Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22

1918-06-04 · 56 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 44 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1918:22, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens den 3 juni 1918 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Majds

proposition nr 262 med förslag till lag om ändrad lydelse

av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i

förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars

1862, till lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1,

§§ 21 och 28, § 29 mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars

1862 samt till lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 2,

§ 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1, §§ 16, 17,

20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862 jämte en inom riksdagen i ämnet

väckt motion.

Närvarande: Herrar Mannheimer*), Larsson i Västerås, Bellinder, Hellberg*), K. J.

Ekman, von Geijer*), von Mentzer, Olof Olsson*), Boberg, Johan Carlsson*), Gullberg,

Janson i Kungsör*), Hallén, Räf, Jansson i Edsbäcken, von Sneidern, Magnusson i

Kalmar*), Olsson i Broberg, Hansson i Gärda*) och Sundberg*).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 12 april 1918 dagtecknad proposition nr 262 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokoll

över civilärenden, föreslagit riksdagen att antaga här nedan

(sid. 23 o. ff.) intagna förslag till

a) lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30—32 och

8 36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21

mars 1862;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 20 höft. (Nr 22.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Historik.

b) lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28,

§ 29 mom 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862; och

c) lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14,

§ 15 mom. 1, §§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862.

Berörda proposition bar hänvisats till konstitutionsutskottet; och

har utskottet i samband med denna förehaft eu av herr Ström inom

första kammaren väckt motion nr 166, däri motionären hemställer, att

riksdagen måtte vidtaga den ändringen av proposition nr 262, såväl

i bestämmelserna om kommunalfullmäktige som om stadsfullmäktige i

Stockholm och övriga städer, att en personlig suppleant utses för varje

kommunal- och stadsfullmäktig, samt att vid utseende av suppleant för

viss vald kommunal- eller stadsfullmäktig endast de valsedlar tagas i

betraktande som innehålla den ordinarie fullmäktigens namn, ävensom

att stadgandena i nämnda proposition rörande utseende av efterträdare,

då kommunal- eller stadsfullmäktige avgått, omformas på sätt ovan föreslagits.

Såsom i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokoll

över civilärenden för den 12 april 1918 omförmäies, anhöll riksdagen, med

anledning av en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

i skrivelse den 13 mars 1913, nr 24, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar av gällande

bestämmelser i förordningarna om kommunalstyrelse i stad och kommunalstyrelse

i Stockholm, att vid val av stadsfullmäktige skulle utses

suppleanter att inträda såväl vid ordinarie ledamots avgång som vid

inträffande förfall.

Till stöd för denna sin anhållan anförde riksdagen i skrivelsen följ

ande:

»Vid innevarande års riksdag har enskild motionär hemställt, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändrade

bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse i stad, att vid val av

stadsfullmäktige måtte utses suppleanter i samma omfattning och efter samma

grunder som vid val av suppleanter i landsting.

Den av motionären föreslagna reformen innebär en viktig förändring i själva

principen för suppleants inträdande i stället för ordinarie ledamot av stadsfullmäktige.

Såsom motionären framhållit, inträder enligt gällande bestämmelser suppleant

i ordinarie ledamots ställe endast i det fall, att denne frånträder sin be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

fattning före utgången av den tid, för vilken lian valts. Samma metod tillämpas

sålunda i detta fall, som gäller beträffande suppleanter för riksdagsmän. Motionärens

förslag åter åsyftar, att suppleant jämväl vid tillfälligt förfall för ordinarie

ledamot skall inträda i dennes ställe för den tid förfallet varar, utan att den

ordinarie ledamoten avgår från sin befattning. Denna princip bär kommit till

tillämpning i gällande förordning om landsting. I den händelse landstingsman

anmält förfall, inkallas nämligen eu suppleant att tjänstgöra under det möte, för

vilket den ordinarie ledamoten förklarat sig förhindrad, men denne kvarstår dock

såsom landstingsman intill utgången av den tid, för vilken lian valts.

Det torde utan tvivel hava funnits skäl, som förklara, att i ifrågavarande

avseende en enhetlig princip ej genomförts i kommunallagarna. Men de av motionären

framhållna olägenheterna med gällande bestämmelser om suppleanter för

stadsfullmäktige själas riksdagen ej kunna förnekas. Särskilt har riksdagen härvid

fäst sin uppmärksamhet vid, hurusom det av motionären påpekade förhållandet,

att i händelse av förhinder för en stadsfullmäktig hans plats måste stå tom,

kan leda till ett annat resultat vid val eller besluts fattande än om den meningsgrupp,

den frånvarande tillhör, varit fulltaligt representerad. Härvid lämnas tydligen

ett spelrum åt slumpen, som kan inverka störande på kontinuiteten i stadsfullmäktiges

arbete. I de fall, då en stadsfullmäktig t. ex. till följd av riksdagsarbete

eller annat offentligt uppdrag för längre tid är förhindrad att deltaga i

stadsfullmäktiges sammanträden, framträda bristerna hos det nuvarande systemet

med särskild skärpa och kunna även, såsom motionären framhållit, tvinga en

ledamot att avgå, varigenom stadsfullmäktige kunna förlora en intresserad och

dugande kraft. Då stadsfullmäktige i vissa städer hava att utse riksdagsmän i

första kammaren, skulle det till och med vara tänkbart, att berörda missförhållanden

kunde komma att direkt inverka på denna kammares sammansättning.

Förutom det, att den av motionären föreslagna reformen skulle avhjälpa

nämnda brister hos gällande system, synes det riksdagen, att därigenom även i

övrigt skulle vinnas beaktansvärda fördelar, såsom också i motionen framhållits.

Särskilt vill riksdagen påpeka värdet av, att, i de fall då av en eller annan anledning

stadsfullmäktig avgår, personer finnas att tillgå, som redan förvärvat

erfarenhet i det kommunala arbetet.

I betraktande av de olägenheter, med vilka nuvarande system är behäftat,

och de fördelar, som skulle vinnas genom den föreslagna reformen, anser sig

riksdagen sålunda böra i princip godkänna motionärens förslag.

Riksdagen har jämväl tagit i övervägande frågan om den tid, för vilken

suppleant bör inkallas i ordinarie stadfullmäktigs ställe, och har riksdagen

stannat vid att tänka sig ett sammanträde såsom lämpligt tidsenhet. Enligt

landstingsförordningens bestämmelser inträder suppleant för ett helt landstingsmöte,

men den naturliga enhet, detta bildar, bär beträffande stadsfullmäktige

ingen annan motsvarighet än sammanträdet. Motionären har antytt lämpligheten

av, att suppleant skulle kunna inkallas vid behandling av en viss fråga, vari han

kunde äga större erfarenhet eller sakkunskap än en ordinarie ledamot. Oavsett

de svårigheter, varmed detta skulle vara förenat, synes det riksdagen jämväl innebära

en icke tillrådlig avvikelse från principen om, att förfall för ordinarie ledamot

bör vara grunden för suppleants inträdande i tjänstgöring.

Beträffande själva inkallandet av suppleant, har motionären ej ingått på

denna fråga, men synes det riksdagen, att detta ej bör tillkomma den ledamot, i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Departements
eliefen.

vilkens ställe suppleanten skulle inträda, utan åligga stadsfullmäktiges ordförande,

vilket åter nödvändiggör, att förfallet för honom anmäles.

Yad angår sättet för utseende av suppleanter, synes det riksdagen självfallet,

att den proportionella valmetoden härvid bör bibehållas, helst som det torde vara

mest lämpligt att såsom nu utse ordinarie ledamöter och suppleanter genom samma

val. Men att i likhet med motionären söka förebilden i gällande lagstadgande

om val av suppleanter för landstingsmän synes riksdagen mindre välbetänkt.

Riksdagen erinrar därom, att då 1911 års riksdag anhöll, att Eders Kungl. Maj:t

måtte inkomma med förslag till avhjälpande av bristerna i nu tillämpade proportionella

valmetod, riksdagen särskilt framhöll, hurusom bestämmelserna om val

av suppleanter för landstingsmän vore i behov av ändring. Och därjämte vill

riksdagen påpeka, hurusom enligt förordningen om landsting en suppleant från

en viss meningsgrupp kan komma att inträda i stället för en landstingsman, tillhörig

en annan grupp, en princip, som, tillämpad på stadsfullmäktige, skulle kunna

medföra olägenheter av samma slag som de, mot vilka den av motionären föreslagna

reformen är riktad. Den redan nu gällande regeln, att efterträdare efter

stadsfullmäktig, som avgått före den för honom bestämda tjänstgöringstidens slut,

skall tillhöra samma meningsgrupp, som den avgångne, synes riksdagen vara ett

uttryck för den princip, som jämväl i ifrågavarande avseende bör följas. Och av

motionärens motivering framgår, att även han delar denna uppfattning.

Yad i övrigt angår sättet för utseende av suppleanter och de grunder, som

därvid böra komma till tillämpning, synes det riksdagen, att denna fråga lämpligen

bör överlämnas åt Eders Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande slutligen det antal suppleanter, som bör utses, har riksdagen

tagit i övervägande lämpligheten av, att för varje meningsgrupp funnes lika många

suppleanter som ordinarie ledamöter, men finner utskottet, att jämväl denna fråga

bör överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t till närmare utredning.

Då vad som ovan anförts gäller lika väl för Stockholm som för övriga städer,

där stadsfullmäktige finnas, synes det riksdagen av behovet påkallat, att den

ifrågasatta reformen utsträckes att omfatta jämväl förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm.»

Genom nådig remiss anbefallde Kungl. Maj:t överståthållareämbetet

och länsstyrelserna, att, sedan vederbörande stadsfullmäktige lämnats

tillfälle yttra sig, avgiva utlåtande i anledning av riksdagens nu återgivna

framställning. De yttranden, som i anledning härav avgåvos,

återgivas i sammandrag i den kungl. propositionen sid. 58—69.

Departementschefen har för sin del till stöd för det av Kungl. Maj:t

framlagda förslaget anfört följande:

»När i samband med 1907 års politiska rösträttsreform proportionell

valmetod vid val av stadsfullmäktige infördes, skedde detta närmast på

grund av den funktion stadsfullmäktige i de större städerna utöva såsom

elektorer vid val av ledamöter i riksdagens första kammare, men såsom

motiv anfördes också hänsynen till de skilda intressen och strävanden,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

som eljest göra sig gällande inom stadsrepresentationerna. Sålunda framhölls,

att även i ganska små stadssamhällen stadsfullmäktigvalet ej sällan

företedde en skai''p strid mellan kandidater, som kunde sägas representera

verkliga motsättningar i det offentliga livet, samt att de taktiska förhållanden,

som i allmänhet gjorde tillämpning av proportionellt valsätt

önsklig, alltså i regel förefunnes i fråga om stadsfullmäktigval. Då år

1913 frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige

föredrogs inför Kung]. Maj:t, framhölls också av mig,

att ej endast inom det politiska utan även inom det kommunala livet förekomme

meningsbrytningar, som medförde gruppbildningar bland de röstägande,

och att de kommunala meningsgrupperna hade samma rätt att

inom de kommunala representationerna erhålla ett efter deras styrka avpassat

inflytande som de politiska partierna vid de politiska valen. Det

förslag till införande av proportionellt valsätt vid valen till nämnda rent

kommunala representation, som förelädes 1913 års riksdag, vann också

riksdagens tillslutning. Betydelsen av gruppbildningen inom de kommunala

representationerna kom likaledes till erkännande genom införande

år 1913 av den proportionella valmetoden vid vissa val inom dessa representationer.

Nu kan det emellertid, såsom av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse

framhållits, ofta inträffa, att någon eller några stadsfullmäktige

hörande till en viss meningsgrupp bliva av förfall hindrade att närvara

vid ett eller flera sammanträden och alltså att deltaga i avgörandet av

de frågor, som då förekomma. Denna grupp kan i så fall enligt nu

gällande bestämmelser icke utöva det inflytande på de föreliggande frågornas

avgörande, vartill gruppen eljest på grund av dess styrka är

berättigad. Särskilt framträda olägenheterna härav vid de val av ledamöter

i första kammaren, som vissa stadsfullmäktigkorporationer hava

att förrätta. Obestridligt är, att nu anmärkta förhållande står i mindre

god överensstämmelse med den till grund för vår nuvarande valmetod

liggande proportionella principen. Det är i främsta rummet denna brist

i det nuvarande kommunala valsystemet, som riksdagen velat avhjälpa

genom införande av suppleantskap till stadsfullmäktige. Lika med

riksdagen finner jag också, att principiellt sett en dylik konsekvent utveckling

av det proportionella valsystemet måste anses önsklig.

I riksdagens skrivelse har även fästs uppmärksamheten'' på den fördel,

som genom införande av suppleantskap till stadsfullmäktige skulle

kunna vinnas därutinnan, att åtskilliga personer utom de ordinarie fullmäktige

vunne erfarenhet i det kommunala arbetet och att alltså perso
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

ner med dylik erfarenhet funnes att tillgå, då en fullmäktig avginge.

I vad mån införandet av suppleantskap till stadsfullmäktige skulle kunna

medföra nytta i detta hänseende beror till stor del av vilken närmare

utformning bestämmelserna i ämnet komme att erhålla. Givet är att,

om dessa regler kunde anordnas så, att man i varje stad erhölle en kår

av personer, som under utövande av suppleantskap förvärvat en icke

allt för ytlig erfarenhet i kommunalarbetet och kunde träda in allt efter

som de ordinarie fullmäktige avginge, man vunne en fördel, som måste

skattas ganska högt.

De över riksdagens skrivelse hörda myndigheterna hava, såsom av

förut lämnade redogörelse framgår, uttalat mycket skiftande meningar

angående den ifrågasatta reformen. Åtskilliga hava ställt sig fullständigt

avvisande, andra hava förklarat sig tveksamma om, huruvida de fördelar,

som stå att vinna, överväga olägenheterna, medan åter andra till fullo

anslutit sig till förslaget.

De nryndigheter, som ställt sig principiellt avvisande mot införande av

suppleanter för stadsfullmäktige, hava i allmänhet såsom grund härför åberopat,

att de kommunala frågorna endast undantagsvis vore av beskaffenhet

att verka partiskil jande och att inom det kommunala livet gruppbildning efter

politiska linjer vore något, som borde motarbetas och ej, såsom ett godtagande

av förslaget innebure, befrämjas. Häremot må framhållas, att

lagstiftningen ju redan genom införande av den proportionella metoden

vid valen till de kommunala representationerna och vid vissa val inom

dessa erkänt den faktiska förefintligheten av gruppbildningar inom det

kommunala livet, man må nu anse detta förhållande lyckligt eller ej.

Införandet av suppleantskap är som nämnts egentligen endast en konsekvens

av grundprincipen, och reformens verkan att skärpa de politiska

motsatserna torde näppeligen bliva betydande.

Det har vidare mot förslaget anmärkts, att det kunde befaras, att,

därest de ordinarie ledamöterna hade att påräkna, att vid deras uteblivande

från sammanträde suppleanter inträdde i stället, deras ansvarskänsla

slappades och deras intresse för ärendenas behöriga skötsel bleve

minskat. Denna anmärkning sammanhänger med frågan, i vilka fall

suppleant bör äga inträda i fullmäktigs ställe. Lika. med riksdagen

finner jag uppenbart, att endast då fullmäktig kan åberopa förfall suppleant

bör i hans ställe inkallas. Detta synes ytterligare böra markeras

genom stadgande att, om fullmäktig är förhindrad att bevista fullmäktigsammanträde,

han skall hos fullmäktiges ordförande göra skriftlig anmälan

om förfallet. Liksom enligt nu gällande regler bör fullmäktig

vara underkastad ansvar, därest förfallet icke av fullmäktige godkännes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 22.

Det kan även ifrågasättas, huruvida det icke borde för skärpande av

ansvarskänslan hos fullmäktige stadgas, att endast därest förfallet av

fullmäktige godkändes, suppleanter skulle få inträda i den frånvarandes

ställe. En sådan bestämmelse skulle emellertid innebära, att påföljden

av en ledamots obehöriga frånvaro komme att drabba icke honom själv,

utan den meningsgrupp, han tillhör, samt öva inverkan på de beslut,

som bleve fattade; och synes fördenskull eu dylik fordran icke lämpligen

böra uppställas. I vad mån för övrigt omförmälda farhågor kunna anses

befogade, är naturligen svårt att på förhand bedöma. Man måste emellertid

gå ut från att personer, vilka av sina valmän hedrats med förtroendet

att vara stadsfullmäktige, i allmänhet äro så genomträngda av

känslan av dem åvilande förpliktelser, att de icke i avsevärd omfattningkomma

att obehörigen undandraga sig utövandet av sitt uppdrag.

Större avseende förtjänar däremot vad å åtskilliga håll anmärkts

därom, att i stället för kunniga och erfarna ordinarie ledamöter kunde

komma att inträda suppleanter, som saknade tillräcklig sakkännedom

för att kunna ingående bedöma de måhända viktiga och för dem

helt främmande frågor, som törelåge till avgörande. Det kan ej förnekas,

att, såsom framhållits, i många fall kanske vore för en frågas

lyckliga lösning bättre, att den uteblivne ordinarie ledamotens plats stode

tom, än att den bleve besatt med en oerfaren och med frågans föregående

behandling obekant suppleant. Denna anmärkning skulle få särskild

vikt, därest reglerna angående suppleanter för stadsfullmäktige erhölle

en avfattning, motsvarande de för landstingsmanssuppleanter gällande,

och alltså för varje stadsfullmäktig komme att utses en särskild

suppleant. I så fall torde varje suppleant komma att i genomsnitt inkallas

endast några få gånger under varje valperiod. Det kan då antagas,

att han i regel icke vare sig erhåller något större intresse för de

inom stadsfullmäktige föreliggande frågorna eller vinner någon nämnvärd

erfarenhet inom det kommunala arbetet. På samma gång en dylik

anordning av suppleantväsendet inom stadsfullmäktige alltså komme att

särskilt drabbas av nu nämnda anmärkning, skulle anordningen medföra,

att den fördel, som man tänkt sig vinna genom införande av

suppleantskap i det avseende, att man erhölle en kår personer, som på

grund av förvärvad erfarenhet vore lämpliga att träda in i avgående

ledamöters ställe, bleve illusorisk. Om man däremot ordnar suppleantväsendet

på sätt, som nedan skall angivas, torde nu berörda anmärkning

icke kunna tillerkännas större vikt.

Vad angår övriga mot den ifrågasatta reformen gjorda erinringar

finner jag dem än mindre än de här av mig berörda anmärkningarna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

vara av den betydelse, att de böra stå hindrande i vägen för reformen.

Det återstår att tillse, huruvida sådana svårigheter möta att finna ett

lämpligt och för ändamålet avpassat valsätt, att man på den grund

måste avstå från reformens genomförande.

I riksdagens förenämuda skrivelse har anmärkts, att det syntes

mindre välbetänkt att söka förebilden till de blivande reglerna om utseende

av stadsfullmäktigsuppleanter i då gällande lagstadganden om val

av suppleanter för landstingsmän. De synpunkter, varifrån riksdagen,

såsom av dess skrivelse framgår, utgick vid detta uttalande, kunna väl

ej åberopas mot en motsvarande tillämpning av de regler, som efter

lagändringarna år 1913 gälla beträffande utseende av suppleanter för

landstingsmän. Genom dessa lagändringar infördes nämligen dels stadgande,

att vid utseende av suppleant för landstingsman endast det namn,

som vid varje sammanräkning står främst å valsedeln, med frånräknande

av de redan valdes, skall komma i betraktande (rangordningsprincipen),

dels ock sådana bestämmelser angående inkallande av suppleant,

att för ordinarie landstingsman, som får förfall, må inkallas endast

suppleant, vilken valts från samma grupp som den förre. Om än alltså

ur nu ifrågavarande synpunkter ej möta några betänkligheter emot ett

upptagande av det i fråga om landstingsmanssuppleanter använda systemet,

talar häremot desto starkare den förut framhållna omständigheten

att, då enligt detta system, vid förfall för olika fullmäktige, även om

de tillhöra samma meningsgrupp, olika suppleanter skulle inträda, varje

suppleant måhända endast Unge tjänstgöra några få gånger under valperioden

och därför i regel saknade tillräcklig kännedom om de föreliggande

ärendena. Att en dylik anordning av suppleantinstitutionen

i fråga om landstingsval ej drabbas av samma anmärkning, beror naturligen

därpå, att, då suppleant för landstingsman inkallas, inträder han i

tjänstgöring för helt landsting, vid vilket ju de till avgörande föreliggande

frågorna fullständigt behandlas.

Åven ur annan synpunkt torde det vara mindre välbetänkt att i

fråga om suppleantinstitutionen i stadsfullmäktige bringa till användning

nu berörda system. Enligt detta skall den till suppleant för viss landstingsman

välde också inträda som efterträdare till denne, i fall han

under valperioden avgår från sin befattning — en regel, från vilken

man icke lämpligen torde kunna avvika. Särskilt i städer, som ej äro

indelade i valkretsar, inträffar ofta, att eu grupp erhåller ett stort antal

platser, ibland liera än tio. Har nu ett parti, som erhållit t. ex. tio

platser, röstat i det närmaste enhälligt med samma lista, vilket torde

vara det vanligaste, så får den i tionde rummet valde till suppleant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22. i)

den, vilkens namn står på tjugonde platsen på listan, och skulle denne

ordinarie ledamot avgå strax efter valet, inträder hans suppleant såsom

efterträdare för hela den återstående tiden. Då man måste utgå från

att namnen på listorna uppsättas i den ordning, i vilken valmännen

önska få vederbörande kandidater valda, kan således lätt inträffa, att

deri, vars namn uppsatts på sista suppleantplatsen och medtagits måhända

endast för att fylla ut listan, kommer att först av alla inträda

såsom efterträdare i stadsfullmäktige. Klart är, att detta förhållande

innebär en försämring, jämfört med vad nu gäller om efterträdare till

stadsfullmäktig, nämligen att den, vars namn står främst efter de förut

till ordinarie ledamöter valdes på de flesta av de röstsedlar, som upptaga

den avgångnes namn, utses till efterträdare.

Vill man söka undgå de missförhållanden, vartill ett tillämpande av

nyssnämda metod å valen av suppleanier för stadsfullmäktige alltså

skulle leda, kan man tänka sig två utvägar; den ena är, att med bibehållande

av principen att för varje ordinarie ledamot utses viss eller

vissa suppleanter att inträda i hans ställe (personliga suppleanter) giva

reglerna i övrigt angående suppleantvalet sådan avfattning, att man i

möjligaste mån avlägsnar berörda missförhållanden; den andra utvägen

är att, på sätt i vissa av de insända yttrandena föreslagits, låta för varje

meningsgrupp utses ett antal suppleanter, som äga att i den ordning de

blivit valda inträda, då någon, oavsett yilken, av de för samma grupp

valda ordinarie ledamöterna får förfall (gruppsuppleanter).

Vad det förstnämnda alternativet angår, synes man kunna i avsevärd

mån vinna det resultat man vill ernå genom att bestämma, att

vid eu var sammanräkning för utseende av suppleant skall tagas i betraktande

varje namn, som icke förut erhållit plats såsom ordinarie, således

även namn, som vid tidigare sammanräkning tilldelats plats som

suppleant för annan stadsfullmäktig. Har ett parti röstat med listan

A B C D E F, av vilka A, B och C väljas till ordinarie representanter,

så skulle enligt metoden för lanstingsmannaval D bliva suppleant för A,

E suppleant för B och F suppleant för C, under det att enligt den nu

ifrågasatta metoden D skulle bliva suppleant såväl för A som för B och

C. Enligt den för inseende av efterträdare till stadsfullmäktig nu gällande

metoden skulle D likaledes hava blivit efterträdare, vare sig A, B eller

C avgått såsom ordinarie ledamot. Den ifrågasatta metoden komme

alltså i detta avseende att verka lika med den nuvarande.

Då i det praktiskt sett vanligaste fallet, nämligen att inom ett parti

endast en lista av betydenhet förekommer, samma person skulle äga att

inträda som suppleant, oavsett vilken av partiets ordinarie representanBihang

till riksdagens protokoll 1918. ö sand. 20 käft. (Nr 22.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

ter som finge förfall, torde kunna förväntas, att denne allt som oftast

bleve inkallad ock alltså snart nog förvärvade önsklig erfarenhet och

kännedom om de hos stadsfullmäktige förekommande ärendena. Vad nu

sagts gäller däremot icke för det fall, att partiet i större grad varit

splittrat. Hava t. ex. valmännen inom ett parti, som erhållit 3 platser,

tämligen lika delat sig mellan listorna *) AB 2) CD och :j) EF samt i följd

härav A, C och E i nu nämnd ordning utsetts till ordinarie representanter,

bliva enligt sist angivna metod B suppleant för A, D suppleant för C

och F suppleant för E. I dylikt fall blir resultatet detsamma som enligt

metoden för landstingsmannaval.

Vad emellertid mot nu omliandlade metod i all synnerhet kan anmärkas

är, att i det såsom nämnts vanligaste fallet, att blott en lista

förekommer inom en grupp, endast eu suppleant komme att utses för

ett måhända stort antal ordinarie representanter. Det är tydligt, att

man med denna metod i de flesta fall icke erhåller tillräckligt antal

suppleanter att fylla eventuella luckor bland de ordinarie. Man kan

alltså icke gärna stanna vid en dylik anordning av suppleantinstitutionen.

För avhjälpande av berörda olägenhet skulle man kunna tänka sig

stadga väljande av flera suppleanter för varje stadsfullmäktig, exempelvis

hälften så många som det antal ordinarie representanter vederbörande

grupp erhållit. Skulle en grupp hava röstat med listan A B C D E

F Gr H I samt fått de sex först på listan upptagna valda till ordinarie,

bleve enligt denna tanke G, H och I suppleanter i nu nämnd

ordning för en var av de ordinarie representanterna. Det antal suppleanter

man kunde beräkna få inom en grupp, som vunnit 6 platser, bleve

i fall av fullständig sammanhållning inom gruppen 3 samt vid största

möjliga splittring 18. Att antalet suppleanter sålunda blevo beroende

av i vilken omfattning vederbörande grupp splittrat sig vid valet, gör,

att metoden komme att verka synnerligen osäkert och bliva besvärligvid

begagnandet För övrigt kan anmärkas, att även ett antal suppleanter,

motsvarande hälften av de till ordinarie valdes antal, ofta nog

och särskilt i förut berörda fall av stark sammanhållning inom vederbörande

grupp skulle visa sig otillräckligt. Att med användande av

samma metod öka antalet suppleanter, t. ex. till lika antal med de ordinaries

inom vederbörande grupp, skulle, för det fall att någon större

splittring ägt rum inom gruppen, medföra utseende av ett orimligt stort

antal suppleanter och göra metoden vid användningen synnerligen

otymplig.

De olägenheter, som enligt vad nu framhållits skulle bliva eu följd

av antagandet av ett system med personliga suppleanter, torde däremot

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

11

kunna väsentligen undvikas, om man väljer den andra av de två förut

angivna utvägarna, d. v. s. inför gemensamma suppleanter för de ledamöter,

som tillhöra samma meningsgrupp (gruppsuppleanter). En sådan

anordning skulle innebära att, sedan val av fullmäktige ägt rum, man

för varje grupp utsåge ett antal suppleanter, motsvarande t. ex. hälften

av det antal ordinarie representanter gruppen erhållit. Vid förfall för

fullmäktig inom viss grupp skulle av de för gruppen utsedda suppleanter

inträda i första hand den, som först erhållit plats såsom suppleant, i

andra hand den, som efter honom erhållit plats som suppleant o. s. v.

Vid förfall för en ledamot inom viss grupp skulle alltså, vilken ledamot

det än vore, alltid samma suppleant i första hand inkallas. Härigenom

skulle man tydligen vinna, att de suppleanter, som erhållit de första

platserna, skulle komma att relativt ofta inträda i tjänstgöring och sålunda

beredas tillfälle att förvärva en intimare kännedom om föreliggande

ärenden och förfarenhet i kommunala frågor.

I full utsträckning kan syftet med denna anordning icke vinnas,

om ej hela stadsfullmäktigkorporationen utses av samma valmanskår.

Detta syfte motverkas alltså dels genom bestämmelserna om de större

städernas indelning i valkretsar och dels genom nu gällande regler om

stadsfullmäktigkorporationernas successiva förnyelse. Antager man, att

vid varje val förekomma 3 partigrupper, erhåller man alltså i stad, som

utgör endast en valkrets, 6 serier suppleanter, i stad med t. ex. 3 valkretsar

18 serier suppleanter och i Stockholm 30 dylika serier. I städer

med ett flertal valkretsar skulle således jämväl med denna anordning de

med systemet personliga suppleanter förbundna olägenheter i icke ringa

mån göra sig gällande. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att

Kung!. Maj:t förut denna dag beslutat för riksdagen framlägga förslag,

innefattande å ena sidan borttagande ur förordningen om kommunalstyrelse

i stad av regeln om successiv förnyelse av stadsfullmäktigkorporationerna

och å andra sidan utsträckning av bestämmelserna om städers

indelning i valkretsar. Ett bifall till detta förslag inverkar alltså i viss

grad på lösningen av förevarande fråga.

En anordning av förevarande art förefinnes ju redan i fråga om

suppleanter till ledamöter i riksdagens utskott samt till ledamöter i

utskott och nämnder inom landsting och stadsfullmäktige. Att använda

de för dessa fall föreskrivna formerna, som äro anpassade för val inom

slutna församlingar, även för utväljande av suppleanter för stadsfullmäktige

torde icke kunna gå för sig. Särskilt kan det väl ej sättas i fråga

att, i överensstämmelse med vad för berörda val gäller, anordna en från

själva huvudvalet skild valförrättning för utseende av suppleanter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

I och för sig möter givetvis intet hinder att för sådant ändamål

begagna sig av de vid huvudvalet avgivna valsedlarna. Det har också

i ett av de inkomna yttrandena föreslagits, att sedan för varje grupp

utsetts de ordinarie ledamöterna, sammanräkning av gruppens röstsedlar

skulle fortsättas efter samma grunder som för val av ordinarie ledamöter,

till dess det gruppen tillkommande antal suppleanter blivit utsedda. Mot

detta förslag kan anmärkas, att de mindre sammanslutningarna inom en

grupp, vilka ej förmått skaffa sin kandidat plats såsom ordinarie ledamot,

skulle beredas tillfälle att få honom vald till suppleant, en omständighet,

som särskilt får betydelse för det fall, att en dylik mindre

sammanslutning i själva verket vore ett särskilt parti, som använt sig

av det större partiets beteckning. Om t. ex. inom en partigrupp förekommit

listorna AB med 210 röster, AC med 200 röster och D med

110 röster, av vilka listor den sistnämnda avgivits av valmän, som egentligen

tillhörde ett annat parti än de öriga under samma partibeteckning

röstande, skulle enligt berörda förslag, om A valdes till ordinarie, D

bliva suppleant samt, för det fall att A under valperioden avginge,

ensam komma att representera »partiet», ett tydligen föga tillfredsställande

resultat.

Däremot kommer man till en i detta avseende bättre lösning av

frågan, om man ordnar suppleantvalen så, att sedan uträkning av valet

av ordinarie ledamöter ägt rum, nya sammanräkningar företagas för val

av suppleanter till stadgat antal för varje grupp, därvid valsedlarna vid

suppleantvalets början beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde och de

till ordinarie ledamöter valdas namn betraktas såsom obefintliga samt i

övrigt förfares såsom vid utseende av ordinarie ledamöter. Den, som

härvid först erhåller plats såsom suppleant, blir gruppens förste suppleant

och inträder vid förfall för ledamot inom gruppen i första hand till

tjänstgöring, den, som därefter erhåller plats såsom suppleant, blir gruppens

andre suppleant och inträder i andra hand. I sistnämnda exempel

skulle enligt denna metod B bliva utsedd till suppleant, vilket resultat

ju torde vara det riktiga.

Denna metod medför, därest inom en grupp särskilda fraktioner

finnas, ett gynnande av den fraktion, vars kandidat först erhållit plats

som suppleant, således i regel den största fraktionen. Finnas inom en

grupp två fraktioner, av vilka vardera erhållit en kandidat vald till ordinarie

ledamot, skulle, därest den av den mindre fraktionen valde ledamoten

bleve hindrad att utöva befattningen, den suppleant, som utsetts

av den större fraktionen, inträda i hans ställe och gruppen alltså, så länge

hindret varar, representeras av två personer, valda båda av den större

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

13

fraktionen. Här bör anmärkas att, då den, som utsetts till förste suppleant,

givetvis också måste äga i första hand inträda såsom efterträdare, därest

någon ordinarie ledamot under valperioden avgår (eu annan anordning

torde av liera skäl icke kunna sättas i fråga), en grupp kan i fall av

angivna slag komma att under större delen av valperioden representeras

av personer, bägge tillhörande den ena fraktionen. Om den större fraktionen

delat sig i fråga om suppleantnamnet, skulle den mindre fraktionen

kunna få sin suppleantkandidat till förste suppleant; och skulle i så fall,

om den av den större fraktionen valde ordinarie ledamoten avginge,

partiet därefter komma att representeras av två den mindre fraktionens

män. Dessa resultat äro ofrånkomliga, därest man vill använda sig av

systemet med gruppsuppleanter. Betydelsen härav blir visserligen ej så

stor för de fall att uppdelningen i fraktionen hänför sig till mindre betydande

meningsskiftningar inom gruppen. Därest åter, såsom ofta i

praktiken är fallet, två i verkligheten skilda partier röstat under samma

partibeteckning (ingått kartell), måste olägenheterna tilläggas större vikt.

Den ordinarie ledamot, vilken vid avgång eller förfall skulle i sitt ställe

få en suppleant från det förbundna partiet, komme säkerligen mången

gång att bliva försatt i en obehaglig situation, pressad å ena sidan av

hänsyn till sitt parti och å den andra av de skäl, som göra hans avgång

eller tillfälliga bortovaro önsklig för honom. Att dessa förhållanden,

sedan metoden någon tid varit i användning, kunna komma att kännas

och även verka som ett visst hinder mot kartellbildning i valrörelsen, torde

man äga fog antaga.

Enligt den ifrågasatta metoden skulle, såsom redan nämnts, vid

sammanräkningarna för utseende av suppleanter förfaras på enahanda

sätt som vid huvudvalet. Således skulle kunna hända att, sedan vid

huvudvalet först rangordningsregeln och därefter reduktionsregeln kommit

till tillämpling, vid suppleant valet återigen såväl rangordningsregeln

som reduktionsregeln måste användas. Metoden måste alltså anses synnerligen

svårhanterlig. Då sammanräkningarna för utseende av suppleanter

i allmänhet skulle komma att avse namn ett stycke ned på valsedlarna,

och i fråga om dessa oftast råder mera splittring än beträffande

de högre upp stående, torde man kunna utgå från, att dessa sammanräkningar

för valförrättarna bliva förhållandevis mera tidsödande än uträkningarna

av själva ledamotsvalet. Graden av de besvärligheter, som

suppleantvalet kan komma att medföra, beror givetvis till stor del av

vilket antal suppleanter som anses höra för varje grupp utses. I avseende

härpå erinrar jag om vad jag redan nämnt beträffande ifrågasatt

antal personliga suppleanter, nämligen att ett antal suppleanter, mot
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

svarande hälvten av antalet ordinarie suppleanter i gruppen, säkerligen

skulle i många fall visa sig otillräckligt. Då med den avfattning reglerna

i ämnet avsetts skola erhålla Icke kan anses överensstämma att

meddela särskilda bestämmelser om reservsammanräkningar för utseende

av efterträdare eller suppleanter, synes det mig behövligt att sätta antalet

suppleanter till enahanda som antalet ordinarie ledamöter.

Mot den nu angivna metoden för val av stadsfullmäktigsuppleanter

torde vidare kunna anmärkas att, då det väl ej kan ifrågasättas att i

detta sammanhang ändra stadgandena angående val av landstingsmanssuppleanter,

man skulle erhålla olika regler i fråga om dessa två slag

av val. Att detta förhållande komme att medföra olägenheter såväl för

valmännen i de städer, som deltaga i val till landsting, som för magistraterna,

vilka hava att förrätta båda slagen av val, samt i tillämpningen

ej sällan vålla misstag, kan man taga för säkert.

1 det föregående har jag, då det talats om grupp, därmed avsett

grupp, som gått till val under samma partibeteckning (partigrupp). Enligt

gällande valsystem är det emellertid vid val av stadsfullmäktige

(däremot ej vid val av ledamöter eller suppleanter i riksdagens utskott

eller vid proportionella val inom landsting och stadsfullmäktige) tillåtet

att använda valsedlar utan åsatt partibeteckning. Dessa valsedlar föras

vid valuträkningen tillsammans till en grupp, den s. k. fria gruppem

Då dylika valsedlar sammanföras allenast av valtekniska skäl och alltså

icke därför att de valmän, som avgivit dem, bilda en särskild meningsgrupp

(den fria gruppen kan ju bestå av valsedlar ^ avgivna av valmän

med de mest skiftande åsikter), skulle det vara principiellt orimligt att

även för den fria gruppen föreskriva gemensamma suppleanter. För

denna grupp torde det alltså vara nödigt att använda systemet med

personliga suppleanter. Att sålunda i lagtexten upptaga olika regler

för val av suppleanter, allt efter som fråga är om partigrupp eller om

fri grupp, är givetvis icke tilltalande. Någon praktisk betydelse torde

dock denna skiljaktighet icke erhålla. Den fria gruppen har nämligen

vid städs ful 1m äktigvalen visat sig spela en mycket underordna d roll.

Sålunda avgåvos vid stadsfullmäktigvalen år 1914 sammanlagt endast 20

valsedlar utan partibeteckning av 118,354 avgivna, och torde i de flesta

fall underlåtenheten att åsätta partibeteckning hava berott på misstag.

Att upphäva bestämmelserna om den fria gruppen, vilken åtgärd ju vid

sådant förhållande läge nära tillhands, anser jag mig dock ej böra föreslå,

då uppenbarligen i detta hänseende bör råda överensstämmelse med

reglerna för andra proportionella val inom icke slutna församlingar, såsom

riksdagsmannaval och landstingsmannaval, samt det väl icke nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

IT)

kan komma i fråga att vidtaga ändringar i sistberörda regler. Att medgiva

endast partigrupp rätt att utse suppleanter skulle väl låta sig göra,

men man skulle då nödgas bibehålla särskilda regler för efterträdarval.

Av det anförda framgår, att med den avfattning i speciella hänseenden,

som bestämmelserna angående stadsfullmäktigval i författningarna

erhållit, det icke torda låta sig göra att anordna eu suppleantinstitution

av fullt tillfredsställande beskaffenhet. Det kan då ifrågasättas, huruvida

icke man borde, med frångående av tanken på införande av en

suppleantinstitution i nu avsedd omfattning, nöja sig med att införa

suppleantskap endast för de fall, där behovet kan anses vara i särskild

grad framträdande, nämligen vid de tillfällen, då val av ledamöter i

riksdagens första kammare inom vissa stadsfullmäktigkorporationer förrättas.

Då i dessa fall stadsfullmäktige fungera såsom politiska elektorer,

är det givetvis önskligt, att vid valtillfällena inga luckor i de olika

grupperna finnas. I fråga om val av suppleanter med så begränsad

tjänstgöringsskyldighet torde man kunna använda sig av metoden för

val av landstingsmanssuppleanter. Med hänsyn till arten av den eventuella

tjänstgöring dessa suppleanter skulle få möter ej mot användande

av berörda metod i detta fall samma betänkligheter som förut anförts

mot dess användande beträffande val av verkliga stadsfullmäktigsuppleanter.

Då jag emellertid, lika med riksdagen, anser det vara i hög grad

önskligt, att suppleanter finnas tillgängliga att inträda i tjänstgöring

särskilt vid längre tids förfall för stadsfullmäktig och då för ernående

av största möjliga nytta av suppleantinstitutionen denna torde böra anordnas

enligt den av mig sist angivna metoden med gruppsuppleanter,

har jag ansett de betänkligheter, som på sätt anmärkts kunna göras

gällande mot densamma och vilkas vikt icke kan underkännas, dock ej

böra utgöra avgörande hinder mot genomförande av den ifrågavarande

reformen i den av mig nu angivna riktning.

Ehuru de skäl, som tala för ett införande av suppleantinstitutionen

i stadsfullmäktige, icke alla eller i lika hög grad gälla såvitt fråga är

om suppleantskap inom kommunalfullmäktige, synes dock med hänsyn

till den överensstämmelse, som nu råder mellan reglerna om valen till

båda dessa slag av korporationer, konsekvensen böra medföra meddelande

av bestämmelser även om suppleanter för kommunalfullmäktige. Samma

bestämmelser som i fråga om kommunalfullmäktige böra naturligen gälla

jämväl beträffande municipalfullmäktige.

Vad angår frågan om det antal suppleanter, som skall utses, så har jag

redan förut nämnt, att detta antal, så vitt rörer partigrupp, bör sättas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

lika högt som det antal ordinarie, som valts för gruppen. För varje representant,

vald inom den fria gruppen, torde böra utses två suppleanter.

Avgår stadsfullmäktig under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

bör anmälan därom ske hos magistraten, som inkallar till ordinarie

stadsfullmäktig vederbörande suppleant. Inträffar däremot för fullmäktig

tillfälligt förhinder, som medför, att han ej kan inställa sig vid

fullmäktigsammanträde, bör han ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan

hos stadsfullmäktiges ordförande, som låter inkalla vederbörande

suppleant till tjänstgöring för den tid hindret varar. Att, såsom i vissa

inkomna yttranden ifrågasatts, för suppleants inkallande fordra förfall

för viss längre tid torde icke vara lämpligt, då därigenom reformens räckvidd

skulle alltför mycket inskränkas.

För att emellertid inkallande av suppleant för stadsfullmäktig skall

kunna medhinnas, lärer en förlängning av tiden för kallelse till fullmäktigsammanträde

vara nödig. Ett fastställande av kallelsetiden till

den i 20 § av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm för kungörelse

i tidning stadgade kortaste tid, tre dagar, anser jag för nämnda

syftes vinnande tillfyllestgörande.

Avgår kommunal- eller municipalfullmäktig under den bestämda

tjänstgöringstiden, bör anmälan ske hos Kung!. Maj:ts befallningshavande

i länet, som inkallar till ordinarie fullmäktig vederbörande suppleant.

I övrigt torde om inkallande av suppleant för kommunal- eller municipalfullmäktige

böra gälla enahanda regler som beträffande inkallandet

av stadsfullmäktigsuppleanter.

Till tjänstgöring kallad suppleant, vilken utan anmält och godkänt

förfall utebliver, bör vara underkastad samma påföljd, som under dylikt

förhållande drabbar ordinarie ledamot.

I överensstämmelse med det anförda har jag låtit inom civildepartementet

utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4,

§§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862, till lag om ändrad lydelse av § 23, § 24

mom. 1, §§ 27 och 28, § 29 mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 samt till lag om äudrad

lydelse av § 6 inom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1, §§ 16, 17,

20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Såsom i det föregående erinrats har Kungl. Maj:t förut denna

dag beslutat genom proposition förelägga riksdagen förslag till lagar av

den innebörd, att de särskilda fullmäktigkorporationerna, utom i Stockholm,

skola komma att väljas, icke såsom nu i två omgångar, utan på

en gång. Avfattningen av de i nu förevarande ärende upprättade förslagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

17

är byggd på att en dylik ändring av nuvarande regler kommer till

stånd. Då enligt nyssnämnda förslag samtliga dessa fullmäktigkorporatiouer

skola i sin helhet nyväljas i år, kunna valen av suppleanter i

sin helhet ske samtidigt därmed och de nya bestämmelserna om suppleanter

träda i full tillämpning redan från och med den 1 januari 1919.

Vad däremot angår Stockholm skulle de äldre reglerna om successiv

förnyelse av stadsfullmäktigkåren bibehållas. Därav blir en följd, att

vid de stadsfullmäktigval i Stockholm, som år 1919 skola hållas, suppleanter

komma att enligt förevarande förslag utses endast för den hälft

av stadsfullmäktige, som då väljes. Att föreskriva nytt val vid detta

tillfälle av samtliga ordinarie fullmäktige, således även den hälft, som

eljest icke skulle då ställas under val, för att suppleanter för alla ledamöterna

skola finnas att tillgå, lärer ej böra ifrågasättas. Ur flera synpunkter

torde ej heller vara riktigt att då anställa särskilt val av suppleanter

för de kvarstående ledamöterna. För att icke olikhet må råda

mellan fullmäktige inbördes, så att vid förfall för vissa ordinarie ledamöter

suppleanter skola inkallas, under det att vid förfall för andra ledamöter

platsen får stå tom, har synts lämpligast införa övergångsbestämmelse

av innebörd att reglerna om inkallande till tjänstgöring av suppleant

och vad därmed står i samband skall gälla först från och med den 1

april 1921. Den nya regeln om inkallande av efterträdare till avgången

stadsfullmäktig skall dock gälla, så vitt fråga är om stadsfullmäktig,

som utsetts vid val i mars 1919.»

Herr Ström har till stöd för sitt i motionen nr 166 framlagda yrkande

anfört följande:

»I proposition nr 262 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att val av

suppleanter till kommunalfullmäktige samt stadsfullmäktige i Stockholm

och andra städer skall ske på det sättet, att för varje grupp, som deltagit

i valet, skall utses s. k. gruppsuppleanter i stället för en suppleant

för varje vald ledamot. Motiven för denna anordning återfinnas i

propositionen å sid 72—78.

Vad här anförts som motiv för användande av metoden med gruppsuppleanter,

kan jag ej godkänna. Den regel för suppleanters utseende,

som här förordats, innebär ett brytande mot proportionalismens princip,

som kommer att leda till, att i ett flertal fall vid valkarteller suppleanten

kommer att tillhöra ett helt annat parti eller en annan intressegrupp

än den, i vars ställe han insattes i en viss kommunalt beslutande

organisation.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 20 käft, (Nr 22.)

Herr Ströms

motion.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Ett sådant fel i metoden måste anses vara av större betydelse än

den olägenhet, som möjligen kan uppkomma i vissa avseenden vid utseende

av en personlig suppleant för varje vald representant. För detta

sistnämnda systems överlägsenhet talar bl. a. den omständigheten, att

det redan är prövat vid landstingsmannavalen. Invändningen, att med

en sådan metod en långt ned på en lista stående person, som kan anses

mindre kvalificerad för uppdraget, kan få tjänstgöra som kommunalfullmäktig

eller stadsfullmäktig, bör ej tillmätas någon större betydelse, då

man måste antaga, att varje politiskt parti i alla fall uppsätter som kandidater

endast personer, som de anse kvalificerade för uppdraget. Skulle

ett parti underlåta göra detta, så blir väl detta partiets ensak, som lagstiftningen

ej kan anses ha någon anledning söka på konstlade vägar

justera.

Bäst vore kanske likväl i det fall, att två partier eller två intressegrupper

inom samma parti röstat med gemensam partibeteckning, att

flera gruppsuppleanter, uppställda i en viss ordning, vari de skulle inkallas,

utsågos för varje sådant parti och ej en suppleant för varje person.

Men en sådan anordning synes, efter allt att döma, vara en synnerligen

invecklad procedur, vadan man ej torde kunna fundera på densamma.

Användande av en sådan metod som den här föreslagna behöver

ej innebära, att densamma ovillkorligen även skall komma till användning

i det fall, att en kommunal- eller stadsfullmäktig definitivt avgår.

I detta fall torde det vara riktigare, att det förfares på det sättet, att å

samtliga sedlar, som upptaga den avgåendes namn, detta namn anses

som obefintligt, samt att inträda i den avgångnes ställe utses den, som

under denna förutsättning skulle ha valts vid användandet av samma

valmetod, som användes vid val av kommunal- och stadsfullmäktige.»

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj:ts förslag åsyftar, att vid val till stads- och kommunalfullmäktige

jämväl suppleanter skola utses med uppgift att i de ordinarie

ledamöternas ställe inträda såväl vid inträffande förfall som vid

uppkommen ledighet. 1 sistberörda hänseende skulle den föreslagna

anordningen träda i stället för den nu bestående ersättareinstitutionen.

I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet, att eu suppleantinstitution

av nu antydd beskaffenhet ur olika synpunkter skulle erbjuda betydande

fördelar. För att man tillfullo må uppnå vad man velat vinna, är det

emellertid angeläget, att institutet i alla avseenden erhåller den räckvidd,

som Kungl. Maj:t föreslagit, och alltså icke bliver inskränkt till att gälla

exempelvis blott vid längre tids förfall, eller blott vid särskilda frågors

behandling (såsom valen till första kammaren). — Utskottet ansluter sig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

19

således i princip till den tanke, som i den kungliga prositionen iunnit

uttryck.

Vad därnäst angår frågan om denna tankes praktiska utformning,

så framgår det av propositionen, att densamma vållat avsevärda svårigheter.

Det system för utseende av suppleanter, som i propositionen föreslås

(systemet med gruppsuppleanter) lider — såsom även i herr Ströms

motion framhålles — av den olägenhet, att om två fraktioner, vilka i

själva verket utgöra två skilda partier, rösta under samma partibeteckning,

personer, valda från ena fraktionen, kunna komma att inträda

såsom suppleanter för ledamöter, valda av den andra fraktionen. Eu

annan olägenhet av det föreslagna systemet är, att enligt detsamma

reduktionsregeln eventuellt kan komma till användning vid utseendet av

suppleanter, vilket förhållande skulle, såsom av erfarenheter från andra

val framgår, medföra dels att de a valsedlarna lägst stående namnen

ofta nog erhålla några av de första platserna och dels att uträkningarna

icke sällan bliva synnerligen besvärliga. Båda dessa olägenheter hava

framhållits av chefen för civildepartementet i hans anförande vid propositionens

avlåtande; men han har ansett fördelarna av gruppsuppleantsystemet

vara så betydande, att nämnda olägenheter eller betänkligheterna

i övrigt mot systemet icke synts honom böra utgöra avgörande

hinder mot systemets antagande.

Utskottet finner emellertid dessa olägenheter vara av den vikt, att

utskottet anser sig icke kunna förorda förslaget i den framlagda formen.

Att valmän, tillhörande olika partier eller fraktioner, men vilka finna

det önskligt att rösta under samma partibeteckning, skulle avhållas härifrån

på grund av avfattningen av bestämmelserna angående suppleanter,

kan icke anses överensstämmande med den gällande proportionella metodens

syfte. Tilläggas må, att om, såsom hittills visserligen endast i

fåtaliga fall inträffat, ett parti begagnat sig av ett annat partis beteckning

utan dettas medgivande, den framhållna olägenheten av, att en

fraktions suppleanter kunna komma att inträda i stället för ledamöter i

den andra, ytterligare accentueras.

Det torde nog förhålla sig så, som av föredragande statsrådet framhållits,

att en i allo tillfredsställande lösning av suppleantproblemet (för

icke slutna församlingar) ej låter sig genomföras inom den nuvarande

proportionella metodens ram. Frågan skulle givetvis komma i helt

annat läge, därest bestämmelser infördes om officiella vallistor eller om

skydd för partibeteckning och om kartellbildning m. in. I den skrivelse

till Kungl. Maj:t, som riksdagen i anledning av väckta motioner beslutat,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

och vari anhållits om utredning angående de åtgärder, som kunde vidtagas

till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen erfarenhet

vidlådde gällande regler för proportionellt valsätt, hava även nu nämnda

frågoi berörts; och möjlighet föreligger alltså, att metoden kommer att

ändras i nyss antydd riktning. Frågan om en dylik omläggning av

metoden torde emellertid säkerligen visa sig svårlöst. Att, till dess denna

lösning vunnits, uppskjuta spörsmålet om suppleanter för stadsfullmäktige

och andra fullmäktige, vill utskottet icke förorda, då en suppleantinstitution

för dessa fall visat sig’ i hög grad önsklig.

Vid undersökning, huruvida icke något annat system för utväljande

av suppleanter finnes att tillgå, som bättre än gruppsuppleantsystemet

låter förena sig med de nuvarande valbestämmelserna i övrigt, har utskottet

icke ansett sig kunna förorda det, som i herr Ströms motion

antytts. Det lider nämligen av den väsentliga olägenheten, att en och

samma person icke skulle kunna vara suppleant för flera fullmäktige;

man går. därigenom miste om de fördelar, som Kungl. Maj:t åsyftat

att ernå i det avseende, att man erhölle en kår personer, som på grund

av förvärvad erfarenhet vore lämpliga att träda in i avgående ledamöters

ställe. Motionären har också — vilket i utskottets ögon är ytterligai

e en nackdel sett sig nödsakad att vid sidan av den nya suppleantinstitutionen

(vid förfall för fullmäktig) bibehålla det nuvarande ersättarevalet

(vid avgång).

Däremot har utskottet funnit, att det system, som av föredragande

statsrådet omnämnes å sid. 38 i propositionen*) (systemet med flera personliga

suppleanter för varje fullmäktig), om det också ej innefattar så stora fördelar

som det föreslagna systemet, å andra sidan är behäftat med väsentligt

mindre olägenheter än det senare och står i bättre överensstämmelse med

nuvarande valbestämmelser i övrigt. Enligt detta system skall för varjeordinarie,

fullmäktig utses visst antal suppleanter genom särskilda sammanräkningar,

vid vilka medtagas endast de valsedlar, som upptaga

fullmäktigens namn, och därvid alltid rangordningsregeln kommer till

tillämpning. Vid dessa sammanräkningar skall, i motsats till vad som

gäller vid landstingsmannaval, eu förut till suppleant för annan fullmäktig

vald peisons namn icke betraktas som obefintligt. Samma person

skall ^sålunda kunna väljas till suppleant för flera fullmäktige. I

de, såsom av föredraganden påpekats, ojämförligt vanligaste fallen,

att ett parti röstat tämligen enhälligt med samma lista, komma alltså

samma suppleanter alltid att i samma ordning inträda för vilken som

helst av de ordinarie fullmäktige. Systemet verkar i dylika fall på

*) I utskottets utlåtande sid. 9—10.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

21

samma sätt som gruppsuppleantsystemet. Ilar inom varje fraktion av

ett parti röstats enigt på liuvudlistorna, blir förhållandet inom fraktionen

enahanda som i förra fallet förhållandet inom partierna. Om däremot

ett parti eller eu fraktion i större utsträckning splittrat sig, kunna de

särskilda fullmäktige erhålla olika suppleanter. Den ordning, man anser

önsklig, nämligen att samma suppleant alltid först inträder vid förfall

för vilken som helst ledamot av partiet (då kartell ej ingåtts), vinner

man i dylika fall icke. Men då, som nämnts, dessa fäll äro relativt fåtaliga,

synes man icke böra av hänsyn till dem avstå från att införa

suppleantinstitutionen i en form, som för det stora flertalet fall är

förmånlig.

Framhållas må, att systemet verkar på alldeles samma sätt, som

nuvarande regler för utseende av efterträdare åt fullmäktige och således

med fullt fog kan sägas stå i överensstämmelse med den gällande metoden.

Har t. ex. inom ett parti röstats med listorna 1) A, B, C, D

och 2) G, H, samt A, B och G valts till ordinarie, så inträda enligt

nuvarande bestämmelser, vare sig A eller B avgår, i första hand C och,

om denne är hindrad, D i stället för den avgående; avgår G, ''intrader

H såsom hans efterträdare. Enligt den nu ifrågasatta metoden inträda

suppleanter på samma sätt och i samma ordning, som nu sagts. Särskilda

stadganden angående utseende av efterträdare bliva därför i och

för sig obehövliga.

Vad angår det antal suppleanter, som skall för varje fullmäktig

utses, synes detta böra göras beroende av, vilket antal ordinarie valts

för den ifrågavarande partigruppen, så att t. ex. om ett parti fått två

ordinarie ledamöter valda, för var och en av dessa ledamöter utses två

suppleanter, om partiet fått tre ordinarie, tre suppleanter utses etc.

Enligt denna regel skulle emellertid, om ett parti finge ett betydligt

antal platser, exempelvis tio, ett orimligt stort antal suppleanter komma

att utses. För att ej alltför mycket tynga valförrättningarna synes man

därför böra stadga, att i intet fall mer än fyra suppleanter skola utses

för varje ledamot. Ett dylikt antal torde utom i sällsynta fall visa sig

tillräckligt. För den händelse emellertid att en grupp erhåller endast en

plats, böra däremot, i likhet med vad för sådant fall är stadgat i förordningen

om landsting, två suppleanter utses för den valda ledamoten.

Det har nyss nämnts, att i sällsynta fall det angivna antalet suppleanter

kan visa sig otillräckligt. År fråga endast om behov av suppleant

vid ett tillfälligt förfall, synes denna olägenhet av begränsningen icke

behöva tillmätas någon större betydelse. Mera vikt måste tillerkännas

olägenheten av sådan begränsning, därest den skulle medfara, att efter
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

trädare ej funnes att tillgå. Det torde därför vara försiktigast att insätta

föreskrift om, att för sådan händelse ny sammanräkning för utseende

av efterträdare (i likhet med vad som nu är stadgat) skall företagas.

Angående suppleanters inkallande synes lämpligen böra gälla, att

om den suppleant, som vid fullm äktigs förfall står närmast i tur att

inträda, är hindrad t. ex. i följd av tjänstgöring för annan fullmäktig,

den suppleant, som står närmast i ordningen, bör inkallas till tjänstgöring

endast för den tid hindret för den förre suppleanten varar

Därest i fall som nu nämnts förfall inträffa under samma tid för

två fullmäktige, som hava samma förste suppleant, synes det riktiga

vara, att för den tid, förfallet för båda fullmäktigena varar, skall utom

sistnämnde suppleant den närmast efter honom i ordningen stående

suppleanten för den av dessa fullmäktige, som valts först i ordningen,

inträda i tjänstgöring. Det antages t. ex. att inom ett parti A och B

i nu nämnd ordning äro valda till fullmäktige, att suppleanter för A

äro C och D samt att suppleanter för B äro C och E. Skulle A och B

samtidigt få förfall, borde alltså till suppleant inkallas utom C även D.

Den senares tjänstgöring skulle upphöra, så snart vare sig A eller B

åter inträdde i tjänst. Skulle däremot regeln avfattas så, att C inkallades

såsom suppleant för A, finge E inträda på B:s plats. Att D sålunda

erhåller företräde framför E till suppleantskap, torde emellertid vara det

med rättvisa mest överensstämmande, då D före E valts till suppleant.

Enligt samma principer bör förfaras, om flera än två fullmäktige,

som hava samme förste suppleant, skulle under samma tid vara hindrade

att utöva sin befattning.

Verkningarna av den metod för suppleantval, som utskottet föreslår,

åskådliggöras genom de vid utlåtandet fogade bilagorna.

De förändringar som utskottet föreslagit i Kungl. Maj:ts förslag angående

suppleantval, hava ansetts böra föranleda bibehållande av den

nu gällande bestämmelsen, att å valsedel må upptagas högst två namn

utöver det antal, som valet avser. Mot vad Kungl. Maj:t i övriga i det

föregående ej berörda delar föreslagit, har utskottet intet att erinra. —

§ 28 förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 31 förordningen

om kommunalstyrelse i stad hava i utskottets förslag erhållit den lydelse,

som föranletts därav, att Kungl. Maj:ts proposition nr 261, i vad den

avser nämnda förordningar, ej blivit av utskottet tillstyrkt. Av samma

anledning hava övergångsbestämmelserna bragts i överensstämmelse med

vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit för den av sistnämnda

proposition ej berörda förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

23

De ändringar i vissa §§ av kommunalförfattningarna, som utskottet

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 290 i sitt utlåtande nr 18

föreslagit, hava icke ansetts böra föranleda omformulering av de i nämnda

proposition förekommande §§, som även beröras i nu förevarande proposition.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 262 icke kunnat i oförändrat skick

av riksdagen bifallas, måtte i anledning av nämnda

proposition och herr Ströms motion för sin del antaga

följande lagförslag, nämligen dels

Kungl. Maj:ts förslag.

Lag

om ändrad lydelse av § 28, §29 mom.

4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen

om kommnnalstyrelse på

landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 28,

§ 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36

mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars

1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges

antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller

därunder utser................. 16

kommun med över 2,000

till och med 10,000 invånare

utser ..................... 16—30

kommun med över 10,000

invånare utser.................. 31—40.

Utskottets förslag.

Lag

om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom.

4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen

om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 28,

§ 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36

mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars

1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 28.

Mom. 1. Kommunalfullmäktiges

antal bestämmes i förhållande till

folkmängden sålunda, att:

kommun med 2,000 invånare eller

därunder utser.................. 20

kommun med över 2,000

till och med 5,000 invånare

utser.................... 21—25

kommun med över 5,000

till och med 10,000 invånare

utser.................... 26—30

kommun med över 10,000

invånare utser ............... 31—40.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

Kommunens vid kommunalstämma

röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning,

det antal kommunalfullmäktige, som

bör för kommunen utses.

I samband med val av kommunalfullmäktige

utses tillika suppleanter

för dem.

Mom. 2. I avseende å valbarhet

till kommunalfullmäktig och suppleant

samt ursäkt och avsägelse

gäller vad i § 13 om ordförande i

kommunalstämma stadgat är.

Kommunalfullmäktige och suppleanter

väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skett.

Utskottets förslag.

Kommunens vid kommunalstämma

röstberättigade invånare bestämma,

inom nu stadgad begränsning,

det antal kommunalfullmäktige,

som bör för kommunen utses.

I samband med val av kommunalfullmäktige

utses tillika suppleanter

för dem.

Mom. 2. I avseende å valbarhet

till kommunalfullmäktig och

suppleant samt ursäkt och avsägelse

gäller vad i § 13 om ordförande i

kommunalstämma stadgat är.

Kommunalfullmäktige och suppleanter

väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skett.

I kommun där val sker första

gången, skall halva antalet fullmäktige

eller, om detta icke är jämnt,

det antal, som är närmast under

hälften, utses för allenast två år,

och höra dessa fullmäktige och de,

som skola i fyra år kvarstå, utses

genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för

kortare tid än fyra år må ock, efter

kommunalstämmans beslut, ske, där

sådant i anledning av beslutad ökning

av antalet fullmäktige varder

nödigt, på det att hälften av hela

antalet fullmäktige för kommunen

eller, om detta icke är jämnt, det

antal, som är närmast över eller

under hälften, må kunna utses vartannat

år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 22.

25

Kitngl. Maj:ts förslag.

§ 29.

Mom. 4. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av o färgat, svenskt nonnalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss

grupp av valmän eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt

så många som det antal kommunalfullmäktige,

valet avser. Av namnen

anses så många, från början räknat,

som motsvara antalet fullmäktige,

avse själva fullmäktigvalet och

de övriga allenast valet av suppleanter.

Har å valsedeln medelst en

linje avskilts ett mindre antal namn,

från början räknat, anses dock

allenast de sålunda avskilda främsta

namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5

Utskottets förslag.

§ 29.

Mom. 4. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss

grupp av valmän eller för viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver

det antal kommunalfullmäktige,

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva

fullmäktigvalet och de övriga allenast

valet av suppleanter. Har å

valsedeln medelst en linje avskilts

ett mindre antal namn, från början

räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig

olikhet med det föreskrivna, att

olikheten kan iakttagas genom den

utskärning, som skall finnas i de,

enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

samt. 20 höft. (Nr 22.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å

annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt o.tvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Åro å valsedel

upptagna flera namn än ovan

är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga. Valsedel,

som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser,

vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Utskottets förslag.

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseenden ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Åro å

valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn än

det antal fullmäktige, valet avser,

vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 30.

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva full mäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det

röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta

rösttalet, bliver det första i ordningen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

27

Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt

röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,

erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med hälften

av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; med

en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts i ordningen;

med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen; och så

vid are efter samma grund. För varje gång kommer det namn närmast

i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än

hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda röstvärde

(gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och

vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer äu två tredjedelar av gruppens

rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;

upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra

namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn det

tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

Mom. 2. De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika

grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,

vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt mom. 1 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast

en plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1.

Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller

partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i

§ 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare

jämförelse utesluten.

§ 31.

Sedan valet av kommunalfullmäktige

blivit avslutat, förrättas val

av suppleanter sålunda:

För varje partigrupp skola genom

särskilda sammanräkningar utses

suppleanter till antal, motsvarande det

antal fullmäktige, vilka tilldelats plats

från gruppen; och skola ifråga om

dessa sammanräkningar de i §30

mom. 1 i fråga om partigrupp givna

bestämmelser lända till motsvarande

tillämpning, med iakttagande av att

de till ordinarie fullmäktige valdas

namn betraktas som obefintliga, att valsedels

röstvärde icke skall anses minskat

på den grund att något namn å

sedeln tilldelats plats vid själva fullmäktigvalet,

samt att vad där sägs

om namn å sedeln, vilka avse själva

fullmäktigvalet, skall gälla om alla

namn å sedeln.

För varje fullmäktig, som erhållit

plats från den fria gruppen, skola

för utseende av suppleanter företagas

§ 31.

Mom. 1. Sedan valet av kommunalfullmäktige

blivit avslutat, förrättas

val av suppleanter sålunda, att för

fullmäktig, vald för grupp, vilken

endast tilldelats en plats, företagas

två nya sammanräkningar inom denna

grupp, samt att för varje annan fullmäktig

företagas inom den grupp, för

vilken han blivit vald, så många nya

sammanräkningar, som motsvara det

antal platser, vilka tilldelats gruppen,

dock högst fyra. Klar fullmäktig

fått sig tillerkänd plats från flera

grupper, anses han vald för den grupp,

från vilken plats först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna skola

ske i den ordning, vari fullmäktige

blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga fullmäktigens namn

för själva fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

29

Kungl. Maj:ts förslag.

tvä särskilda sammanräkningar. Dessa

skola ske i den ordning, vari fullmäktige

blivit valda. Vid varje ny

sammanräkning tages hänsyn blott till

de valsedlar, vilka upptaga fullmäktigens

namn för själva fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall

vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas

den av de förut från gruppen

ej utsedda, vilkens namn står främst

å sedeln. Den, som erhållit högsta

rösttalet, är vald till suppleant.

Vid val tillfället skall bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter

skola i fullmäktigs ställe inkallas.

Härvid iakttages, beträffande fullmäktig,

vald .från partigrupp, att

endast suppleant, utsedd f rån samma

grupp, må inkallas samt, beträffande

fullmäktig, vald frän den fria gruppen,

att i hans ställe må inkallas

endast suppleant, som utsetts genom

någon av de för fullmäktigen företagna

sammanräkning ärna. I övrigt

tillkommer företräde suppleant, som

blivit tidigare vald.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige

icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, skall, för utseende

av felande antal fullmäktige

jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen

anställas.

Utskottets förslag.

vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas

den, vilkens namn står

främst å sedeln och som ej förut

är vald till ordinarie fullmäktig eller

till suppleant för den fullmäktig, för

vilken sammanräkningen sker, ändå

att han må hava utsetts till suppleant

för annan fullmäktig. Den,

som erhållit högsta rösttalet, är vald

till suppleant.

Mom. 2. Vid valtillfället skall, särskilt

för varje kommunalfullmäktig, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter

skola i hans ställe inkallas.

Härvid iakttages, att endast suppleant,

som utsetts genom en för fullmäktigen

företagen sammanräkning,

må för honom inkallas samt att företräde

tillkommer den suppleant, som

blivit tidigare vald.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet ikommunalfullmäktige

icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, skall, för utseende

av felande antal fullmäktige

jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen

anställas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

Åro kommunalfullmäktige valda

till vederbörligt antal men ej lika

många suppleanter, skall vid valet

bero.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig

under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall Konungens

befallningshavande, sedan

anmälan därom gjorts, till ordinarie

fullmäktig inkalla den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordning bör i stället inträda.

Utskottets förslag.

Åro kommunalfullmäktige valda

till vederbörligt antal men ej vederbörligt

antal suppleanter, skall vid

valet bero.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig

under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall Konungens

befallningshavande, sedan

anmälan därom gjorts, till ordinarie

fullmäktig inkalla den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordning bör i stället inträda.

Bejinnes, då fullmäktig sålunda

avgår, att ingen av de för honom

utsedda suppleanterna kan ingå såsom

ledamot i hans ställe, skall

Konungens befallningshavande vid

offentlig, minst sex dagar förut i kommunens

kyrkor kungjord förrättning

företaga ny röstsammanräkning inom

den grupp, för vilken den avgångne

blivit vald. Blev den avgångne vald

för flera grupper, skall sammanräkning

ske inom den grupp, från vilken

plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

inträde såsom ledamot i den avgångnes

ställe under återstoden av den för

honom bestämda tjänstgöringstid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

■51

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot

före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda

sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen

såsom förut hänsyn

tagas blott till de valsedlar, vilka

upptaga den först avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Konungens befallningshavande läte

vid förrättningen föra protokoll. Valets

utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll. Med

protokollets uppläsning är valförrättningen

avslutad.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Finnes i fall, som nu sagts, å

omförmäla valsedlar icke namn å

någon, som kan inträda såsom ledamot

i den avgångnes ställe, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne

blivit vald.

§ 36.

Mom. 2. Inträffar för kommunalfullmäktig

sådant hinder, att han

ej kan vid ett eller flera sammanträden

sig inställa, åligger det honom

att därom ofördröjligen underrätta

kommunalfullmäktiges ordförande,

som till tjänstgöring inkallar den

suppleant, vilken enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda.

§ 36.

Mom. 2. Inträffar för kommunalfullmäktig

sådant hinder, att han

ej kan vid ett eller flera sammanträden

sig inställa, åligger det honom

att därom ofördröjligen underrätta

kommunalfullmäktiges ordförande,

som till tjänstgöring inkallar den

suppleant, vilken enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda. Därvid iakttages

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

Kommunalfullmäktige må ej

ärende företaga eller däri besluta,

såvida icke flera än bälften av dem

äro tillstädes. År till följd av stadgande^

i § 17 samt mom. 4 bär

nedan tillstädesvarande fullmäktig

bindrad att deltaga i handläggning

av visst ärende, må den omständighet,

att antalet av de övriga tillstädesvarande

icke överstiger bälften

av fullmäktiges hela antal, ej utgöra

binder för ärendets företagande.

Ordförande, ledamot eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som

utan anmält, av fullmäktige godkänt

förhinder från sammankomst

sig avhåller, skall höta till kommunens

kassa två riksdaler riksmynt

och dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste, i anseende till de närvarandes

fåtalighet, inställas eller

upplösas.

Utskottets förslag.

dels att då på grund av hinder för

viss suppleant en senare i ordningen

stående suppleant skall inträda, denne

skall inkallas till tjänstgöring endast

för den tid hindret för den förre

varar, dels ock att under den tid

förfall samtidigt föreligger för tvä

eller flera fullmäktige, för vilka samma

person är i tur att inträda såsom

suppleant, utom denne skall till tjänstgöring

inkallas den närmast därefter

i ordningen stående suppleanten för

den eller de av dessa fullmäktige,

som valts först i ordningen.

Kommunalfullmäktige må ej

ärende företaga eller däri besluta,

såvida icke flera än bälften av dem

äro tillstädes. År till följd av stadgande^

i § 17 samt mom. 4 här

nedan tillstädesvarande fullmäktig

bindrad att deltaga i handläggning

av visst ärende, må den omständighet,

att antalet av de övriga tillstädesvarande

icke överstiger hälften

av fullmäktiges hela antal, ej utgöra

hinder för ärendets företagande.

Ordförande, ledamot eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som

utan anmält, av fullmäktige godkänt

förhinder från sammankomst

sig avhåller, skall bota till kommunens

kassa två riksdaler riksmynt

och dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste, i anseende till de närvarandes

fåtalighet, inställas eller

upplösas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande ''Nr 22.

3;}

Kungl. May.ts förslag.

Vad i § 32 mom. 3 och §36

mom. 2 enligt deras nya lydelse är

stadgat skall gälla först från och

med den 1 januari 1919.

dels

Utskottets förslag.

Vad i § 36 mom. 2 enligt dess

nya lydelse är stadgat skall gälla

beträffande kommun, där fullmäktigval

hålles år 1918, först från och

med den 1 januari 1921 samt beträffande

kommun, där fullmäktigval

hålles år 1919, först från och med

den 1 januari 1922.

Avgår fullmäktig, som valts innan

denna lag trätt i kraft, skola i fråga

om utseende av ledamot i hans ställe

de äldre bestämmelserna i § 32 mom.

3 och 4 lända till efterrättelse.

Lag #

om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28, § 29 mom. 1,

§§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28, § 29

mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 23.

Stadsfullmäktige väljas ibland kommunens röstberättigade medlemmar

enligt den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där valen

ske samfällt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden indelad i

valkretsar, verkställas valen å dagar, som magistraten särskilt för varje

valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som magistraten äger

bestämma.

I samband med val av stadsfullmäktige utses tillika suppleanter

för dem.

§ 24. § 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas val- sedlar. Därvid böra begagnas val
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 20 käft. (Nr 22.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kuvgl. .Maj:ts förslag.

sedlar av o färgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt

så många som det antal stadsfullmäktige

valet avser. Av namnen

anses så många, från början räknat,

som motsvara antalet fullmäktige,

avse själva fullmäktigvalet och de

övriga allenast valet av suppleanter.

Har å valsedeln medelst en linje

avskilts ett mindre antal namn, från

början räknat, anses dock allenast

de sålunda avskilda främsta namnen

avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken auvänts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig

olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseende ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

Utskottets förslag.

sedlar av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver

det antal stadsfullmäktige valet

avser. Av namnen anses så många,

från början räknat, som motsvara

antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet

och de övriga allenast

valet av suppleanter. Har å valsedeln

medelst en linje avskilts ett

mindre antal namn, från början

räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan väsentlig

olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseende ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

35

Kungl. Maj:ts förslag.

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan

är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn

än det antal fullmäktige, valet avser,

vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Utskottets förslag.

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på någon,

som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt, vem

som därmed åsyftas, anses sådant

namn såsom obefintligt. Aro å valsedel

upptagna flera namn än ovan

är medgivet, anses de sista övertaliga

namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre namn

än det antal fullmäktige, valet avser,

vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 27.

Sedan valet av stadsfullmäktige

blivit avslutat, förrättas val av

suppleanter sålunda:

För varje partigrupp skola genom

särskilda sammanräkningar utses suppleanter

till antal, motsvarande det

antal fullmäktige, vilka tilldelats plats

från gruppen; och skola ifråga om

dessa sammanräkningar de i §25

i fråga om partigrupp givna bestämmelser

lända till motsvarande tillämpning,

med iakttagande av att de till

ordinarie fullmäktige valdas namn

betraktas som obefintliga, att valsedels

röstvärde icke skall anses minskat på

den grund att något namn å sedeln

§ 27.

Mom. 1. Sedan valet av stadsfullmäktige

blivit avslutat, förrättas

val av suppleanter sålunda, att för

fullmäktig, vald för grupp, vilken

endast tilldelats en plats, företagas

två nya sammanräkningar inom denna

grupp, samt att för varje annan fullmäktig

företagas inom den grupp,

för vilken han blivit vald, så många

nya sammanräkningar, som motsvara

det antal platser, vilka tilldelats gruppen,

dock högst fyra. Har fullmäktig

fått sig tillerkänd plats från flera

grupper, anses han vald för den

grupp, från vilken plats först tilldelats

honom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

tilldelats plats vid själva fullmäktigvalet,

samt att vad där sägs om

namn å sedeln, vilka avse själva

fullmäktigvalet, skall gälla om alla

namn å sedeln.

För varje fullmäktig, som erhållit

plats från den fria gruppen, skola

för utseende av suppleanter företagas

två särskilda sammanräkningar. Dessa

skola ske i den ordning, vari fullmäktige

blivit valda. Vid varje ny

sammanräkning tages hänsyn blott till

de valsedlar, vilka upptaga fullmäktigens

namn för själva fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall vid

varje ny sammanräkning tillgodoräknas

den av de förut från gruppen

ej utsedda, vilkens namn står främst

å sedeln. Den, som erhållit högsta

rösttalet är vald till suppleant.

Vid valtillfallet skall bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter

skola i fullmäktigs ställe inkallas.

Härvid iakttages, beträffande

fullmäktig, vald frän partigrupp.

, att endast suppleant, utsedd

från samma grupp, må inkallas

samt, beträffande fullmäktig, vald

frän den fria gruppen, att i hans

ställe må inkallas endast suppleant,

som utsetts genom någon av de för

fullmäktigen företagna sammanräkningarna.

I övrigt tillkommer företräde

suppleant, som blivit tidigare

vald.

Utskottets förslag.

De nya sammanräkningarna

skola ske i den ordning, vari fullmäktige

blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga fullmäktigens namn för sj älva

fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall

vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas

den, vilkens namn står

främst å sedeln och som ej förut är

vald till ordinarie fullmäktig eller

till suppleant för den fullmäktig, för

vilken sammanräkningen sker, ändå

att han må hava utsetts till suppleant

för annan fullmäktig. Den, som

erhållit högsta rösttalet, är vald till

suppleant.

Mom. 2. Vid valtillfället skall,

särskilt för varje stadsfullmäktig,

bestämma den ordning, i vilken

suppleanter skola i hans ställe inkallas.

Härvid iakttages, att endast

suppleant, som utsetts genom en förfullmäktigen

företagen sammanräkning,

må för honom inkallas samt

att företräde tillkommer den suppleant,

som blivit tidigare vald.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

37

Kungl. Maj:ts förslag.

§ 28.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava stadsfullmäktige

icke blivit till föreskrivet antal

valda, skall, för utseende av felande

antal fullmäktige jämte suppleanter,

nytt val ofördröjligen anställas.

Åro stadsfullmäktige valda till

vederbörligt antal men ej lika många

suppleanter, skall vid valet bero.

Mom. 3. Vid avfattande av

protokoll över stadsfullmäktigval

bör till ledning tjäna formulär, som

av Kungl. Maj:t fastställes.

Mom. 4. Avgår stadsfullmäktig

under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall magistraten,

sedan anmälan därom gjorts, till

ordinarie fullmäktig inkalla den

suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda.

Utskottets förslag.

§ 28.

Mom. 1. Mellan lika rösttal

eller jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava stadsfullmäktige

icke blivit till föreskrivet antal

valda, skall, för utseende av felande

antal fullmäktige jämte suppleanter,

nytt val ofördröjligen anställas.

Åro stadsfullmäktige valda till

vederbörligt antal men ej vederbörligt

antal suppleanter, skall vid

valet bero.

Mom. 3. Vid avfattande av

protokoll över stadsfullmäktigval

bör till ledning tjäna formulär, som

av Kungl. Maj:t fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av

valets förrättare inläggas under försegling

och förvaras intill utgången

av den tid, för vilken valet gäller.

Mom. 4. Avgår stadsfullmäktig

under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall magistraten,

sedan anmälan därom gjorts, till

ordinarie fullmäktig inkalla den

suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda.

Befinnes, dä fullmäktig sålunda

avgår, att ingen av de för honom

utsedda suppleanterna kan ingå såsom

ledamot i hans ställe, skall

magistraten vid offentlig, minst åtta

dagar förut kungjord förrättning företaga

ny röstsammanräkning inom den

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.

grupp, för vilken den avgångne blivit

vald. Blev den avgångne vald för

flera grupper, skall sammanräkning

ske inom den grupp, från vilken

plats först tilldelats honom.

Vid den nya sammanräkningen

t ages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

inträde såsom ledamot i den avgångnes

ställe under återstoden av

den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd

ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda

sätt; och skall vid den nya

röstsammanräkningen såsom förut

hänsyn tagas blott till de valsedlar,

vilka upptaga den först avgångnes

namn för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Finnes i fall, som nu sagts, å

omförmäla valsedlar icke namn å

någon, som kan inträda såsom ledamot

i den avgångnes ställe, skall

platsen std obesatt intill utgången av

den tid, för vilken den avgångne

blivit vald:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

3''J

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

§ 29.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugufem

års ålder, ej heller:

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon

står under mannens målsmanskap, obehörig att utöva uppdrag, varom

nu är fråga.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till stadsfullmäktig.

§ 30.

Den, som blivit till stadsfullmäktig eller suppleant vald, må kunna

uppdraget sig avsäga, om han icke är i staden eller inom dess område

boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning

hindras att uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförflutna årens

tjänstgöring såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån avgå; om

han uppnått 60 års ålder, eller eljest uppgiver förhinder, som av flertalet

bland övriga fullmäktige godkännes.

Väljes kvinna till stadsfullmäktig, äger hon när som helst avsäga

sig uppdraget.

§ 31.

Stadsfullmäktige och suppleanter

väljas för fyra år, räknade från

och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett.

§ 31.

Mom.'' 1. Stadsfullmäktige och

suppleanter väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett.

Mom. 2. I stad, där val sker

första gången, skall lialva antalet

fullmäktige eller, om detta icke är

jämnt, det antal, som är närmast

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

under hälften, utses för allenast två år;

och höra dessa fullmäktige och de,

som skola i fyra år kvarstå, utses

genom särskilda val.

Särskilt val av fullmäktige för

kortare tid än fyra år må ock, efter

magistratens förordnande, ske, där sä•

dant i anledning avfattat beslut om ök
ning

av antalet fullmäktige eller eljest

varder nödigt, på det att hälften av

hela antalet fullmäktige för staden

eller, om detta icke är jämnt, det antal,

som är närmast över eller under hälften,

må kunna utses vartannat år.

Mom. 3. År stad indelad i valkretsar,

skola av det antal fullmäktige,

som hör för hela staden på en gång

och för samma tid väljas, sa många

utses i varje valkrets, som, efter förhållandet

mellan hela antalet fullmäktige

för staden och hela antalet

fullmäktige för valkretsen, därå belöpa;

och äger magistraten enligt nu

angiven grund bestämma, huru många

fullmäktige skola i varje valkrets genom

ett val utses.

§ 35.

Kallelse till sammanträde skall av ordföranden skriftligen utfärdas

och senast tre dagar förut en var fullmäktig delgivas. Kallelse bör,

såvitt möjligt är, upptaga de ärenden, som till överläggning skola förekomma.

Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål sådant uppskov,

minst tre dagar förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med

uppgift å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller

de tidningar, där enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga

skall införas.

Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

41

Kungl. Maj:ts förslag.

§ 40.

Inträffar för stadsfullmäktig

sådant hinder, att han ej kan vid

ett eller flera sammanträden sig inställa,

åligger det honom att därom

ofördröjligen underrätta stadsfullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring

inkallar den suppleant, vilken

enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordning bör i stället

inträda.

Stadsfullmäktige må ej ärende

företaga eller däri besluta, där icke

minst två tredjedelar av ledamöternas

hela antal äro tillstädes. År

till följd av stadgandet i § 33 tillstädesvarande

ledamot hindrad att

deltaga i handläggning av visst

ärende, må den omständighet, att

antalet av de övriga tillstädesvarande

icke uppgår till två tredjedelar av

ledamöternas hela antal, ej utgöra

hinder för ärendets företagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

Utskottets förslag.

§ 40.

Inträffar för stadsfullmäktig

sådant hinder, att han ej kan vid

ett eller flera sammanträden sig inställa,

åligger det honom att därom

ofördröjligen underrätta stadsfullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring

inkallar den suppleant, vilken

enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordning bör i stället

inträda. Därvid iakttages dels att

dä på grund av hinder för viss suppleant

en senare i ordningen stående

suppleant skall inträda, denne skall

inkallas till tjänstgöring endast för

den tid hindret för den förre varar,

dels ock att under den tid förfall

samtidigt föreligger för två eller flera

fullmäktige, för vilka samma person

är i tur att inträda såsom suppleant,

utom denne skall till tjänstgöring inkallas

den närmast därefter i ordningen

stående suppleanten för den

eller de av dessa fullmäktige, som

valts först i ordningen.

Stadsfullmäktige må ej ärende

företaga eller däri besluta, där icke

minst två tredjedelar av ledamöternas

hela antal äro tillstädes. År till

följd av stadgandet i § 33 tillstädesvarande

ledamot hindrad att deltaga

i handläggning av visst ärende, må

den omständighet, att antalet av de

övriga tillstädesvarande icke uppgår

till två tredjedelar av ledamöternas

hela antal, ej utgöra hinder för ärendets

företagande.

samt. 20 höft. (Nr 22.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

Ordförande, ledamot eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som

utan anmält, av fullmäktige godkänt

förhinder från sammankomst

sig avhåller, skall höta till stadens

kassa två riksdaler riksmynt och

dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste, i anseende till de närvarandes

fåtalighet, inställas eller upplösas.

Vad i §§ 35 och 40 enligt deras

nya lydelse är stadgat skall gälla

först från och med den 1 januari

1919.

Utskottets förslag.

Ordförande, ledamot eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som

iitan anmält, av fullmäktige godkänt

förhinder från sammankomst

sig avhåller, skall bota till stadens

kassa två riksdaler riksmynt och

dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste, i anseende till de närvarandes

fåtalighet, inställas eller

upplösas.

Vad i §§ 35 och 40 enligt deras

nya lydelse är stadgat skall gälla

beträffande stad, där fullmäktigval

hålles år 1918, först från och med

den 1 januari 1921 samt beträffande

stod, där fullmäktigval hålles år

1919, först från och med den 1 januari

1922.

Avgår fullmäktig, som valts innan

denna lag trätt i kraft, skola i fråga

om utseende av ledamot i hans ställe

de äldre bestämmelserna i § 28

mom. 2 och 3 lända till efterrättelse.

dels

Lag

om ändrad lydelse av § 6 inom. 2, § 10 inom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1,

§§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14,

§ 15 mom. 1, §§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

43

Kungl. MajUs förslag.

Utskottets förslag.

o;

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige verkställes av de valberättigade

inför magistraten i mars månad vartannat år å dagar, vilka magistraten

särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som

magistraten äger bestämma.

I samband med valet av stadsfullmäktige utses tillika suppleanter

för dem.

En var valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är mantalsskriven,

och må ej inom annan valkrets rösträtt utöva.

Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,

tillhör den valkrets, inom vilken han äger fast egendom eller är för

inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Ager

han inom flera valkretsar fast egendom, eller är han inom flera valkretsar

skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen

av honom själv bestämmas, vilken ibland dessa han för

sin person önskar tillhöra.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan

så, att varje valkrets får i sin tur börja valet.

§ io.

Mom. 1. Valet sker med slutna

•sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

A valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt

så inånga som det antal stadsfull
-

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna

sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar

av ofärgat, svenskt normalpapper

nr 4, med rektangulär form,

17 centimeter långa och 10 centimeter

breda samt utan kännetecken.

Å valsedel må före namnen utsättas

partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras

i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst tvä

utöver det antal stadsfullmäktige,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

mäktige, valet avser. Av namnen

anses så många, från början räknat,

som motsvara antalet fullmäktige,

avse själva fullmäktigvalet och de

övriga allenast valet av suppleanter.

Har å valsedeln medelst eu linje

avskilts ett mindre antal namn, från

början räknat, anses dock allenast

de sålunda avskilda främsta namnen

avse själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseende ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Aro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet

avser, vare ändock giltig.

Utskottets förslag.

valet avser. Av namnen anses så

många, från början räknat, som

motsvara antalet fullmäktige, avse

själva fullmäktigvalet och de övriga

allenast valet av suppleanter. Har

å valsedeln medelst en linje avskilts

ett mindre antal namn, från början

räknat, anses dock allenast de sålunda

avskilda främsta namnen avse

själva fullmäktigvalet.

Ogill är valsedel:

till vilken använts papper, som

på grund av dess färg eller beskaffenhet

i övrigt företer sådan

väsentlig olikhet med det föreskrivna,

att olikheten kan iakttagas genom

den utskärning, som skall finnas i

de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna

valkuvert;

vilkens form eller storlek väsentligen

avviker från vad i nämnda

hänseende ovan stadgats;

å vilken finnes något kännetecken,

som kan antagas vara med

avsikt där anbragt ;

vilken upptager partibeteckning

å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel namn på

någon, som ej är valbar, eller framgår

i avseende å något där förekommande

namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, anses

sådant namn såsom obefintligt. Åro

å valsedel upptagna flera namn än

ovan är medgivet, anses de sista

övertaliga namnen såsom obefintliga.

Valsedel, som lyder å färre

namn än det antal fullmäktige, valet

avser, vare ändock giltig.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

45

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Finnas i ett valkuvert två eller Finnas i ett valkuvert två eller

flera valsedlar, vare de alla ogilla, flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 11-

Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas

i grupper.

Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans eu grupp (den

fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med

samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av

stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar

bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt

vad i § 10 sägs, avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått

högsta rösttalet, bliver det första i ordningen.

2:6) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela

sitt röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva

fullmäktigvalet, erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med

hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen;

med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts i ordningen;

med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;

och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det namn

närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer

än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda

röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det

första -i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn

och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av

gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det

andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och

samma andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än

tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver

detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.

2:6) I deri mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar

enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan

är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.

Mom. 2. De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika

grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,

vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den

enligt mom. 1 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta

rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast

en plats; och så vidare i fortsatt följd.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så

länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas

jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med

det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat

med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper

eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning

av det antal platser som utdelats, vardera platsen anses blott

såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses

varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i

§ 10 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare jämförelse

utesluten.

§ 12- § 12.

Sedan valet av stadsfullmäktige

blivit avslutat, förrättas val av suppleanter

sålunda:

För varje partigrupp skola genom

särskilda sammanräkningar utses

Mom. 1. Sedan valet av stadsfullmäktige

blivit avslutat, förrättas val

av suppleanter sålunda, att för fullmäktig,

vald för grupp, vilken endast

tilldelats en plats, företagas tvä

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 22-

47

Kungl. Majds förslag.

suppleanter till antal, motsvarande

det antal fullmäktige, vilka tilldelats

‘plats från gruppen; och skola i fråga

om dessa sammanräkningar de i §

n mom. 1 i fråga om partigrupp

givna bestämmelser lända till motsvarande

tillämpning, med iakttagande

av att de till ordinarie fullmäktige

valdas namn betraktas som

obefintliga, att valsedels röstvärde

icke skall anses minskat på den

grund att något namn ä sedeln tilldelats

plats vid själva fullmäktigvalet,

samt att vad där sägs om

namn å sedeln, vilka avse själva

fullmäktig valet, skall gälla om alla

namn ä sedeln.

För varje fullmäktig, som erhållit

plats från den fria gruppen, skola

för utseende av suppleanter företagas

två särskilda sammanräkningar.

Dessa skola ske i den ordning,

vari fullmäktige blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning tages

hänsyn blott till de valsedlar, vilka

upptaga fullmäktigens namn för

själva fullmäktig valet. Valsedel beräknas

äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall vid varje ny

sammanräkning tillgodoräknas den

av de förut från gruppen ej utsedda,

vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

är vald till suppleant.

Vid valtillfället skall bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter

skola i fullmäktigs ställe inkallas.

Härvid iakttages, beträffande full
-

Utskotlets förslag.

nya sammanräkningar inom denna

grupp, samt att för varje annan

fullmäktig företagas inom den grupp,

för vilken han blivit vald, sä mänga,

nya sammanräkningar, som motsvara

det antal platser, vilka tilldelats

gruppen, dock högst fyra. Rar fullmäktig

fått sig tillerkänd plats från

flera grupper, anses han vald för den

grupp, från vilken plats först tilldelats

honom.

De nya sammanräkningarna skola

ske i den ordning, vari fullmäktige

blivit valda.

Vid varje ny sammanräkning

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga fullmäktigens namn

för själva fullmäktigvalet.

Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga

röstvärde, och detta skall

vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas

den, vilkens namn står

främst å sedeln och som ej förut är

vald till ordinarie fullmäktig eller

till suppleant för den fullmäktig, för

vilken sammanräkningen sker, ändå

att han må hava utsetts till suppleant

för annan fullmäktig. Den, som

erhållit högsta rösttalet, är vald till

suppleant.

Mom. 2. Vid valtillfället skall, särskilt

för varje stadsfullmäktig, bestämmas

den ordning, i vilken suppleanter

skola i hans ställe inkallas.

Härvid iakttages, att endast suppleant,

som utsetts genom en för

fullmäktigen företagen sammanräkning,

må för honom inkallas samt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 29.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

mäktig, vald frän partigrupp, att att företräde tillkommer den suppendast

suppleant, utsedd från samma leant, som blivit tidigare vald.

grupp, må inkallas samt, beträffande

fullmäktig, från den fria gruppen,

att i hans ställe må inkallas endast

suppleant, som utsetts genom någon

av de för fullmäktigen företagna sammanräkningarna.

I övrigt tillkommer

företräde suppleant, som blivit tidigare

vald.

§ 13-

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

Vid avfattande av protokoll över valet bör till ledning tjäna formulär,

som av Kungl. Maj:t fastställes.

§ 14-

Mom. 1. Hava vid valet stadsfullmäktige

icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, skall, för utseende av

felande antal fullmäktige jämte

suppleanter, nytt val ofördröjligen

anställas.

Äro stadsfullmäktige valda till

vederbörligt antal men ej lika många

suppleanter, skall vid valet bero.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig

under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall magistraten,

sedan anmälan därom gjorts, till

ordinarie fullmäktig inkalla den

suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda.

Mom. 1. Hava vid valet stadsfullmäktige

icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, skall, för utseende av

felande antal fullmäktige jämte

suppleanter, nytt val ofördröjligen

anställas.

Åro stadsfullmäktige valda till

vederbörligt antal men ej vederbörligt

antal suppleanter, skall vid

valet bero.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktigunder

den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, skall magistraten,

sedan anmälan därom gjorts, till

ordinarie fullmäktig inkalla den

suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör

i stället inträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

4<>

Kun<jl. Maj:ts förslug. Utskottets förslag.

m

Befinnes, dä fullmäktig sålunda

avg är, att ingen av de för honom utsedda

suppleanterna kan ingå såsom

ledamot i hans ställe, skall magistraten

vid offentlig, minst åtta dagar förut

kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning

inom den grupp», för

vilken den avgångne blivit vald. Blev

den avgångne vald för flera grupper,

skall sammanräkning ske inom den

grupp, från vilken plats först tilldelats

honom.

Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet. Valsedel

beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,

och detta skall tillgodoräknas

den av de förut ej valda, vilkens

namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

inträde såsom ledamot i den

avgångnes ställe under återstoden

av den för honom bestämda tjänstgöringstid.

Avgår jämväl sålunda utsedd

ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, förfares på enahanda

sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen

såsom förut hänsyn

tagas blott till de valsedlar, vilka

upptaga den först avgångnes namn

för själva fullmäktigvalet.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 20 höft. (Nr 22.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungi, Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Finnes i fall, som nu sagts, ä

omförmälda, valsedlar icke namn åt

någon, som kan inträda såsom ledamot

i den avgångnes ställe, skall

platsen stå obesatt intill utgången av

den hd, för vilken den avgångne

blivit vald.

§ 15.

Mom. 1. Stadsfullmäktig kau ej den vara, som icke uppnått tjugufem

års ålder, ej heller:

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) . den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon

står under mannens målsmanskap, obehörig aitt utöva uppdrag, varom

nu är fråga.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet

till stadsfullmäktig.

§ 16.

Den, som blivit till fullmäktig eller suppleant vald, må kunna uppdraget

sig avsäga, om han icke är i staden eller inom dess område

boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattninghindras

att uppdraget fullgöra; om han har uppnått sextio års ålder,

tillförene i fyra år eller längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort

eller eljest förmår visa hinder, som av flertalet ibland övriga fullmäktige

godkännes.

Kvinna, som blivit till stadsfullmäktig vald, äger när som helst avsäga

sig uppdraget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

§ 17.

Stadsfullmäktig och suppleant väljas för fyra år. Vartannat år

utses hälften av hela antalet fullmäktige; och skall inom varje valkrets

utses hälften av det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke

är jämnt, ena gången det antal, som är närmast högre än hälften, och

andra gången det, som är närmast lägre än hälften, efter vad magistraten

härom bestämmer.

§ 20.

Kallelse till sammanträde skall genom ordförandens försorg skriftligen

utfärdas och senast tre dagar förut, så vitt möjligt är, en var

fullmäktig delgivas. Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej

tål sådant uppskov, minst tre dagar förut bör ock tillkännagivande

därom med uppgift å ärenden, som skola förekomma, införas i den

tidning, varuti över stå thållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Skriftlig underrättelse om sammanträdet skall senast dagen förut

meddelas överståthållarämbetet.

§ 22.

Inträffar för stadsfullmäktig sådant

hinder, att han ej kan vid ett

eller flera sammanträden sig inställa,

åligger det honom att därom ofördröjligen

underrätta stadsfullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring

inkallar den suppleant, vilken enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordning bör i stället inträda.

§ 22.

Inträffar för stadsfullmäktig sådant

hinder, att han ej kan vid ett

eller flera sammanträden sig inställa,

åligger det honom att därom ofördröjligen

underrätta stadsfullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring

inkallar den suppleant, vilken enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordning bör i stället inträda. Därvid

iakttages dels att dd på grund

av hinder för viss suppleant en senare

i ordningen stående suppleant

skall inträda, denne skall inkallas till

tjänstgöring endast för den tid hindret

för deri förre varar, dels ock att

under den tid förfall samtidigt föreligger

för två eller• flera fullmäktige,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Kungl Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

Stadsfullmäktige må ej ärende

företaga eller däri besluta, där icke

minst hälften av dem äro tillstädes.

Stadsfullmäktig eller till tjänstgöring

kallad suppleant, vilken utan

anmält förfall, som av fullmäktige

godkännes, ifrån sammanträde sig avhåller,

skall höta till stadens kassa

två kronor samt dubbelt så mycket,

om sammanträdet måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas

eller upplösas.

Vad i § 14 mom. 2 samt §§ 20

och 22 enligt deras nya lydelse är

stadgat skall gälla först från och med

den 1 april 1921; dock att, därest

stadsfullmäktig, som utsetts vid val i

mars 1919 avgår före nämnda dag,

om inkallande av ordinarie fullmäktig

i hans ställe skall gälla vad i § 14

mom. 2 enligt nya lydelsen är bestämt.

Stockholm den 4 juni 1918.

för vilka samma person är i tur att

inträda såsom suppleant, utom denne

skall till tjänstgöring inkallas den

närmast därefter i ordningen stående

suppleanten för den eller de av dessa

fullmäktige, som valts först i ordningen.

Stadsfullmäktige må ej ärende

företaga eller däri besluta, där icke

minst hälften av dem äro tillstädes.

Stadsfullmäktig eller till tjänstgöring

kallad suppleant, vilken utan

anmält förfall, som av fullmäktige

godkännes, ifrån sammanträde sig avhåller,

skall bota till stadens kassa

två kronor samt dubbelt så mycket,

om sammanträdet måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas

eller upplösas.

Vad i §§ 20 och 22 enligt deras

nya lydelse är stadgat skall gälla

först från och med den 1 april 1921.

Avgår stadsfullmäktig, som valts innan

denna lag trätt i kraft, skola i fråga

om utseende av ledamot i hans ställe

de äldre bestämmelserna i § 14 mom.

2 och 3 lända till efterrättelse.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer.

dels av herrar Bellinder, von Mentzer och Boberg-,

dels av herrar Larsson i Västerås, Olof Olsson, Hallén, von Sneidern,

Magnusson i Kalmar och Hansson i Gärda.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

53

Bil. 1.

Exempel a tillämpningen (inom eu partigrupp) av utskottets förslag till

suppleantinstitution inom stads- och kommunalfullmäktige.

Ex 1.

En lista: A B O D E F G H I K L M.

Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: 4)A 2)B S)C

4)D r’)E.

Till suppleanter utses:0)

för A: *)F 2)G :,)H 4)I.

» B: S)F G)G 7)H 8)I.

» C: 9)F t0)G n)H 12)I.

)) D: 13)F 14)G ,5)H 16)I.

» E: 17)F 18)G 19)H 20)I.

Ex. 2.

Två listor: ABCBEF (70).

G H I K L M (30).

Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: '')A 2)B 3)G.

Till suppleanter utses:0)

för A: 4)C 2)D 3)E.

® B: 4)C 5)D G)E.

» G: 7)H 8)I 9)K.

Ex. 3.

Fyra listor: A B C D E F (40).

B C G H I (35).

A C G H D (20).

BDGE (10).

*) Siffrorna: *) s) etc. beteckna den ordning, i vilken sammanräkningarna för

utseende av suppleanter skola äga rum.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: ‘)A 2)B 3)C.

Till suppleanter utses: °)

för A: *)D 2)E 3)F.

» B: 4)D 6)G 6)E.

» C: 7)G 8)H 9)D.

*) Siffrorna: *) 2) etc. beteckna den ordning, i vilken sammanräkningarna för

utseende av suppleanter skola äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KonstitutionSHtsleottets utlåtande Nr 82.

f>5

Bil. 2.

Schematisk översikt över verkningarna av olika alternativ för suppleantinstitution

inom stads- och kommunalfullmäktige, jämförda

med nuvarande ordning för utseende av ersättare.1)

1

Personliga suppleanter

Exempel.

1

t Ersättare

| (Nuvarande

ordning).

Grupps uppte- anter, som

tillika äro

a) som tillika

äro er sättär er

1.

| b) med bibe-

ersättare.

(Kungl. Maj:ts

förslag).

Nuvarande

ordning för

landsting,

jfr utskottets

utlåtande

sid. 8—9.

Utskottets

förslag.

I särskild er- sättare- institution

(herr Ströms

förslag).

1) Stark samman- hållning.

Vid avgång

inträda:

Vid förfall eller avgång

inträda:

Vid förfall

inträda:

| Lista: ABCDEP

för A: D

för A: D

för A: D

för A: D

1 Valda i '')A 2)B 3)C

» Bil)

» B: D

» B: E

» B: D

• B: E

» C: D

» C: D

» C: F

» C: D

» C: F

Vid avgång

inträda:

för A: D

» B: D

» C: D

2) Två skilda frak- tioner.

Vid avgång

inträda:

Vid förfall eller avgång

inträda:

Vid förfall

inträda:

Listor: ABCD

för A: C

för A: C

för A: C

för A: C

för A: C

(_tH

» B: C

» B: C

» B: D

» B: C

» B: D

Valda: *,A 2 B 9 G

» G: H

» G: C

» G: H

» G: H

» G: H

Vid avgång

inträda:

för A: C

» B: C

1

•> G: H

*) Översikten avser blott att angiva den suppleant, som i olika fall i forsta rummet skall inträda,

och utvisar således ej olikheterna i avseende å det antal suppleanter, som för olika fall finnes att tillgå.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Exempel.

3) Stark splittring.

Listor: ABCDEF (40)

BCGHI (35)

ACGHD 20)

BD GE (10)

Valda: l)A *)B S)C

Personliga suppleanter

Ersättare

(nuvarande

ordning).

j Oruppsuppleanter,

som

tillika äro

i ersättare

• (Kung!. Maj:ts

förslag!

a) som tillika äro ersättare.

b) med bibe-

hållande av

Nuvarande j

särskild er-

ordning för

sättare-

landsting, Utskottets

institution

jfr utskottets förslag.

(herr Ströms

utlåtande

förslag).

sid. 8—9. 1

Vid avgång

inträda:

Vid förfall eller avgång

inträda:

Vid förfall

inträda:

för A: D

» B: D

» C: G

för A: G

» B: G

» C: G

för A: D

» B: G

» C: H

för A: D

» B: D

» C; G

för A: D

» B: G

» C: H

.

Vid avgång

inträda:

för A: D

» B: D

» (J: G

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:455 Riksdagens skrivelse Nr 455 s. 4 i texten