena (== regeringens förslag).

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas — — — ändrade lydelse (— regeringens

förslag).

§§ 6, 7, .12 och 13 = regeringens förslag.

§ 15.

Mom. 1 — regeringens förslag.

Mom. 2. Till beslut erfordras tvä tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster: då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

b) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
c)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen.

Mom. 3 = mom. 4 i regeringens förslag.

Mom. 4 = mom. 5 i regeringens förslag.

§§ 23 och 35 samt slutstadgandena (= regeringens förslag).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kongtitutiurmutskot/e/s utlåtande AV /8.

11

Förslag

till

Lag

oni ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1803.

Härigenom förordnas - — ~ ändrade lydelse (= regeringens

förslag).

§ 4.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut

tillkommer varje medlem av svenska kyrkan, som vid val av stadsfullmäktige

har rösträtt och inom församlingen är mantalsskriven.

Den som — - kyrkostämma.

§§ 5, 11, 13, 16 och 25 samt slutstadgandet (= regeringens förslag).

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av vissa delar av förordningen om landsting den

21 mars 1862.

Lika med regeringens förslag.

Förslag

till

Lag

om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och städsla Ilmäktige den 13 juni 1613.

Lika med regeringens förslag.

Herr Norman yrkar i sin motion att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj ds proposition.

Herr A’ormar)

g

motion

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

HerrClasons

m. fl.

motion samt

herrar Magnussons

i

Tumhult och

Rafs motion

Herr Vennerströms

m. fl. motion

nr 399.

Herr Hilde

brands

motion.

Herr Adelswärds

motion

De av herrar Clason m. fl., Magnusson i Tumhult och Räf, Hildebrand

samt Adelswärd väckta motionerna ävensom herr Vennerströms

m. fl. motion nr 399 hava det gemensamt att motionärerna i desamma

upptagit frågan om första kammarens ställning eller sammansättning.

De två förstnämnda motionerna hava dessutom avseende på den kommunala

rösträttsfrågan.

Herr Clason m. fl. liksom herrar Magnusson i Tumhult och Räf

hemställa att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr

290, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville föranstalta

om en allsidig utredning av frågan om den kommunala förvaltningens

lämpligaste organisation och därvid tillämpliga rösträttsnormer

samt den i samband därmed stående frågan om sättet för första kammarens

bildande, allt under former, som säkerställa den kommunala förvaltningens

sunda utveckling och trygga bibehållandet av ett verkligt

tvåkammarsystem.

Herr Vennerström in. fl. föreslå i motionen nr 399, att riksdagen

ville principiellt uttala sig för första kammarens avskaffande och införande

av ett enkammarsystem samt hos Kungl. Maj:t begära ett förslag till de

ändringar i grundlagarna, som för en sådan tankes förverkligande erfordras.

Herr Hildebrand hemställer uti sin motion, att riksdagen — i samband

med eu eventuell framställning om utredning av den kommunala

rösträttsfrågan — måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

rörande ett på klassval byggt förslag till omläggning av första

kammarens sammansättning med beaktande av i motionen angivna allmänna

grunder.

Herr Adelswärd yrkar i sin motion, att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa

en utredning angående de ändringar i grundlagarna, som erfordras

för förändringar i valsättet till första kammaren och beträffande förhållandet

mellan kamrarne m. m. i enlighet med de riktlinjer han i motionen

angivit, och till riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningeD

kan föranleda.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottets yttrande.

Den kommu- Deri till grund för vår kommunalförvaltning liggande principen, att

rättsfrågan. ''uflyt;mdet i kommunala angelägenheter skall avvägas efter den röst
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

A''onstitutiomntalotteU utlutande Nr IS.

13

ägandes beskattning är enligt utskottets uppfattning ohållbar. Det betraktelsesätt

i fråga om det kommunala livet, som den förutsätter —

nämligen att kommunen vore att betrakta som ett slags bolag, vars intressenter

borde äga inflytande i förhållande till sina insatser — överensstämmer

icke med vår tids uppfattning på detta område. Icke heller kan

till stöd för inflytandets gradering efter inkomsten påstås, att med högre

inkomster även skulle följa större insikter, duglighet, vederhäftighet och

rättrådighet i kommunala värv. Till detta principiella . betraktelsesätt,

som i och för sig för utskottet utgör tillräcklig grund att påyrka den

40-gradiga skalans avskaffande, komma emellertid även synpunkter av

mera praktisk art.

Det synes numera icke råda mer än en mening om den otillfredsställande

beskaffenheten av de regler, som genom 1907—1909 års rösträttsreform

fastställdes för den kommunala röstberäkningen. Det torde

knappast från något håll påstås, att den 40-gradiga skalan är ägnad

att rättvist avväga inflytandet i kommunala angelägenheter. Med

rätta har man framför allt uppmärksammat dels den ogynnsamma ställning,

vari dessa rösträttsbestämmelser i stor utsträckning hava försatt

den jordbrukande befolkningen, dels den godtyckliga åtskillnaden mellan

sättet för röstberäkning i stad och på landet. Ensamt dessa omständigheter

borde enligt utskottets mening utgöra en fullgiltig anledning att

icke längre fasthålla vid den hittillsvarande ordningen. Herr Clason och

hans medmotionärer hava i sin motion anfört, att »våra kommuner under

de nu gällande formerna för kommunal självförvaltning genomgått en

kraftig och rik utveckling i olika hänseenden» och att sålunda nuvarande

förhållanden i vårt land på detta område icke visat sig kräva en sådan

förändring, som i den kungliga propositionen föreslagits. Det är emellertid

uppenbart, att allt efter olika utgångspunkter meningarna om det

sätt, varpå kommunerna under nuvarande ordning fyllt sina uppgifter,

måste bliva i hög grad skiljaktiga. .Utskottet anser därför, att dylika

mer eller mindre subjektiva omdömen icke kunna tillmätas någon avgörande

betydelse för frågan om den 40-gradiga skalans avskaffande.

Kungl. Maj:t har i stället för nu gällande ordning föreslagit sådana

bestämmelser, att envar röstande erhåller en röst. Däremot har såväl i den

nyss nämnda motionen som i den av herrar Magnusson i Tum hult och Räf

väckta motionen föreslagits att — med den lika rösträtten såsom utgångspunkt

— införa förstärkt rösträtt för vissa grupper av kommunalt röstberättigade.

Förstärkning i rösträtten borde sålunda enligt herr Clasons

m. fl. motion — i den utsträckning, som vid företagen utredning kunde befinnas

lämpligt — tillerkännas: jordens ägare och brukare, personer som

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottet* utlåtande Nr 18.

eljest intaga »en mera fast och ansvarspliktig ställning till kommunen»,

vilken ställning ansetts kunna eventuellt beräknas inträda vid den skattegräns,

där en medlem av kommunen uppnår full skatteplikt, personer,

som i sin tjänst hava andra, för vilka de äro försäkringspliktiga, personer

med högre ålder.(35 år), familjeförsörjare, personer med något

högre bildning och personer, vilka fullgjort medborgerliga förtroendeuppdrag.

Kumulering av tilläggsröster för personer, som tillhöra mer

än en av dessa kategorier, skulle förekomma; dock angives, att en viss

begränsning för kumuleringen torde kunna bestämmas. Liknande grunder

för röstförstärkning ifrågasättas också i herrar Magnussons och Käfs

motion, där emellertid med särskild styrka framhäves angelägenheten av

att »medlemmarna av den svenska jordbrukareklassen i kommunernas

angelägenheter erhålla så många tilläggsröster, att deras inflytande bliver

tillförsäkrat den vikt, som det för kommunernas egen skull bör hava».

Liksom i det offentliga livet över huvud är det önskvärt, att större

insikter, erfarenhet, mognad och ansvarskänsla också i det kommunala

livet kunna göra sig vederbörligen gällande. Men utskottet bestrider bestämt

möjligheten att på de vägar, som motionärerna anvisat, förverkliga

detta i och för sig berättigade önskemål. Huru än de ifrågasatta bestämmelserna

om röstförstärkning skulle utformas — denna fråga lämnas

av motionärerna i avgörande punkter öppen —, är det uppenbart, att de

icke i och för sig skulle skapa säkerhet för att ledningen av kommunens angelägenheter

kommer att läggas i deras händer, som därtill vore mest kvalificerade.

De egenskaper, som för den kommunala verksamheten äro av

särskilt värde, kunna nämligen icke med någon rätt påstås vara knutna vid

de i rösträttshänseende särskilt gynnade kategorier, som motionärerna uppställt,

och kunna över huvud taget icke tillgodoföras kommunerna genom bestämmelser

av sådan art. Försöket att genom dylika åtgärder trygga ett visst

inflytande åt sådana klasser, inom vilka de för sund kommunal förvaltning

fruktbärande egenskaperna i särskilt hög grad skulle vara för handen, är

enligt utskottets mening i hög grad förfelat. De nuvarande bestämmelser,

som försätta den jordbrukande befolkningen i en mera missgynnad ställning

än den skulle äga, därest rösträtt beräknades efter huvudtal, äro,

såsom utskottet redan framhållit, otillfredsställande. Men lika oriktigt

skulle det enligt utskottets mening vara att, såsom i synnerhet herrar

Magnusson och Räf i sin motion så starkt påyrka, genom särskilda anordningar

i avseende å rösträtten bereda denna befolkning en privilegierad

ställning framför vissa andra klasser. Både mot den nuvarande ordningen

och mot motionärernas förslag kan en och samma invändning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konatitutiomutskottet» utlutande AV 18.

IT.

riktas: den ena klassen får icke i kommunalt hänseende gynnas på den

andras bekostnad.

För en demokratisk uppfattning måste personlighetsprincipen alltid

utgöra utgångspunkten för rättigheter i och inflytande på samhällets angelägenheter.

Denna princip, som för utskottet innebär ett rättfärdighetskrav,

vilar icke på den föreställningen, som herr Clason och hans medmotionärer

i sin motion påbörda dess anhängare, »att varje myndig

människa skulle äga lika insikt och duglighet att med klarsynthet bedöma

kommunala frågor och lika förmåga att vid deras handläggning blott

låta leda sig av erfarenhet och objektivitet». Utan att vilja »förbise eller

söka utsudda denna åtskillnad mellan större och mindre duglighet, insikt,

erfarenhet, mognad, samhörighetskänsla och intresse för kommunen o. s. v.»

hävdar utskottet bestämt den meningen, att det icke låter sig göra att

genom lagbestämmelser ernå vad man i detta hänseende vill vinna. Lika

väl som samhällets politiskt röstberättigade medborgare formellt sett hava

lika stort inflytande, medan det däremot åt andra faktorer än lagstiftningen

överlåtes att ur den stora massan av likaberättigade väljare föra

fram den större kapaciteten till faktiskt större inflytande, bör på det

kommunala området det större inflytande, vilket givetvis där liksom annorstädes

bör tillkomma de bäst kvalificerade, icke fotas på konstlade

anordningar, som i sin tillämping måste bliva mer eller mindre godtyckliga,

utan allenast på den personliga överlägsenhetens förmåga att

utan dylika hjälpmedel göra sig gällande och vinna förtroende.

Häremot strider icke att genom vissa bestämmelser för utövningen

av de kommunala rättigheterna söka skapa vissa betingelser för att

trygga eu sund och besinningstid] verksamhet på nyssnämnda område.

Kungl. Maj:t har också i likhet med de sakkunniga, på vilkas förslag

den kungliga propositionen är grundad, ansett att i samband med

den lika rösträtten borde införas vissa i och för sig önskvärda och även

förut påyrkade ändringar i kommunalförfattningarna, ägnade att i något

högre grad än enligt nu gällande bestämmelser är fallet, trygga eu

sorgfällig omprövning av förekommande ärenden samt förebygga förhastade

beslut. Likaså har det ansetts lämpligt, att vissa åtgärder vidtagas

för att inom särskilt skattetyngda kommuner förebygga ytterligare

stegring i skattetrycket. Mot vad Kungl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit

har utskottet intet att erinra. Men då enligt utskottets mening det

icke med fog kan antagas, att den kommunala röstskalans avskaffande

skulle framkalla någon orättvis eller äventyrlig kommunalpolitik, synes

därutöver icke heller någon mera väsentlig omläggning av det kommunala

livets former vara ur nu angiven synpunkt erforderlig. Gent
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

För staka mmarfrågan.

16 Konstitutionsutskottets utlutande Nr 18.

emot den i herr Clasons m. fl. motion uttalade meningen, att frågan om

kontroll över kommunernas beslut vore förtjänt att tagas under omprövning,

vill utskottet uttala sin bestämda anslutning till vad som i den

kungliga propositionen anförts därom, att den kommunala självstyrelsen

icke bör kringskäras. Vad beträffar de övriga spörsmål på den kommunala

förvaltningens område, vilka i motionen omnämnas såsom —

utöver vad Kungi. Maj:t föreslagit — förtjänta att tagas under övervägande

i samband med frågan om ändring i bestämmelserna om kommunal

rösträtt, så lämnar motionen ingen upplysning om vilka åtgärder

i sådan riktning, som motionärerna anse erforderliga, för den händelse

lika kommunal rösträtt nu skulle genomföras. Nämnda spörsmål stå icke

heller — om än i och för sig värda att tagas under övervägande —

i ett sådant sammanhang med rösträttsbestämmelserna, att man i avvaktan

på deras lösning — som tvivelsutan skulle kräva avsevärd tid —

skulle behöva uppskjuta den akt av rättvisa, som den lika rösträttens införande

skulle innebära. Förslaget att hänskjuta såväl rösträttsfrågan

som övriga på dagordningen stående kommunala frågor till en utredning

omfattande »den kommunala förvaltningens lämpligaste organisation» över

huvud taget kan utskottet således icke förorda.

Mot Kungi. Maj:ts förslag hava även ur den synpunkten invändningar

gjorts, att det genom sina konsekvenser med avseende på första

kammarens sammansättning skulle borttaga den väsentliga karaktärsskillnaden

mellan kamrarna och därigenom rubba det bestående tvåkammarsystemets

grundvalar. Utskottet kan icke erkänna det berättigade i denna

uppfattning.

Tvåkammarsystemet har även i ett demokratiskt statsskick en viktig

uppgift att fylla såsom en garanti för en mera grundlig och allsidig

behandling av förekommande frågor och mot mindre väl överlagda och

av eu mera tillfällig stämning föranledda beslut. För att första kammaren

skall kunna fylla sin uppgift i ett dylikt system bör en viss karaktärsskillnad

bestå mellan kamrarna så att första kammaren kan göra

sig gällande såsom eu representation för en mera stadigvarande folkmening

i motsats till de mera växlande, som finna uttryck i andra

kammaren. Men denna karaktärsskillnad bör icke åstadkommas på ett

sådant sätt, att första kammaren bliver en representation företrädesvis

för andra folkelement än dem, som äro representerade i andra kammaren,

utan allenast genom sådana stadganden i fråga om kammarens bildande

(valsätt, funktionstid o. s. v.), som, med kamrarnas ursprungslikhet

såsom utgångspunkt, äro ägnade att åt den första giva den specifika karaktär,

vilken, enligt vad ovan anförts, bör tillkomma den. Båda kam
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 18.

17

rama böra sålunda giva ett fnllgiltigt uttryck för folkviljan, men för

olika sidor av densamma. Såsom i den kungliga propositionen visats,

var en dylik uppfattning bestämmande också för dem, som skapade vår

nu gällande riksdagsordning. Det kan således icke med fog påstås, att

den kungl. propositionen, för vilken denna uppfattning ligger till grund,

skulle stå i strid med vårt tvåkammarsystems principer eller med principen

för ett verkligt tvåkammarsystem över huvud taget.

Såsom följd av det nu anförda har utskottet icke kunnat tillstyrka

den motion av herr Vennerström m. fl., vari hemställes att riksdagen ville

principiellt uttala sig för första kammarens avskaffande och införande av

ett enkammarsystem samt hos Kungl. Maj:t begära ett förslag till de ändringar

i grundlagarna, som för en sådan tankes förverkligande erfordras.

Men utskottet kan icke heller ansluta sig till de synpunkter i förstakammarfrågan,

som uttalas dels i herr Clasons in. fl. samt herrar Magnussons

och Käfs motioner, dels i herr Hildebrands motion. Enligt förstnämnda

motion skulle första kammaren alltjämt till större delen väljas

av landsting och stadsfullmäktige, sammansatta med tillämpning av de i

motionen ifrågasatta nya grunder för röstberäkning, som i det föregående

omnämnts. Herr Hildebrand åter föreslår en utredning i syfte att första

kammaren måtte byggas på klassvalens grund. Båda dessa förslag strida

mot de principer, vilka enligt utskottets ovan uttalade mening böra

vara ledande för förstakammarfrågans lösning. De äro nämligen —

oavsett vad som i övrigt kan invändas mot dem — ägnade att inom

första kammaren tillförsäkra ett övervägande inflytande åt vissa samhällsklasser.

Yad särskilt angår herr Hildebrands förslag, vill utskottet hava

såsom sin mening uttalat, att klassprincipen såsom grundval för folkrepresentationen

är fullständigt oförenlig med den moderna tidens samhällsuppfattning

och fördenskull omöjligen kan läggas till grund för

första kammarens sammansättning. Båda förslagen äro också ägnade att

befästa det starka motsatsförhållande mellan kamrarna, som, från början

icke avsett, visat sig utgöra ett allvarligt hinder för ett förtroendefullt

och fruktbärande samarbete mellan dem och som det därför, ur synpunkten

av vårt statsskicks sunda utveckling, är av vikt att snarast

möjligt undanröja.

Mot herr Adelswärds program för förstakammarfrågans lösning, som —

i vad avser kammarens sammansättning — utgår från samma principiella

utgångspunkter som utskottet för sin del givit sin anslutning, äga de ovan

gjorda anmärkningarna ingen tillämplighet. Det innebär i detta hänseende

förstakammarvalens överflyttande från landsting och stadsfullmäktige till

särskilda elektorsförsamlingar, utsedda efter lika rösträtt med ett visst ål
Bihang

till Riksdagens ''protokoll 1018. 5 sand. 16 käft. (Nr 18.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

dersstreck. Utskottet har emellertid icke funnit sig övertygat om lämpligheten

att frångå grundsatsen om första kammarens uppbyggande på de

kommunala korporationernas grund. Det torde icke kunna bestridas, att

denna anordning medfört vissa fördelar i fråga om kammarens rekrytering.

Det kan å andra sidan icke förväntas, att förstakammarvalens överflyttande

från landsting och stadsfullmäktige ur det kommunala arbetets

synpunkt skulle medföra någon vinning. Särskilt peka erfarenheterna

såväl från främmande länder som från stadsfullmäktigevalen i de städer,

vilkas stadsfullmäktige ej hava att utse riksdagsmän, i den riktningen,

att de politiska synpunkterna skulle komma att vid de nu ifrågavarande

korporationernas tillsättning spela i det stora hela samma roll, även om

dessa befriades från sin speciellt politiska uppgift. Ett annat uppslag i

herr Adelswärds motion torde i detta sammanhang höra omnämnas. I

syfte att lossa på det »frivilliga bostadsband, som de nuvarande valkorporationerna

i så stor utsträckning ålägga sig» antyder han, att en

viss del av kammaren lämpligen kunde utses genom ett för hela riket

gemensamt valkollegium, bestående av de olika länens elektorsförsamlingar,

verkande såsom en enhetlig valkorporation. Samma tanke har i

andra former kommit till uttryck såväl i herr Clasons som i herr Hildebrands

motion. Med någon modifikation —• exempelvis så att kammaren

själv finge genom proportionella val utse en viss del, förslagsvis en femtedel,

av sina ledamöter — skulle den enligt utskottets mening vara värd

att tagas under övervägande. Därigenom skulle utan någon rubbning

av själva den demokratiska grundvalen för kammarens sammansättning,

allenast genom dubbelt medelbara val, en möjlighet vara beredd

att tillföra kammaren för dess arbete värdefulla krafter, vilka såsom icke

nog kända inom de lokala valkorporationerna eljest till äventyrs icke skulle

bliva tillgodogjorda för representationen. —- Vid sidan av frågan om

första kammarens sammansättning har herr Adelswärd även ifrågasatt

åtgärder i syfte att underlätta samarbetet mellan kamrarna samt

förebygga uppslitande meningsstrider och ihållande konflikter: den gemensamma

voteringen skulle under vissa förutsättningar tillämpas, utom

i de fall som nu gällande riksdagsordning förutsätter, jämväl beträffande

lagstiftningsfrågor, som ej vore grundlagsfrågor. Utskottet hyser den

övertygelsen, att den demokratisering av första kammaren, som utskottet

i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker, är av beskaffenhet att

i väsentlig mån undanröja de olägenheter av nu nämnd art, som i herr

Adelswärds motion beröras, varför prövning av åtgärder i den av honom

föreslagna riktningen lämpligen bör uppskjutas, tills erfarenhet vunnits

om den nu föreslagna reformens verkningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Komtitutionautskottets utlåtande Nr 18.

19

Sedan utskottet nu angivit sin principiella ståndpunkt dels till

den kommunala rösträttsfrågan, dels till förstakammarfrågan, och i dessa

båda hänseenden uttalat sin fulla anslutning till den kungliga propositionen,

återstår det att i enskildheterna något beröra dels nämnda

proposition, dels de motioner som väckts om ändringar i särskilda delar

av denna.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar för det första upphävande av kommunal

rösträtt för omyndiga samt bolag och andra juridiska personer. Endast så till

vida skulle undantag från den personliga rösträtten ske, att dels kommunal

rösträtt alltjämt skulle tillkomma oskiftat dödsbo med myndig delägare

— med rätt, därest i boet flera myndiga delägare funnes, för dessa att

utse ett ombud att för boet föra talan —, dels särskilda bestämmelser å

landet skulle gälla beträffande ärenden, som endast angå i mantal satt jord.

Herrar Olsson, Hansson och Möller hava i detta förslag påyrkat den

modifikationen, att varje myndig delägare i oskiftat dödsbo skulle äga en

röst, varemot herr Vennerström in. fl. yrkat, att rösträtt för dödsbo helt och

hållet måtte avskaffas. Utskottet uppskattar de principiella betänkligheter,

som föranlett ändringsförslagen, men anser å andra sidan, att dessa

skulle medföra vissa praktiska oegentligheter, vilka — i betraktande av

frågans relativt underordnade betydelse — för utskottet blivit avgörande.

Utskottet har således i denna del anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Då detta förslag i nu vidrörda frågor i övrigt står i full överensstämmelse

med den ståndpunkt, som utskottet tidigare vid flera tillfällen

hävdat, får utskottet i dessa delar tillstyrka bifall till detsamma.

Beträffande det andra av de i den kungliga propositionen framställda

förslagen, nämligen om begränsning av rätten att deltaga i landsting mannaval

till den kommun, inom vilken röstägaren är mantalsskriven, får utskottet,

under hänvisning till sina uttalanden i ämnet vid föregående tillfällen,

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

Såsom tredje avdelning i den kungliga propositionen upptages den

lika rösträtten för alla till kommunen skattskyldiga män och kvinnor. Sin

principiella anslutning till detta förslag har utskottet redan i det föregående

uttalat. Mot den utformning, som förslaget i propositionen fått,

har utskottet icke heller något att invända. Vad angår det av herr Vennerström

in. fl. väckta förslaget, att rösträtt skulle tillerkännas även sådana

personer, som ej vore till kommunen skattskyldiga, finner utskottet, utan

att ingå på en prövning av frågan ur principiell synpunkt, sig böra

framhålla, att detta yrkande för närvarande saknar aktualitet. Ej heller

anser utskottet giltiga skäl förebragta för samme motionärs yrkande att

inskränka rösträtten till att under alla förhållanden (och ej, såsom Kungl.

Företag ont

ändringar i

kommunal

för/attnin

gärna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.

Maj:t föreslagit, endast vid landstingsmannaval) gälla blott inom mantalsskrivningskommunen.

Kung!. Maj:ts proposition innehåller för det fjärde förslag om en sådan

begränsning i det kommunala ntskyldsstreckel, att oguldna kommunalutskvlder

skulle diskvalificex''a endast om de förfallit till betalning under

de tre sistförfluten kalenderåren. Förslaget synes utskottet i detta hänseende

väl motsvara de önskemål i frågan, varåt riksdagen i en 1917 avlåten

skrivelse till Kung!. Maj:t gav uttryck, och bör för den skull enligt

utskottets mening godkännas. Yad särskilt vidkommer det i den kungliga

propositionen förekommande stadgandet, att för efterskänkande av

utskylder skall erfordras två tredjedelars majoritet, kan utskottet icke

undgå att — i olikhet med herr Sterne i den av honom väckta motionen

— finna detsamma motiverat. Det av herr Yennerström m. fl. framförda

yrkandet om det kommunala utskyldsstreckets fullständiga avskaffande

har icke synts utskottet böra upptagas till prövning, förrän den

pågående utredningen om de för den politiska rösträtten gällande strecken

— däribland även utskyldsstrecket — slutförts.

Slutligen och för det femte har Kungl. Maj:t, såsom i det föregående

omnämnts, föreslagit vissa garantier i samband med den kommunala

röstråttsreformen. Sålunda föreslås, att för beslut om införande av fullmäktigsystem

i landskommuner med över 1,000 invånare allenast enkel

majoritet skall erfordras. I fråga om beredningen av de ärenden, som

skola företagas till avgörande å kommunalstämma, ingå i propositionen

förslag därom att beredning av samtliga ärenden skall äga rum, med

undantag dock för val samt de ärenden, som fordra skyndsam handläggning

och icke avse utgift eller avhändande av någon kommunens egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet. Vidare föreslås, att

kommunalnämnd, kyrko- och skolråd, gemensamt kyrko- och skolråd,

drätselkammare, som utses å allmän rådstuga, ävensom två eller flera å

primärstämma för särskild beredning utsedda personer skola, där så påfordras,

tillsättas genom proportionellt val. Kuagl. Maj:t har vidare föreslagit

utsträckning i vissa avseenden av kravet på kvalificerad majoritet

för utgifter i sådana kommuner, där skattetrycket nått en viss höjd.

Slutligen ingå i den kungliga propositionen även bestämmelser om möjlighet

för eu minoritet, minst en tredjedel av de närvarande, att få behandlingen

av ett å stämman förekommande ärende uppskjutet till annan

dag, om stämmas kungörande på mera effektivt sätt än enligt nuvarande

ordning samt om fakultativ sluten omröstning.

Utskottet har icke ansett tillräckliga skäl föreligga att frångå vad

Kungl. Maj:t i dessa hänseenden föreslagit. Ehuru livligt intresserat för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

21

kommunalfullmäktigeinstitutionens utveckling, finner utskottet det icke för

närvarande vara med hänsyn till rådande vanor och åskådningssätt tillrådligt

att i detta avseende gå längre än den kungliga propositionen och

anser sig därför böra avstyrka herr Sternes i ämnet väckta motion. Icke

heller har utskottet — med hänsyn till den särskilda ställning, som kommunalnämnden

intager i den kommunala förvaltningen — ansett sig böra

biträda samme motionärs förslag därom, att ärende, som blivit föremål

för särskild beredning, ej skulle hänskjutas till yttrande jämväl av kommunalnämnden.

De av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna om kvalificerad

majoritet har utskottet ansett sig kunna godtaga; de av herrar

Vennerstöm in. fl. och Sterne framställda yrkandena om avslag å desamma

hava sålunda ej kunnat av utskottet tillstyrkas. Yad slutligen

angår det av herr Sandler framställda förslaget om införande i kyrkostämmoförordningen

av sådana bestämmelser angående stämmas kungörande,

att desamma komme att överensstämma med de för kommunalstämma

gällande, har ett av de i motionens motivering uppställda

önskemålen redan tillgodosetts genom en 1916 vidtagen ändring i kyrkostämmoförordningen.

Vad åter angår det andra önskemålet, nämligen

om likformighet i avseende å tiden för stämmors kungörande å landet,

kan detsamma icke tillgodoses utan att därmed skiljaktighet i detta hänseende

skulle komma att införas mellan kyrkostämma i stad och stadsfullmäktige,

varjämte det visat sig, att den kortare tid, som är stadgad

i avseende å kyrkostämma, icke medfört någon olägenhet. Med hänsyn

härtill har utskottet funnit sig böra avstyrka även herr Sandlers

motion.

Endast i ett hänseende vill utskottet tillstyrka ändring i Kungl.

Maj:ts förslag. På förslag av enskilda motionärer har andra kammaren

vid åtskilliga tillfällen, tidigast 1911 och senast 1917, beslutat sådan

ändring i landstingsförordningen, att valbarhet till landsting dels skulle

utsträckas även till kvinnor, dels icke göras beroende av att vara röstberättigad

inom valkretsen. Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig allenast

i sistnämnda hänseende till andra kammarens vid nyssnämnda tillfällen

uttalade mening. Det har emellertid synts utskottet lämpligt att även

frågan om kvinnas valbarhet i detta sammanhang upptages till behandling;

utskottet får därför föreslå en sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag,

att § 10 landstingsförordningen bringas till överensstämmelse med berörda

beslut av andra kammaren.

De ändringar i kommunalförfattningarna, som utskottet i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 262 beslutat tillstyrka och varom utskottet

kommer att i särskilt utlåtande yttra sig, hava icke ansetts böra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

föranleda omformuleringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilket avfattats utan

hänsyn till de i nämnda proposition framlagda förslagen.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

l:o) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition måtte för sin del antaga följande:

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1882.

Härigenom föi’ordnas, att §§ 8—11, 14, 16—19, 21, 27, 29, 30,

32, 36, 38, 40, 42 och 48 i förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 8,

Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut

tillkommer, med inskränkning, varom stadgas i § 9, svensk undersåte

från och med kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått

tjuguett års ålder, därest han

a) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

b) icke häftar för oguldna kommunalutskylder, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförfluten kalenderåren,

c) icke är omyndig förklarad, och

d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ådömd straffpåföljd.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Ku ngt. Maj:ts och utskottets förslag:)

23

§ 9.

För fastighet, som innehaves av landbo eller arrendator, röstar innehavaren.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare, må de

utse ett ombud att å kommunalstämma för boet talan föra.

För näring —--må ej röstas.

§ 10.

Mom. 1. I överläggningar och beslut, som angå ärenden, gemensamma

för hela kommunen, deltaga saintlige i kommunen röstberättigade.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, tillkommer talan

och rösträtt allenast dem, som sådan jord innehava.

I ärende, som nu sägs, tillkommer talan och rösträtt jämväl omyndig,

bolag och oskiftat dödsbo. För omyndig röstar förmyndaren eller,

där flera äro förmyndare, den som dessa bland sig utse; för samfälld

egendom må ej mer än en person talan föra; för oskiftat bo må delägarna

i boet ombud utse.

§ 11.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. Där för deltagande — — — bestämda grunden.

§ 14.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden

granskad, skall kommunalnämnden med ledning därav

och enligt bifogade formulär litt. A. upprätta en längd, upptagande

kommunens samtliga röstägande medlemmar och särskilt angivande, dels

vilka som icke äro i kommunen mantalsskrivna, dels ock vilka som under

kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för dels i kommunen

mantalsskrivna röstberättigade, dels övriga röstberättigade. Anteckning

i denna längd rörande hinder för rösträtt må ske endast genom angivande

av den del av § 8, däri hindret beröres.

Äro i kommun---hos kommunalnämnden förvaras.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Huru denna längd---komma under prövning.

Missnöje med kommunalstämmans —--vid kommunalstäm
man

företedda.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma — — — dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som — — — erläggande av bidrag därtill.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å

plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet

bestämmer.

Tillkännagivande om tid — — — deltagandes röster annorlunda

beslutar —--. Har vid fattandet av---deltagandes röster,

skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.

Tillkännagivandet skall — — — å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma — — — nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall — — — före stämman.

Den omständigheten — — — för stämmans hållande.

§ 17-

Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — — — —

för dessa stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december — — — — — — —

sön- eller helgdag.

Angående kommunalstämma — — — särskilt stadgat.

Den, vilken — — — sagda förvaltning.

Mom. 2. Kommunalstämma hålles även när Konungens befallningshavande

eller kommunalnämnden det äskar, eller då ordföranden sådant

nödigt finner. Enskild man, som till talan i kommunalstämma berättigad

är, ävensom vederbörande kronobetjänt, äger ock kommunalstämmas

sammankallande för uppgivet ärende begära. Varder denna begäran av

ordföranden avslagen, meddelar han, om så äskas, sitt beslut skriftligen,

med skälen därtill; och äger sökanden att däröver klagan föra inom den

tid och på den ort, som för besvärs anförande i § 75 stadgas.

§ 18.

De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

25

(Kungl. Maj ds och utskottets förslag:)

kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.

Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående

beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Innan ärende, som beretts annorledes än genom kommunalnämnd,

företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden

lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

““ S 19.

Mom. 1. Kan ärende, som av kommunalstämma handlägges, å

den utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmans fortsättande.

Mom. 2. Då jämlikt § 18 eller § 40 mom. 2 val sker proportionellt,

äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdrägt eller

av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats,

och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens

fortsättande och avslutande. I sådant fall skola vid stämman

utses minst två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta

valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna

förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill

samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 5 saml. 16 käft. (Nr 18.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 16 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats —--eller nej be
svaras.

Ordföranden tillkännagifver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla

rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun,

där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete

överstiger 9 kronor;

d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

2:o) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18. 27

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder;

h) överlåtande som i § 27 sägs av kommuns beslutanderätt åt

fullmäktige, därest kommunens invånarantal icke överstiger 1,000,

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder

till kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å

kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 27.

Vill kommunen åt fullmäktige — — — vara tillåtet.

Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen

anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förr

än fem år efter beslutets fattande.

Om den röstövervikt, vilken erfordras till beslut om införande av

fullmäktige i kommuner, vilkas invånarantal icke överstiger 1,000, stadgas

i § 21 mom. 2 h).

§ 29.

Mom. 1. För val---inom valkrets.

Mom. 2. Är kommun delad — — — valdistrikt för kommunalfullmäktigval.

Mom. 3. Äro i kommun---kommunalnämnden bestämmer.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må---själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel---vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla

ogilla.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige — — — valdistriktet,

röstlängd.

I fråga om — — — sådan anmärkning.

b) Ej må — — — inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga — — — kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han — — —

tillsett, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan —--därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll i — — — skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande — — — valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande--— avse själva fullmäktig
valet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn — — — första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —

högsta rösttalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

2t*

(Kungl. 1Iaj:ts och utskottets förslag:)

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån —--motsvarande tillämpning.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal---skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet---de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig — — — tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel

gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de

förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall---blivit vald.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges sammanträde första gången

efter fattande av beslut, varom i § 27 förmäles, skall utfärdas av stämmans

ordförande, därefter av fullmäktiges ordförande eller, i händelse

av hans förhinder, av vice ordföranden. Kungörelsen skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet

och uppläsas minst åtta dagar---ånyo uppläsas.

För ärende —--bidrag därtill.

Besluta fullmäktige — — — föranstalta därom.

Skriftlig kallelse---honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej — — — av dem äro tillstädes.

Är till följd av stadgandena i § 17 mom. 1 samt i mom. 4 här nedan

tillstädesvarande fullmäktig hindrad---för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot — — — inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges —--i besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola---hållas.

Vid omröstning —--sker öppet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

30

(Kungl. Majds och utskottets förslag:)

Till beslut i sådana uti § 21 mom. 2 a), b), c), d), e), f) och g)

angivna frågor---fullmäktiges beslut.

I övrigt gäller — — — stadgat är.

§ 38.

Kommunalnämnden tillhör att:

ombesörja verkställigheten — —. — kommunens övriga inkomster;

verkställa beredning, varom i § 18 förmäles, av ärenden, som skola

förekomma till behandling å kommunalstämma;

avgiva infordrade betänkanden---socknenämnds handlägg
ning

överlämnat.

§ 40.

Mom 1. Kommunalstämman utser, med hänsikt till kommunens

vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall

vara sammansatt; dock må detta antal icke vara under fem eller över elva.

Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal suppleanter.

Mom. 2. Val av ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd

sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, • därest sådant äskas

av minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter valet

avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal personer

att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 42.

I avseende — — — stadgat är.

Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas som suppleanternas

tjänstgöringstid gäller vad i § 28 mom. 2 är stadgat i avseende å kommunalfullmäktige.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval; och

bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum

å ordinarie kommunalstämma i december. Den sålunda valde tjänstgör

under den tid, som för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot,

som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär litt. A.

Röstlängd för N. N. socken,

Nummer i

Den röstberättigades

Mantalsskriven

debiterings-

och

inom

kommunen.

utom

kommunen.

Anmärkningar. *)

uppbörds-

längden.

namn och yrke eller titel.

bostad.

1

Karlfelt, N., major.......

Glittringe

1

_

2

Sven Persson, arrendator ....

Lugn ds

1

—

Konkurs.

3

Anders Svensson, hemmansägare .

Berga

1

—

Röstberättigad fr. o. m. 19...

4

Petter Krautz, skomakare ....

Österby, Holms kom.

—

1

Ej rösträtt § 8 d).

5

Berg, N., krouoarrendator ....

Mora kungsladugård

1

—

—

o. s. v. i den ordning, som i debiterings- och npp-

—

—

—

bördslängdcn är följd.

—

—

Summa

4

1

N. N. den......... ........19......

Pä kommunalnämndens vägnar

N. N.

Ordförande.

Justerad å kommunalstämma den ................19...

N. N.

Stämmans ordförande.

Ånyo justerad å kommunalstämma den .................

N. N.

Stämmans ordförande.

19

3

I

o

o

ce

O

C:

Ce

a
-

*) T denna kolumn göros bl. a. anteckning om dem, för vilka rösträtt pä rond av uppnådd myndighetsålder inträder från

och med året näst efter det, varunder röstlängden upprättats.

KonstitutionsuUkottetn utlåtande Nr 18.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör

stället inträda.

§ 48.

Kommunalnämnden må ärende ej handlägga, där icke mer än

hälften av ledamöternas hela antal tillstädes är.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1918; dock skall vad i §

18 första stycket och § 36 mom. 4 enligt deras nya lydelse är stadgat

gälla först från och med den 1 januari 1919.

Röstlängd, som upprättas år 1918, skall uppläggas enligt de nya

bestämmelserna.

I kommun, där val av kommunal- eller municipalfullmäktige skall

ske innevarande år, skall stämma för justering av nämnda röstlängd hållas

i november; och varde därefter den röstlängd vid valet av fullmäktige

tillämpad ändå att det förrättas före den 1 december 1918,

Förslag

till

Lag
om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommnnalstyrelse i stad

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7, 9—11, 13, 16—18, 24, 25, 28, 41

och 56 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 7.

Mom 1. Uti stad — — — åt stadsfullmäktige.

Mom. 2. I stad —--beslutanderätt överlåta.

Beslut, som nu är sagt, skall hos Konungens befallningshavande

ofördröjligen anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke

väckas förrän fem år efter beslutets fattande.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kun f/l. Maj:ts och utskottets förslag:)

33

§ 9.

futtighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och

beslut i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets

grundlagar eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar

förbehållna, tillkommer, med inskränkning, varom stadgas i § 10,

svensk undersåte från och med kalenderåret näst efter det, varunder han

uppnått tjuguett års ålder, därest han

a) är medlem av kommunen samt enligt § 57 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

b) icke häftar för oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförfluten kalenderåren,

c) icke är omyndig förklarad, och

d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ådömd straffpåföljd.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 10.

För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare finnes, utövas

rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare, må de

utse ett ombud att vid allmän rådstuga för boet talan föra.

För näring — — — må ej röstas.

§ 11.

Varje röstberättigad äger en röst.

§ 13.

Sedan taxeringslängden för allmänna bevillningen blivit av prövningsnämnden

granskad, skall magistraten med ledning därav upprätta

en längd, upptagande stadens samtliga röstägande medlemmar och särskilt

angivande, dels vilka som icke äro i staden mantalsskrivna, dels

ock vilka som under kalenderåret uppnå myndig ålder, jämte summa för

dels i staden mantalsskrivna röstberättigade, dels övriga röstberättigade.

Anteckning i denna röstlängd rörande hinder för rösträtt må ske endast

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 höft. (Nr 18.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

{Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

genom angivande av den del av § 9, däri hindret beröres. Förrän röstlängden

tillämpas, skall den för varje gång vara minst åtta dagar å kungjort

ställe till granskning framlagd.

Innan något ärende — — — komma under prövning.

Missnöje med magistratens---inför magistraten företedda.

§ 16.

Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än

det blivit vederbörligen berett av magistraten eller stadens drätselkammare

eller annan av allmän rådstuga tillsatt styrelse, dit detsamma efter

ärendets beskaffenhet hör, eller av särskilt för sådan beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer utses för beredning, varom ovan förmäles,

sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer, valet

avser, ökat med 1.

§ 17.

Mom. 1. Kan ärende, som vid allmän rådstuga bandlägges, å den

utsatta dagen icke till slut bringas, skall rådstugan fortsättas å annan

dag och, därest rådstugan så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har magistraten att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för rådstugans fortsättande.

Mom 2. Om vid ärendes behandling å rådstuga begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som

magistraten har att med iakttagande av de i § 15 givna föreskrifter

kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 18.

Mom 1. För varje fråga — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

35

(Kung!. Maj:ts och utskottets förslag:)

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta

kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger

10 kronor;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete,

2:o) mer än 15 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete,

3:o) mer än 10 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder

till staden vare sig de beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige

eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet tillhandahållas valmännen---valurnan

är tom.

Valmännen äga---kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, ----att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan---därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll — — — röstningen avslutad.

§ 25.

För rösternas sammanräknande---avse själva fullmäktig
valet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn — — — första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —

högsta rösttalet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Koimtitution.HutskoUet.-i

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

37

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal----—

samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den män — — — motsvarande tillämpning.

Mom. 1. Hava vid valet -— — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig---tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut

ej valda, vilkens namn står främst på sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.

För varje fråga — — — —- eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver — — — en röst.

Till beslut i de uti § 18 mom. 2 angivna fall erfordras två tredjedelar

av de i omröstningen deltagandes röster.

I övriga frågor bestämmes, där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla--— lika antal

röster.

Vad i § 17 mom. 2 samt § 18 mom. 3, 4 och o är för allmänna

rådstugan stadgat---å stadsfullmäktige.

Ledamöterna i drätselkammaren — — — av allmänna rådstugan.

Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt

på sätt — — — ökat med 1.

§ 28.

41.

§ 56.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Denna lag träder i kraft den 1 december 1918; dock skall vad i

§ 16 första stycket och § 41 tredje stycket enligt deras nya lydelse är

stadgat gälla först från och med den 1 januari 1919.

Röstlängd, som upprättas år 1918, skall uppläggas enligt de nya

bestämmelserna.

Förslag

till

Lag
bro

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7—11, 14 och 23 i förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ 7.

Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer, med inskränkning,

varom stadgas i § 8 mom. 1, svensk undersåte från och med

kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått tjuguett års ålder,

därest han

a) är medlem av kommunen samt enligt § 40 förbunden att till

densamma erlägga skatt,

b) icke häftar för oguldna stadsutskylder, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförflutna kalenderåren,

c) icke är omyndig förklarad, och

d) icke är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av honom

ådömd straffpåföljd.

Enahanda rättighet tillkommer oskiftat dödsbo, däri myndig delägare

finnes.

§ 8.

Mom. 1. För oskiftat dödsbo, däri allenast en myndig delägare

finnes, utövas rösträtten av denne. Äro i boet flera myndiga delägare,

må de utse ett ombud att vid valet för boet rösträtt utöva.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

39

För näring eller — — — må ej röstas.

Mom. 2. Röstägande är berättigad---vittnens underskrift

bestyrkt.

§ 9.

Varje röstberättigad äger en röst.

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel---vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla

ogilla.

Mom. 2. Valförrättning får ej---inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga — — — kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han---till
sett,

att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan---därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll — — — röstningen avslutad.

§ 11.

För rösternas sammanräknande---själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottet$ utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn —--första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där ieke —--i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv

röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en tredjedels

röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels

röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — — högsta

rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal — — — samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.

§ 14.

Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig---tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut

ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit---inläggas under försegling.

Mom. 3, Finnes i fall---blivit vald.

§ 23.

Mom. 1. För varje fråga---eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter —--stadsfullmäktig en

röst.

Där ej —--lika antal röster.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom--— stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj ds och utskottets förslag:)

41

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 4. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919; dock skall vad i §

23 mom. 2 och 3 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla först från och

med den 1 april 1919.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 6, 7, 12, 13, 15, 23 och 35 i förordningen

om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 6.

Vid omröstning följes, på landet, vad för kommunalstämma och,

i stad, vad för allmän rådstuga stadgat är i avseende på rösträtt samt

dess utövning och överlåtande på annan person.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

De för kommunerna--— till granskning framlagd.

Innan något ärende--— komma under prövning.

Missnöje med kyrkostämmans — — — vid kyrkostämman företedda.

§ 7.

Där stads- och landsförsamlingar--— varefter de för varje

mening avgivna rösterna sammanräknas.

Vad sålunda är stadgat---med varandra förenade.

§ 12.

Kallelse till kyrkostämma —--må sökas.

Har domkapitlet —--kallelsen utfärda.

Kungörelsen uppläses — — — ånyo uppläsas.

För ärende---sådan stämma fattas.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å

plats eller platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet

bestämmer.

Tillkännagivande om tid--— jämväl i denna tidning.

Tillkännagivandet skall---å kyrkostämman förekomma.

På kyrkostämma ankommande — — — nästföljande kalenderår,

Ordföranden skall —--före stämman.

Den omständigheten — — — för stämmans hållande.

§ 13.

Mom. 1. De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas,

skola förut vara vederbörligen beredda — — — lämpligt eller nödigt.

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.

Lag samma vare, där ‘ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

43

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Mom. 2. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den

utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så beslutar, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmas fortsättande.

Mom. 3. Då jämlikt mom. 1 eller § 23 val sker proportionellt, äger

ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt

därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 4. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 12 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov som nu är sagt må ej ske i fråga om val eller iber än

en gång i något ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i

vanlig ordning.

§ is. m

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats--— nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut,

som ordföranden biträder.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag i)

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;

b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

e) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i församling på

landet, där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete överstiger 9 kronor, i stadsförsamling, där högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger 10 kronor,

samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag

i församling på landet,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor

men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 12

kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 15

kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

i stadsför samling,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

2) mer än 15 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

3:o) mer än 10 ^ i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

samt i förenade stads- och landsförsamlingar,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 Z, därest högsta kommunalskatten i någon av för
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

45

{Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

samlingarna överstiger 13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 /, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder till

kommunen, vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 23.

Kyrkoherden, eller den — — — i kyrkorådet ordförande.

I skolrådet — — — vara ordförande.

I den---i stämman tillstädes.

Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor.

Till ledamöter — — — män eller kvinnor.

Yäljes kvinna — — — avsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer —--en vice ordförande.

I såväl kyrkorådet — — — icke understiga fem.

Ledamöterna — — — vunnit tillämpning.

Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma för en tid av fyra år.

Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där

församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende

å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot

är stadgat.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall

ske proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat, därest sådant

äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,

om samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de

närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;

och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne

återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

§ 35.

De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt

om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav

— — — av kyrkostämma beslutas.

I fråga — — — icke ändring.

Angående den lindring--— är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1918.

Den tredje ordinarie kyrkostämman för år 1918 må ej hållas före

den 1 december.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

47

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1803.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 5, 11, 13, 16 och 25 i förordningen

om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november

1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Rättighet att deltaga — — — för oguldna utskylder till församlingen,

vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren.

Den, som — — — församlings kyrkostämma.

§ 5.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. De röstberättigade skola införas i behörig röstlängd, som

överståthållarämbetet för varje år från uppbördsverket infordrar och låter

tillställa församlingens kyrkoherde senast inom den 15 april, för att vid

kyrkostämma före maj månads utgång justeras. De röstberättigades ordning

i röstlängden bestämmes av vars och ens bostad eller, då röstberättigad

icke bor inom församlingen, av läge å fastighet, eller rörelse, för

vilken rösträtt utövas. För anmärkningar vare i längden nödigt rum

lämnat. Anteckning rörande hinder för rösträtt må däri ske endast genom

angivande av den del av § 4, däri hindret beröres.

Mom. 3. Röstlängd, som vid kyrkostämma---sin behörig
het

styrker.

Förvärvar någon---i röstlängden införd.

§ 11.

De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda — — — lämpligt eller nödigt.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Klingl- Maj:ts och utskottets förslag:)

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.

Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning och

icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller

efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 13.

Mom. 1. Sedan överläggningen — — — med klubbslag.

Mom. 2. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest

icke sluten omröstning begäres, ske öppet.

Mom. 3. Till beslut erfordras blott enkel pluralitet av de avgivna

rösterna.

Mom. 4. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening

beslut, som ordföranden biträder.

§ 16.

Mom. 1. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den utsatta

dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan dag,

och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig ordning

utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan sammankomsten

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva dagen

för stämmas fortsättande. Den del av protokollet, som om sagda ärende

handlar, skall icke justeras innan överläggning därom slutad är.

Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller § 25 val sker proportionellt, äger

ordförande, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrätt
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kung!. Maj:ts och utskottets förslag:)

49

ningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter

sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa sig om

att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande sig

därom förena, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 10 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 25.

Mom. 1. Kyrkoherden eller den--— som skolrådet ordförande.

Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse till det antal, den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit

kända män eller kvinnor.

Mom. 3. Till ledamöter — — — män eller kvinnor.

Skolrådet väljer — — — en vice ordförande.

Mom. 4. Kvinna, som — — — avsäga sig uppdraget.

Mom. 5. I så väl — — — icke understiga fem.

Mom. 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden---åter inväljas.

Kyrkovärdar väljas å kyrkostämma för en tid av två år.

Mom. 7. Då val av ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen

så beslutar, jämväl utses ett lika antal suppleanter. I avseende

å valbarhet galle vad om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid

för suppleant är två år.

Vad här ovan — — — ledamöterna i skolrådet.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd sker

proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet

avser, ökat med 1, och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 16 käft. (Nr 18.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, må vid nytt val annan

utses i hans ställe. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som för

den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting den 21 mars

1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4—6, 8 och 10 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Valen av landstingsmän--— med slutna sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må---för viss meningsriktning).

Namnen skola — — — valet av landstingsmän.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kwngl. Muj:ts och utskottets förslå*):)

51

§ 5.

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer inom den

kommun, där han är mantalsskriven, eu var i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad.

2 a) Val av landstingsmän — — — kommunalstyrelse på landet.

b) Valet förrättas — —- — röstberäkningen äga ruin.

c) Valet skall förrättas----valet noggrant angivas.

d) Ej må---inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen —--valur
nan

är tom.

Valmännen äga avgiva — — — kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omäi''kt, nedlägger ordföranden

---själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll---sigillen äro obrutna.

De valmän —--röstningen avslutad.

Omedelbart därefter--— i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet upplästs---skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall *■---från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes---är valförrättningen avslutad.

3 a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall--— noggrant angivas.

Om kallelse —--rådstuga är stadgat.

I övrigt skall---är föreskrivet.

b) I stad — — — för sammanräkningen tillkännnagivas.

För annan stadsvalkrets — — — skall försändelsen assureras.

Sammanräkningen av rösterna---mest spridda tidningar.

Valets utgång kungöres---är valförrättningen avslutad.

4. Vid avfattande — — — Kungl. Maj:t fastställes.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

§ 6.

För rösternas sammanräknande--— en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp — — avse själva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

1:°) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn —--första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke — rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen — — —

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal

~ samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre

fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.

§ B.

1. Sedan valet —--först tilldelats honom.

Den nya sammanräkningen----landstingsmännen blivit

valda.

Vid varje ny---landstingsmannavalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall---vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall — — — blivit tidigare vald.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 10.

Valbar till landstingsman är envar

inom landstingsområdet röst
-

(Utskottets förslag.)

§ 10.

Valbar till landstingsman är envar

inom landstingsområdet röst
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konst''.itutionsntskottets utlåtande. Nr 18.

53

{Kungi. Maj:ts förslag.) ’ (Utskottets förslag.)

berättigad man, som uppnått tjugu- berättigad man eller kvinna, som

fem års ålder. uppnått tjugufem års ålder.

Landstingsman kan ej vara:

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra nämnda påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna, som är röstberättigad,

vare ej på den grund att hon står

under mannens målsmanskap, obehörig

att utöva uppdrag, varom nu är fråga.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till landstingsman.

Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig avsäga,

såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60

års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes.

Väljes kvinna till landstingsman

eller suppleant, äger hon när som

helst avsäga sig uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

År 1920 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i

riket val av landstingsmän jämte suppleanter äga rum, gällande för två

år från och med den 1 september 1920. Tjänstgöringstiden för de landstingsmän

och suppleanter, som dessförinnan utsetts, skall utgå den 31

augusti 1920, där ej enligt särskilt stadgande tjänstgöringstiden för dem

upphör tidigare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

(Kungl. Maj:ts och utskottets förslag:)

Förslag

till

Lagom

ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige den 13 juui 1913.

Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan om proportionellt valsätt

vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913 skall

erhålla nedan angivna lydelse och att i följd härav lagens överskrift

skall lyda som följer:

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m.

1 §■

Då val av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrkoråd och skolråd,

gemensamt kyrko- och skolråd samt landstings förvaltningsutskott, så ock

val av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som

skola företagas till avgörande å kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige,

å allmän rådstuga, inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller

inom landsting, äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas,

vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

2:o) att

a) herr Sandlers motion,

b) herr Olof Olssons motion,

c) herr Clasons m. fl. motion,

d) herr Sternes motion,

e) herrar Hanssons i Stockholm och Möllers motion,

f) herr Yennerströms m. fl. motion nr 398,

g) herr Vennerströms m. fl. motion nr 399,

h) herr Normans motion,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet.s utlåtande Nr 18.

55

i) herrar Magnussons i Törnhult och Rafs motion,

k) herr Hildebrands motion, samt

l) herr Adelswärds motion,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom

utskottets under punkten l:o) gjorda hemställan,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 juni 1918.

På konstitutionsutskottets vägnar:

OTTO MANNHEIMER.

Reservationer:

dels av herrar Clason, Bellinder, K. J. Ekman, von Geijer, von Mentzer

och greve Alexander Bamilton, som anfört:

»Det ur olika synpunkter otillfredsställande och ohållbara i Kungl.

Maj:ts förevarande proposition är i motioner, som avgivits från vår sida,

så utförligt uppvisat, att vi icke anse oss här behöva upprepa våra skäl

mot det kungliga förslaget. Vad utskottet gent emot dessa motioner anfört,

synes oss icke i minsta mån rubba dessa erinringar. Vi hava på

grund härav inom utskottet yrkat avslag på den kungliga propositionen

och på utskottets hemställan.

Med hänvisning till vad som anförts i herr Clasons in. fl. och herrar

Magnussons i Tumhult och Räfs motioner hava vi däremot yrkat, att

riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 290, i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om

en allsidig utredning av frågan om den kommunala förvaltningens lämpligaste

organisation och därvid tillämpliga rösträttsnormer samt den i

samband därmed stående frågan om sättet för första kammarens bildande,

allt under former, som säkerställa den kommunala förvaltningens sunda

utveckling och trygga bibehållandet av ett verkligt tvåkammarsystem;»

s. 56 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

56

dels av herr Hildebrand, som anfört:

»Under hänvisning dels till mitt instämmande i syftet med herrar

Magnussons i Tumhult och Käfs motion beträffande anordnandet av den

kommunala rösträtten och dels till min motion i förstakammarfrågan har

jag inom utskottet hemställt om bifall till samma yrkande om allsidig

utredning, vari herrar Clasons in. flis ovan införda reservation utmynnar;»

dels av herrar Sundberg och Norman, som yrkat avslag å såväl den

kungliga propositionen som utskottets hemställan;

dels av herrar Olof Olsson, Hallén, Sterne och Magnusson i Kalmar,

som anfört:

»Vi hava inom utskottet biträtt Kungl. Maj:ts proposition om den

lika kommunala rösträtten av samma skäl, som de socialdemokratiska

medlemmarna av rösträttssakkunnige i sin principdeklaration anfört. Vi

anse nämligen med dem, att den graderade röstskalans avskaffande är

’det främst väsentliga i den reform, som demokratien nu måste kräva’

och att därför vänsterns samlade ansträngningar måste inriktas på detta

mål. Först när den 40-gradiga skalan avskaffats, öppna sig på allvar

möjligheterna till den allmänna och lika kommunala rösträttens genomförande,

folket alltjämt är för oss ett oeftergivligt slutmål.

Vi hava därjämte biträtt utskottets afstyrkande av de motioner,

som beröra frågan om första kammaren. Dock taga vi bestämt avstånd

från det ståndpunktstagande till tvåkammarsystemet, som framträder i

utskottets motivering. Varken motionen om enkammarsystem eller yrkandet

på omläggning av kamrarnas inbördes förhållande har av utskottet

upptagits till den allvarliga omprövning, som saken kräver. Dessa

frågor måste därför enligt vår mening tillsvidare hållas öppna;»

dels av herr Olof Olsson, som i frågan om rösträtt för sterbhus

hemställt om bifall till sin motion;

dels av herr Sterne, som påyrkat följande ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag:

Förordningen om kommunalstyrelse på laude! den 21 mars 1862.

§ 18.

De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av

kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.

Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

57

beredning. Lag samma yare, där ärende kräyer skyndsam handläggning

och ipke avser utgift eller afhändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan omförmäles, sker valet proportionellt på sätt därom är särskilt

stadgat, därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer, valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att

bland de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt

antal personer aft vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningarna förklarats — — — — eller nej

besvarats.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna enligt den vid omröstningen följda röstgrund. Falla rösterna

lika för olika meningar, varder den mening beslut, som ordföranden

biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag — — — behov;

c) beviljande av anslag--— upplåning;

d) upptagande eller förnyande av lån — — — av borgen;

e) förändring, jämlikt § 27, i sättet för utövande av den kommunalstämman

tillkommande beslutanderätt.

Mom. 3. Beslut om beviljande — — — upplåning därav ske.

§ 27.

Mom. 1. Uti kommun med över 3,000 invånare skall åt fullmäktige

överlåtas att med kommunalstämmans rätt handlägga och avgöra

de till stämmans behandling hörande ärenden, med de villkor och undantag

här nedan sägs.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 16 käft. (Nr 18.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Mom. 2. I kommun med 3,000 invånare eller därunder må det

på kommunalstämman ankomma, huruvida den vill åt fullmäktige sin

beslutanderätt överlåta.

Sådant beslut skall hos Konungens befallningshavande ofördröjligen

anmälas. Förslag om detsammas upphävande må icke väckas förrän fyra

år efter beslutets fattande.

Om den röstövervikt, vilken till beslut i omförmälda frågor erfordras,

stadgas i § 21 mom. 2.

Förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862.

§ 18.

Mom. 1. För varje fråga — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet

utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag, vartill medel — — — genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande —--ingående av borgen.

e) förändring, jämlikt § 7,--— tillkommande beslutanderätt.

Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag —--eller upplå
ning

därav ske.

Förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

§ 23.

Mom. 1. För varje, fråga — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter — — — stadsfullmäktig en

röst.

Där ej —--lika antal röster.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

59

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom —---stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag---eller upplåning

därav ske.

Förordningen om kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862.

§ 15.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats---nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening be

slut, som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;

b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.

c) beviljande av anslag, vartill medel — — — genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande — — — ingående av borgen;

Mom. 3. Beslut om beviljande av anslag---eller upplåning

därav ske.

Herr Räf har anhållit få antecknat, att han, som närvarit under

hela behandlingen av ärendet och vid de preliminära besluten samt vid

utlåtandets justering, dock icke närvarit vid beslutens slutliga fastställande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:451 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition, nr 290, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunal styre s. 6 i texten