Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående idkande av pantlånerörelse.

1918-04-29 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående idkande av pantlånerörelse.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 52.

1

Nr 52.

Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående idkande av pantlånerörelse.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Knut Larsson*), Stämer, Rogberg, greve

Spens, Alfred Pettén*), Fant, Permansson, Lagerkvist*), Lindqvist i Kosta,

Ernst Lindley, Holmdahl, Karlsson i Fjal*), Helger, Svensson i Betingetorp

och Eriesson i Åtvidaberg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 26 februari 1918 dagtecknad proposition, nr 144,

vilken hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, begärt riksdagens

yttrande över följande

Förslag

till

förordning angående idkande av pantlånerörelse.

Med upphävande av kungörelsen den 7 november 1884 angående

villkoren för idkande av pantlånerörelse förordnas härmed, som följer.

1 §•

Ej må någon såsom yrke driva pantlånerörelse utan att hava

därtill erhållit behörigt tillstånd. Sådant tillstånd sökes hos Konungens

befallningshavande med uppgift om stället, varest rörelsen skall utövas.

Bihang till riksdagens -protokoll 1918. 9 samt. 38 höft. (Nr 52.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 52.

Konungens befallningshavande har att inhämta utlåtande över ansökningen

i stad ej mindre av poliskammare, där sådan finnes, eller i annat

fall av magistrat eller stadsstyrelse än även av stadsfullmäktige eller,

där sådana ej finnas, allmän rådstuga samt å landet såväl av kommunalnämnd

som av kommunalstämma eller kommunalfullmäktige, där sådana

finnas. Tillstånd må meddelas, endast för så vitt behov av den ifrågasatta

pantlånerörelsen prövas föreligga och allenast åt den, som råder

över sig och sin egendom och i övrigt finnes lämplig. Ombyte av ställe

för rörelsens bedrivande får ej ske utan anmälan därom hos den myndighet,

som meddelat tillståndet.

2 §•

Pantlånare är pliktig över rörelsen föra bok, varav i ordentlig

nummerföljd kan inhämtas upplysning om varje av honom mot pant

utlämnat lån, dag, då sådant skett, villkoren därför och pantens beskaffenhet

samt pantsättares namn, yrke och hemvist; och vare pantlånare

skyldig vid pants mottagande tillställa låntagaren ett med lånets

bokförda nummer försett bevis, innehållande uppgift å dagen, då pantsättningen

ägt rum, lånesumman, villkoren för lånet samt pantens beskaffenhet.

3 §■

Pantlånare eller hans biträde må ej för rörelsen mottaga föremål

såsom pant från den, som ej fyllt 18 år eller som är berusad, även om

föremålet utbjudes för annans räkning.

4 §•

Polismyndighet äger, då den därtill finner skäl, undersöka pantlånares

lager samt granska hans bokföring. Pantlånare eller hans ställföreträdare

vare pliktig att därvid tillhandahålla pantsatt föremål eller

över rörelsen förd bok, vars granskning påkallas, samt att tillhandagå

med upplysningar. Finnas särskilda ordningsföreskrifter vara av nöden i

fråga om rörelsens bedrivande, äge polismyndighet ock meddela dylika

föreskrifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 52.

S

5 §•

Efter anmälan av polismyndighet, att föremål förkommit eller olovligen

frånhänts ägaren, vare pantlånare pliktig att ofördröjligen undersöka,

huruvida föremålet finnes i hans besittning och huruvida uti den

> 2 § omförmälta bok förekommer anteckning om detsamma. Vinnes

upplysning om föremålet, skall pantlånaren, sa fort ske kan, därom

lämna myndigheten underrättelse.

Erhåller pantlånare annorledes än nu sagts kännedom om, att föremål,

som hos honom utbjudes eller av honom mottagits, olovligen åtkommits,

eller får han skälig anledning till misstanke därom, vare han

likaledes skyldig att genast underrätta vederbörande polismyndighet.

6 §’

Tillstånd till pantlånerörelse förverkas och kan ej å nyo erhålla»

av den, som dömes till ansvar för tjuvnadsbrott, eller, med avseende å

hos honom anträffat stulet gods, befinnes skyldig till ansvar enligt

3 kapitlet 10 § strafflagen; och kan för övrigt meddelat tillstånd återkallas,

om den myndighet, som tillståndet givit, finner pantlånaren ej

vidare vara lämplig att utöva rörelsen.

7 §.

1 mom. Den, som utan behörigt tillstånd idkar pantlånerörelse,

böte från och med femtio till och med femhundra kronor.

2 mom. Underlåter pantlånare att anmäla ombyte av ställe för

rörelsens utövande eller att föra bok, så inrättad som i 2 § sägs, eller

att avlämna sådant bevis, som i samma paragraf namnes, böte från och

med fem till och med tvåhundra kronor.

Till samma ansvar vare den förfallen, som bryter mot föreskrift i

4 eller 5 §.

3 mom. För överträdelse av stadgandet i 3 § vare straffet böter

från och med tjugufem till och med tvåhundra kronor.

8 §.

Har någon, som ej fyllt 15 år, till pantlånare eller hans biträde

för pantsättning utbjudit föremål, skall den, vilken vården om den

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Lagutskottets utlåtande Nr 52.

omyndige åligger, straffas så, som i 7 § 2 mom. sägs, där det ej kan

antagas, att utbjudandet skett mot hans uttryckliga föreskrift eller eljest

honom ovetande. J

'' 9 §•

-Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse

mot bestämmelserna i denna förordning, fortsätter eller förnyar samma

förseelse, skall för varje gång, stämning därför utfärdats och delgivits,

fallas till böter, som för förseelsen äro stadgade.

10 §.

För förseelse, som med husbondes vetskap begås av hans hustru,

husfolk eller i hans arbete antagen person, ansvare husbonden liksom

vore förseelsen begången av honom själv.

11 §•

Till böter enligt denna förordning må icke dömas, om förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

12 §.

Böter enligt denna förordning tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas

enligt allmän strafflag.

13 §.

Förseelse mot de i denna förordning givna föreskrifter åtalas hos

polisdomstol, där sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare, eller,

där sådan icke finnes, vid allmän domstol; och gälle, i fråga om klagan

över domstols eller poliskammares beslut i dessa mål, vad i allmänhet

angående besvär i brottmål är förordnat.

14 §.

Pantlånerörelse må jämväl idkas av bolag, dock under villkor att

sådant, evad boiaget fått bolagsreglor av Kungl. Maj:t fastställda eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 52. °

icke, åker genom föreståndare, vilken är ansvarig för rörelsens behöriga

utövande, som om han dreve den för egen räkning; och galle för övrigt

i avseende å föreståndaren samt beträffande rörelsen i tillämpliga delai

vad här ovan stadgats.

15 §.

Vad i denna förordning stadgas avser icke anstalt för pantlånerörelse,

som av kommun i vederbörlig ordning inrättats.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918; dock att

den, som enligt förut gällande författning erhållit tillstånd att idka

pantlånerörelse, äger att därmed fortfara under iakttagande av de i

denna förordning i övrigt meddelade föreskrifter.

Beträffande grunderna för ifrågavarande författningeförslag tår utskottet,

i den mån redogörelse därför ej här nedan lämnas, hänvisa till

propositionen.

Den föreslagna förordningen är avsedd att ersätta kungl. kungörelsen

den 7 november 1884 angående villkoren för idkande av pantlånerörelse.

Enligt nämnda kungörelse är pantlånerörelse redan underkastad åtskilliga

kontrollföreskrifter. Sålunda fordras för utövande av dylik rörelse

bland annat särskilt tillstånd av Konungens befallningshavande, vilket

kan återkallas, om rörelsens innehavare ej finnes vara lämplig att ^utöva

densamma. Tillika är pantlånare skyldig att över rörelsen föra

bok enligt särskilda föreskrifter, och därjämte har polismyndighet befogenhet

att meddela särskilda ordningsföreskrifter i fråga om rörelsens

utövande. De uppenbara missförhållanden, som visat sig förekomma i

avseende å skötseln av pantlånerörelse, hava emellertid ådagalagt otillräckligheten

av dessa kontrollföreskrifter. Särskilt trängande har framstått

behovet att kunna förbjuda pantlånare att driva affärer med minderåriga.

I syfte att råda. bot på dessa missförhållanden hava i författningsförslaget

upptagits åtskilliga nya bestämmelser. De väsentligaste

avvikelserna från gällande lagstiftning innebära:

att förbud stadgats mot att i pantlånerörelse mottaga pant från

den, som ej fyllt 18 år eller som är berusad;

att i sammanhang därmed stadgats, att därest omyndig under 15

år utbjuder föremål till pantlånare eller dennes biträde, den, vilken

UttkoUet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 52.

vården om den omyndige åligger, skall under viss förutsättning vara

förfallen till ansvar;

att pantlånare ålagts vissa skyldigheter i fråga om att verkställa

undersökning efter förkommet eller ägaren olovligen frånhänt gods, att

meddela polismyndighet vissa underrättelser och att tillhandagå vid

undersökning, som polismyndighet vidtager; samt

att vissa av berörda ändringar eller eljest påkallade nya ansvarsbestämmelser

upptagits, varjämte straffmaximum för underlåtenhet att

föra bok och därmed likartade förseelser höjts från femtio till tvåhundra

kronor.

Utskottet finner det föreliggande författningsförslaget. vara väl

ägnat att i görligaste mån undanröja påtalade missförhållanden och av

beskaffenhet att böra läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Vid

granskning a,v de särskilda bestämmelserna har utskottet dock föranlåtits

till några mindre anmärkningar.

I andra stycket av 5 § har stadgats skyldighet för pantlånare att

genast underrätta vederbörande polismyndighet, då han erhåller kännedom

om att föremål, som hos honom utbjudes eller av honom mottagits,

olovligen åtkommits, eller han får skälig anledning till misstanke därom.

Då emellertid pantsättare jämväl på annan grund än olovlig åtkomst av

föremålet kan vara rättsligen hindrad att pantsätta detsamma och polismyndighet

bör erhålla underrättelse jämväl då dylikt föremål utbjudes,

synes förevarande paragraf lämpligen böra avfattas så, att därav framgår,

att sådan underrättelseplikt föreligger, då pantlånare erhåller kännedom

om, att den, som för pantsättning hos honom utbjuder föremål, olovligen

åtkommit detsamma eller av annan anledning icke äger rätt att föremålet

pantsätta, eller han får skälig anledning till misstanke därom.

Enligt 6 § förverkas tillstånd och kan ej ånyo erhållas av den,

som dömes till ansvar för tjuvnadsbrott, eller, med avseende å hos honom

anträffat stulet gods, befinnes skyldig till ansvar enligt 3 kapitlet 10 §

strafflagen. Utskottet anser, att samma påföljd bör drabba jämväl den,

som mer än eu gång dömts till ansvar för överträdelse av stadgande

i 3 eller 5 §.

Den nu gällande kungl. kungörelsen angående villkoren för idkande

av pantlånerörelse avser icke anstalt för dylik rörelse, som i vederbörlig

ordning inrättats av kommun. Ej heller den föreslagna förordningen är

avsedd att gälla nämnda anstalter. Polismästaren och magistraten i

Uppsala, som jämte andra yttrat sig i ärendet, hava emellertid framhållit,

att det vore i hög grad önskvärt, att blivande lagstiftning i ämnet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 52.

finge i sin helhet tillämpas jämväl på av kommun inrättad pantlåueanstalt.

Då dessa anstalters bokföring vore fri, bedreves rörelsen på

sina ställen så, att låntagarens namn och yrke ej antecknades, varigenom

största möjliga lätthet för tjuvar bereddes att där avsätta gods.

Jämväl utskottet finner vägande skäl tala för eu utsträckning av

förordningens tillämpning att helt eller delvis avse även förevarande pantlåneanstalter.

Det kan nämligen enligt utskottets förmenande icke vara

lämpligt att bereda dessa anstalter en i förhållande till de andra gynnad

undantagsställning, då missförhållanden kunna förekomma med avseende

å skötseln av de förra lika väl som beträffande de senare.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, beträffande det riksdagen

för yttrande underställda förslaget till förordning angående

idkande av pantlånerörelse, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen ansett:

l:o) att 5 § andra stycket bör erhålla i huvudsak

följande lydelse: »Erhåller pantlånare annorledes än

nu sagts kännedom om att den, som för pantsättning

hos honom utbjuder föremål, olovligen åtkommit detsamma

eller av annan anledning icke äger rätt att

pantsätta föremålet, eller får pantlånare skälig anledning

till misstanke därom, vare han skyldig att genast

underrätta vederbörande polismyndighet»;

2:o) att tillstånd till pantlånerörelse skall vara

förverkat och icke ånyo kunna erhållas av den, som

mer än en gång dömts till ansvar för överträdelse av

stadgande i 3 eller 5 §;

3:o) att förordningen helt eller delvis bör vinna

tillämpning jämväl å sådana anstalter för pantlåneröreise,

som i vederbörlig ordning inrättats av kommun;

samt

4:o) att i övrigt intet är att erinra mot den föreslagna

förordningen.

Stockholm den 29 april 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Knngl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående idkande av pantlånerörelse. a1 i texten