Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till Kungl. Maj:t om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårdslagar till undersökning av frågor om utsträckning och enhetlig organisation av samhällets barnavård.

1918-02-26 · 12 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:11, Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till Kungl. Maj:t om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårdslagar till undersökning av frågor om utsträckning och enhetlig organisation av samhällets barnavård.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1918 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till Kungl.

Maj:t om upptagande i samband med pågående revision

av vissa barnavårdslagar till undersökning av frågor om

utsträckning och enhetlig organisation av samhällets barnavård.

Närvarande: herrar Persson i Norrköping, Gezelius*, Alexanderson*, greve Spens, Dahl, von

Sydow, Tisell*, Klefbeck, von Koch .Lindqvist i Kosta, Lindley Ernst, Holmdahl,

Karlsson i Fjöl, Strid, Svensson i Betingetorp* och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 66, har herr von Koch hemställt, att riksdagen måtte besluta att

hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl- Maj:t täcktes föranstalta om att i

samband med nu pågående omarbetning av barnavårdslagstiftningen

vissa önskemål ifråga om utsträckning av samhällets barnavård måtte

tagas under omprövning och att därvid särskilt borde undersökas möjligheten

av att hos en enda sakkunnig myndighet förena alla samhällets

upplysande, vårdande, understödjande och kontrollerande barnavårdsuppgifter
Till

stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört

följande:

»När kriget är över, vänta många stora problem på sin lösning.

Politiska, sociala, ekonomiska, kulturella frågor komma att trängas om

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 9 käft. (Nr 11—12.) 1

Motionärens

motivering.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 11.

varandra, och man kan redan nu förutse, att det inte blir små reformer

det gäller, utan omvälvningar i hittills oanad omfattning.

Bland alla dessa frågor är det en, som kanske tidigast kommer

att tränga sig fram i allra främsta ledet, ett spörsmål, som utgör så

att säga grunden för alla vidare framsteg. Jag syftar på en fullt tillfredsställande

vård och fostran av samhällets dyrbaraste egendom, barwew,

samt i samband härmed skydd och hjälp åt deras mödrar.

Det ligger i sakens natur att barnavården inom kort överallt i världen

måste. ägnas en alldeles särskild uppmärksamhet. Efter krigets massslaktning

av folk kommer nödvändigtvis en reaktion att inträda. Lika

hänsynslöst, som man under kriget offrat de unga, lika omsorgsfullt

kommer man efter kriget att tillvarataga all spirande människokraft.

Det ohyggliga slöseriet med folk skall man i möjligaste mån söka gottgöra,

om icke av andra skäl, så på grund av den ekonomiska strid,

som väl ej torde kunna undgås efter det egentliga krigets upphörande,

och vilken även den kräver människor framför allt.

Den som är det minsta framsynt, skall ej heller kunna underlåta

att se en djupare innebörd i detta tillvaratagande av barnen. En av

krigets påtagligaste följder blir nämligen otvivelaktigt, att hittills undanträngda

folkklasser komma att utöva en ledande roll i folkens utveckling,

varför det mer än förr ligger makt uppå, att varje individ i

samhället från tidigaste år fostras till samhällsduglighet och ansvarskänsla.

Och om än vårt land hittills förskonats från krigets elände ha

vi all anledning att aktgiva pa de lärdomar, som de krigförande draga

av detsamma, så mycket mer som även hos oss förefinnas stora brister

i fråga om vår nuvarande barnavård och f. ö. den senaste tiden haft

att uppvisa en förfärande ökning av vanart och brottslighet bland

ungdom.

Det skall visst icke förnekas, att under senare år hos oss förnummits

ett erkännansvärt intresse för de unga och deras framtid. Ett

av de vackt aste uttrycken härför är den vid föregående års riksdag

antagna lagen om barn utom äktenskap. Vidare äro våra gällande la^

gar om fosterbarns vård samt om sedligt försummade och vanartade

barns behandling, vilka tyvärr hittills blott ofullständigt tillämpats,

sedan flera år föremål för omarbetning inom fattigvårdslagstiftningskommittén.

Och även på vissa andra punkter har barnavårdsfrågan

upptagits till revidering. _ Men hittills ha de lagstiftande myndigheterna

nästan uteslutande haft sin uppmärksamhet riktad på de särskilt olyckligt

ställda barnens förhållanden, framförallt de utomäktenskapliga barnens;

däremot har man förbisett behovet av att barnavårdsmyndighetm

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr It

kan utsträcka sin verksamhet till varje fall där ett ingripande är påkallat.

Ej heller har man beaktat, att det är behövligt höja barnavården i sin

helhet inom varje samhälle genom upplysningsverksamhet och genom stöd

eller eventuellt skapande av sådana institutioner, som främja hemmens

uppfostraregärning.

För att söka klargöra, vilka faror och svårigheter, som mota

barnen och vad som eventuellt kan göras för att förekomma desamma

skall i den följande framställningen de ungas liv indelas i fyra

perioder. Den första perioden, som räcker från barnets. födelse till 2- årsåldern, är i fysiskt hänseende den farligaste, den da döden härjar

svårast och kroniska sjukdomar grundläggas. Den andra perioden,

som omfattar de följande åren intill skolåldern, kännetecknas framför

allt av själslivets hastiga utveckling, och är ofta grundläggande för

karaktären. Den tredje perioden, som omfattar skoltiden, kännetecknas

särskilt av kunskapsinhämtandet samt är även kroppsutvecklingens viktigaste

tid. En fjärde period börjar i och med utträdet ur skolan, den

tid förvildning och brottslighet gör sin rika skörd bland de unga.

Under den första perioden gäller det huvudsakligast, att bekämpa

dödligheten och förekomma framtida sjukdomar. Visserligen är spädbarnsdödligheten

hos oss ej så stor som i andra länder, men att den på sina

håll härjar i onaturlig grad, framgår därav, att densamma i olika samhällen

växlar mellan 0—17% av de födda. Samma förhållande kan avläsas av antalet

döda barnaföderskor i olika län, som växlar mellan 1 : 225 och 1.800.

Att dålig eller otillräcklig vård är orsaken till den på sina håll störa

spädbarnsdödligheten torde vara utom allt tvivel.. Detsamma kan sägas

om många av de dödsfall, som orsakas av infektionssjukdom ai alle

näst i de relativt lindriga sjukdomarne, mässling och kikhosta, do således

årligen i Sverige omkring 1,000 barn i åldern 1 10 år.

Vad grundläggandet av sjukdomar angår, synes den nyaste vetenskapliga

forskningen ge vid handen, att detsamma i vida. större grad

än man förut anat äger rum just under de första levnadsåren. Så är

exempelvis fallet med den största folkförhärjaren, tuberkulosen.

För att skydda barnen under deras första levnadsperiod — vilket

ju till stor del sker genom hjälp åt deras mödrar — är åtskilligt gjort,

men mycket återstår dock att göra. Här skall icke ledogöras för

önskemål i avseende på förbättrandet av barnmorskornas ställning,

upprättandet av förlossningshem m. m., då dessa frågor på grund av

en riksdagens skrivelse är under utredning. Däremot skola med några

ord beröras vissa andra behövliga åtgärder. .

I olika kommuner har man sålunda på ett eller annat sätt sörjt

opaginerad Kontrollera mot PDF

-i Lagutskottets utlåtande Nr 11.

för barnens skydd och vård under de första levnadsåren. Så ha flerstädes

upprättats upplysnings- och under stödsbyråer (»mjölkdroppar») för

mödrar och deras späda barn, där mödrarna kunna inhämta sakkunniga

råd, och där även — såsom är fallet i Stockholm — utdelas s. k ampremier

i syfte att för mödrarna underlätta att själva nära sina barn.

Samma syfte söker man nå genom de s. k. spädbarnshem, som även på

sina håll tillkommit. Dessa senare hem avse ock att fast sammanknyta

bandet mellan mor och barn; det har nämligen visat sig att om modern

under någon tid får själv sköta barnet, hennes moderskänsla växer i

den grad, att hon sedermera antingen behåller barnet hos sig eller

om det måste utlämnas till andra, utövar en omsorgsfull kontroll av

dess vård. Allt tyder på att åtgärder av nu antytt slag äro av utomordentlig

betydelse för barnets hälsa och framtid. Då emellertid det

icke ingår i någon kommunal myndighets åliggande att tillse, det dylika

anordningar finnas i tillräcklig utsträckning, är det i regel slumpen

som avgör om de inom ett samhälle existera eller ej. Skulle icke åt

en viss myndighet kunna uppdragas att tillse det behovet av dylika

hjalpmstitutmner fylles, vare sig det sker på privat eller kommunalt

initiativ?

e^* om^n<^r® viktig angelägenhet är emellertid kontrollen över enskild

barnavard. Genom den nu ikraftträdda lagen om barn utom

aktenskap äro samtliga dessa barn ställda under barnavårdsnämndens

skydd Samma omfattning äger emellertid ej det skydd som lagen om

fosterbarns vård skänker, i det att en icke oväsentlig del av fosterbarnen

falla utanför nämnda myndighets kontroll. Men även om detta

missförhållande skulle rättas vid den nu pågående revisionen av ifrågavarande

. lag,, återstår en ansenlig mängd fall av späda barn, som icke

komma i åtnjutande av någon som hälst kontroll, ehuru de äro i stort

behov daray. För att giva varje spätt barn behövligt skydd, skulle

ett sadant förfarande kunna tänkas, att varje nyfött barn registrerades

inom viss kortare tid hos lämplig myndighet, vilken sedan hade att

genom läkare och darfor särskilt avsedda sköterskor utöva kontrollen.

Fn sådan anordning tillämpas f. n. i England, där ett helt system av

åtgärder aro vidtagna för att genom besök i hemmen, upprättandet av

barnkliniker m. m. tillförsäkra barnen en ändamålsenlig vård. Det är

emellertid osäkert om en sådan anmälningsplikt med efterföljande kontroll

ar lämplig om ens påkallad i vårt land. I vart fall borde denna

radikala anordning ej tillgripas, förrän man försökt sig på andra mindre

djupt ingripande åtgärder. Däremot borde utan svårighet kunna genomioras,

att barnavårdsmyndighetens befogenhet utsträcktes därhän, att den ägde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 11. 6

Ingripa i varje fall, där anmälan inginge om bristande vård eller där eljes

behov av åtgärder ansåges föreligga. Och härvid är av vikt, att ingripandet

ej begränsas till de fall, då uppenbar misshandel och vanvård föreligger

utan kan utsträckas även till sådana fall, där man blott befarar,

att dålig eller olämplig behandling förekommer.

Ett annat önskemål är att barnavårdsmyndigheten står i närmaste samarbete

med alla organ, enskilda eller offentliga, som ha något att skaffa med

späda barn. Man tänker därvid närmast på hälsovårdsmyndighet, fattigvård

och polis men ej minst viktigt är, att samarbete åstadkommes med

barnmorskorna- Dessa komma ju i regel i beröring med de allra flesta

hem och kunna, om saken ordnas praktiskt, lämna upplysningar om

de fall, där ett ingripande är behövligt. Men förutsättningen härför

är att barnmorskornas ställning högst väsentligt förbättras, såväl i ekonomiskt

avseende som ifråga om utbildning. Då förhållandena gestalta

sig mycket olika i städer och på landsbygden, kan det givetvis ej i

detalj föreskrivas, hur arbetet skall organiseras, utan bör det överlämnas

åt varje samhälle, att i samråd med den inspektionsmyndighet,

som väl lär komma att bli behövlig, därom besluta. Av icke ringa betydelse

är att de kommunala organen härvid samarbeta med enskilda

institutioner, varigenom enhetlighet vinnes och dubbelarbete undvikes.

En fråga, som i detta sammanhang ej får förbises, är samhällets

skyldighet att under vissa förhållanden ekonomiskt bispringa familjer,

som på grund av stor barnskara, ej äga förmåga att på ett tillfredsställande

sätt vårda och underhålla sina barn. Redan nu understödjer samhället,

då vissa orsaker föreligga, genom fattigvården ett stort antal familjer

med barn, och förmodligen kommer en väsentlig del av denna understödsverksamhet

att överflyttas till barnavårdsmyndigheten, dit den otvivelaktigt

hör. Den genom riksdagsskrivelse sistlidna år begärda utredningen

om att lämna s. k. förskott av allmänna medel till barn utom

äktenskap samt i vissa fall även barn inom äktenskap, torde resultera

i att även detta slag av understöd kommer att handhavas av barnavårdsmyndigheten.

En annan och vida mera svårlöst fråga är emellertid,

huruvida samhället — utan att fattigvårdsbehov föreligger — skall bidraga

till barnrika familjers underhåll, då försörjarna icke förmå att

göra det på ett tillfredsställande sätt, En dylik s. k. barnpremiering

får dock icke förkastas utan att först ha upptagits till allvarligt övervägande.

Klart är, att vill samhället söka giva alla barn tillfälle att utveckla

sig fysiskt och andligt tillfredsställande, kan det icke ge sig till

tåls med att vissa barn sakna vad de behöva. Det måste ock medges,

att den som fostrar ett större antal barn, härmed utför ett arbete, vilket

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 11.

är värt samhällets erkännande och stöd. Det gäller blott att finna eu

form för sådant understöd, som ej verkar demoraliserande och ej allenast

kommer mindervärdiga föräldrar till godo. I alla händelser är

denna fråga så betydelsefull, att den ej får åsidosättas vid en eventuell

utredning angående åtgärder för att främja barnens fostran och vård.

Det må slutligen här framhållas ifråga om de späda barnens vård,

att en grundförutsättning för att denna skall bliva tillfredsställande är

att upplysning sprides om en god vård av späda och äldre barn, samt att

undervisning i barnavård meddelas största möjliga antal kvinnor. Då

denna senare fråga ligger något vid sidan om den ifrågavarande barnavårdsmyndighetens

arbete, har jag i en särskild motion upptagit denna

viktiga fråga till behandling.

Under den andra här ovan angivna utvecklingsperioden av barnen —

från tvåårsåldern tills barnen börja skolan -— är naturligtvis den fysiska

vården och näringsfrågan lika viktig som tidigare, men härtill

bär nu kommit omsorgen om barnets fostran och danandet av dess karaktär.

Den tid är nu förbi, då man trodde, att barnens uppfostran

kunde uppskjutas till skolåldern; nyare vetenskapliga forskningar ha

givit vid handen, att barnen mycket tidigt taga intryck av sin omgivning,

att den fostran eller brist på fostran, som förekommer, kan bli

grundläggande för hela livet, inverka på karaktär och livsåskådning.

Man har även funnit, att barnet är som ett ömtåligt instrument, vilket

lätt kan taga skada av ovarsam behandling. Fostran på anstalter, där

barnen komma i beröring med omoraliska personer, eller i hem, där

föräldrar eller inneboende kunna på dem utöva skadlig inverkan, har

befunnits vara underminerande för barnens hela framtid. Den nu

ifrågavarande perioden av barnens liv är således långt betydelsefullare

än man förut anat, och medel måste utfinnas att komma hemmen till

hjälp under denna kritiska tid. Åtskilliga sådana anordningar till stöd

för hemuppfostran ha ock kommit till stånd. Sålunda ha på sina håll

tillkommit barnkrubbor, avsedda att omhändertaga barn, vilkas mödrar

äro upptagna med arbete utom hemmet. Vidare barnavärn och arbetsstugor,

som avse att giva barnen sysselsättning genom handarbete av

olika slag, vilket ökar deras handafärdighet och förebygger deras skadliga

vistelse å gator och gränder. Slutligen äro att räkna hit de s. k.

barnträdgårdarne (kindergarten) vilka äro att anse som en förberedelse

för skolan, i det de i lekform vänja barnen vid ordnad sysselsättning,

samarbete, disciplin, goda seder etc. Dessa institutioner äro tillkomna

på. enskilt initiativ, men åtnjuta i regel kommunalt understöd. Under

kriget har statens dyrtidsanslag till någon del använts till upprättande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 11. ‘

av dylika anstalter, framförallt barnkrubbor. Nyttan av desamma för

barnens goda utveckling bar blivit alltmer uppenbar. Men därjämte

utövas genom dessa anstalter en slags kontroll över hemmen, i det att

det snart uppdagas, om barnen på ett eller annat sätt fara illa. Det

vänskapliga förhållande, som i regel råder mellan föräldrarna och anstalternas

föreståndare, är en god hjälp vid den hemmens reformering,

som ofta kräves. Slutligen medföra dessa anstalter den störa föi delen,

att mödrarna under åtminstone någon del av dagen befrias från tillsynen

av barnen och kunna ägna sig åt annat nödvändigt arbete
Den

stora betydelse, som dessa institutioner visat sig spela för hemuppfostran,

borde föranleda samhället att pa ett helt annat och ki aftagare

sätt understödja desamma. Nu tillkomma de slumpvis, beroende

på om någon initiativrik person är tillfinnandes, och deras underhåll

är huvudsakligen beroende på tillfälliga gåvor. Särskilt ha häruti ädgårdarna

haft att kämpa med stora svårigheter. Medan dessa för länge

sedan vunnit vidsträckt tillämpning i utlandet, framförallt i Tyskland

och Amerika, där de mångenstädes utgöra en del av skolsystemet, ha

de i vårt land ytterst långsamt tillkämpat sig myndigheternas intresse.

Endast i en stad, Norrköping, kan det sägas, att de tack vare några

uppoffrande entusiasters mångåriga arbete lyckats slå igenom. Och

dock är barnträdgården ej längre ett experiment utan ett beprövat medel

för barnens sunda och allsidiga utveckling. Alla erkänna ju numera

lekens betydelse för barnet. Men all lek är icke av godo; den

slags lek som bjudes i barnträdgården är avsedd icke så mycket att

meddela kunskaper utan att odla barnets iakttagelseförmåga, tillfredsställa

dess verksamhetsbegär, dess härmningsdrift, uppmuntra dess

självverksamhet, allt saker som äga betydelse för dess framtida duglighet

som vuxen. Det lider således intet tvivel, att barnträdgarden, där

arbetet ledes rätt och ej ordnas som eu tröttande undervisning, är eu

i de flesta fall nödvändig hjälp för hemuppfostran. Och ur denna synpunkt

bör det kunna ifrågasättas, att det allmänna på lämpligt sätt söker

få till stånd och understödjer dylika företag, vare sig de ordnas

såsom eu del av skolan eller fristående.

Om nu ifrågavarande företag gäller sålunda vad ovan yttrats om

åtgärder till hjälp för de späda barnen, att det ej bör överlämnas åt

tillfälligheter, om de komma till stånd, utan att det bör vara barnavårdsmyndigheter

ålagt att tillse, att sådana företag existera i tillräcklig

omfattning i olika samhällen. Huruvida och i vilken utsträckning

kommunen bör kunna påräkna statsunderstöd för dylika företag, böi

även komma under utredning och härom hemställes i särskild motion.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets utlåtande Nr 11.

Om beträffande barnets andra utvecklingsperiod det för samhället

huvudsakligen gäller att komma hemuppfostran till hjälp genom att

främja sådana företag som här ovan nämnts, är det ifråga om den tredje

perioden, skolåldern, ett annat problem som träder i förgrunden, nämligen

hur man skall förekomma barnens överansträngning, hindra en

skadlig ensidighet i utvecklingen samt förskaffa de undernärda och

klena barnen nödigt tillskott i föda och vård. Uppgiften är på en gång

lätt och svår, lätt därför att genom skolan barnen stå under ständig

observation, men svår därför att det är så många det gäller att hjälpa

och därför att skolan genom sina åtgärder icke får på något sätt försvaga

hemmens ansvarskänsla. Hur stort behovet av skolans ingripande

på detta område är, framgår av en av provinsialläkarföreningen verkställd

undersökning av barnen i landsbygdens folkskolor. Bland de

4,423 undersökta fallen befunnos ej mindre än 44 proc. lidande av kroniska

sjukdomar eller lyten. Sjukligheten bland städernas folkskolebarn

torde äga ungefär samma omfattning.

Helt självfallet är att skolans hälso v år dande uppgift bör utövas av skolläkaren.

Anda sedan 1863 ha skolläkare funnits anställda vid de allmänna

läroverken, ehuru de ännu icke kommit att utöva den omfattande

verksamhet som avsetts. Däremot är frågan om hygienisk övervakning

av folkskolebarnen jämförelsevis ny i vårt land. I Stockholm och åtskilliga

andra städer förekommer dock i större eller mindre utsträckning

sådan övervakning. Från riksdagens sida har intresse för denna

fråga visats, och i en riksdagens skrivelse har ställts i utsikt, att de skoldistrikt,

som anordna dylika undersökningar, skola kunna påräkna statsbidragför

ändamålet. Fragan har jämväl förberetts genom en av provinsialläkarföreningen

tillsatt kommitté. Allt synes sålunda tala för, att det

är genom skolläkareinstitutioneu, som kontrollen av barnens hälsotillstånd

skall. utövas. Samma institution kommer då helt naturligt att

taga befattning med urvalet av de barn, som skola komma i åtnjutande

av skolbespisning och ferievistelse på landet, tvenne angelägenheter, som

på giuud av ^begående ars riksdagsskrivelse äro föremål för utredning,

lill biträde vid utövandet av omvårdnaden av barnen skulle skolläkarna

hava s. k. skolsköterskor, vilka i utlandet visat sig fylla en verklig mission.

Häi skall givetvis ej närmare ingas pa skolläkareuppgiftens organisation,

men det måste framhållas, att densamma bör ordnas in som ett

[ed i den stora serien av åtgärder för en förbättrad barnavård i vårt

land. Några antydningar om, hur denna fråga är löst i ett av de stora

kultui länderna, England, meddelas här nedan efter en i hygienisk tidskrift

inom kort publicerad uppsats.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 11.

I England trädde förordningen om läkarvård vid alla folkskolor i

kraft år 1907 och tillämpas nu över hela landet. 1915 års undersökning

konstaterade att 4 proc. av skolbarnen voro lytta och vanföra

och 16—17 proc. så klena, sjuka eller sinnesslöa, att de icke kundo i

avsedd utsträckning draga fördel av undervisningen. Den praktiska

betydelsen av läkarvården har visat sig vara större än som förutsågs, i

det den fysiska fostran numera allmänt befunnits vara en nödvändig

förutsättning för den intellektuella. Förutom omkring 1,500 läkare

deltaga inspektriser, lärare samt cirka 1,500 skolsköterskor i arbetet,

och ett livligt samarbete pågår med enskilda föreningar. Regelbundna

årliga besiktningar äga rum med dels de barn, som börja sin skolgång,

dels med 8-åringarna, dels med dem, som äro i 12—13-årsåldern.

Dessutom undersökas alla barn, som befinnas klena och sjuka. Sammanlagda

antalet barn, som under normala förhållanden årligen undersökes,

är 2,400,000. I betydlig utsträckning förekommer specialundersökningar.

En mycket stor roll spela skolsköterskorna, som komma i nära beröring

med hemmen. Dessutom ägna sig omkring 225 tandläkare åt skolbarnens

tandvård. Utgifterna för läkarvården, som år 1915 belöpte sig till

7,5 mill. kronor, delas mellan stat och kommun. De åtgärder, som vidtagas,

avse i främsta rummet att förekomma sjukdomar, och bland medel härför må

nämnas undervisning i fria luften, (bl. a. frilufts- och sanatorieskolor), vistelse

å landet eller å kustorter, kropps- och idrottsövningar, skolbespisning

(som anses böra ha en uppfostrande karaktär). Vad beträffar de sjukas vård,

har medicinsk behandling införts i 279 av landets 317 skoldistrikt. Stora

kliniker äro anordnade vid 450 skolor. Resultatet av de sjuka barnens

behandling angives sålunda: botade 55 proc., förbättrade 30 proc., oförbättrade

15 proc. Om föräldrarna befinnas utsätta barnen för vanvård

och misshandel, kan läkaren varna och åtala dem; så kan även ske, om

barnen utsättas för ohyra o. d. eller om föräldrarna trotsa läkarens

föreskrifter. Särskild kontroll utövas över skolbarn, som börjat arbeta

i industri och jordbruk. Genom samarbete med arbetsförmedlingen

och även på annat sätt söker man förebygga att barnen exploateras.

I de allmänna läroverken däremot är läkarvården ej obligatorisk, men

det arbetas därför, och på frivillig väg är redan mycket åstadkommet.

Vid denna frågas lösning i Sverige, vilken näppeligen kan länge

uppskjutas, torde bl. a. komma i betraktande, huruvida skolläkaren skall

höra under barnavårdsmyndigheten eller eventuellt under skolmyndigheten.

Denna sak är dock av jämförelsevis underordnad natur mot det

vida väsentligare kravet, att all den sociala omvårdnad, som genom skolan kommer

barnen till del — skolbespisning, ferievistelse, understöd till skodon och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 9 käft. (Nr 11—12.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 11.

kläder m. m. — bär höra under barnavårdsmyndigheten. Denna verksamhet

bör nämligen betraktas som ett naturligt led i den vårdande och kontrollerande

uppgift, som barnavårdsmyndigheten bör få sig anförtrodd.

o

o

Ett par ord må till sist nämnas om den fjärde här ovan antydda

perioden, den som börjar när barnen sluta skolan. En bland kristidens

lärdomar är sålunda, att barnavårdsnämndens kontroll behöver utsträckas

till en senare tidpunkt än den nu gällande. Under den kritiska åldern

18 år, den tid då vanart och ungdomsbrottslighet framförallt uppträder,

är barnavårdsnämnden i regel ur stånd att träda emellan och

det är endast domstolen, som då kan gripa in och under vissa förhållanden

döma de brottslige till vård å uppfostringsanstalt. Här föreligg0/''

en mycket farlig lucka i samhällets fostrande verksamhet, och en

ändring bör snarast möjligt komma till stånd.

O o

Om uti en enda myndighets hand skola läggas alla här berörda

uppgifter, är det givetvis nödvändigt att densamma utrustas på ett

fullt tillfredsställande sätt. Hälsovård, undervisningsväsende, understödsverksamhet

m. m. böra hos denna myndighet vara sakkunnigt företrädda.

Av särskild vikt är det att å orter, där läkare är bosatt, denne

är självskriven medlem av ifrågavarande myndighet. Att, kvinnor dagligen

skola tillförsäkras plats i densamma, torde även vara önskvärt,

liksom att representanter för den frivilliga barnavårdsverksamheten där

skola ha tillfälle att framlägga sina synpunkter.

Som en sammanfattning av de här uttalade önskemålen vill jag till

sist framhålla: Att hos en enda, väl utrustad barnavårdsmyndighet,

måtte samlas all den vårdande, kontrollerande, understödjande verksamhet,

som samhället bör utöva ifråga om det unga släktet. Denna

verksamhet måste begynna vid barnets födelse och eventuellt sträcka

sig till dess adertonde år. Den får icke inskränkas — såsom nu är

fallet — till blott vissa grupper av barn, utan bör utsträckas till alla

barn, vilka därav äro i behov. Den skall avse att skydda de späda

barnen mot förtidig död och farliga sjukdomsanlag, ansvara för att behövliga

hjälporganisationer existera till stöd för barnens hemuppfostran,

leda den sociala omvårdnad, som under skolåldern kräves, och jämväl

eftei densamma utöva tillsyn över de unga och inskrida där så kräves.

Den ifrågasatta barnavårdsmyndigheten skall ha skyldighet att befrämja

upplysning i barnavardsfrågor och därvid, liksom i andra avseenden,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 11. **

samarbeta med de frivilliga institutioner, som finnas. Slutligen skall

till denna myndighets överinseende anförtros den mångskiftande understödsverksamhet

för barn, som redan finnes och som framledes kan

tillkomma. f..,.

Det behöver icke framhållas, vilket mångsidigt och rikt arbetsialt,

som en sådan barnavårdsorganisation skulle erhålla. Däremot kan det

vara skäl att erinra om att vår egen erfarenhet tillfullo bestyrker, behovet

av att på dylikt sätt barnavården centraliseras. Intet bär nämligen

varit mera hinderligt för en god samhällets barnavård i vårt land än

den splittring på olika myndigheter, som hittills i detta avseende vant

rådande. Genom att olika grenar av barnavården handhafts av olika

organ — hälsovårds-, fattigvårds- och skolmyndigheterna — har ingen

känt något verkligt ansvar för barnavårdens höjande, och betänkliga

luckor ha uppstått. Med samarbetet har det också ofta varit klent beställt,

och någon slags kontroll från statens sida övei kommunernas

sätt att handhava denna angelägenhet har ej funnits. Nu föreligger

emellertid en möjlighet att rätta de bestående missförhållandena, bom

förut är nämnt har åt fattigvårdslagstiftningskommittén lämnats i uppdrag

att revidera vissa av nu gällande barnavårdslagar.. Det är känt,

att kommittén hyser stora sympatier för en centralisering av den del

av barnavården, som den fått i uppdrag att behandla. Det ligger då

nära till hands att i samband med denna omarbetning även upptaga

till behandling de här uttalade önskemålen. På. så sätt skulle man kunna

lägga en fast grund för en enhetlig och effektiv barnavård i vårt land,

och de nya förslag, som senare kunna uppstå, skulle då naturligt ansluta

sig härtill. Om åter blott en del av den stora frågan nu behandlas,

riskerar man den enhetlighet i barnavårdsarbetet, som visat sig

vara så behövlig, och många av de angelägenheter, vilkas vikt för de

ungas utveckling i det föregående belysts, bliva uppskjutna till .eu oviss

framtid. Av stor betydelse är därför, att det arbete, som fattigvårdslagstiftningskommittén

nu utför, icke måtte hämmas av några inskränkande

bestämmelser utan kunna utföras med avsikt att skapa eu sådan

enhetlig organisation av samhällets barnavård, som i det föregående

skizzerats. Från riksdagens sida torde därför ett uttalande böra göras

som tillförsäkrar denna fråga en allsidig behandling.»

I förevarande motion riktas uppmärksamheten på önskvärdheten av

att i samband med pågående revision av 1902 ars barnavaidslagar till

behandling upptages frågan om all den vårdande, understödjande,

kontrollerande och upplysande verksamhet för tillsyn av barnen,

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*2 Lagutskottets utlåtande Nr 11.

som samhället bör utöva, samt denna verksamhets överlämnande

till cd enda väl utrustad barnavardsmyndighet. Utan att vilja närmare

ingå på de av motionären i förevarande avseende uttalade olika önskemålen,

som utskottet finner synnerligen behjärtansvärda, anser utskottet

sig böra instämma med motionären däri, att pågående arbete med barnavårdslagstiftningens

omarbetande icke må hämmas av några inskränkande

bestämmelser utan utsträckas att omfatta all samhällets barnavård, därvid

enligt utskottets förmenande särskilt bör undersökas möjligheten av

att inom varje kommun alla samhällets barnavårdsuppgifter i görligaste

mån sammanföras till enhetlig handläggning. I betraktande av kommunernas^växlande

storlek samt befolknings-, ekonomiska och andra förhållanden

måste givetvis en allmän lagstiftning uti ifrågavarande avseende framgå

med synnerlig varsamhet. Det är möjligt, att behörig hänsyn till

de växlande ortsförhållandena kan göra det erforderligt eller i varje

fall lämpligt,. att i en blivande lagstiftning vissa bestämmelser, som

icke kunna tilläggas en allmännare giltighet, göras endast villkorligt

bindande, så att deras tillämpning inom varje särskild kommun blir

beroende av vederbörande myndigheters beslut.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte med anledning av förevarande

motion i skrivelse till Kungl.Maj:t anhålla, att Kungl.Maj:t

täcktes föranstalta om att i samband med nu pågående omarbetning

av vissa barnavårdslagar en utsträckning av

samhällets barnavård även till andra områden av barnavård

än dem, som beröras av dessa lagar, måtte tagas

under omprövning, och att därvid särskilt måtte undersökas

möjligheten av att inom varje kommun alla samhällets

vårdande, understödjande, kontrollerande och

upplysande barnavårdsuppgifter i görligaste mån sammanföras

till enhetlig handläggning.

Stockholm den 26 februari 1918.

På lagutskottets vägnar:

SVEN PERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:56 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående, skrivelse till Kungl. Maj:t om upptagande i samband med pågående revision av vissa barnavårdslagar a1 i texten