Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till ändrad lydelse av 2 § i lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

1918-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:12, Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till ändrad lydelse av 2 § i lagen angående uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 12.

13

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1918 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion med förslag till ändrad lydelse

av 2 § i lagen angående uppfostran åt vanartade

och i sedligt avseende försummade barn.

Närvarande: herrar Persson i Norrköping, Gezelius*, Alexanderson*, greve Spens, Dahl,

von Sydow, Tisell* Klefbeck, von Koch, Lindqvist i Kosta, Lindley Ernst,

Holmdahl, Karlsson i Fjäl, Strid, Svensson i Betingetorp* och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 67, har herr Österberg hemställt, att lagen av den 13 juni 1902 angående

uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn,

måtte få följande ändrade lydelse:

»§ 2. I varje skoldistrikt skall finnas en barnavårdsnämnd,

vilken det åligger att i enlighet med denna

lags bestämmelser taga vård om sådana i § 1 omförmälda

barn, som vistas inom distriktet. I stad, där

folkskoleväsendet handhaves av stadsfullmäktige, tillsätta

fullmäktige barnavårdsnämnd och eljest, där ej

särskild barnavårdsnämnd tillsättes enligt 27 §, av

skolrådet.»

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären under

framhållande av att en lagändring vore synnerligen önskvärd, så fort

ske kunde, anfört följande:

»Genom riksdagens beslut 1"917 tillkom lagen om barn utom äktenskapet.

I denna lag föreskrives, att handledningen av lagens tillämpning

beträffande barnavårdsman m. m. skall utövas av barnavårdsnämnd.

Men då nu gällande bestämmelser för tillsättande av barnavårdsnämnder

i städer, där stadsfullmäktige välja folkskolestyrelse, icke medgiva, att

Motionärens

motivering.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

14 Lagutskottets utlåtande Nr 12.

barnavårdsnämnder kunna väljas särskilt för att därmed få dessa sammansatta

av för det nytillkomna uppdraget lämpliga personer, blir

följden, att. antingen skall respektive skolstyrelse i sin helhet fungera

som barnavårdsnämnd eller skall den inom sig utse eu nämnd av minst

fyra personer. Då på kyrkostämma kan tillsättas särskild barnavårdsnämnd,

om så beslutas, synes mig nödvändigt, att samma rätt må tillkomma^

stadsfullmäktige, detta så mycket mer som barnavårdsnämnd i

stad får ett rätt omfattande uppdrag. Synnerligen nödvändigt är det

även, att i barnavårdsnämnd kan inväljas kvinnor, juridiskt bildade personer

och socialt intresserade. En skolstyrelse är sammansatt med

hänsyn till skolans ändamål och kan därför icke alltid räkna med personer,

vilkas .tid och intressen sammanfalla med det uppdrag barnavårdsnämnderna

fått sig ålagt enligt ovan åberopade lag.»

Förevarande motion åsyftar att bereda möjlighet för stad, där folkskoleväsendet

handhaves av stadsfullmäktige, att utse särskild barnavårdsnämnd.

Enligt 2 § i lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn, sådan paragrafen

ursprungligen löd, skulle i varje skoldistrikt finnas en barnavårdsnämnd.

Denna nämnd skulle i de distrikt, där ej särskild barnavårdsnämnd tillsattes

enligt 27 § i lagen, utgöras av skolrådet eller den myndighet,

som eljest utgjorde skolstyrelse. Enligt sistnämnda paragraf ägde

vederbörande skoldistrikt tillsätta särskild barnavårdsnämnd, och utsåges

ledamöter i denna å kyrkostämma, I samband med utfärdandet av lagen

den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer, varigenom

stad, som sådant önskade, erhöll rätt att överflytta vårdnaden av folkskoleväsendet

m. m. från kyrkostämma till stadsfullmäktige, därvid i

stället för skolrådet skulle träda en folkskolestyrelse med delvis utvidgad

befogenhet och bestående av minst åtta och högst tjugo ledamöter,

vidtogs i förutnämnda 2 § barnavårdslagen den ändringen, att folkskolestyrelse,

där sådan funnes, förklarades skola vara barnavårdsnämnd. Därjäm.

te stadgades, att folkskolestyrelse ägde uppdraga handläggningen av

i sistnämnda lag avsedda ärenden åt en särskild nämnd, bestående av

fem utav styrelsens ledamöter. För ifrågavarande städers del var sålunda

rätten att utse särskild barnavårdsnämnd upphävd. Enligt det av särskilt

tillkallade sakkunniga utarbetade lagförslaget kvarstod denna rätt för

kyrkostämman. Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t i statsrådet

den 26 februari 1909 uttalade emellertid föredragande departementschefen

allvarliga betänkligheter mot fortvaron av ett dylikt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 12. 15

stadgande, jämväl sedan stadsfullmäktige övertagit folkskoleväsendet

och i regel barnavården, samt anförde bland annat följande:

»Det skulle nämligen kunna inträffa, att sedan stadslullmäktige i eu

viss stad övertagit barnavården och de därmed förenade kostnaderna, en

måhända tillfällig majoritet å en kyrkostämma genomdreve tillsättande av

en särskild barnavårdsnämnd, varigenom med ett slag barnavården och

dess ekonomi skulle flyttas tillbaka till kyrkostämman, liksom sistnämnda

myndighet, om den innehar barnavården, genom uraktlåtenhet att utse

barnavårdsnämnd kan flytta ärendet tillbaka på stadsfullmäktige- Tvära

omkastningar och osäkerhet i den ekonomiska förvaltningen kunna

således bliva eu följd av berörda stadgandes kvarstående, vilket förhållande

naturligtvis icke skulle förfela att utöva en menlig inverkan på

den egentliga barnavården. Jag kan därför icke under för handen varande

omständigheter förorda de sakkunniges förslag i denna del, utan

anser mig böra föreslå, att skolstyrelsen i stad, varom här är fråga,

skall utgöra barnavårdsnämnd. Någon anledning till det antagandet,

att dessa angelägenheter genom en dylik anordning skulle komma att

handhavas sämre, än om möjlighet förefunnes att tillsätta särskild barnavårdsnämnd,

synes mig icke föreligga. Barnavårdsärendena handläggas

ju för närvarande i de allra flesta fall av skolråd eller skolstyrelse, och

någon anmärkning mot deras handläggning av dessa ärenden har icke

försports. Den omständigheten, att ledamöterna i barnavårdsnämnden

för framtiden skulle komma att delvis utses av annan valkorporation

än tillförene, torde ej väsentligt inverka på nämndens karaktär. För

övrigt lär erfarenheten hava visat, att uppslaget till barnavårdsnämnds

ingripande i regel kommer från folkskolorna, varför det även ur denna

synpunkt synes lämpligt, att den myndighet, som har att besörja barnavården,

står i ett nära förhållande till folkskoleväsendet. Givet är, att

för ett rätt bedömande av barnavårdsärendena fordras en ingående kännedom

om dithörande förhållanden, vadan barnavårdsnämndens ledamöter

böra äga tid och tillfälle att ägna grundlig uppmärksamhet åt desamma.

Det torde därför, såsom ock de sakkunniga framhållit, vara

slöseri med arbetskraft att låta dessa ärenden handläggas av skolstyrelsen

i sin helhet. De sakkunniga hava föreslagit, att skolstyrelsen,

skall äga inom sig utse minst fem ledamöter att handlägga barnavårdsärenden,

och ett sådant stadgande synes mig ändamålsenligt.»

Utskottet vill icke bestrida, att med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter,

barnavårdsnämnden erhållit, och de växande krav, som alltmera

ställas på densamma, en särskild barnavårdsnämnd tilläventyrs

skulle kunna vara bättre skickad att fullgöra alla de funktioner, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutslcottets utlåtande Nr 12.

äro förlagda till nämnden. Utskottet anser dock, att, med de nuvarande

bestämmelserna och särskilt dem om folkskolestyrelsens sammansättning

samt dess rätt att inom sig utse en delegation för handläggning av

barnavårdsärenden, stad, varom här är fråga, har möjlighet att tillförsäkra

nämnda ärenden den insiktsfulla och grundliga handläggning, ärendenas

vikt kräver. Vid sådant förhållande finner utskottet sig icke böra tillstyrka

en ändring av gällande lag i av motionären angiven riktning, så

mycket mindre som utskottet i annat sammanhang hemställt, att riksdagen

ville hos Kungl. Maj:t anhålla om en undersökning i samband

med pågående revision av barnavårdslagstiftningen rörande möjligheten

av att inom varje kommun alla samhällets barnavårdsuppgifter i görligaste

mån sammanföras till enhetlig handläggning. Vid denna undersökning

kommer givetvis frågan om barnavårdsnämndens organisation

under omprövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1918.

På lagutskottets vägnar:

SVEN PERSSON.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.