Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22
1918-06-04 · 56 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 44 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1918:22, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens den 3 juni 1918 kl. 3 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av Kungl. Majds
proposition nr 262 med förslag till lag om ändrad lydelse
av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862, till lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1,
§§ 21 och 28, § 29 mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i
förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars
1862 samt till lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 2,
§ 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1, §§ 16, 17,
20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
den 23 maj 1862 jämte en inom riksdagen i ämnet
väckt motion.
Närvarande: Herrar Mannheimer*), Larsson i Västerås, Bellinder, Hellberg*), K. J.
Ekman, von Geijer*), von Mentzer, Olof Olsson*), Boberg, Johan Carlsson*), Gullberg,
Janson i Kungsör*), Hallén, Räf, Jansson i Edsbäcken, von Sneidern, Magnusson i
Kalmar*), Olsson i Broberg, Hansson i Gärda*) och Sundberg*).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 12 april 1918 dagtecknad proposition nr 262 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokoll
över civilärenden, föreslagit riksdagen att antaga här nedan
(sid. 23 o. ff.) intagna förslag till
a) lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4, §§ 30—32 och
8 36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21
mars 1862;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 20 höft. (Nr 22.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Historik.
b) lag om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28,
§ 29 mom 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862; och
c) lag om ändrad lydelse av § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14,
§ 15 mom. 1, §§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.
Berörda proposition bar hänvisats till konstitutionsutskottet; och
har utskottet i samband med denna förehaft eu av herr Ström inom
första kammaren väckt motion nr 166, däri motionären hemställer, att
riksdagen måtte vidtaga den ändringen av proposition nr 262, såväl
i bestämmelserna om kommunalfullmäktige som om stadsfullmäktige i
Stockholm och övriga städer, att en personlig suppleant utses för varje
kommunal- och stadsfullmäktig, samt att vid utseende av suppleant för
viss vald kommunal- eller stadsfullmäktig endast de valsedlar tagas i
betraktande som innehålla den ordinarie fullmäktigens namn, ävensom
att stadgandena i nämnda proposition rörande utseende av efterträdare,
då kommunal- eller stadsfullmäktige avgått, omformas på sätt ovan föreslagits.
Såsom i det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokoll
över civilärenden för den 12 april 1918 omförmäies, anhöll riksdagen, med
anledning av en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,
i skrivelse den 13 mars 1913, nr 24, det täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta
och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar av gällande
bestämmelser i förordningarna om kommunalstyrelse i stad och kommunalstyrelse
i Stockholm, att vid val av stadsfullmäktige skulle utses
suppleanter att inträda såväl vid ordinarie ledamots avgång som vid
inträffande förfall.
Till stöd för denna sin anhållan anförde riksdagen i skrivelsen följ
ande:
»Vid innevarande års riksdag har enskild motionär hemställt, att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Eders
Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändrade
bestämmelser i förordningen om kommunalstyrelse i stad, att vid val av
stadsfullmäktige måtte utses suppleanter i samma omfattning och efter samma
grunder som vid val av suppleanter i landsting.
Den av motionären föreslagna reformen innebär en viktig förändring i själva
principen för suppleants inträdande i stället för ordinarie ledamot av stadsfullmäktige.
Såsom motionären framhållit, inträder enligt gällande bestämmelser suppleant
i ordinarie ledamots ställe endast i det fall, att denne frånträder sin be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
fattning före utgången av den tid, för vilken lian valts. Samma metod tillämpas
sålunda i detta fall, som gäller beträffande suppleanter för riksdagsmän. Motionärens
förslag åter åsyftar, att suppleant jämväl vid tillfälligt förfall för ordinarie
ledamot skall inträda i dennes ställe för den tid förfallet varar, utan att den
ordinarie ledamoten avgår från sin befattning. Denna princip bär kommit till
tillämpning i gällande förordning om landsting. I den händelse landstingsman
anmält förfall, inkallas nämligen eu suppleant att tjänstgöra under det möte, för
vilket den ordinarie ledamoten förklarat sig förhindrad, men denne kvarstår dock
såsom landstingsman intill utgången av den tid, för vilken lian valts.
Det torde utan tvivel hava funnits skäl, som förklara, att i ifrågavarande
avseende en enhetlig princip ej genomförts i kommunallagarna. Men de av motionären
framhållna olägenheterna med gällande bestämmelser om suppleanter för
stadsfullmäktige själas riksdagen ej kunna förnekas. Särskilt har riksdagen härvid
fäst sin uppmärksamhet vid, hurusom det av motionären påpekade förhållandet,
att i händelse av förhinder för en stadsfullmäktig hans plats måste stå tom,
kan leda till ett annat resultat vid val eller besluts fattande än om den meningsgrupp,
den frånvarande tillhör, varit fulltaligt representerad. Härvid lämnas tydligen
ett spelrum åt slumpen, som kan inverka störande på kontinuiteten i stadsfullmäktiges
arbete. I de fall, då en stadsfullmäktig t. ex. till följd av riksdagsarbete
eller annat offentligt uppdrag för längre tid är förhindrad att deltaga i
stadsfullmäktiges sammanträden, framträda bristerna hos det nuvarande systemet
med särskild skärpa och kunna även, såsom motionären framhållit, tvinga en
ledamot att avgå, varigenom stadsfullmäktige kunna förlora en intresserad och
dugande kraft. Då stadsfullmäktige i vissa städer hava att utse riksdagsmän i
första kammaren, skulle det till och med vara tänkbart, att berörda missförhållanden
kunde komma att direkt inverka på denna kammares sammansättning.
Förutom det, att den av motionären föreslagna reformen skulle avhjälpa
nämnda brister hos gällande system, synes det riksdagen, att därigenom även i
övrigt skulle vinnas beaktansvärda fördelar, såsom också i motionen framhållits.
Särskilt vill riksdagen påpeka värdet av, att, i de fall då av en eller annan anledning
stadsfullmäktig avgår, personer finnas att tillgå, som redan förvärvat
erfarenhet i det kommunala arbetet.
I betraktande av de olägenheter, med vilka nuvarande system är behäftat,
och de fördelar, som skulle vinnas genom den föreslagna reformen, anser sig
riksdagen sålunda böra i princip godkänna motionärens förslag.
Riksdagen har jämväl tagit i övervägande frågan om den tid, för vilken
suppleant bör inkallas i ordinarie stadfullmäktigs ställe, och har riksdagen
stannat vid att tänka sig ett sammanträde såsom lämpligt tidsenhet. Enligt
landstingsförordningens bestämmelser inträder suppleant för ett helt landstingsmöte,
men den naturliga enhet, detta bildar, bär beträffande stadsfullmäktige
ingen annan motsvarighet än sammanträdet. Motionären har antytt lämpligheten
av, att suppleant skulle kunna inkallas vid behandling av en viss fråga, vari han
kunde äga större erfarenhet eller sakkunskap än en ordinarie ledamot. Oavsett
de svårigheter, varmed detta skulle vara förenat, synes det riksdagen jämväl innebära
en icke tillrådlig avvikelse från principen om, att förfall för ordinarie ledamot
bör vara grunden för suppleants inträdande i tjänstgöring.
Beträffande själva inkallandet av suppleant, har motionären ej ingått på
denna fråga, men synes det riksdagen, att detta ej bör tillkomma den ledamot, i
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Departements
eliefen.
vilkens ställe suppleanten skulle inträda, utan åligga stadsfullmäktiges ordförande,
vilket åter nödvändiggör, att förfallet för honom anmäles.
Yad angår sättet för utseende av suppleanter, synes det riksdagen självfallet,
att den proportionella valmetoden härvid bör bibehållas, helst som det torde vara
mest lämpligt att såsom nu utse ordinarie ledamöter och suppleanter genom samma
val. Men att i likhet med motionären söka förebilden i gällande lagstadgande
om val av suppleanter för landstingsmän synes riksdagen mindre välbetänkt.
Riksdagen erinrar därom, att då 1911 års riksdag anhöll, att Eders Kungl. Maj:t
måtte inkomma med förslag till avhjälpande av bristerna i nu tillämpade proportionella
valmetod, riksdagen särskilt framhöll, hurusom bestämmelserna om val
av suppleanter för landstingsmän vore i behov av ändring. Och därjämte vill
riksdagen påpeka, hurusom enligt förordningen om landsting en suppleant från
en viss meningsgrupp kan komma att inträda i stället för en landstingsman, tillhörig
en annan grupp, en princip, som, tillämpad på stadsfullmäktige, skulle kunna
medföra olägenheter av samma slag som de, mot vilka den av motionären föreslagna
reformen är riktad. Den redan nu gällande regeln, att efterträdare efter
stadsfullmäktig, som avgått före den för honom bestämda tjänstgöringstidens slut,
skall tillhöra samma meningsgrupp, som den avgångne, synes riksdagen vara ett
uttryck för den princip, som jämväl i ifrågavarande avseende bör följas. Och av
motionärens motivering framgår, att även han delar denna uppfattning.
Yad i övrigt angår sättet för utseende av suppleanter och de grunder, som
därvid böra komma till tillämpning, synes det riksdagen, att denna fråga lämpligen
bör överlämnas åt Eders Kungl. Maj:ts prövning.
Beträffande slutligen det antal suppleanter, som bör utses, har riksdagen
tagit i övervägande lämpligheten av, att för varje meningsgrupp funnes lika många
suppleanter som ordinarie ledamöter, men finner utskottet, att jämväl denna fråga
bör överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t till närmare utredning.
Då vad som ovan anförts gäller lika väl för Stockholm som för övriga städer,
där stadsfullmäktige finnas, synes det riksdagen av behovet påkallat, att den
ifrågasatta reformen utsträckes att omfatta jämväl förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm.»
Genom nådig remiss anbefallde Kungl. Maj:t överståthållareämbetet
och länsstyrelserna, att, sedan vederbörande stadsfullmäktige lämnats
tillfälle yttra sig, avgiva utlåtande i anledning av riksdagens nu återgivna
framställning. De yttranden, som i anledning härav avgåvos,
återgivas i sammandrag i den kungl. propositionen sid. 58—69.
Departementschefen har för sin del till stöd för det av Kungl. Maj:t
framlagda förslaget anfört följande:
»När i samband med 1907 års politiska rösträttsreform proportionell
valmetod vid val av stadsfullmäktige infördes, skedde detta närmast på
grund av den funktion stadsfullmäktige i de större städerna utöva såsom
elektorer vid val av ledamöter i riksdagens första kammare, men såsom
motiv anfördes också hänsynen till de skilda intressen och strävanden,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
som eljest göra sig gällande inom stadsrepresentationerna. Sålunda framhölls,
att även i ganska små stadssamhällen stadsfullmäktigvalet ej sällan
företedde en skai''p strid mellan kandidater, som kunde sägas representera
verkliga motsättningar i det offentliga livet, samt att de taktiska förhållanden,
som i allmänhet gjorde tillämpning av proportionellt valsätt
önsklig, alltså i regel förefunnes i fråga om stadsfullmäktigval. Då år
1913 frågan om införande av proportionellt valsätt vid val av kommunalfullmäktige
föredrogs inför Kung]. Maj:t, framhölls också av mig,
att ej endast inom det politiska utan även inom det kommunala livet förekomme
meningsbrytningar, som medförde gruppbildningar bland de röstägande,
och att de kommunala meningsgrupperna hade samma rätt att
inom de kommunala representationerna erhålla ett efter deras styrka avpassat
inflytande som de politiska partierna vid de politiska valen. Det
förslag till införande av proportionellt valsätt vid valen till nämnda rent
kommunala representation, som förelädes 1913 års riksdag, vann också
riksdagens tillslutning. Betydelsen av gruppbildningen inom de kommunala
representationerna kom likaledes till erkännande genom införande
år 1913 av den proportionella valmetoden vid vissa val inom dessa representationer.
Nu kan det emellertid, såsom av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse
framhållits, ofta inträffa, att någon eller några stadsfullmäktige
hörande till en viss meningsgrupp bliva av förfall hindrade att närvara
vid ett eller flera sammanträden och alltså att deltaga i avgörandet av
de frågor, som då förekomma. Denna grupp kan i så fall enligt nu
gällande bestämmelser icke utöva det inflytande på de föreliggande frågornas
avgörande, vartill gruppen eljest på grund av dess styrka är
berättigad. Särskilt framträda olägenheterna härav vid de val av ledamöter
i första kammaren, som vissa stadsfullmäktigkorporationer hava
att förrätta. Obestridligt är, att nu anmärkta förhållande står i mindre
god överensstämmelse med den till grund för vår nuvarande valmetod
liggande proportionella principen. Det är i främsta rummet denna brist
i det nuvarande kommunala valsystemet, som riksdagen velat avhjälpa
genom införande av suppleantskap till stadsfullmäktige. Lika med
riksdagen finner jag också, att principiellt sett en dylik konsekvent utveckling
av det proportionella valsystemet måste anses önsklig.
I riksdagens skrivelse har även fästs uppmärksamheten'' på den fördel,
som genom införande av suppleantskap till stadsfullmäktige skulle
kunna vinnas därutinnan, att åtskilliga personer utom de ordinarie fullmäktige
vunne erfarenhet i det kommunala arbetet och att alltså perso
-
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
ner med dylik erfarenhet funnes att tillgå, då en fullmäktig avginge.
I vad mån införandet av suppleantskap till stadsfullmäktige skulle kunna
medföra nytta i detta hänseende beror till stor del av vilken närmare
utformning bestämmelserna i ämnet komme att erhålla. Givet är att,
om dessa regler kunde anordnas så, att man i varje stad erhölle en kår
av personer, som under utövande av suppleantskap förvärvat en icke
allt för ytlig erfarenhet i kommunalarbetet och kunde träda in allt efter
som de ordinarie fullmäktige avginge, man vunne en fördel, som måste
skattas ganska högt.
De över riksdagens skrivelse hörda myndigheterna hava, såsom av
förut lämnade redogörelse framgår, uttalat mycket skiftande meningar
angående den ifrågasatta reformen. Åtskilliga hava ställt sig fullständigt
avvisande, andra hava förklarat sig tveksamma om, huruvida de fördelar,
som stå att vinna, överväga olägenheterna, medan åter andra till fullo
anslutit sig till förslaget.
De nryndigheter, som ställt sig principiellt avvisande mot införande av
suppleanter för stadsfullmäktige, hava i allmänhet såsom grund härför åberopat,
att de kommunala frågorna endast undantagsvis vore av beskaffenhet
att verka partiskil jande och att inom det kommunala livet gruppbildning efter
politiska linjer vore något, som borde motarbetas och ej, såsom ett godtagande
av förslaget innebure, befrämjas. Häremot må framhållas, att
lagstiftningen ju redan genom införande av den proportionella metoden
vid valen till de kommunala representationerna och vid vissa val inom
dessa erkänt den faktiska förefintligheten av gruppbildningar inom det
kommunala livet, man må nu anse detta förhållande lyckligt eller ej.
Införandet av suppleantskap är som nämnts egentligen endast en konsekvens
av grundprincipen, och reformens verkan att skärpa de politiska
motsatserna torde näppeligen bliva betydande.
Det har vidare mot förslaget anmärkts, att det kunde befaras, att,
därest de ordinarie ledamöterna hade att påräkna, att vid deras uteblivande
från sammanträde suppleanter inträdde i stället, deras ansvarskänsla
slappades och deras intresse för ärendenas behöriga skötsel bleve
minskat. Denna anmärkning sammanhänger med frågan, i vilka fall
suppleant bör äga inträda i fullmäktigs ställe. Lika. med riksdagen
finner jag uppenbart, att endast då fullmäktig kan åberopa förfall suppleant
bör i hans ställe inkallas. Detta synes ytterligare böra markeras
genom stadgande att, om fullmäktig är förhindrad att bevista fullmäktigsammanträde,
han skall hos fullmäktiges ordförande göra skriftlig anmälan
om förfallet. Liksom enligt nu gällande regler bör fullmäktig
vara underkastad ansvar, därest förfallet icke av fullmäktige godkännes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlutande Nr 22.
Det kan även ifrågasättas, huruvida det icke borde för skärpande av
ansvarskänslan hos fullmäktige stadgas, att endast därest förfallet av
fullmäktige godkändes, suppleanter skulle få inträda i den frånvarandes
ställe. En sådan bestämmelse skulle emellertid innebära, att påföljden
av en ledamots obehöriga frånvaro komme att drabba icke honom själv,
utan den meningsgrupp, han tillhör, samt öva inverkan på de beslut,
som bleve fattade; och synes fördenskull eu dylik fordran icke lämpligen
böra uppställas. I vad mån för övrigt omförmälda farhågor kunna anses
befogade, är naturligen svårt att på förhand bedöma. Man måste emellertid
gå ut från att personer, vilka av sina valmän hedrats med förtroendet
att vara stadsfullmäktige, i allmänhet äro så genomträngda av
känslan av dem åvilande förpliktelser, att de icke i avsevärd omfattningkomma
att obehörigen undandraga sig utövandet av sitt uppdrag.
Större avseende förtjänar däremot vad å åtskilliga håll anmärkts
därom, att i stället för kunniga och erfarna ordinarie ledamöter kunde
komma att inträda suppleanter, som saknade tillräcklig sakkännedom
för att kunna ingående bedöma de måhända viktiga och för dem
helt främmande frågor, som törelåge till avgörande. Det kan ej förnekas,
att, såsom framhållits, i många fall kanske vore för en frågas
lyckliga lösning bättre, att den uteblivne ordinarie ledamotens plats stode
tom, än att den bleve besatt med en oerfaren och med frågans föregående
behandling obekant suppleant. Denna anmärkning skulle få särskild
vikt, därest reglerna angående suppleanter för stadsfullmäktige erhölle
en avfattning, motsvarande de för landstingsmanssuppleanter gällande,
och alltså för varje stadsfullmäktig komme att utses en särskild
suppleant. I så fall torde varje suppleant komma att i genomsnitt inkallas
endast några få gånger under varje valperiod. Det kan då antagas,
att han i regel icke vare sig erhåller något större intresse för de
inom stadsfullmäktige föreliggande frågorna eller vinner någon nämnvärd
erfarenhet inom det kommunala arbetet. På samma gång en dylik
anordning av suppleantväsendet inom stadsfullmäktige alltså komme att
särskilt drabbas av nu nämnda anmärkning, skulle anordningen medföra,
att den fördel, som man tänkt sig vinna genom införande av
suppleantskap i det avseende, att man erhölle en kår personer, som på
grund av förvärvad erfarenhet vore lämpliga att träda in i avgående
ledamöters ställe, bleve illusorisk. Om man däremot ordnar suppleantväsendet
på sätt, som nedan skall angivas, torde nu berörda anmärkning
icke kunna tillerkännas större vikt.
Vad angår övriga mot den ifrågasatta reformen gjorda erinringar
finner jag dem än mindre än de här av mig berörda anmärkningarna
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
vara av den betydelse, att de böra stå hindrande i vägen för reformen.
Det återstår att tillse, huruvida sådana svårigheter möta att finna ett
lämpligt och för ändamålet avpassat valsätt, att man på den grund
måste avstå från reformens genomförande.
I riksdagens förenämuda skrivelse har anmärkts, att det syntes
mindre välbetänkt att söka förebilden till de blivande reglerna om utseende
av stadsfullmäktigsuppleanter i då gällande lagstadganden om val
av suppleanter för landstingsmän. De synpunkter, varifrån riksdagen,
såsom av dess skrivelse framgår, utgick vid detta uttalande, kunna väl
ej åberopas mot en motsvarande tillämpning av de regler, som efter
lagändringarna år 1913 gälla beträffande utseende av suppleanter för
landstingsmän. Genom dessa lagändringar infördes nämligen dels stadgande,
att vid utseende av suppleant för landstingsman endast det namn,
som vid varje sammanräkning står främst å valsedeln, med frånräknande
av de redan valdes, skall komma i betraktande (rangordningsprincipen),
dels ock sådana bestämmelser angående inkallande av suppleant,
att för ordinarie landstingsman, som får förfall, må inkallas endast
suppleant, vilken valts från samma grupp som den förre. Om än alltså
ur nu ifrågavarande synpunkter ej möta några betänkligheter emot ett
upptagande av det i fråga om landstingsmanssuppleanter använda systemet,
talar häremot desto starkare den förut framhållna omständigheten
att, då enligt detta system, vid förfall för olika fullmäktige, även om
de tillhöra samma meningsgrupp, olika suppleanter skulle inträda, varje
suppleant måhända endast Unge tjänstgöra några få gånger under valperioden
och därför i regel saknade tillräcklig kännedom om de föreliggande
ärendena. Att en dylik anordning av suppleantinstitutionen
i fråga om landstingsval ej drabbas av samma anmärkning, beror naturligen
därpå, att, då suppleant för landstingsman inkallas, inträder han i
tjänstgöring för helt landsting, vid vilket ju de till avgörande föreliggande
frågorna fullständigt behandlas.
Åven ur annan synpunkt torde det vara mindre välbetänkt att i
fråga om suppleantinstitutionen i stadsfullmäktige bringa till användning
nu berörda system. Enligt detta skall den till suppleant för viss landstingsman
välde också inträda som efterträdare till denne, i fall han
under valperioden avgår från sin befattning — en regel, från vilken
man icke lämpligen torde kunna avvika. Särskilt i städer, som ej äro
indelade i valkretsar, inträffar ofta, att eu grupp erhåller ett stort antal
platser, ibland liera än tio. Har nu ett parti, som erhållit t. ex. tio
platser, röstat i det närmaste enhälligt med samma lista, vilket torde
vara det vanligaste, så får den i tionde rummet valde till suppleant
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22. i)
den, vilkens namn står på tjugonde platsen på listan, och skulle denne
ordinarie ledamot avgå strax efter valet, inträder hans suppleant såsom
efterträdare för hela den återstående tiden. Då man måste utgå från
att namnen på listorna uppsättas i den ordning, i vilken valmännen
önska få vederbörande kandidater valda, kan således lätt inträffa, att
deri, vars namn uppsatts på sista suppleantplatsen och medtagits måhända
endast för att fylla ut listan, kommer att först av alla inträda
såsom efterträdare i stadsfullmäktige. Klart är, att detta förhållande
innebär en försämring, jämfört med vad nu gäller om efterträdare till
stadsfullmäktig, nämligen att den, vars namn står främst efter de förut
till ordinarie ledamöter valdes på de flesta av de röstsedlar, som upptaga
den avgångnes namn, utses till efterträdare.
Vill man söka undgå de missförhållanden, vartill ett tillämpande av
nyssnämda metod å valen av suppleanier för stadsfullmäktige alltså
skulle leda, kan man tänka sig två utvägar; den ena är, att med bibehållande
av principen att för varje ordinarie ledamot utses viss eller
vissa suppleanter att inträda i hans ställe (personliga suppleanter) giva
reglerna i övrigt angående suppleantvalet sådan avfattning, att man i
möjligaste mån avlägsnar berörda missförhållanden; den andra utvägen
är att, på sätt i vissa av de insända yttrandena föreslagits, låta för varje
meningsgrupp utses ett antal suppleanter, som äga att i den ordning de
blivit valda inträda, då någon, oavsett yilken, av de för samma grupp
valda ordinarie ledamöterna får förfall (gruppsuppleanter).
Vad det förstnämnda alternativet angår, synes man kunna i avsevärd
mån vinna det resultat man vill ernå genom att bestämma, att
vid eu var sammanräkning för utseende av suppleant skall tagas i betraktande
varje namn, som icke förut erhållit plats såsom ordinarie, således
även namn, som vid tidigare sammanräkning tilldelats plats som
suppleant för annan stadsfullmäktig. Har ett parti röstat med listan
A B C D E F, av vilka A, B och C väljas till ordinarie representanter,
så skulle enligt metoden för lanstingsmannaval D bliva suppleant för A,
E suppleant för B och F suppleant för C, under det att enligt den nu
ifrågasatta metoden D skulle bliva suppleant såväl för A som för B och
C. Enligt den för inseende av efterträdare till stadsfullmäktig nu gällande
metoden skulle D likaledes hava blivit efterträdare, vare sig A, B eller
C avgått såsom ordinarie ledamot. Den ifrågasatta metoden komme
alltså i detta avseende att verka lika med den nuvarande.
Då i det praktiskt sett vanligaste fallet, nämligen att inom ett parti
endast en lista av betydenhet förekommer, samma person skulle äga att
inträda som suppleant, oavsett vilken av partiets ordinarie representanBihang
till riksdagens protokoll 1918. ö sand. 20 käft. (Nr 22.) 2
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
ter som finge förfall, torde kunna förväntas, att denne allt som oftast
bleve inkallad ock alltså snart nog förvärvade önsklig erfarenhet och
kännedom om de hos stadsfullmäktige förekommande ärendena. Vad nu
sagts gäller däremot icke för det fall, att partiet i större grad varit
splittrat. Hava t. ex. valmännen inom ett parti, som erhållit 3 platser,
tämligen lika delat sig mellan listorna *) AB 2) CD och :j) EF samt i följd
härav A, C och E i nu nämnd ordning utsetts till ordinarie representanter,
bliva enligt sist angivna metod B suppleant för A, D suppleant för C
och F suppleant för E. I dylikt fall blir resultatet detsamma som enligt
metoden för landstingsmannaval.
Vad emellertid mot nu omliandlade metod i all synnerhet kan anmärkas
är, att i det såsom nämnts vanligaste fallet, att blott en lista
förekommer inom en grupp, endast eu suppleant komme att utses för
ett måhända stort antal ordinarie representanter. Det är tydligt, att
man med denna metod i de flesta fall icke erhåller tillräckligt antal
suppleanter att fylla eventuella luckor bland de ordinarie. Man kan
alltså icke gärna stanna vid en dylik anordning av suppleantinstitutionen.
För avhjälpande av berörda olägenhet skulle man kunna tänka sig
stadga väljande av flera suppleanter för varje stadsfullmäktig, exempelvis
hälften så många som det antal ordinarie representanter vederbörande
grupp erhållit. Skulle en grupp hava röstat med listan A B C D E
F Gr H I samt fått de sex först på listan upptagna valda till ordinarie,
bleve enligt denna tanke G, H och I suppleanter i nu nämnd
ordning för en var av de ordinarie representanterna. Det antal suppleanter
man kunde beräkna få inom en grupp, som vunnit 6 platser, bleve
i fall av fullständig sammanhållning inom gruppen 3 samt vid största
möjliga splittring 18. Att antalet suppleanter sålunda blevo beroende
av i vilken omfattning vederbörande grupp splittrat sig vid valet, gör,
att metoden komme att verka synnerligen osäkert och bliva besvärligvid
begagnandet För övrigt kan anmärkas, att även ett antal suppleanter,
motsvarande hälften av de till ordinarie valdes antal, ofta nog
och särskilt i förut berörda fall av stark sammanhållning inom vederbörande
grupp skulle visa sig otillräckligt. Att med användande av
samma metod öka antalet suppleanter, t. ex. till lika antal med de ordinaries
inom vederbörande grupp, skulle, för det fall att någon större
splittring ägt rum inom gruppen, medföra utseende av ett orimligt stort
antal suppleanter och göra metoden vid användningen synnerligen
otymplig.
De olägenheter, som enligt vad nu framhållits skulle bliva eu följd
av antagandet av ett system med personliga suppleanter, torde däremot
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
11
kunna väsentligen undvikas, om man väljer den andra av de två förut
angivna utvägarna, d. v. s. inför gemensamma suppleanter för de ledamöter,
som tillhöra samma meningsgrupp (gruppsuppleanter). En sådan
anordning skulle innebära att, sedan val av fullmäktige ägt rum, man
för varje grupp utsåge ett antal suppleanter, motsvarande t. ex. hälften
av det antal ordinarie representanter gruppen erhållit. Vid förfall för
fullmäktig inom viss grupp skulle av de för gruppen utsedda suppleanter
inträda i första hand den, som först erhållit plats såsom suppleant, i
andra hand den, som efter honom erhållit plats som suppleant o. s. v.
Vid förfall för en ledamot inom viss grupp skulle alltså, vilken ledamot
det än vore, alltid samma suppleant i första hand inkallas. Härigenom
skulle man tydligen vinna, att de suppleanter, som erhållit de första
platserna, skulle komma att relativt ofta inträda i tjänstgöring och sålunda
beredas tillfälle att förvärva en intimare kännedom om föreliggande
ärenden och förfarenhet i kommunala frågor.
I full utsträckning kan syftet med denna anordning icke vinnas,
om ej hela stadsfullmäktigkorporationen utses av samma valmanskår.
Detta syfte motverkas alltså dels genom bestämmelserna om de större
städernas indelning i valkretsar och dels genom nu gällande regler om
stadsfullmäktigkorporationernas successiva förnyelse. Antager man, att
vid varje val förekomma 3 partigrupper, erhåller man alltså i stad, som
utgör endast en valkrets, 6 serier suppleanter, i stad med t. ex. 3 valkretsar
18 serier suppleanter och i Stockholm 30 dylika serier. I städer
med ett flertal valkretsar skulle således jämväl med denna anordning de
med systemet personliga suppleanter förbundna olägenheter i icke ringa
mån göra sig gällande. Jag vill i detta sammanhang erinra om, att
Kung!. Maj:t förut denna dag beslutat för riksdagen framlägga förslag,
innefattande å ena sidan borttagande ur förordningen om kommunalstyrelse
i stad av regeln om successiv förnyelse av stadsfullmäktigkorporationerna
och å andra sidan utsträckning av bestämmelserna om städers
indelning i valkretsar. Ett bifall till detta förslag inverkar alltså i viss
grad på lösningen av förevarande fråga.
En anordning av förevarande art förefinnes ju redan i fråga om
suppleanter till ledamöter i riksdagens utskott samt till ledamöter i
utskott och nämnder inom landsting och stadsfullmäktige. Att använda
de för dessa fall föreskrivna formerna, som äro anpassade för val inom
slutna församlingar, även för utväljande av suppleanter för stadsfullmäktige
torde icke kunna gå för sig. Särskilt kan det väl ej sättas i fråga
att, i överensstämmelse med vad för berörda val gäller, anordna en från
själva huvudvalet skild valförrättning för utseende av suppleanter.
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
I och för sig möter givetvis intet hinder att för sådant ändamål
begagna sig av de vid huvudvalet avgivna valsedlarna. Det har också
i ett av de inkomna yttrandena föreslagits, att sedan för varje grupp
utsetts de ordinarie ledamöterna, sammanräkning av gruppens röstsedlar
skulle fortsättas efter samma grunder som för val av ordinarie ledamöter,
till dess det gruppen tillkommande antal suppleanter blivit utsedda. Mot
detta förslag kan anmärkas, att de mindre sammanslutningarna inom en
grupp, vilka ej förmått skaffa sin kandidat plats såsom ordinarie ledamot,
skulle beredas tillfälle att få honom vald till suppleant, en omständighet,
som särskilt får betydelse för det fall, att en dylik mindre
sammanslutning i själva verket vore ett särskilt parti, som använt sig
av det större partiets beteckning. Om t. ex. inom en partigrupp förekommit
listorna AB med 210 röster, AC med 200 röster och D med
110 röster, av vilka listor den sistnämnda avgivits av valmän, som egentligen
tillhörde ett annat parti än de öriga under samma partibeteckning
röstande, skulle enligt berörda förslag, om A valdes till ordinarie, D
bliva suppleant samt, för det fall att A under valperioden avginge,
ensam komma att representera »partiet», ett tydligen föga tillfredsställande
resultat.
Däremot kommer man till en i detta avseende bättre lösning av
frågan, om man ordnar suppleantvalen så, att sedan uträkning av valet
av ordinarie ledamöter ägt rum, nya sammanräkningar företagas för val
av suppleanter till stadgat antal för varje grupp, därvid valsedlarna vid
suppleantvalets början beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde och de
till ordinarie ledamöter valdas namn betraktas såsom obefintliga samt i
övrigt förfares såsom vid utseende av ordinarie ledamöter. Den, som
härvid först erhåller plats såsom suppleant, blir gruppens förste suppleant
och inträder vid förfall för ledamot inom gruppen i första hand till
tjänstgöring, den, som därefter erhåller plats såsom suppleant, blir gruppens
andre suppleant och inträder i andra hand. I sistnämnda exempel
skulle enligt denna metod B bliva utsedd till suppleant, vilket resultat
ju torde vara det riktiga.
Denna metod medför, därest inom en grupp särskilda fraktioner
finnas, ett gynnande av den fraktion, vars kandidat först erhållit plats
som suppleant, således i regel den största fraktionen. Finnas inom en
grupp två fraktioner, av vilka vardera erhållit en kandidat vald till ordinarie
ledamot, skulle, därest den av den mindre fraktionen valde ledamoten
bleve hindrad att utöva befattningen, den suppleant, som utsetts
av den större fraktionen, inträda i hans ställe och gruppen alltså, så länge
hindret varar, representeras av två personer, valda båda av den större
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
13
fraktionen. Här bör anmärkas att, då den, som utsetts till förste suppleant,
givetvis också måste äga i första hand inträda såsom efterträdare, därest
någon ordinarie ledamot under valperioden avgår (eu annan anordning
torde av liera skäl icke kunna sättas i fråga), en grupp kan i fall av
angivna slag komma att under större delen av valperioden representeras
av personer, bägge tillhörande den ena fraktionen. Om den större fraktionen
delat sig i fråga om suppleantnamnet, skulle den mindre fraktionen
kunna få sin suppleantkandidat till förste suppleant; och skulle i så fall,
om den av den större fraktionen valde ordinarie ledamoten avginge,
partiet därefter komma att representeras av två den mindre fraktionens
män. Dessa resultat äro ofrånkomliga, därest man vill använda sig av
systemet med gruppsuppleanter. Betydelsen härav blir visserligen ej så
stor för de fall att uppdelningen i fraktionen hänför sig till mindre betydande
meningsskiftningar inom gruppen. Därest åter, såsom ofta i
praktiken är fallet, två i verkligheten skilda partier röstat under samma
partibeteckning (ingått kartell), måste olägenheterna tilläggas större vikt.
Den ordinarie ledamot, vilken vid avgång eller förfall skulle i sitt ställe
få en suppleant från det förbundna partiet, komme säkerligen mången
gång att bliva försatt i en obehaglig situation, pressad å ena sidan av
hänsyn till sitt parti och å den andra av de skäl, som göra hans avgång
eller tillfälliga bortovaro önsklig för honom. Att dessa förhållanden,
sedan metoden någon tid varit i användning, kunna komma att kännas
och även verka som ett visst hinder mot kartellbildning i valrörelsen, torde
man äga fog antaga.
Enligt den ifrågasatta metoden skulle, såsom redan nämnts, vid
sammanräkningarna för utseende av suppleanter förfaras på enahanda
sätt som vid huvudvalet. Således skulle kunna hända att, sedan vid
huvudvalet först rangordningsregeln och därefter reduktionsregeln kommit
till tillämpling, vid suppleant valet återigen såväl rangordningsregeln
som reduktionsregeln måste användas. Metoden måste alltså anses synnerligen
svårhanterlig. Då sammanräkningarna för utseende av suppleanter
i allmänhet skulle komma att avse namn ett stycke ned på valsedlarna,
och i fråga om dessa oftast råder mera splittring än beträffande
de högre upp stående, torde man kunna utgå från, att dessa sammanräkningar
för valförrättarna bliva förhållandevis mera tidsödande än uträkningarna
av själva ledamotsvalet. Graden av de besvärligheter, som
suppleantvalet kan komma att medföra, beror givetvis till stor del av
vilket antal suppleanter som anses höra för varje grupp utses. I avseende
härpå erinrar jag om vad jag redan nämnt beträffande ifrågasatt
antal personliga suppleanter, nämligen att ett antal suppleanter, mot
-
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
svarande hälvten av antalet ordinarie suppleanter i gruppen, säkerligen
skulle i många fall visa sig otillräckligt. Då med den avfattning reglerna
i ämnet avsetts skola erhålla Icke kan anses överensstämma att
meddela särskilda bestämmelser om reservsammanräkningar för utseende
av efterträdare eller suppleanter, synes det mig behövligt att sätta antalet
suppleanter till enahanda som antalet ordinarie ledamöter.
Mot den nu angivna metoden för val av stadsfullmäktigsuppleanter
torde vidare kunna anmärkas att, då det väl ej kan ifrågasättas att i
detta sammanhang ändra stadgandena angående val av landstingsmanssuppleanter,
man skulle erhålla olika regler i fråga om dessa två slag
av val. Att detta förhållande komme att medföra olägenheter såväl för
valmännen i de städer, som deltaga i val till landsting, som för magistraterna,
vilka hava att förrätta båda slagen av val, samt i tillämpningen
ej sällan vålla misstag, kan man taga för säkert.
1 det föregående har jag, då det talats om grupp, därmed avsett
grupp, som gått till val under samma partibeteckning (partigrupp). Enligt
gällande valsystem är det emellertid vid val av stadsfullmäktige
(däremot ej vid val av ledamöter eller suppleanter i riksdagens utskott
eller vid proportionella val inom landsting och stadsfullmäktige) tillåtet
att använda valsedlar utan åsatt partibeteckning. Dessa valsedlar föras
vid valuträkningen tillsammans till en grupp, den s. k. fria gruppem
Då dylika valsedlar sammanföras allenast av valtekniska skäl och alltså
icke därför att de valmän, som avgivit dem, bilda en särskild meningsgrupp
(den fria gruppen kan ju bestå av valsedlar ^ avgivna av valmän
med de mest skiftande åsikter), skulle det vara principiellt orimligt att
även för den fria gruppen föreskriva gemensamma suppleanter. För
denna grupp torde det alltså vara nödigt att använda systemet med
personliga suppleanter. Att sålunda i lagtexten upptaga olika regler
för val av suppleanter, allt efter som fråga är om partigrupp eller om
fri grupp, är givetvis icke tilltalande. Någon praktisk betydelse torde
dock denna skiljaktighet icke erhålla. Den fria gruppen har nämligen
vid städs ful 1m äktigvalen visat sig spela en mycket underordna d roll.
Sålunda avgåvos vid stadsfullmäktigvalen år 1914 sammanlagt endast 20
valsedlar utan partibeteckning av 118,354 avgivna, och torde i de flesta
fall underlåtenheten att åsätta partibeteckning hava berott på misstag.
Att upphäva bestämmelserna om den fria gruppen, vilken åtgärd ju vid
sådant förhållande läge nära tillhands, anser jag mig dock ej böra föreslå,
då uppenbarligen i detta hänseende bör råda överensstämmelse med
reglerna för andra proportionella val inom icke slutna församlingar, såsom
riksdagsmannaval och landstingsmannaval, samt det väl icke nu
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
IT)
kan komma i fråga att vidtaga ändringar i sistberörda regler. Att medgiva
endast partigrupp rätt att utse suppleanter skulle väl låta sig göra,
men man skulle då nödgas bibehålla särskilda regler för efterträdarval.
Av det anförda framgår, att med den avfattning i speciella hänseenden,
som bestämmelserna angående stadsfullmäktigval i författningarna
erhållit, det icke torda låta sig göra att anordna eu suppleantinstitution
av fullt tillfredsställande beskaffenhet. Det kan då ifrågasättas, huruvida
icke man borde, med frångående av tanken på införande av en
suppleantinstitution i nu avsedd omfattning, nöja sig med att införa
suppleantskap endast för de fall, där behovet kan anses vara i särskild
grad framträdande, nämligen vid de tillfällen, då val av ledamöter i
riksdagens första kammare inom vissa stadsfullmäktigkorporationer förrättas.
Då i dessa fall stadsfullmäktige fungera såsom politiska elektorer,
är det givetvis önskligt, att vid valtillfällena inga luckor i de olika
grupperna finnas. I fråga om val av suppleanter med så begränsad
tjänstgöringsskyldighet torde man kunna använda sig av metoden för
val av landstingsmanssuppleanter. Med hänsyn till arten av den eventuella
tjänstgöring dessa suppleanter skulle få möter ej mot användande
av berörda metod i detta fall samma betänkligheter som förut anförts
mot dess användande beträffande val av verkliga stadsfullmäktigsuppleanter.
Då jag emellertid, lika med riksdagen, anser det vara i hög grad
önskligt, att suppleanter finnas tillgängliga att inträda i tjänstgöring
särskilt vid längre tids förfall för stadsfullmäktig och då för ernående
av största möjliga nytta av suppleantinstitutionen denna torde böra anordnas
enligt den av mig sist angivna metoden med gruppsuppleanter,
har jag ansett de betänkligheter, som på sätt anmärkts kunna göras
gällande mot densamma och vilkas vikt icke kan underkännas, dock ej
böra utgöra avgörande hinder mot genomförande av den ifrågavarande
reformen i den av mig nu angivna riktning.
Ehuru de skäl, som tala för ett införande av suppleantinstitutionen
i stadsfullmäktige, icke alla eller i lika hög grad gälla såvitt fråga är
om suppleantskap inom kommunalfullmäktige, synes dock med hänsyn
till den överensstämmelse, som nu råder mellan reglerna om valen till
båda dessa slag av korporationer, konsekvensen böra medföra meddelande
av bestämmelser även om suppleanter för kommunalfullmäktige. Samma
bestämmelser som i fråga om kommunalfullmäktige böra naturligen gälla
jämväl beträffande municipalfullmäktige.
Vad angår frågan om det antal suppleanter, som skall utses, så har jag
redan förut nämnt, att detta antal, så vitt rörer partigrupp, bör sättas
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
lika högt som det antal ordinarie, som valts för gruppen. För varje representant,
vald inom den fria gruppen, torde böra utses två suppleanter.
Avgår stadsfullmäktig under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,
bör anmälan därom ske hos magistraten, som inkallar till ordinarie
stadsfullmäktig vederbörande suppleant. Inträffar däremot för fullmäktig
tillfälligt förhinder, som medför, att han ej kan inställa sig vid
fullmäktigsammanträde, bör han ofördröjligen därom göra skriftlig anmälan
hos stadsfullmäktiges ordförande, som låter inkalla vederbörande
suppleant till tjänstgöring för den tid hindret varar. Att, såsom i vissa
inkomna yttranden ifrågasatts, för suppleants inkallande fordra förfall
för viss längre tid torde icke vara lämpligt, då därigenom reformens räckvidd
skulle alltför mycket inskränkas.
För att emellertid inkallande av suppleant för stadsfullmäktig skall
kunna medhinnas, lärer en förlängning av tiden för kallelse till fullmäktigsammanträde
vara nödig. Ett fastställande av kallelsetiden till
den i 20 § av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm för kungörelse
i tidning stadgade kortaste tid, tre dagar, anser jag för nämnda
syftes vinnande tillfyllestgörande.
Avgår kommunal- eller municipalfullmäktig under den bestämda
tjänstgöringstiden, bör anmälan ske hos Kung!. Maj:ts befallningshavande
i länet, som inkallar till ordinarie fullmäktig vederbörande suppleant.
I övrigt torde om inkallande av suppleant för kommunal- eller municipalfullmäktige
böra gälla enahanda regler som beträffande inkallandet
av stadsfullmäktigsuppleanter.
Till tjänstgöring kallad suppleant, vilken utan anmält och godkänt
förfall utebliver, bör vara underkastad samma påföljd, som under dylikt
förhållande drabbar ordinarie ledamot.
I överensstämmelse med det anförda har jag låtit inom civildepartementet
utarbeta förslag till lag om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom. 4,
§§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862, till lag om ändrad lydelse av § 23, § 24
mom. 1, §§ 27 och 28, § 29 mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 samt till lag om äudrad
lydelse av § 6 inom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1, §§ 16, 17,
20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.
Såsom i det föregående erinrats har Kungl. Maj:t förut denna
dag beslutat genom proposition förelägga riksdagen förslag till lagar av
den innebörd, att de särskilda fullmäktigkorporationerna, utom i Stockholm,
skola komma att väljas, icke såsom nu i två omgångar, utan på
en gång. Avfattningen av de i nu förevarande ärende upprättade förslagen
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
17
är byggd på att en dylik ändring av nuvarande regler kommer till
stånd. Då enligt nyssnämnda förslag samtliga dessa fullmäktigkorporatiouer
skola i sin helhet nyväljas i år, kunna valen av suppleanter i
sin helhet ske samtidigt därmed och de nya bestämmelserna om suppleanter
träda i full tillämpning redan från och med den 1 januari 1919.
Vad däremot angår Stockholm skulle de äldre reglerna om successiv
förnyelse av stadsfullmäktigkåren bibehållas. Därav blir en följd, att
vid de stadsfullmäktigval i Stockholm, som år 1919 skola hållas, suppleanter
komma att enligt förevarande förslag utses endast för den hälft
av stadsfullmäktige, som då väljes. Att föreskriva nytt val vid detta
tillfälle av samtliga ordinarie fullmäktige, således även den hälft, som
eljest icke skulle då ställas under val, för att suppleanter för alla ledamöterna
skola finnas att tillgå, lärer ej böra ifrågasättas. Ur flera synpunkter
torde ej heller vara riktigt att då anställa särskilt val av suppleanter
för de kvarstående ledamöterna. För att icke olikhet må råda
mellan fullmäktige inbördes, så att vid förfall för vissa ordinarie ledamöter
suppleanter skola inkallas, under det att vid förfall för andra ledamöter
platsen får stå tom, har synts lämpligast införa övergångsbestämmelse
av innebörd att reglerna om inkallande till tjänstgöring av suppleant
och vad därmed står i samband skall gälla först från och med den 1
april 1921. Den nya regeln om inkallande av efterträdare till avgången
stadsfullmäktig skall dock gälla, så vitt fråga är om stadsfullmäktig,
som utsetts vid val i mars 1919.»
Herr Ström har till stöd för sitt i motionen nr 166 framlagda yrkande
anfört följande:
»I proposition nr 262 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit, att val av
suppleanter till kommunalfullmäktige samt stadsfullmäktige i Stockholm
och andra städer skall ske på det sättet, att för varje grupp, som deltagit
i valet, skall utses s. k. gruppsuppleanter i stället för en suppleant
för varje vald ledamot. Motiven för denna anordning återfinnas i
propositionen å sid 72—78.
Vad här anförts som motiv för användande av metoden med gruppsuppleanter,
kan jag ej godkänna. Den regel för suppleanters utseende,
som här förordats, innebär ett brytande mot proportionalismens princip,
som kommer att leda till, att i ett flertal fall vid valkarteller suppleanten
kommer att tillhöra ett helt annat parti eller en annan intressegrupp
än den, i vars ställe han insattes i en viss kommunalt beslutande
organisation.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 20 käft, (Nr 22.)
Herr Ströms
motion.
3
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Ett sådant fel i metoden måste anses vara av större betydelse än
den olägenhet, som möjligen kan uppkomma i vissa avseenden vid utseende
av en personlig suppleant för varje vald representant. För detta
sistnämnda systems överlägsenhet talar bl. a. den omständigheten, att
det redan är prövat vid landstingsmannavalen. Invändningen, att med
en sådan metod en långt ned på en lista stående person, som kan anses
mindre kvalificerad för uppdraget, kan få tjänstgöra som kommunalfullmäktig
eller stadsfullmäktig, bör ej tillmätas någon större betydelse, då
man måste antaga, att varje politiskt parti i alla fall uppsätter som kandidater
endast personer, som de anse kvalificerade för uppdraget. Skulle
ett parti underlåta göra detta, så blir väl detta partiets ensak, som lagstiftningen
ej kan anses ha någon anledning söka på konstlade vägar
justera.
Bäst vore kanske likväl i det fall, att två partier eller två intressegrupper
inom samma parti röstat med gemensam partibeteckning, att
flera gruppsuppleanter, uppställda i en viss ordning, vari de skulle inkallas,
utsågos för varje sådant parti och ej en suppleant för varje person.
Men en sådan anordning synes, efter allt att döma, vara en synnerligen
invecklad procedur, vadan man ej torde kunna fundera på densamma.
Användande av en sådan metod som den här föreslagna behöver
ej innebära, att densamma ovillkorligen även skall komma till användning
i det fall, att en kommunal- eller stadsfullmäktig definitivt avgår.
I detta fall torde det vara riktigare, att det förfares på det sättet, att å
samtliga sedlar, som upptaga den avgåendes namn, detta namn anses
som obefintligt, samt att inträda i den avgångnes ställe utses den, som
under denna förutsättning skulle ha valts vid användandet av samma
valmetod, som användes vid val av kommunal- och stadsfullmäktige.»
Utskottets
yttrande.
Kungl. Maj:ts förslag åsyftar, att vid val till stads- och kommunalfullmäktige
jämväl suppleanter skola utses med uppgift att i de ordinarie
ledamöternas ställe inträda såväl vid inträffande förfall som vid
uppkommen ledighet. 1 sistberörda hänseende skulle den föreslagna
anordningen träda i stället för den nu bestående ersättareinstitutionen.
I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet, att eu suppleantinstitution
av nu antydd beskaffenhet ur olika synpunkter skulle erbjuda betydande
fördelar. För att man tillfullo må uppnå vad man velat vinna, är det
emellertid angeläget, att institutet i alla avseenden erhåller den räckvidd,
som Kungl. Maj:t föreslagit, och alltså icke bliver inskränkt till att gälla
exempelvis blott vid längre tids förfall, eller blott vid särskilda frågors
behandling (såsom valen till första kammaren). — Utskottet ansluter sig
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
19
således i princip till den tanke, som i den kungliga prositionen iunnit
uttryck.
Vad därnäst angår frågan om denna tankes praktiska utformning,
så framgår det av propositionen, att densamma vållat avsevärda svårigheter.
Det system för utseende av suppleanter, som i propositionen föreslås
(systemet med gruppsuppleanter) lider — såsom även i herr Ströms
motion framhålles — av den olägenhet, att om två fraktioner, vilka i
själva verket utgöra två skilda partier, rösta under samma partibeteckning,
personer, valda från ena fraktionen, kunna komma att inträda
såsom suppleanter för ledamöter, valda av den andra fraktionen. Eu
annan olägenhet av det föreslagna systemet är, att enligt detsamma
reduktionsregeln eventuellt kan komma till användning vid utseendet av
suppleanter, vilket förhållande skulle, såsom av erfarenheter från andra
val framgår, medföra dels att de a valsedlarna lägst stående namnen
ofta nog erhålla några av de första platserna och dels att uträkningarna
icke sällan bliva synnerligen besvärliga. Båda dessa olägenheter hava
framhållits av chefen för civildepartementet i hans anförande vid propositionens
avlåtande; men han har ansett fördelarna av gruppsuppleantsystemet
vara så betydande, att nämnda olägenheter eller betänkligheterna
i övrigt mot systemet icke synts honom böra utgöra avgörande
hinder mot systemets antagande.
Utskottet finner emellertid dessa olägenheter vara av den vikt, att
utskottet anser sig icke kunna förorda förslaget i den framlagda formen.
Att valmän, tillhörande olika partier eller fraktioner, men vilka finna
det önskligt att rösta under samma partibeteckning, skulle avhållas härifrån
på grund av avfattningen av bestämmelserna angående suppleanter,
kan icke anses överensstämmande med den gällande proportionella metodens
syfte. Tilläggas må, att om, såsom hittills visserligen endast i
fåtaliga fall inträffat, ett parti begagnat sig av ett annat partis beteckning
utan dettas medgivande, den framhållna olägenheten av, att en
fraktions suppleanter kunna komma att inträda i stället för ledamöter i
den andra, ytterligare accentueras.
Det torde nog förhålla sig så, som av föredragande statsrådet framhållits,
att en i allo tillfredsställande lösning av suppleantproblemet (för
icke slutna församlingar) ej låter sig genomföras inom den nuvarande
proportionella metodens ram. Frågan skulle givetvis komma i helt
annat läge, därest bestämmelser infördes om officiella vallistor eller om
skydd för partibeteckning och om kartellbildning m. in. I den skrivelse
till Kungl. Maj:t, som riksdagen i anledning av väckta motioner beslutat,
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
och vari anhållits om utredning angående de åtgärder, som kunde vidtagas
till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen erfarenhet
vidlådde gällande regler för proportionellt valsätt, hava även nu nämnda
frågoi berörts; och möjlighet föreligger alltså, att metoden kommer att
ändras i nyss antydd riktning. Frågan om en dylik omläggning av
metoden torde emellertid säkerligen visa sig svårlöst. Att, till dess denna
lösning vunnits, uppskjuta spörsmålet om suppleanter för stadsfullmäktige
och andra fullmäktige, vill utskottet icke förorda, då en suppleantinstitution
för dessa fall visat sig’ i hög grad önsklig.
Vid undersökning, huruvida icke något annat system för utväljande
av suppleanter finnes att tillgå, som bättre än gruppsuppleantsystemet
låter förena sig med de nuvarande valbestämmelserna i övrigt, har utskottet
icke ansett sig kunna förorda det, som i herr Ströms motion
antytts. Det lider nämligen av den väsentliga olägenheten, att en och
samma person icke skulle kunna vara suppleant för flera fullmäktige;
man går. därigenom miste om de fördelar, som Kungl. Maj:t åsyftat
att ernå i det avseende, att man erhölle en kår personer, som på grund
av förvärvad erfarenhet vore lämpliga att träda in i avgående ledamöters
ställe. Motionären har också — vilket i utskottets ögon är ytterligai
e en nackdel sett sig nödsakad att vid sidan av den nya suppleantinstitutionen
(vid förfall för fullmäktig) bibehålla det nuvarande ersättarevalet
(vid avgång).
Däremot har utskottet funnit, att det system, som av föredragande
statsrådet omnämnes å sid. 38 i propositionen*) (systemet med flera personliga
suppleanter för varje fullmäktig), om det också ej innefattar så stora fördelar
som det föreslagna systemet, å andra sidan är behäftat med väsentligt
mindre olägenheter än det senare och står i bättre överensstämmelse med
nuvarande valbestämmelser i övrigt. Enligt detta system skall för varjeordinarie,
fullmäktig utses visst antal suppleanter genom särskilda sammanräkningar,
vid vilka medtagas endast de valsedlar, som upptaga
fullmäktigens namn, och därvid alltid rangordningsregeln kommer till
tillämpning. Vid dessa sammanräkningar skall, i motsats till vad som
gäller vid landstingsmannaval, eu förut till suppleant för annan fullmäktig
vald peisons namn icke betraktas som obefintligt. Samma person
skall ^sålunda kunna väljas till suppleant för flera fullmäktige. I
de, såsom av föredraganden påpekats, ojämförligt vanligaste fallen,
att ett parti röstat tämligen enhälligt med samma lista, komma alltså
samma suppleanter alltid att i samma ordning inträda för vilken som
helst av de ordinarie fullmäktige. Systemet verkar i dylika fall på
*) I utskottets utlåtande sid. 9—10.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
21
samma sätt som gruppsuppleantsystemet. Ilar inom varje fraktion av
ett parti röstats enigt på liuvudlistorna, blir förhållandet inom fraktionen
enahanda som i förra fallet förhållandet inom partierna. Om däremot
ett parti eller eu fraktion i större utsträckning splittrat sig, kunna de
särskilda fullmäktige erhålla olika suppleanter. Den ordning, man anser
önsklig, nämligen att samma suppleant alltid först inträder vid förfall
för vilken som helst ledamot av partiet (då kartell ej ingåtts), vinner
man i dylika fall icke. Men då, som nämnts, dessa fäll äro relativt fåtaliga,
synes man icke böra av hänsyn till dem avstå från att införa
suppleantinstitutionen i en form, som för det stora flertalet fall är
förmånlig.
Framhållas må, att systemet verkar på alldeles samma sätt, som
nuvarande regler för utseende av efterträdare åt fullmäktige och således
med fullt fog kan sägas stå i överensstämmelse med den gällande metoden.
Har t. ex. inom ett parti röstats med listorna 1) A, B, C, D
och 2) G, H, samt A, B och G valts till ordinarie, så inträda enligt
nuvarande bestämmelser, vare sig A eller B avgår, i första hand C och,
om denne är hindrad, D i stället för den avgående; avgår G, ''intrader
H såsom hans efterträdare. Enligt den nu ifrågasatta metoden inträda
suppleanter på samma sätt och i samma ordning, som nu sagts. Särskilda
stadganden angående utseende av efterträdare bliva därför i och
för sig obehövliga.
Vad angår det antal suppleanter, som skall för varje fullmäktig
utses, synes detta böra göras beroende av, vilket antal ordinarie valts
för den ifrågavarande partigruppen, så att t. ex. om ett parti fått två
ordinarie ledamöter valda, för var och en av dessa ledamöter utses två
suppleanter, om partiet fått tre ordinarie, tre suppleanter utses etc.
Enligt denna regel skulle emellertid, om ett parti finge ett betydligt
antal platser, exempelvis tio, ett orimligt stort antal suppleanter komma
att utses. För att ej alltför mycket tynga valförrättningarna synes man
därför böra stadga, att i intet fall mer än fyra suppleanter skola utses
för varje ledamot. Ett dylikt antal torde utom i sällsynta fall visa sig
tillräckligt. För den händelse emellertid att en grupp erhåller endast en
plats, böra däremot, i likhet med vad för sådant fall är stadgat i förordningen
om landsting, två suppleanter utses för den valda ledamoten.
Det har nyss nämnts, att i sällsynta fall det angivna antalet suppleanter
kan visa sig otillräckligt. År fråga endast om behov av suppleant
vid ett tillfälligt förfall, synes denna olägenhet av begränsningen icke
behöva tillmätas någon större betydelse. Mera vikt måste tillerkännas
olägenheten av sådan begränsning, därest den skulle medfara, att efter
-
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
trädare ej funnes att tillgå. Det torde därför vara försiktigast att insätta
föreskrift om, att för sådan händelse ny sammanräkning för utseende
av efterträdare (i likhet med vad som nu är stadgat) skall företagas.
Angående suppleanters inkallande synes lämpligen böra gälla, att
om den suppleant, som vid fullm äktigs förfall står närmast i tur att
inträda, är hindrad t. ex. i följd av tjänstgöring för annan fullmäktig,
den suppleant, som står närmast i ordningen, bör inkallas till tjänstgöring
endast för den tid hindret för den förre suppleanten varar
Därest i fall som nu nämnts förfall inträffa under samma tid för
två fullmäktige, som hava samma förste suppleant, synes det riktiga
vara, att för den tid, förfallet för båda fullmäktigena varar, skall utom
sistnämnde suppleant den närmast efter honom i ordningen stående
suppleanten för den av dessa fullmäktige, som valts först i ordningen,
inträda i tjänstgöring. Det antages t. ex. att inom ett parti A och B
i nu nämnd ordning äro valda till fullmäktige, att suppleanter för A
äro C och D samt att suppleanter för B äro C och E. Skulle A och B
samtidigt få förfall, borde alltså till suppleant inkallas utom C även D.
Den senares tjänstgöring skulle upphöra, så snart vare sig A eller B
åter inträdde i tjänst. Skulle däremot regeln avfattas så, att C inkallades
såsom suppleant för A, finge E inträda på B:s plats. Att D sålunda
erhåller företräde framför E till suppleantskap, torde emellertid vara det
med rättvisa mest överensstämmande, då D före E valts till suppleant.
Enligt samma principer bör förfaras, om flera än två fullmäktige,
som hava samme förste suppleant, skulle under samma tid vara hindrade
att utöva sin befattning.
Verkningarna av den metod för suppleantval, som utskottet föreslår,
åskådliggöras genom de vid utlåtandet fogade bilagorna.
De förändringar som utskottet föreslagit i Kungl. Maj:ts förslag angående
suppleantval, hava ansetts böra föranleda bibehållande av den
nu gällande bestämmelsen, att å valsedel må upptagas högst två namn
utöver det antal, som valet avser. Mot vad Kungl. Maj:t i övriga i det
föregående ej berörda delar föreslagit, har utskottet intet att erinra. —
§ 28 förordningen om kommunalstyrelse på landet och § 31 förordningen
om kommunalstyrelse i stad hava i utskottets förslag erhållit den lydelse,
som föranletts därav, att Kungl. Maj:ts proposition nr 261, i vad den
avser nämnda förordningar, ej blivit av utskottet tillstyrkt. Av samma
anledning hava övergångsbestämmelserna bragts i överensstämmelse med
vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit för den av sistnämnda
proposition ej berörda förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
23
De ändringar i vissa §§ av kommunalförfattningarna, som utskottet
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 290 i sitt utlåtande nr 18
föreslagit, hava icke ansetts böra föranleda omformulering av de i nämnda
proposition förekommande §§, som även beröras i nu förevarande proposition.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
proposition nr 262 icke kunnat i oförändrat skick
av riksdagen bifallas, måtte i anledning av nämnda
proposition och herr Ströms motion för sin del antaga
följande lagförslag, nämligen dels
Kungl. Maj:ts förslag.
Lag
om ändrad lydelse av § 28, §29 mom.
4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen
om kommnnalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 28,
§ 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36
mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars
1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 28.
Mom. 1. Kommunalfullmäktiges
antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:
kommun med 2,000 invånare eller
därunder utser................. 16
kommun med över 2,000
till och med 10,000 invånare
utser ..................... 16—30
kommun med över 10,000
invånare utser.................. 31—40.
Utskottets förslag.
Lag
om ändrad lydelse av § 28, § 29 mom.
4, §§ 30—32 och § 36 mom. 2 i förordningen
om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 28,
§ 29 mom. 4, §§ 30—32 och § 36
mom. 2 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars
1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
§ 28.
Mom. 1. Kommunalfullmäktiges
antal bestämmes i förhållande till
folkmängden sålunda, att:
kommun med 2,000 invånare eller
därunder utser.................. 20
kommun med över 2,000
till och med 5,000 invånare
utser.................... 21—25
kommun med över 5,000
till och med 10,000 invånare
utser.................... 26—30
kommun med över 10,000
invånare utser ............... 31—40.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
Kommunens vid kommunalstämma
röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning,
det antal kommunalfullmäktige, som
bör för kommunen utses.
I samband med val av kommunalfullmäktige
utses tillika suppleanter
för dem.
Mom. 2. I avseende å valbarhet
till kommunalfullmäktig och suppleant
samt ursäkt och avsägelse
gäller vad i § 13 om ordförande i
kommunalstämma stadgat är.
Kommunalfullmäktige och suppleanter
väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skett.
Utskottets förslag.
Kommunens vid kommunalstämma
röstberättigade invånare bestämma,
inom nu stadgad begränsning,
det antal kommunalfullmäktige,
som bör för kommunen utses.
I samband med val av kommunalfullmäktige
utses tillika suppleanter
för dem.
Mom. 2. I avseende å valbarhet
till kommunalfullmäktig och
suppleant samt ursäkt och avsägelse
gäller vad i § 13 om ordförande i
kommunalstämma stadgat är.
Kommunalfullmäktige och suppleanter
väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skett.
I kommun där val sker första
gången, skall halva antalet fullmäktige
eller, om detta icke är jämnt,
det antal, som är närmast under
hälften, utses för allenast två år,
och höra dessa fullmäktige och de,
som skola i fyra år kvarstå, utses
genom särskilda val.
Särskilt val av fullmäktige för
kortare tid än fyra år må ock, efter
kommunalstämmans beslut, ske, där
sådant i anledning av beslutad ökning
av antalet fullmäktige varder
nödigt, på det att hälften av hela
antalet fullmäktige för kommunen
eller, om detta icke är jämnt, det
antal, som är närmast över eller
under hälften, må kunna utses vartannat
år.
Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 22.
25
Kitngl. Maj:ts förslag.
§ 29.
Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av o färgat, svenskt nonnalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss
grupp av valmän eller för viss meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt
så många som det antal kommunalfullmäktige,
valet avser. Av namnen
anses så många, från början räknat,
som motsvara antalet fullmäktige,
avse själva fullmäktigvalet och
de övriga allenast valet av suppleanter.
Har å valsedeln medelst en
linje avskilts ett mindre antal namn,
från början räknat, anses dock
allenast de sålunda avskilda främsta
namnen avse själva fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5
Utskottets förslag.
§ 29.
Mom. 4. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss
grupp av valmän eller för viss meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver
det antal kommunalfullmäktige,
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva
fullmäktigvalet och de övriga allenast
valet av suppleanter. Har å
valsedeln medelst en linje avskilts
ett mindre antal namn, från början
räknat, anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse
själva fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna, att
olikheten kan iakttagas genom den
utskärning, som skall finnas i de,
enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
samt. 20 höft. (Nr 22.)
4
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å
annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt o.tvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Åro å valsedel
upptagna flera namn än ovan
är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga. Valsedel,
som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser,
vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Utskottets förslag.
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseenden ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Åro å
valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn än
det antal fullmäktige, valet avser,
vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 30.
Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans en grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av
stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i § 29 mom. 4 sägs, avse själva full mäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela det
röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått högsta
rösttalet, bliver det första i ordningen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
27
Kung!. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela sitt
röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva fullmäktigvalet,
erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med hälften
av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; med
en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts i ordningen;
med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen; och så
vid are efter samma grund. För varje gång kommer det namn närmast
i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än
hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda röstvärde
(gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och
vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer äu två tredjedelar av gruppens
rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det andra i ordningen;
upptaga valsedlar, som hava samma första och samma andra
namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn det
tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2:o) I den mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.
Mom. 2. De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika
grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,
vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid
den enligt mom. 1 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta
rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast
en plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så länge
gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,
som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat med 1.
Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller
partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning av det antal
platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;
har någon erhållit platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom
en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvara antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i
§ 29 mom. 4 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare
jämförelse utesluten.
§ 31.
Sedan valet av kommunalfullmäktige
blivit avslutat, förrättas val
av suppleanter sålunda:
För varje partigrupp skola genom
särskilda sammanräkningar utses
suppleanter till antal, motsvarande det
antal fullmäktige, vilka tilldelats plats
från gruppen; och skola ifråga om
dessa sammanräkningar de i §30
mom. 1 i fråga om partigrupp givna
bestämmelser lända till motsvarande
tillämpning, med iakttagande av att
de till ordinarie fullmäktige valdas
namn betraktas som obefintliga, att valsedels
röstvärde icke skall anses minskat
på den grund att något namn å
sedeln tilldelats plats vid själva fullmäktigvalet,
samt att vad där sägs
om namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktigvalet, skall gälla om alla
namn å sedeln.
För varje fullmäktig, som erhållit
plats från den fria gruppen, skola
för utseende av suppleanter företagas
§ 31.
Mom. 1. Sedan valet av kommunalfullmäktige
blivit avslutat, förrättas
val av suppleanter sålunda, att för
fullmäktig, vald för grupp, vilken
endast tilldelats en plats, företagas
två nya sammanräkningar inom denna
grupp, samt att för varje annan fullmäktig
företagas inom den grupp, för
vilken han blivit vald, så många nya
sammanräkningar, som motsvara det
antal platser, vilka tilldelats gruppen,
dock högst fyra. Klar fullmäktig
fått sig tillerkänd plats från flera
grupper, anses han vald för den grupp,
från vilken plats först tilldelats honom.
De nya sammanräkningarna skola
ske i den ordning, vari fullmäktige
blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga fullmäktigens namn
för själva fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
29
Kungl. Maj:ts förslag.
tvä särskilda sammanräkningar. Dessa
skola ske i den ordning, vari fullmäktige
blivit valda. Vid varje ny
sammanräkning tages hänsyn blott till
de valsedlar, vilka upptaga fullmäktigens
namn för själva fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall
vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas
den av de förut från gruppen
ej utsedda, vilkens namn står främst
å sedeln. Den, som erhållit högsta
rösttalet, är vald till suppleant.
Vid val tillfället skall bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter
skola i fullmäktigs ställe inkallas.
Härvid iakttages, beträffande fullmäktig,
vald .från partigrupp, att
endast suppleant, utsedd f rån samma
grupp, må inkallas samt, beträffande
fullmäktig, vald frän den fria gruppen,
att i hans ställe må inkallas
endast suppleant, som utsetts genom
någon av de för fullmäktigen företagna
sammanräkning ärna. I övrigt
tillkommer företräde suppleant, som
blivit tidigare vald.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava vid valet kommunalfullmäktige
icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, skall, för utseende
av felande antal fullmäktige
jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen
anställas.
Utskottets förslag.
vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas
den, vilkens namn står
främst å sedeln och som ej förut
är vald till ordinarie fullmäktig eller
till suppleant för den fullmäktig, för
vilken sammanräkningen sker, ändå
att han må hava utsetts till suppleant
för annan fullmäktig. Den,
som erhållit högsta rösttalet, är vald
till suppleant.
Mom. 2. Vid valtillfället skall, särskilt
för varje kommunalfullmäktig, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter
skola i hans ställe inkallas.
Härvid iakttages, att endast suppleant,
som utsetts genom en för fullmäktigen
företagen sammanräkning,
må för honom inkallas samt att företräde
tillkommer den suppleant, som
blivit tidigare vald.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava vid valet ikommunalfullmäktige
icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, skall, för utseende
av felande antal fullmäktige
jämte suppleanter, nytt val ofördröjligen
anställas.
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
Åro kommunalfullmäktige valda
till vederbörligt antal men ej lika
många suppleanter, skall vid valet
bero.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig
under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall Konungens
befallningshavande, sedan
anmälan därom gjorts, till ordinarie
fullmäktig inkalla den suppleant,
som enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordning bör i stället inträda.
Utskottets förslag.
Åro kommunalfullmäktige valda
till vederbörligt antal men ej vederbörligt
antal suppleanter, skall vid
valet bero.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig
under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall Konungens
befallningshavande, sedan
anmälan därom gjorts, till ordinarie
fullmäktig inkalla den suppleant,
som enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordning bör i stället inträda.
Bejinnes, då fullmäktig sålunda
avgår, att ingen av de för honom
utsedda suppleanterna kan ingå såsom
ledamot i hans ställe, skall
Konungens befallningshavande vid
offentlig, minst sex dagar förut i kommunens
kyrkor kungjord förrättning
företaga ny röstsammanräkning inom
den grupp, för vilken den avgångne
blivit vald. Blev den avgångne vald
för flera grupper, skall sammanräkning
ske inom den grupp, från vilken
plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet,
inträde såsom ledamot i den avgångnes
ställe under återstoden av den för
honom bestämda tjänstgöringstid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
■51
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Avgår jämväl sålunda utsedd ledamot
före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda
sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen
såsom förut hänsyn
tagas blott till de valsedlar, vilka
upptaga den först avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Konungens befallningshavande läte
vid förrättningen föra protokoll. Valets
utgång kungöres omedelbart genom
uppläsning av nämnda protokoll. Med
protokollets uppläsning är valförrättningen
avslutad.
Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Finnes i fall, som nu sagts, å
omförmäla valsedlar icke namn å
någon, som kan inträda såsom ledamot
i den avgångnes ställe, skall
platsen stå obesatt intill utgången av
den tid, för vilken den avgångne
blivit vald.
§ 36.
Mom. 2. Inträffar för kommunalfullmäktig
sådant hinder, att han
ej kan vid ett eller flera sammanträden
sig inställa, åligger det honom
att därom ofördröjligen underrätta
kommunalfullmäktiges ordförande,
som till tjänstgöring inkallar den
suppleant, vilken enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda.
§ 36.
Mom. 2. Inträffar för kommunalfullmäktig
sådant hinder, att han
ej kan vid ett eller flera sammanträden
sig inställa, åligger det honom
att därom ofördröjligen underrätta
kommunalfullmäktiges ordförande,
som till tjänstgöring inkallar den
suppleant, vilken enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda. Därvid iakttages
32
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
Kommunalfullmäktige må ej
ärende företaga eller däri besluta,
såvida icke flera än bälften av dem
äro tillstädes. År till följd av stadgande^
i § 17 samt mom. 4 bär
nedan tillstädesvarande fullmäktig
bindrad att deltaga i handläggning
av visst ärende, må den omständighet,
att antalet av de övriga tillstädesvarande
icke överstiger bälften
av fullmäktiges hela antal, ej utgöra
binder för ärendets företagande.
Ordförande, ledamot eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som
utan anmält, av fullmäktige godkänt
förhinder från sammankomst
sig avhåller, skall höta till kommunens
kassa två riksdaler riksmynt
och dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste, i anseende till de närvarandes
fåtalighet, inställas eller
upplösas.
Utskottets förslag.
dels att då på grund av hinder för
viss suppleant en senare i ordningen
stående suppleant skall inträda, denne
skall inkallas till tjänstgöring endast
för den tid hindret för den förre
varar, dels ock att under den tid
förfall samtidigt föreligger för tvä
eller flera fullmäktige, för vilka samma
person är i tur att inträda såsom
suppleant, utom denne skall till tjänstgöring
inkallas den närmast därefter
i ordningen stående suppleanten för
den eller de av dessa fullmäktige,
som valts först i ordningen.
Kommunalfullmäktige må ej
ärende företaga eller däri besluta,
såvida icke flera än bälften av dem
äro tillstädes. År till följd av stadgande^
i § 17 samt mom. 4 här
nedan tillstädesvarande fullmäktig
bindrad att deltaga i handläggning
av visst ärende, må den omständighet,
att antalet av de övriga tillstädesvarande
icke överstiger hälften
av fullmäktiges hela antal, ej utgöra
hinder för ärendets företagande.
Ordförande, ledamot eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som
utan anmält, av fullmäktige godkänt
förhinder från sammankomst
sig avhåller, skall bota till kommunens
kassa två riksdaler riksmynt
och dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste, i anseende till de närvarandes
fåtalighet, inställas eller
upplösas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande ''Nr 22.
3;}
Kungl. May.ts förslag.
Vad i § 32 mom. 3 och §36
mom. 2 enligt deras nya lydelse är
stadgat skall gälla först från och
med den 1 januari 1919.
dels
Utskottets förslag.
Vad i § 36 mom. 2 enligt dess
nya lydelse är stadgat skall gälla
beträffande kommun, där fullmäktigval
hålles år 1918, först från och
med den 1 januari 1921 samt beträffande
kommun, där fullmäktigval
hålles år 1919, först från och med
den 1 januari 1922.
Avgår fullmäktig, som valts innan
denna lag trätt i kraft, skola i fråga
om utseende av ledamot i hans ställe
de äldre bestämmelserna i § 32 mom.
3 och 4 lända till efterrättelse.
Lag #
om ändrad lydelse av § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28, § 29 mom. 1,
§§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att § 23, § 24 mom. 1, §§ 27 och 28, § 29
mom. 1, §§ 30, 31, 35 och 40 i förordningen om kommunalstyrelse i
stad den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 23.
Stadsfullmäktige väljas ibland kommunens röstberättigade medlemmar
enligt den röstgrund, som i denna förordning är stadgad. Där valen
ske samfällt, verkställas de vid allmän rådstuga. År staden indelad i
valkretsar, verkställas valen å dagar, som magistraten särskilt för varje
valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som magistraten äger
bestämma.
I samband med val av stadsfullmäktige utses tillika suppleanter
för dem.
§ 24. § 24.
Mom. 1. Valet sker med slutna Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas val- sedlar. Därvid böra begagnas val
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 5 sand. 20 käft. (Nr 22.) 5
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kuvgl. .Maj:ts förslag.
sedlar av o färgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i eu följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt
så många som det antal stadsfullmäktige
valet avser. Av namnen
anses så många, från början räknat,
som motsvara antalet fullmäktige,
avse själva fullmäktigvalet och de
övriga allenast valet av suppleanter.
Har å valsedeln medelst en linje
avskilts ett mindre antal namn, från
början räknat, anses dock allenast
de sålunda avskilda främsta namnen
avse själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken auvänts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseende ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
Utskottets förslag.
sedlar av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst två utöver
det antal stadsfullmäktige valet
avser. Av namnen anses så många,
från början räknat, som motsvara
antalet fullmäktige, avse själva fullmäktigvalet
och de övriga allenast
valet av suppleanter. Har å valsedeln
medelst en linje avskilts ett
mindre antal namn, från början
räknat, anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse
själva fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan väsentlig
olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseende ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
35
Kungl. Maj:ts förslag.
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ovan
är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn
än det antal fullmäktige, valet avser,
vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Utskottets förslag.
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på någon,
som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt, vem
som därmed åsyftas, anses sådant
namn såsom obefintligt. Aro å valsedel
upptagna flera namn än ovan
är medgivet, anses de sista övertaliga
namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre namn
än det antal fullmäktige, valet avser,
vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 27.
Sedan valet av stadsfullmäktige
blivit avslutat, förrättas val av
suppleanter sålunda:
För varje partigrupp skola genom
särskilda sammanräkningar utses suppleanter
till antal, motsvarande det
antal fullmäktige, vilka tilldelats plats
från gruppen; och skola ifråga om
dessa sammanräkningar de i §25
i fråga om partigrupp givna bestämmelser
lända till motsvarande tillämpning,
med iakttagande av att de till
ordinarie fullmäktige valdas namn
betraktas som obefintliga, att valsedels
röstvärde icke skall anses minskat på
den grund att något namn å sedeln
§ 27.
Mom. 1. Sedan valet av stadsfullmäktige
blivit avslutat, förrättas
val av suppleanter sålunda, att för
fullmäktig, vald för grupp, vilken
endast tilldelats en plats, företagas
två nya sammanräkningar inom denna
grupp, samt att för varje annan fullmäktig
företagas inom den grupp,
för vilken han blivit vald, så många
nya sammanräkningar, som motsvara
det antal platser, vilka tilldelats gruppen,
dock högst fyra. Har fullmäktig
fått sig tillerkänd plats från flera
grupper, anses han vald för den
grupp, från vilken plats först tilldelats
honom.
36
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
tilldelats plats vid själva fullmäktigvalet,
samt att vad där sägs om
namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktigvalet, skall gälla om alla
namn å sedeln.
För varje fullmäktig, som erhållit
plats från den fria gruppen, skola
för utseende av suppleanter företagas
två särskilda sammanräkningar. Dessa
skola ske i den ordning, vari fullmäktige
blivit valda. Vid varje ny
sammanräkning tages hänsyn blott till
de valsedlar, vilka upptaga fullmäktigens
namn för själva fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall vid
varje ny sammanräkning tillgodoräknas
den av de förut från gruppen
ej utsedda, vilkens namn står främst
å sedeln. Den, som erhållit högsta
rösttalet är vald till suppleant.
Vid valtillfallet skall bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter
skola i fullmäktigs ställe inkallas.
Härvid iakttages, beträffande
fullmäktig, vald frän partigrupp.
, att endast suppleant, utsedd
från samma grupp, må inkallas
samt, beträffande fullmäktig, vald
frän den fria gruppen, att i hans
ställe må inkallas endast suppleant,
som utsetts genom någon av de för
fullmäktigen företagna sammanräkningarna.
I övrigt tillkommer företräde
suppleant, som blivit tidigare
vald.
Utskottets förslag.
De nya sammanräkningarna
skola ske i den ordning, vari fullmäktige
blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga fullmäktigens namn för sj älva
fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall
vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas
den, vilkens namn står
främst å sedeln och som ej förut är
vald till ordinarie fullmäktig eller
till suppleant för den fullmäktig, för
vilken sammanräkningen sker, ändå
att han må hava utsetts till suppleant
för annan fullmäktig. Den, som
erhållit högsta rösttalet, är vald till
suppleant.
Mom. 2. Vid valtillfället skall,
särskilt för varje stadsfullmäktig,
bestämma den ordning, i vilken
suppleanter skola i hans ställe inkallas.
Härvid iakttages, att endast
suppleant, som utsetts genom en förfullmäktigen
företagen sammanräkning,
må för honom inkallas samt
att företräde tillkommer den suppleant,
som blivit tidigare vald.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
37
Kungl. Maj:ts förslag.
§ 28.
Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava stadsfullmäktige
icke blivit till föreskrivet antal
valda, skall, för utseende av felande
antal fullmäktige jämte suppleanter,
nytt val ofördröjligen anställas.
Åro stadsfullmäktige valda till
vederbörligt antal men ej lika många
suppleanter, skall vid valet bero.
Mom. 3. Vid avfattande av
protokoll över stadsfullmäktigval
bör till ledning tjäna formulär, som
av Kungl. Maj:t fastställes.
Mom. 4. Avgår stadsfullmäktig
under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall magistraten,
sedan anmälan därom gjorts, till
ordinarie fullmäktig inkalla den
suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda.
Utskottets förslag.
§ 28.
Mom. 1. Mellan lika rösttal
eller jämförelsetal skall, där så erfordras,
skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava stadsfullmäktige
icke blivit till föreskrivet antal
valda, skall, för utseende av felande
antal fullmäktige jämte suppleanter,
nytt val ofördröjligen anställas.
Åro stadsfullmäktige valda till
vederbörligt antal men ej vederbörligt
antal suppleanter, skall vid
valet bero.
Mom. 3. Vid avfattande av
protokoll över stadsfullmäktigval
bör till ledning tjäna formulär, som
av Kungl. Maj:t fastställes.
De avgivna valsedlarna skola av
valets förrättare inläggas under försegling
och förvaras intill utgången
av den tid, för vilken valet gäller.
Mom. 4. Avgår stadsfullmäktig
under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall magistraten,
sedan anmälan därom gjorts, till
ordinarie fullmäktig inkalla den
suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda.
Befinnes, dä fullmäktig sålunda
avgår, att ingen av de för honom
utsedda suppleanterna kan ingå såsom
ledamot i hans ställe, skall
magistraten vid offentlig, minst åtta
dagar förut kungjord förrättning företaga
ny röstsammanräkning inom den
38
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. May.ts förslag. Utskottets förslag.
grupp, för vilken den avgångne blivit
vald. Blev den avgångne vald för
flera grupper, skall sammanräkning
ske inom den grupp, från vilken
plats först tilldelats honom.
Vid den nya sammanräkningen
t ages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet,
inträde såsom ledamot i den avgångnes
ställe under återstoden av
den för honom bestämda tjänstgöringstid.
Avgår jämväl sålunda utsedd
ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda
sätt; och skall vid den nya
röstsammanräkningen såsom förut
hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes
namn för själva fullmäktigvalet.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Finnes i fall, som nu sagts, å
omförmäla valsedlar icke namn å
någon, som kan inträda såsom ledamot
i den avgångnes ställe, skall
platsen std obesatt intill utgången av
den tid, för vilken den avgångne
blivit vald:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
3''J
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
§ 29.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kan ej den vara, som icke uppnått tjugufem
års ålder, ej heller:
a) den som icke råder över sig och sitt gods;
b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon
står under mannens målsmanskap, obehörig att utöva uppdrag, varom
nu är fråga.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till stadsfullmäktig.
§ 30.
Den, som blivit till stadsfullmäktig eller suppleant vald, må kunna
uppdraget sig avsäga, om han icke är i staden eller inom dess område
boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattning
hindras att uppdraget fullgöra; om han, efter de fyra sistförflutna årens
tjänstgöring såsom stadsfullmäktig, är i ordning att därifrån avgå; om
han uppnått 60 års ålder, eller eljest uppgiver förhinder, som av flertalet
bland övriga fullmäktige godkännes.
Väljes kvinna till stadsfullmäktig, äger hon när som helst avsäga
sig uppdraget.
§ 31.
Stadsfullmäktige och suppleanter
väljas för fyra år, räknade från
och med den 1 januari året näst
efter det, då valet skett.
§ 31.
Mom.'' 1. Stadsfullmäktige och
suppleanter väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett.
Mom. 2. I stad, där val sker
första gången, skall lialva antalet
fullmäktige eller, om detta icke är
jämnt, det antal, som är närmast
40
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
under hälften, utses för allenast två år;
och höra dessa fullmäktige och de,
som skola i fyra år kvarstå, utses
genom särskilda val.
Särskilt val av fullmäktige för
kortare tid än fyra år må ock, efter
magistratens förordnande, ske, där sä•
dant i anledning avfattat beslut om ök
ning
av antalet fullmäktige eller eljest
varder nödigt, på det att hälften av
hela antalet fullmäktige för staden
eller, om detta icke är jämnt, det antal,
som är närmast över eller under hälften,
må kunna utses vartannat år.
Mom. 3. År stad indelad i valkretsar,
skola av det antal fullmäktige,
som hör för hela staden på en gång
och för samma tid väljas, sa många
utses i varje valkrets, som, efter förhållandet
mellan hela antalet fullmäktige
för staden och hela antalet
fullmäktige för valkretsen, därå belöpa;
och äger magistraten enligt nu
angiven grund bestämma, huru många
fullmäktige skola i varje valkrets genom
ett val utses.
§ 35.
Kallelse till sammanträde skall av ordföranden skriftligen utfärdas
och senast tre dagar förut en var fullmäktig delgivas. Kallelse bör,
såvitt möjligt är, upptaga de ärenden, som till överläggning skola förekomma.
Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej tål sådant uppskov,
minst tre dagar förut bör tillkännagivande om sammanträdet, med
uppgift å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i den eller
de tidningar, där enligt vad i § 15 sägs, kallelse till allmän rådstuga
skall införas.
Magistraten skall särskilt skriftligen om sammanträdet underrättas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
41
Kungl. Maj:ts förslag.
§ 40.
Inträffar för stadsfullmäktig
sådant hinder, att han ej kan vid
ett eller flera sammanträden sig inställa,
åligger det honom att därom
ofördröjligen underrätta stadsfullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring
inkallar den suppleant, vilken
enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordning bör i stället
inträda.
Stadsfullmäktige må ej ärende
företaga eller däri besluta, där icke
minst två tredjedelar av ledamöternas
hela antal äro tillstädes. År
till följd av stadgandet i § 33 tillstädesvarande
ledamot hindrad att
deltaga i handläggning av visst
ärende, må den omständighet, att
antalet av de övriga tillstädesvarande
icke uppgår till två tredjedelar av
ledamöternas hela antal, ej utgöra
hinder för ärendets företagande.
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
Utskottets förslag.
§ 40.
Inträffar för stadsfullmäktig
sådant hinder, att han ej kan vid
ett eller flera sammanträden sig inställa,
åligger det honom att därom
ofördröjligen underrätta stadsfullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring
inkallar den suppleant, vilken
enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordning bör i stället
inträda. Därvid iakttages dels att
dä på grund av hinder för viss suppleant
en senare i ordningen stående
suppleant skall inträda, denne skall
inkallas till tjänstgöring endast för
den tid hindret för den förre varar,
dels ock att under den tid förfall
samtidigt föreligger för två eller flera
fullmäktige, för vilka samma person
är i tur att inträda såsom suppleant,
utom denne skall till tjänstgöring inkallas
den närmast därefter i ordningen
stående suppleanten för den
eller de av dessa fullmäktige, som
valts först i ordningen.
Stadsfullmäktige må ej ärende
företaga eller däri besluta, där icke
minst två tredjedelar av ledamöternas
hela antal äro tillstädes. År till
följd av stadgandet i § 33 tillstädesvarande
ledamot hindrad att deltaga
i handläggning av visst ärende, må
den omständighet, att antalet av de
övriga tillstädesvarande icke uppgår
till två tredjedelar av ledamöternas
hela antal, ej utgöra hinder för ärendets
företagande.
samt. 20 höft. (Nr 22.)
6
42
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
Ordförande, ledamot eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som
utan anmält, av fullmäktige godkänt
förhinder från sammankomst
sig avhåller, skall höta till stadens
kassa två riksdaler riksmynt och
dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste, i anseende till de närvarandes
fåtalighet, inställas eller upplösas.
Vad i §§ 35 och 40 enligt deras
nya lydelse är stadgat skall gälla
först från och med den 1 januari
1919.
Utskottets förslag.
Ordförande, ledamot eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som
iitan anmält, av fullmäktige godkänt
förhinder från sammankomst
sig avhåller, skall bota till stadens
kassa två riksdaler riksmynt och
dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste, i anseende till de närvarandes
fåtalighet, inställas eller
upplösas.
Vad i §§ 35 och 40 enligt deras
nya lydelse är stadgat skall gälla
beträffande stad, där fullmäktigval
hålles år 1918, först från och med
den 1 januari 1921 samt beträffande
stod, där fullmäktigval hålles år
1919, först från och med den 1 januari
1922.
Avgår fullmäktig, som valts innan
denna lag trätt i kraft, skola i fråga
om utseende av ledamot i hans ställe
de äldre bestämmelserna i § 28
mom. 2 och 3 lända till efterrättelse.
dels
Lag
om ändrad lydelse av § 6 inom. 2, § 10 inom. 1, §§ 11—14, § 15 mom. 1,
§§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den
23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att § 6 mom. 2, § 10 mom. 1, §§ 11—14,
§ 15 mom. 1, §§ 16, 17, 20 och 22 i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
43
Kungl. MajUs förslag.
Utskottets förslag.
o;
Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige verkställes av de valberättigade
inför magistraten i mars månad vartannat år å dagar, vilka magistraten
särskilt för varje valkrets utsätter, samt enligt ordning i övrigt, som
magistraten äger bestämma.
I samband med valet av stadsfullmäktige utses tillika suppleanter
för dem.
En var valberättigad anses tillhöra den valkrets, där han är mantalsskriven,
och må ej inom annan valkrets rösträtt utöva.
Medlem av kommunen, som icke är inom densamma mantalsskriven,
tillhör den valkrets, inom vilken han äger fast egendom eller är för
inkomst av kapital eller arbete till allmän bevillning uppförd. Ager
han inom flera valkretsar fast egendom, eller är han inom flera valkretsar
skyldig att erlägga bevillning för sådan inkomst, må vid mantalsskrivningen
av honom själv bestämmas, vilken ibland dessa han för
sin person önskar tillhöra.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Ordningen för valkretsarnas sammankallande ombytes dem emellan
så, att varje valkrets får i sin tur börja valet.
§ io.
Mom. 1. Valet sker med slutna
•sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
A valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst dubbelt
så inånga som det antal stadsfull
-
§ 10.
Mom. 1. Valet sker med slutna
sedlar. Därvid böra begagnas valsedlar
av ofärgat, svenskt normalpapper
nr 4, med rektangulär form,
17 centimeter långa och 10 centimeter
breda samt utan kännetecken.
Å valsedel må före namnen utsättas
partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för
viss grupp av valmän eller för viss
meningsriktning).
Namnen skola å valsedeln uppföras
i en följd, det ena under det
andra, och må utgöra högst tvä
utöver det antal stadsfullmäktige,
44
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
mäktige, valet avser. Av namnen
anses så många, från början räknat,
som motsvara antalet fullmäktige,
avse själva fullmäktigvalet och de
övriga allenast valet av suppleanter.
Har å valsedeln medelst eu linje
avskilts ett mindre antal namn, från
början räknat, anses dock allenast
de sålunda avskilda främsta namnen
avse själva fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseende ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt. Aro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet
avser, vare ändock giltig.
Utskottets förslag.
valet avser. Av namnen anses så
många, från början räknat, som
motsvara antalet fullmäktige, avse
själva fullmäktigvalet och de övriga
allenast valet av suppleanter. Har
å valsedeln medelst en linje avskilts
ett mindre antal namn, från början
räknat, anses dock allenast de sålunda
avskilda främsta namnen avse
själva fullmäktigvalet.
Ogill är valsedel:
till vilken använts papper, som
på grund av dess färg eller beskaffenhet
i övrigt företer sådan
väsentlig olikhet med det föreskrivna,
att olikheten kan iakttagas genom
den utskärning, som skall finnas i
de, enligt vad här nedan sägs, föreskrivna
valkuvert;
vilkens form eller storlek väsentligen
avviker från vad i nämnda
hänseende ovan stadgats;
å vilken finnes något kännetecken,
som kan antagas vara med
avsikt där anbragt ;
vilken upptager partibeteckning
å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel namn på
någon, som ej är valbar, eller framgår
i avseende å något där förekommande
namn ej fullt otvetydigt,
vem som därmed åsyftas, anses
sådant namn såsom obefintligt. Åro
å valsedel upptagna flera namn än
ovan är medgivet, anses de sista
övertaliga namnen såsom obefintliga.
Valsedel, som lyder å färre
namn än det antal fullmäktige, valet
avser, vare ändock giltig.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
45
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Finnas i ett valkuvert två eller Finnas i ett valkuvert två eller
flera valsedlar, vare de alla ogilla, flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 11-
Mom. 1. För rösternas sammanräknande skola valsedlarna ordnas
i grupper.
Valsedlar utan partibeteckning utgöra tillsammans eu grupp (den
fria gruppen). Valsedlar med partibeteckning ordnas så, att sedlar med
samma beteckning bilda en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp skall, till den utsträckning som för utseendet av
stadgat antal fullmäktige är nödig, genom särskilda sammanräkningar
bestämmas ordning mellan de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt
vad i § 10 sägs, avse själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel med hela
det röstvärde, som finnes å sedeln antecknat. Det namn, som fått
högsta rösttalet, bliver det första i ordningen.
2:6) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel med hela
sitt röstvärde, där icke något av de namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktigvalet, erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller med
hälften av sitt röstvärde, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen;
med en tredjedel av röstvärdet, där två av dessa namn uppförts i ordningen;
med en fjärdedel, där tre av dessa namn uppförts i ordningen;
och så vidare efter samma grund. För varje gång kommer det namn
närmast i ordningen, som erhållit högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar, vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer
än hälften av alla till gruppen hörande valsedlars hela sammanlagda
röstvärde (gruppens rösttal), samma första namn, bliver detta namn det
första -i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än två tredjedelar av
gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, bliver detta namn det
andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och
samma andra namn och vilkas sammanlagda röstvärde utgör mer än
tre fjärdedelar av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver
detta namn det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
46
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj.ts förslag. Utskottets förslag.
2:6) I deri mån ordningen inom gruppen icke kan genom sammanräkningar
enligt nyss angivna grunder bestämmas, skall vad här ovan
är i fråga om den fria gruppen stadgat äga motsvarande tillämpning.
Mom. 2. De platser, som äro att besätta, fördelas mellan de olika
grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,
vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom
gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,
redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid den
enligt mom. 1 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta
rösttalet vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast
en plats; och så vidare i fortsatt följd.
För partigrupp är jämförelsetalet lika med gruppens rösttal, så
länge gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas
jämförelsetalet för varje gång så, att gruppens rösttal delas med
det tal, som motsvarar antalet av de gruppen tilldelade platser, ökat
med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper
eller partigrupp och den fria gruppen), skall dock, vid beräkning
av det antal platser som utdelats, vardera platsen anses blott
såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper, anses
varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma
grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som
motsvarar antalet av de namn å gruppens valsedlar, vilka, enligt vad i
§ 10 sägs, avse själva fullmäktigvalet, varde den från vidare jämförelse
utesluten.
§ 12- § 12.
Sedan valet av stadsfullmäktige
blivit avslutat, förrättas val av suppleanter
sålunda:
För varje partigrupp skola genom
särskilda sammanräkningar utses
Mom. 1. Sedan valet av stadsfullmäktige
blivit avslutat, förrättas val
av suppleanter sålunda, att för fullmäktig,
vald för grupp, vilken endast
tilldelats en plats, företagas tvä
Konstitutionsutskottets utlåtande, Nr 22-
47
Kungl. Majds förslag.
suppleanter till antal, motsvarande
det antal fullmäktige, vilka tilldelats
‘plats från gruppen; och skola i fråga
om dessa sammanräkningar de i §
n mom. 1 i fråga om partigrupp
givna bestämmelser lända till motsvarande
tillämpning, med iakttagande
av att de till ordinarie fullmäktige
valdas namn betraktas som
obefintliga, att valsedels röstvärde
icke skall anses minskat på den
grund att något namn ä sedeln tilldelats
plats vid själva fullmäktigvalet,
samt att vad där sägs om
namn å sedeln, vilka avse själva
fullmäktig valet, skall gälla om alla
namn ä sedeln.
För varje fullmäktig, som erhållit
plats från den fria gruppen, skola
för utseende av suppleanter företagas
två särskilda sammanräkningar.
Dessa skola ske i den ordning,
vari fullmäktige blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning tages
hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga fullmäktigens namn för
själva fullmäktig valet. Valsedel beräknas
äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall vid varje ny
sammanräkning tillgodoräknas den
av de förut från gruppen ej utsedda,
vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet,
är vald till suppleant.
Vid valtillfället skall bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter
skola i fullmäktigs ställe inkallas.
Härvid iakttages, beträffande full
-
Utskotlets förslag.
nya sammanräkningar inom denna
grupp, samt att för varje annan
fullmäktig företagas inom den grupp,
för vilken han blivit vald, sä mänga,
nya sammanräkningar, som motsvara
det antal platser, vilka tilldelats
gruppen, dock högst fyra. Rar fullmäktig
fått sig tillerkänd plats från
flera grupper, anses han vald för den
grupp, från vilken plats först tilldelats
honom.
De nya sammanräkningarna skola
ske i den ordning, vari fullmäktige
blivit valda.
Vid varje ny sammanräkning
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga fullmäktigens namn
för själva fullmäktigvalet.
Valsedel beräknas äga sitt ursprungliga
röstvärde, och detta skall
vid varje ny sammanräkning tillgodoräknas
den, vilkens namn står
främst å sedeln och som ej förut är
vald till ordinarie fullmäktig eller
till suppleant för den fullmäktig, för
vilken sammanräkningen sker, ändå
att han må hava utsetts till suppleant
för annan fullmäktig. Den, som
erhållit högsta rösttalet, är vald till
suppleant.
Mom. 2. Vid valtillfället skall, särskilt
för varje stadsfullmäktig, bestämmas
den ordning, i vilken suppleanter
skola i hans ställe inkallas.
Härvid iakttages, att endast suppleant,
som utsetts genom en för
fullmäktigen företagen sammanräkning,
må för honom inkallas samt
48
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 29.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
mäktig, vald frän partigrupp, att att företräde tillkommer den suppendast
suppleant, utsedd från samma leant, som blivit tidigare vald.
grupp, må inkallas samt, beträffande
fullmäktig, från den fria gruppen,
att i hans ställe må inkallas endast
suppleant, som utsetts genom någon
av de för fullmäktigen företagna sammanräkningarna.
I övrigt tillkommer
företräde suppleant, som blivit tidigare
vald.
§ 13-
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas
genom lottning.
Vid avfattande av protokoll över valet bör till ledning tjäna formulär,
som av Kungl. Maj:t fastställes.
§ 14-
Mom. 1. Hava vid valet stadsfullmäktige
icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, skall, för utseende av
felande antal fullmäktige jämte
suppleanter, nytt val ofördröjligen
anställas.
Äro stadsfullmäktige valda till
vederbörligt antal men ej lika många
suppleanter, skall vid valet bero.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig
under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall magistraten,
sedan anmälan därom gjorts, till
ordinarie fullmäktig inkalla den
suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda.
Mom. 1. Hava vid valet stadsfullmäktige
icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, skall, för utseende av
felande antal fullmäktige jämte
suppleanter, nytt val ofördröjligen
anställas.
Åro stadsfullmäktige valda till
vederbörligt antal men ej vederbörligt
antal suppleanter, skall vid
valet bero.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktigunder
den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, skall magistraten,
sedan anmälan därom gjorts, till
ordinarie fullmäktig inkalla den
suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör
i stället inträda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
4<>
Kun<jl. Maj:ts förslug. Utskottets förslag.
m
Befinnes, dä fullmäktig sålunda
avg är, att ingen av de för honom utsedda
suppleanterna kan ingå såsom
ledamot i hans ställe, skall magistraten
vid offentlig, minst åtta dagar förut
kungjord förrättning företaga ny röstsammanräkning
inom den grupp», för
vilken den avgångne blivit vald. Blev
den avgångne vald för flera grupper,
skall sammanräkning ske inom den
grupp, från vilken plats först tilldelats
honom.
Vid den nya sammanräkningen
tages hänsyn blott till de valsedlar,
vilka upptaga den avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet. Valsedel
beräknas äga sitt ursprungliga röstvärde,
och detta skall tillgodoräknas
den av de förut ej valda, vilkens
namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit högsta rösttalet,
inträde såsom ledamot i den
avgångnes ställe under återstoden
av den för honom bestämda tjänstgöringstid.
Avgår jämväl sålunda utsedd
ledamot före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, förfares på enahanda
sätt; och skall vid den nya röstsammanräkningen
såsom förut hänsyn
tagas blott till de valsedlar, vilka
upptaga den först avgångnes namn
för själva fullmäktigvalet.
Mellan lika rösttal skiljer lotten.
Efter sammanräkningens avslutande
skola valsedlarna åter inläggas
under försegling.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 5 samt. 20 höft. (Nr 22.)
7
50
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungi, Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Finnes i fall, som nu sagts, ä
omförmälda, valsedlar icke namn åt
någon, som kan inträda såsom ledamot
i den avgångnes ställe, skall
platsen stå obesatt intill utgången av
den hd, för vilken den avgångne
blivit vald.
§ 15.
Mom. 1. Stadsfullmäktig kau ej den vara, som icke uppnått tjugufem
års ålder, ej heller:
a) den som icke råder över sig och sitt gods;
b) . den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd
till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under framtiden
för brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund, att hon
står under mannens målsmanskap, obehörig aitt utöva uppdrag, varom
nu är fråga.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för valbarhet
till stadsfullmäktig.
§ 16.
Den, som blivit till fullmäktig eller suppleant vald, må kunna uppdraget
sig avsäga, om han icke är i staden eller inom dess område
boende; om han är ämbets- eller tjänsteman och av sin befattninghindras
att uppdraget fullgöra; om han har uppnått sextio års ålder,
tillförene i fyra år eller längre tid såsom stadsfullmäktig tjänstgjort
eller eljest förmår visa hinder, som av flertalet ibland övriga fullmäktige
godkännes.
Kvinna, som blivit till stadsfullmäktig vald, äger när som helst avsäga
sig uppdraget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottets förslag.
§ 17.
Stadsfullmäktig och suppleant väljas för fyra år. Vartannat år
utses hälften av hela antalet fullmäktige; och skall inom varje valkrets
utses hälften av det för kretsen bestämda antalet eller, om detta icke
är jämnt, ena gången det antal, som är närmast högre än hälften, och
andra gången det, som är närmast lägre än hälften, efter vad magistraten
härom bestämmer.
§ 20.
Kallelse till sammanträde skall genom ordförandens försorg skriftligen
utfärdas och senast tre dagar förut, så vitt möjligt är, en var
fullmäktig delgivas. Åtta dagar före sammanträdet eller, där saken ej
tål sådant uppskov, minst tre dagar förut bör ock tillkännagivande
därom med uppgift å ärenden, som skola förekomma, införas i den
tidning, varuti över stå thållarämbetets kungörelser vanligen intagas.
Skriftlig underrättelse om sammanträdet skall senast dagen förut
meddelas överståthållarämbetet.
§ 22.
Inträffar för stadsfullmäktig sådant
hinder, att han ej kan vid ett
eller flera sammanträden sig inställa,
åligger det honom att därom ofördröjligen
underrätta stadsfullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring
inkallar den suppleant, vilken enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordning bör i stället inträda.
§ 22.
Inträffar för stadsfullmäktig sådant
hinder, att han ej kan vid ett
eller flera sammanträden sig inställa,
åligger det honom att därom ofördröjligen
underrätta stadsfullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring
inkallar den suppleant, vilken enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordning bör i stället inträda. Därvid
iakttages dels att dd på grund
av hinder för viss suppleant en senare
i ordningen stående suppleant
skall inträda, denne skall inkallas till
tjänstgöring endast för den tid hindret
för deri förre varar, dels ock att
under den tid förfall samtidigt föreligger
för två eller• flera fullmäktige,
52
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Kungl Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
Stadsfullmäktige må ej ärende
företaga eller däri besluta, där icke
minst hälften av dem äro tillstädes.
Stadsfullmäktig eller till tjänstgöring
kallad suppleant, vilken utan
anmält förfall, som av fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig avhåller,
skall höta till stadens kassa
två kronor samt dubbelt så mycket,
om sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas
eller upplösas.
Vad i § 14 mom. 2 samt §§ 20
och 22 enligt deras nya lydelse är
stadgat skall gälla först från och med
den 1 april 1921; dock att, därest
stadsfullmäktig, som utsetts vid val i
mars 1919 avgår före nämnda dag,
om inkallande av ordinarie fullmäktig
i hans ställe skall gälla vad i § 14
mom. 2 enligt nya lydelsen är bestämt.
Stockholm den 4 juni 1918.
för vilka samma person är i tur att
inträda såsom suppleant, utom denne
skall till tjänstgöring inkallas den
närmast därefter i ordningen stående
suppleanten för den eller de av dessa
fullmäktige, som valts först i ordningen.
Stadsfullmäktige må ej ärende
företaga eller däri besluta, där icke
minst hälften av dem äro tillstädes.
Stadsfullmäktig eller till tjänstgöring
kallad suppleant, vilken utan
anmält förfall, som av fullmäktige
godkännes, ifrån sammanträde sig avhåller,
skall bota till stadens kassa
två kronor samt dubbelt så mycket,
om sammanträdet måste i anseende
till de närvarandes fåtalighet inställas
eller upplösas.
Vad i §§ 20 och 22 enligt deras
nya lydelse är stadgat skall gälla
först från och med den 1 april 1921.
Avgår stadsfullmäktig, som valts innan
denna lag trätt i kraft, skola i fråga
om utseende av ledamot i hans ställe
de äldre bestämmelserna i § 14 mom.
2 och 3 lända till efterrättelse.
På konstitutionsutskottets vägnar:
VIKTOR LARSSON.
Reservationer.
dels av herrar Bellinder, von Mentzer och Boberg-,
dels av herrar Larsson i Västerås, Olof Olsson, Hallén, von Sneidern,
Magnusson i Kalmar och Hansson i Gärda.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
53
Bil. 1.
Exempel a tillämpningen (inom eu partigrupp) av utskottets förslag till
suppleantinstitution inom stads- och kommunalfullmäktige.
Ex 1.
En lista: A B O D E F G H I K L M.
Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: 4)A 2)B S)C
4)D r’)E.
Till suppleanter utses:0)
för A: *)F 2)G :,)H 4)I.
» B: S)F G)G 7)H 8)I.
» C: 9)F t0)G n)H 12)I.
)) D: 13)F 14)G ,5)H 16)I.
» E: 17)F 18)G 19)H 20)I.
Ex. 2.
Två listor: ABCBEF (70).
G H I K L M (30).
Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: '')A 2)B 3)G.
Till suppleanter utses:0)
för A: 4)C 2)D 3)E.
® B: 4)C 5)D G)E.
» G: 7)H 8)I 9)K.
Ex. 3.
Fyra listor: A B C D E F (40).
B C G H I (35).
A C G H D (20).
BDGE (10).
*) Siffrorna: *) s) etc. beteckna den ordning, i vilken sammanräkningarna för
utseende av suppleanter skola äga rum.
54
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Till ordinarie ledamöter utses av partiets kandidater: ‘)A 2)B 3)C.
Till suppleanter utses: °)
för A: *)D 2)E 3)F.
» B: 4)D 6)G 6)E.
» C: 7)G 8)H 9)D.
*) Siffrorna: *) 2) etc. beteckna den ordning, i vilken sammanräkningarna för
utseende av suppleanter skola äga rum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KonstitutionSHtsleottets utlåtande Nr 82.
f>5
Bil. 2.
Schematisk översikt över verkningarna av olika alternativ för suppleantinstitution
inom stads- och kommunalfullmäktige, jämförda
med nuvarande ordning för utseende av ersättare.1)
1
Personliga suppleanter
Exempel.
1
t Ersättare
| (Nuvarande
ordning).
Grupps uppte- anter, som
tillika äro
a) som tillika
äro er sättär er
1.
| b) med bibe-
ersättare.
(Kungl. Maj:ts
förslag).
Nuvarande
ordning för
landsting,
jfr utskottets
utlåtande
sid. 8—9.
Utskottets
förslag.
I särskild er- sättare- institution
(herr Ströms
förslag).
1) Stark samman- hållning.
Vid avgång
inträda:
Vid förfall eller avgång
inträda:
Vid förfall
inträda:
| Lista: ABCDEP
för A: D
för A: D
för A: D
för A: D
1 Valda i '')A 2)B 3)C
» Bil)
» B: D
» B: E
» B: D
• B: E
» C: D
» C: D
» C: F
» C: D
» C: F
Vid avgång
inträda:
för A: D
» B: D
» C: D
2) Två skilda frak- tioner.
Vid avgång
inträda:
Vid förfall eller avgång
inträda:
Vid förfall
inträda:
Listor: ABCD
för A: C
för A: C
för A: C
för A: C
för A: C
(_tH
» B: C
» B: C
» B: D
» B: C
» B: D
Valda: *,A 2 B 9 G
» G: H
» G: C
» G: H
» G: H
» G: H
Vid avgång
inträda:
för A: C
» B: C
1
•> G: H
*) Översikten avser blott att angiva den suppleant, som i olika fall i forsta rummet skall inträda,
och utvisar således ej olikheterna i avseende å det antal suppleanter, som för olika fall finnes att tillgå.
56
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.
Exempel.
3) Stark splittring.
Listor: ABCDEF (40)
BCGHI (35)
ACGHD 20)
BD GE (10)
Valda: l)A *)B S)C
Personliga suppleanter
Ersättare
(nuvarande
ordning).
j Oruppsuppleanter,
som
tillika äro
i ersättare
• (Kung!. Maj:ts
förslag!
a) som tillika äro ersättare.
b) med bibe-
hållande av
Nuvarande j
särskild er-
ordning för
sättare-
landsting, Utskottets
institution
jfr utskottets förslag.
(herr Ströms
utlåtande
förslag).
sid. 8—9. 1
Vid avgång
inträda:
Vid förfall eller avgång
inträda:
Vid förfall
inträda:
för A: D
» B: D
» C: G
för A: G
» B: G
» C: G
för A: D
» B: G
» C: H
för A: D
» B: D
» C; G
för A: D
» B: G
» C: H
.
Vid avgång
inträda:
för A: D
» B: D
» (J: G
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1918:455 Riksdagens skrivelse Nr 455 s. 4 i texten