Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., dels ock i ärendet väckta motioner.

1918-05-10 · 52 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 34 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:58, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., dels ock i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1918 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig

hyresstegring m. m., dels ock i ärendet väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Stärner, Rogberg, greve Spens, Dahl,

Lars Olsson, Permansson, Fant, Klefbeck, Pettersson i Bjälbo*, Lindqvist

i Kosta, Ernst Lindley, Holmdahl, Johansson i Trollhättan,

Ericsson i Åtvidaberg och Johanson i Gäre*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 2 april 1918 dagtecknad proposition, nr 213, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj it under åberopande av

propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll föreslagit

riksdagen att antaga här nedan intagna förslag till lag med vissa ändrade

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft följande i ärendet väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 148 av herr Gullberg,

nr 156 av herr Ström,

nr 157 av herrar Carl Gustaf Ekman och Kvarnzelius samt

nr 159 av herrar Mannheimer och von Geijer samt

inom andra kammaren:

nr 148 av herrar Liibeck, Lithander, Winkler och Swartling,

nr 374 av herr Fast,

nr 377 av herrar Hage, Fast, Björklund, Vennerström, Johansson i

Sollefteå, Leo, Bäcklund, Ericson i Funäsdalen, Hansson i Mora-Noret,

Hansson i Gärda, Lövgren i Nyborg, Werner, Karlsson i Sandviken och

Eronn,

nr 378 av herr Hamrin,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 42 käft. (Nr 58.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

nr 379 av herrar Lovén, Kristensson, Persson i Norrköping, Nilsson

i Kristianstad, Andersson i Gävle, Nilsson i Örebro, Ingvarson, Ljungkvist,

Hansson i Stockholm, Tengdahl, Kropp, Waldén och Larsson i Västerås

samt

nr 384 av herrar Lilbeck, Lithander och Swartling.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får utskottet, i

den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den kungl.

propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd för

sina yrkanden anfört, hänvisas till motionerna, i den mån desamma icke

finnas återgivna här nedan i samband med behandlingen av de särskilda

bestämmelserna i förevarande lagförslag.

I likhet med föredragande departementschefen finner utskottet det

otvivelaktigt, att i huvudsak förlängd giltighet bör förlänas de i gällande hyresstegringslag

fastställda bestämmelserna, men att därvid vissa jämkningar

höra vidtagas på grund av vunnen erfarenhet angående lagens verkningar.

Vid granskning av de särskilda stadgandena i det i propositionen innefattade

förslaget och de i ärendet väckta motionerna har utskottet sålunda

föranlåtits till vissa, här nedan angivna ändringsförslag och uttalanden.

1 §•

Beträffande den ifrågavarande lagens tillämplighetsområde föreslås

i förevarande paragraf såsom huvudregel, att lagen skall äga tillämplighet

inom de områden, där den nu gällande lagen vid tiden för den nya

lagens ikraftträdande äger tillämpning. Förslaget innefattar emellertid

behörighet för Konungen såväl att, efter framställning av den myndighet,

som utövar kommuns, köpings eller municipalsamhälles beslutanderätt,

förordna, att lagen icke vidare skall äga tillämpning inom visst område,

som att, efter hörande av samma myndighet, förordna, att lagen skall

äga giltighet jämväl inom område, där den förut icke varit tillämplig.

Herr Hage m. fl. hava i sin motion föreslagit sådan ändring i dessa

bestämmelser, att lagen skall vara obligatoriskt gällande för samhällen

med minst 3,000 invånare, att vid avgörande av frågan om inordnande

av en kommun eller del av kommun under lagen detta må kunna ske,

om en tredjedel av de i röstningen om denna fråga deltagande röstat för

ett sadant yrkande, samt att även i andra fall Kungl. Maj:t må kunna

förordna om lagens ikraftträdande, i det fall att från ett större antal

myndiga män och kvinnor, mantalsskrivna inom det område framställ
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tjog utskottets utlåtande Nr 68.

3

ningen gäller, genom Konungens befallningskavande i länet inkommit en

motiverad, till Konungen ställd anhållan om att lagen skall äga giltighet

inom visst område.

Utskottet gillar syftet med denna motionärernas framställning, för Utskottet.

så vitt därmed avses att förverkliga det önskemålet, att lagen, oberoende

av majoriteten inom den beslutande kommunala myndigheten, måtte komma

att vinna tillämpning inom varje område, där oskälig hyresstegring förekommer.

Men utskottet hyser den uppfattningen, att detta önskemål

bättre tillgodoses genom godkännande i huvudsaklig del av propositionen

än genom bifall till motionärernas förslag. Ty det är, vad dessas första

yrkande beträffar, av erfarenheten bekräftat, att lagen inom vissa mindre

samhällen allenast skulle föranleda onödiga kostnader och besvär, varjämte

motionärernas båda senare yrkanden i själva verket skulle innebära

inskränkningar i den befogenhet, som enligt propositionen skulle tillkomma

Kungl. Maj:t att förordna om utsträckning av lagens giltighet till

varje område, där ett behov därav framträtt. Utskottet erinrar sålunda

därom, att enligt propositionen Kungl. Maj:t äger att förordna om sådan

utsträckning även utan att ett större antal myndiga män och kvinnor

ingivit framställning därom, och vill utskottet understryka, att förslaget

givetvis icke innebär, att Kungl. Maj:t skulle vara i någon mån

bunden av den kommunala myndighetens yttrande.

Däremot finner utskottet i anslutning till motionen skäl föreslå, att

den i gällande lag givna bestämmelse, enligt vilken lagen må kunna erhålla

tillämpning även i del av kommun, måtte upptagas i den nya lagen.

Beträffande övriga delar av motionen hemställer utskottet om avslag.

2 §•

Herr Fast föreslår, att i 2 § intages en tydlig bestämmelse, som Motion

förbjuder, att suppleant i hyresnämnd kan inträda i ledamots ställe utan

att han tillhör samma grupp som ledamoten, »ägare eller förvaltare eller

icke ägare eller förvaltare av till uthyrning avsedd fastighet».

Utskottet, som finner, att de i förslagets 2 § 4 mom. andra och utskottet.

tredje punkterna upptagna bestämmelserna innefatta tillfredsställande

stadganden av den av motionären önskade innebörd, hemställer om avslag

å motionen i förevarande del.

3 § 2 mom.

Enligt gällande lag må hyresnämnd ej fatta beslut med mindre

den är fulltalig. Stadgandet vilar på den tanken, att det med hänsyn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

till nämndens sammansättning och olikheten av de i densamma representerade

intressen är önskvärt, att samtliga ledamöter deltaga i avgörandet

av varje ärende. Ehuru utskottet anser sig böra understryka vikten av,

att samtliga ledamöter äro tillstädes vid avgörande av frågor av i minsta

mån tvivelaktig natur, kan det icke nekas, att ett stort antal av de ärenden,

som äro föremål för hyresnämndernas beslut, äro av sådan beskaffenhet,

att det måste synas överflödigt att fordra närvaro av samtliga

ledamöter. Utskottet föreslår därför till förenklande av nämndernas

arbetsformer, att hyresnämnd skall vara beslutför, om ordförande och tre

ledamöter äro närvarande och om beslutet ense.

3 § 3 mom.

Beträffande förevarande moment vill utskottet till sitt tillstyrkande

av propositionen endast foga den erinran, att stadgandet givetvis måste

anses avse att bereda part tillfälle icke blott att personligen yttra sig

inför nämnden utan även att, om han hellre så önskar, inställa sig genom

behörigt ombud eller till nämnden ingiva skriftlig framställning.

3 § 4 mom.

Här har som anledning till nämndens befogenhet att rätta förut

fattat beslut införts även det förhållandet, »att omständigheter tillkommit,

som bragt ärendet i ett väsentligt ändrat läge». Mot detta tillägg hava

herr Loven m. fl. andragit följande:

»Det synes icke vara önskvärt att genom sådana möjligheter oroa

de avtalsslutande parterna, utan höra de kunna förlita sig på, att nämndens

en gång fattade beslut förblir gällande under angiven tid, förutsatt att

detsamma icke vilar på en ren felaktighet. Det kan vidare icke anses

förenligt med det allmänna rättsmedvetandet, att nämndens för högst

ett år fattade beslut skola kunna ändras på grund av under tiden inträffade

nya omständigheter. Ej heller kan det anses lämpligt, att nämndens

i större samhällen redan betydliga arbetsbörda ökas, genom att den nödsakas

att gång på gång pröva påstådda nytillkomna omständigheter. Eu

på sådan grund av nämnden företagen »rättelse» skulle säkerligen snart

föranleda, att ansökningar om rättelse på mer eller mindre likvärdiga

grunder inkomme i stort antal.»

Utskottet erinrar, att förevarande moment i nu gällande lag tillkommit

för att minska ojämnheterna av att lagen icke bereder möjlighet

till något allmänt besvärsförfarande, samt att de farhågor, stadgandet

redan vid sin tillkomst kunde föranleda, icke blivit av erfarenheten be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 5 H. •>

kräftade. Med understrykande av sin förväntan, att hyresnämnderna

iiven i framtiden skola komma att med yttersta försiktighet begagna sig

av den i förevarande moment stadgade befogenhet, anser sig utskottet i

denna del kunna tillstyrka propositionen oförändrad. Däremot föreslår

utskottet i anledning av ett av motionärerna gjort påpekande eu mindre*

formell jämkning i ordalydelsen.

I samband med förevarande moment har utskottet till behandling Motion

upptagit det av herrar C. G. Ekman och Kvarnzelius, herr Hamrin och

herr Lubeck in. fl. i deras respektive motioner nr 157 i första kammaren

samt nr 378 och 384 i andra kammaren framställda yrkanden om beredande

av möjlighet att överklaga hyresnämnds beslut beträffande hyresreglerings-

och uppsägningsfrågor. Efter att hava återgivit föredragande

departementschefens motivering för att i propositionen förslag i denna

riktning icke upptagits anföra herrar Ekman och Kvarnzelius samt herr

Hamrin:

»Motiv av nästan liknande art och räckvidd skulle kunna anföras

vid bedömande i allmänhet av frågor om överdomstolar. De ha dock

måst underkännas av hänsyn till den andra och större synpunkten: nödvändigheten

av att rättsskipning icke blir motsatsen till ordets innebörd.

Gärna skall erkännas att svårigheterna att ordna frågan om en överinstans

i detta fall äro särskilt stora och att eu sådan ställer ökade krav

på förfarandet hos hyresnämnden. Men då man nu står inför nödvändigheten

att förlänga och stabilisera denna som man först hoppades mycket

provisoriska organisation, så kan enligt vårt förmenande behovet av en

enthetlig överprövning icke undanskjutas. Det är farligt, om stora grupper

medborgare gripas av den föreställningen, att de äro i rättsligt avseende

underkastade godtycke och att de sakna garantier för objektiv prövning

av sina rättsanspråk. På ena hållet kan detta gälla ena parten och å

ett annat den andra. Det låter sig icke förneka, att anledningar till eu

dylik uppfattning förekommit. Emot en sådan avfattning av stadgande!)

om klagorätt, att denna begränsas till mål, i vilka menningsskiljaktigheter

förekommit inom nämnden eller rörande vilka föreligger annat

kriterium, därest lämpligt sådant kan utformas, på, att ärendet varit

av på en gång mera tveksam och betydelsefull art, torde med hänsyn

till önskvärdheten av att de överklagade fallen reduceras till minsta

möjliga antal, icke böra resas någon gensaga. Och då lagutskottet säkerligen

bättre än enskilda motionärer kan bedöma, vilken klagoinstansen

lämpligast bör vara, hemställes, att förslag därom utarbetas inom utskottet.»

Herr Lubeck m. fl. föreslå i sin sistnämnda motion, att hyresnämnds

beslut må kunna överklagas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

” Lagutskottets utlåtande Nr 58.

åtminstone i sådana fall, då två av nämndens ledamöter reserverat sig

mot beslutet. Den av departementschefen åberopade praktiska svårigheten,

att hyresnämnderna icke kunde — särskilt i Stockholm — medinna

uppsättande av tillräckligt fullständiga protokoll utan anställande

av en talrik och dyrbar kanslipersonal, syntes i och för sig icke böra

vara avgörande i en dylik rättsfråga och skulle därtill i mycket väsentlig

grad undanröjas vid bifall till den av samma motionärer under 6 § 2

mom. föieslagna begränsning av hyresnämndernas prövningsrätt.

Utskottet delar den såväl av föredragande departementschefen som

i de nu angivna motionerna uttalade uppfattningen, att det vore ett

önskemål att kunna anordna ett besvärsförfarande även beträffande de

av hyresnämnd träffade avgöranden, vilka enligt gällande lag icke kunna

överklagas. Utskottet har också låtit i detalj utarbeta förslag till de

ändringar i propositionen, som skulle vara erforderliga för införande av

ett allmänt besvärsförfarande. Det har emellertid befunnits, att de av

departementschefen åberopade praktiska skälen mot införande av en

allmän instansordning äro ofrånkomliga, och nödgas utskottet därför inskränka

sig till att, under hänvisning till vad departementschefen i detta

avseende anfört, yrka avslag å motionerna i förevarande del.

5 §•

Herr b ast föreslår i sin motion, att i 5 § göres en starkare betoning

av att skälig ersättning skall av vederbörande kommunala myndighet

lämnas till hyresnämnd samt att, där nämnden även har hand om kommunens

enligt lagen givna åliggande om bostadsförmedling, full ersättning

för detta arbete skall utgå.

Enligt utskottets uppfattning har erfarenheten av den nu gällande

lagens tillämpning i förevarande avseende icke givit starkare stöd åt den

av motionären framställda erinringen, än att bestämmandet av arvode åt

hyresnämnderna fortfarande kan anförtros åt den kommunala självbestämmanderätten,

och hemställer utskottet därför om avslag å motionen

i förevarande del.

6 § 1 mom.

Herr Lovén m. fl. anföra i sin motion följande:

^an. vara riktigt, att ett vid den nya lagens ikraftträdande

gällande oskäligt hyresbelopp, som avtalats efter den gamla lagens tillkomst

men icke blivit prövat av hyresnämnden, skall undandragas prövning

till och med vid förnyat avtal. Detta förebygges genom att orden

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

7

''senast gällande’ utbytas mot ''för tid före den 25 maj 1917 senast gällande’.

Till undvikande av missförstånd ifråga om uthyrning i andra

hand torde vidare orden ''uthyrt eller avsett att uthyras’ höra ändras

till ''uthyrd eller avsedd att uthyras’.

Då det icke kan vara avsett och ej heller kan vara lämpligt, att

av nämnden prövade hyresbelopp, som nämnden ej funnit skäligt nedsätta,

icke erhålla bekräftelse genom att fastställas av nämnden, föreslås

ett utbyte av orden ’i sådant fall fastställa’ mot ''därefter fastställa’

samt att ordet ''lägre’ utgår. Om denna ändring icke vidtages, torde

ansvarsbestämmelsen i 14 § 1 mom. bli av betydligt reducerat värde.»

Utskottet finner de båda första av motionärerna sålunda gjorda utskottet

.påpekanden beaktansvärda och hemställer om bifall till de därtill anknutna

ändringsförslagen. Av formella skäl anser dock utskottet, att

satsen »vartill i denna lag räknas jämväl omöblerat rum» samtidigt bör

utbrytas till ett särskilt stycke, förslagsvis såsom ett nytt moment, nr 6,

i förevarande paragraf.

Beträffande åter den tredje av motionärerna föreslagna ändringen

finner utskottet det visserligen vara riktigt, att ett godkännande därav

skulle förläna ökad betydelse åt den i 14 § 1 mom. upptagna straffbestämmelsen;

men då ändringen skulle föranleda en synnerlig ökning av

hyresnämndernas arbetsbörda, anser sig utskottet böra hemställa om avslag

å detta ändringsyrkande.

I den av herr Liibeck m. fl. väckta motionen nr 384 anföres Motion.

följande:

»Det av socialstyrelsen och bostadskommissionen avgivna yttrandet

ger tydligt vid handen, att dessa myndigheter hava sin uppmärksamhet

riktad på nödvändigheten av, att den privata byggnadsverksamheten på

bostadsområdet såvitt möjligt återupptages, vilket säkerligen icke kunde

ske, utan att prisnivån ''åtminstone i någon mån’ beräknades avpassad

efter byggnadskostnaderna. Vid bestämmande av hyresbeloppet borde

vidare skälig hänsyn tagas till den normala hyresstegring, som eventuellt

oberoende av krisen kunde hava inträtt, ävensom till penningvärdets fall.

Skall emellertid det sålunda avseda syftet att såvitt möjligt stimulera

bostadsproduktionen och därför erforderlig kapitalplacering, verkligen

uppnås, så torde det enligt hittills vunnen erfarenhet vara nödvändigt

att i lagen införa uttrycklig bestämmelse om fastigheternas rätt

att erhålla ersättning för täckande av egendomens utgifter jämte skälig

avkastning å eget kapital med någon hänsyn även till rådande penningvärde.

I enlighet härmed föreslås, att i 6 § 1 mom. 1. punkten tillägges

följande: ’— — — skälig, därvid dock hyra ej må sättas lägre än att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Motioner.

fastighetsägaren erhåller nödiga medel till täckande av inteckningsräntor,

onera och omkostnader jämte förvaltningsarvode, ävensom skälig avkastning

å eget kapital med hänsyn jämväl till penningvärdets förändringar''.

»

Beträffande hyresvärdens rätt till ersättning för ökade omkostnader

hänvisar utskottet till vad i propositionen anföres i avseende å innebörden

av förevarande moment. Såväl i sagda avseende som i fråga om hänsynen

till penningvärdets fall står det enligt utskottets uppfattning

bäst i överensstämmelse med lagens allmänna ändamål och med anordningen

av däri omförmäld hyresreglering att åt hyresnämnderna överlämna

fri prövningsrätt, och hemställer utskottet därför om avslag å

motionen i förevarande del.

6 § 2 mom.

Beträffande den i förevarande moment fastställda procentsats av 15

procent har å ena sidan av herr Lubeck m. fl. i motionen nr 384

föreslagits höjning till 25 procent, medan å andra sidan herr Ström i sin

motion föreslagit sänkning, dock endast för vissa fall, till tio procent.

Herr Lubeck m. fl. åberopa till stöd för sitt yrkande den motivering,

som anförts av bostadskommissionens ledamöter Cederborg, Larsson och

Meurling. Herr Ström anför till utveckling av sitt yrkande följande:

»Eu bestämmelse formulerad på detta sätt kan knappast komma att

tolkas på annat sätt än att förhöjningar på 15 % i hyran alltid komma

att av hyresnämnden förklaras vara godkända utan någon prövning.

Ifrågasättas kan ju, om en så pass hög förhöjning i priset i allmänhet

kan anses motiverad med hänsyn till de ökade omkostnader för en fastighet,

som inträtt under dyrtiden. Så kan väl knappast vara fallet, då

husägaren underlåtit att under dyrtiden verkställa så gott som allt slags

underhålls- och reparationsarbete. Då detta kan sägas vara förhållandet

i de allra flesta fall, torde det vara oriktigt att fastslå 15 % hyresförhöjning

som ett minimum av förhöjning, som skulle utan prövning godkännas

utom i alldeles särskilda undantagsfall. I stället för denna formulering

tillåter jag mig alltså föreslå, att nyssnämnda bestämmelse formuleras

på sådant sätt, att även förhöjning mellan femton och tio procent av

den före den första oktober 1915 gällande hyran får komma under prövning

i de fall, då underlåtenhet'' från husvärdens sida att normalt underhålla

lägenhet eller andra orsaker därtill giva anledning, vilket kan någorlunda

konstateras genom den ekonomiska undersökning rörande husägarnas utgifter

för det ägda huset, vilken undersökning skall ligga till grund för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande AV 58.

uppskattningen av vad, som kan anses vara skälig hyresförhöjning. Eu

eventuell ändring i denna punkt medför iiven nödvändigheten att gorå

vissa ändringar i § 8.»

Herr Ström föreslår tillika eu ändring av den punkt i förevarande

moment, enligt vilken hyresnämnd lämnas tillfälle att utan någon

begränsning fastställa gränsen för hyresförhöjning till annan procentsats

än 15 procent, vilket i detta sammanhang enligt herr Ströms förmenande

icke skulle kunna tolkas annat än som till en högre procentsats än 15

procent. Här borde enligt herr Ströms uppfattning införas en bestämmelse,

varigenom pointerades, dels att en höjning av gränsen utöver 15 procent

måste anses som undantagsfall, som endast är motiverat, då genom föreliggande

bevismaterial angående husägarnas kostnader bevisligen ådagalägges,

att de havda kostnaderna motivera en sådan förhöjning, dels ock

att sådan förhöjning ej finge överskrida en viss procent, som endast

skulle vara obetydligt högre än nämnda 15 procent.

Vad då till en början beträffar herr Ströms förmodan, att det i Utskottet.

sista punkten av förevarande moment givna stadgandet, enligt vilket

hyresnämnd äger att förordna om annan procentsats än 15 procent, icke

skulle kunna tolkas annorledes än såsom ett medgivande till en höjning

av sagda procentsats, fäster utskottet uppmärksamheten vid att ifrågavarande

punkt, av departementschefens yttrande att döma, synes hava

tillkommit för att möjliggöra såväl en sänkning som en höjning av

procentsatsen.

Beträffande stadgandet i dess helhet finner utskottet, att detsamma,

ej minst med hänsyn till den sista punkten, måste anses väl avvägt och

möjliggöra eu smidig anpassning efter de på olika orter rådande olika

förhållanden. Huruvida den valda procentsatsen för flertalet samhällen

må vara lämplig, tilltror sig utskottet icke att bedöma. Om den för särskilda

samhällen av vederbörande hyresnämnd befinnes ej tillfredsställande,

äger hyresnämnden önskvärd frihet att ändra densamma. Det synes icke

heller lämpligt att, såsom herr Ström föreslagit, förbjuda nämnderna att

i något fall överskrida en viss procentsats. Lagstiftningens karaktär och

de i olika fall och på olika orter högeligen växlande förhållandena synas

fastmera böra föranleda, att full frihet lämnas åt hyresnämnderna att

vid sin prövning taga all skälig hänsyn till alla föreliggande omständigheter.

Utskottet hemställer sålunda om avslag å berörda ändringsyrkanden.

Herr Lovén m. fl. förklara sig i sin motion anse det nödvändigt Motion.

att från förevarande stadgande undantaga uppvärmda lägenheter, enär

värmeersättningen än ingår i hyresbeloppet, än utgår efter en och än

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 42 käft. (Nr 58.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

Motion.

efter en annan grund; för dessa fall borde därför nämndens prövningsrätt

bibehållas oinskränkt.

Utskottet finner icke skäl att tillstyrka detta förslag. Stadgandet

synes i själva verket, såsom redan framhållits, bereda nämnderna all

önskvärd frihet. Dessutom förmår utskottet icke inse, varför ett särskilt

behov av fri prövning även av hyresförhöjningar med mindre än 15

procent skulle föreligga beträffande sådana lägenheter, där jämväl uppvärmning

ingår i hyresavtalet och där sålunda snarare större höjning än

i vanliga fall måste anses motiverad.

Vid prövningen av förevarande moment har utskottet till behandling

upptagit ett av herr Ström i hans motion framställt förslagom

införande av rätt för hyresnämnd att reglera hyran för möblerade lägenheter.

Herr Ström anför härutinnan följande: »Det har under de senaste

åren konstaterats, att även med avseende på möblerade lägenheter förekommit

en onaturlig hyresstegring, som delvis gått ut över hyresgäster

med begränsade inkomstmöjligheter. Ett intagande i lagen av bestämmelser

om rätt för hyresnämnd att reglera hyran i sådana fall, synes

alltså vara väl motiverat, men bör en sådan bestämmelse i så fall formuleras

på sådant sätt, att förfarandet kommer att tillgripas, då framställning

från hyresgäst sker samt en synnerligen hög förhöjning kan

konstateras eller ett oskäligt pris begäres för möblerad lägenhet. Det

torde alltså vara skäl att med avseende på dylika lägenheter tillåta eu

något högre prisstegring, i synnerhet då hyresgästens ekonomi ej motiverar

ett strängare förfarande — detta med hänsyn till att uthyrarna av

sådana lägenheter, i de flesta fall äro personer i små ekonomiska omständigheter,

t. ex. änkor o. d., som leva på att uthyra lägenheter. Ett

konstaterande av detta förhållande får dock ej motivera, att sådana personer

taga precis vilka hyror som helst, utan bör alltså en reglerande

verksamhet på detta område också vara befogad.»

Under åberopande av vad föredragande departementschefen yttrat i

frågan om möjligheten att utsträcka lagen till att jämväl avse möblerade

rum får utskottet avstyrka bifall till motionen i förevarande del.

6 § 6 mom.

Herr Loven m. fl. föreslå, att såsom ett nytt, sjätte moment i

6 § skall införas den i mom. 5 icke upptagna delen av 7 § i den nu

gällande lagen, vilken uppställer hyresnämndens prövning såsom villkor

för utsökning av förhöjd hyra i vad förhöjningen överstiger viss procent.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottet)i utlåtande Nr 58.

Till motivering av detta yttrande anföra motionärerna: »Denna bestäm

melse har stor betydelse såsom ett skydd dels för nya hyresgäster och

dels för gamla hyresgäster, vilka av oförstånd godkänt hyresavtalets upphörande

till avflyttning, trots att avflyttning alls icke av dem avsetts.

I sådana fall blir prövning eljest i allmänhet beroende på hyresgästens

klagan, men förhållandena äro på mänga hall sa svara, att hyiesgästeina

draga sig för att begära prövning av oskäliga hyresbelopp av hänsyn till

möjliga trakasserier från hyresvärdens sida. Detta torde bliva förhållandet

i än högre grad efter talet om lagstiftningens avveckling. Det kan

därför ej anses riktigt att borttaga det skydd den gamla § 7 kan lämna.

För att de må ansluta sig till den för nämndens prövningsrätt gjorda

procentbestämningen, böra procentsatserna här ändras till 15 procent föi

de äldre och 10 procent för de nyare lägenheterna.»

Yad först beträffar motionärernas erinran, att mången hyresgäst av utskottet.

oförstånd godkänt hyresavtalets upphörande till avflyttning, trots att avflyttning

alls icke av dem avsetts, erinrar utskottet, dels att skyddet i

sådana fall, i den mån sådant kan av. lagstiftningen beredas, bör sökas

i den i förslagets 8 § 1 mom. för sadant fall givna bestämmelsen, dels

att det av motionärerna föreslagna stadgandet angående förbud mot utsökning

av viss hyra i själva verket icke synes innebära något direkt

skydd gentemot hyresvärdens yrkande, att hyresgästen på grund av sitt

eget medgivande skall avflytta från lägenheten. Vidkommande därefter

motionärernas motivering, att hyresgästerna, särskilt med tanke på möjligheten

av lagstiftningens avveckling, ofta av hänsyn till möjliga trakasserier

från hyresvärdens sida draga sig för att begära prövning av oskäliga

hyresbelopp, hyser utskottet den föreställningen, att en hyiesgäst, som

på grund av en dylik farhåga icke vill begära hyresreglering, ännu

mindre skulle våga underlåta att betala avtalad hyra. Over huvud vdl

det förefalla utskottet, som om den bestämmelse i den nu gällande lagen,

vars upptagande i den nya motionärerna payrka, ägt sin egentliga be

lydelse vid den tidpunkt, då hyresnämnderna ännu icke trätt i veiksamhet.

Sedan numera nämndernas reglerande verksamhet tagit stor omfattning,

synes skäl icke föreligga att bibehålla ifrågavarande stadgande.

Utskottet får alltså hemställa om avslag å motionen i förevarande del.

7 §•

Syftet med den av herr Liibeck in. fl. väckta motionen nr 148,

vilken avgivits före den kungl. propositionen, torde fa anses i sak till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

Motion.

godosett genom förevarande paragraf, varför sagda motion icke torde

böra föranleda något särskilt yttrande från utskottets sida.

Den i förevarande paragraf stadgade tvångsreglering till hyresvärdens

förmån av avtalad ersättning för lägenhetens uppvärmande och för

tillhandahållande av varmvatten har enligt uttalande i förut åberopad

motion av herr Lovén in. fl. fått en så vidsträckt omfattning, att

lagen konune att stå i direkt motsättning till det allmänna rättsmedvetandet.

Det skulle nämligen medges tillägg till hyra på grund av

stegrade värmekostnader, oavsett när hyresavtalet slutits. Stadgandet

borde därför i likhet med motsvarande bestämmelse i lagen om köp och

byte med nödvändighet begränsas att gälla avtal, vilka träffats före

den oväntat våldsamma stegringen i bränslekostnaden under år 1917, och

föreslå motionärerna därför, att stadgandet skulle äga tillämpning endast

å sådana hyresavtal, på grund varav tillträde skett senast den 1 april

1917. Ett avskiljande av de nyare avtalen från denna paragrafs räckvidd

genom uttrycklig bestämmelse i lagtexten vore enligt motionärernas

uppfattning även av praktiska skäl nödvändigt, enär i stor utsträckning

beträffande sådana avtal torde gälla, att de icke betinga eu

värmeersättning beräknad efter verklig kostnadsuppskattning utan få anses

som rent spekulativa.

Utskottet delar icke motionärernas uppfattning, att stadgandet står

i direkt motsättning till det allmänna rättsmedvetandet, utan anser fastmera,

att stadgandet med den tillämpning från hyresnämndernas sida.

som enligt utskottets uppfattning med fog kan förväntas, skulle komma

att visa sig såsom en lämplig reglering av hyresvärdens rätt till särskild

ersättning för uppvärmning av lägenhet och för tillhandahållande av

varmvatten. Visserligen torde det numera icke vara särdeles vanligt,

att en hyresvärd gör åtaganden av angivet slag utan att betinga sig en ersättning,

som ansluter sig till de växlande bränsleprisen, men det synes

dock utskottet vara obilligt att, om dock någon gång så skett, utan vidare

undandraga hyresvärden möjligheten till reglering. Dessutom lider motionärernas

förslag enligt utskottets uppfattning av den svagheten, att

det vid tidsbegränsningens uppställande lägger avgörande vikt vid dagen

för tillträdet och icke vid dagen för avtalets ingående. Utskottet avstyrker

alltså bifall till motionen i förevarande del.

Enligt 7 § berättigas hyresgäst att inom åtta dagar efter delfåendet

av nämndens beslut rörande ökad avgift för uppvärmning m. m.

uppsäga avtalet att upphöra a viss tidpunkt. I den av herr Lubeck

m. fl. avgivna motionen nr 384 föreslås, att enär denna respittid synes

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

13

vara onödigt kort och utan större olägenhet för hyresvärden kunna ökas,

densamma måtte fastställas till eu månad.

Utskottet föreslår i anledning härav, att ifrågavarande frist matte

bestämmas till trettio dagar.

Den i sista punkten av 7 § föreslagna hänvisningen till stadgandet

i 6 § 3 mom. är, enligt yttrande av herr Loven m. 11. i förut åberopad

motion, icke någon god lösning av frågan om tilläggsersättningens

ikraftträdande. Till motivering av detta yttrande anföra motionärerna:

»Det måste anses obilligt, att där hyresgästen föredrager häva avtalet såsom

i förslaget förutsetts, tilläggsersättningen likväl skall utgå för tiden

till fardagen. Härtill kommer att ett genast ikraftträdande beslut i åt

skilliga fall kan bliva omöjligt att tillämpa. Detta skulle särskilt bliva

fallet på plats, där allmänna av hyresnämnd antagna värmeersättningsgrunder

tillämpas innebärande ersättning efter verkliga kostnaden avräknad

vid eldningssäsongens slut eller dessförinnan vid laga fardag. Lämpligast

torde ur alla synpunkter vara att tillägget får träda i kraft den

fardag, som inträffar näst efter en månad efter det hyresgästen fått del

av beslutet. Hyresgästen tillförsäkras därigenom en verklig uppsägningsfrist.

»

Motionärerna föreslå sålunda, att hyresgäst, som begagnar sig av

sin rätt att omedelbart uppsäga avtalet i anledning av nämndens beslut

om höjning av avtalad ersättning för lägenhetens uppvärmning eller för

tillhandahållande av varmvatten, skulle helt befrias från varje skyldighet

att i ersättning för berörda förmåner utgiva mera än avtalet föreskrivit.

Enligt propositionen skulle däremot hyresgäst i sådant fall vara nödsakad

att betala av nämnden fastställd förhöjning å ersättningsbelopp, som

förfallit till betalning under tiden mellan framställningen om regleringen

och den fardag, då hyresavtalet på grund av hyresgästens uppsägning

upphör. Ehuru valet mellan dessa standpunktei kan vara

föremål för tvekan, hyser utskottet den uppfattningen, att det står bäst

i överensstämmelse med billigheten, att hyresgästen deltager i den ökade

kostnad, varav han njutit fördel, och får utskottet därför i förevarande

hänseende tillstyrka bifall till propositionen oförändrad.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

8 § 1 mom. första punkten.

I propositionen har i förhållande till gällande lag införts den föiändring,

att hyresgästs medgivande till uppsägning skall äga verkan, endast

där han avgivit skriftlig uttrycklig försäkran, att han är villig att låta avtalet

upphöra. Det i gällande lag förekommande uttrycket »skriftligen för
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

klarat sig villig att låta avtalet upphöra» har nämligen, enligt vad erfarenheten

givit vid handen, medfört oklarhet i fråga om tolkningen av den

åtminstone i vissa delar av landet gängse uppsägningsanteckningen på

hyreskontraktet: »På grund av denna dag skedd uppsägning upphör

kontraktet att gälla den . . .»

I fråga om den sålunda i propositionen föreslagna ändringen hava herr

Lovén m. fl. i sin motion anfört, att densamma enligt deras uppfattning

icke är tillfyllest. Erfarenheten lärde, att förvånansvärt många människor

lätt låta sig förmås att underteckna handlingar, om vars innehåll de ha

ringa eller ingen aning. De i förslaget använda orden utsade enligt

motionärernas uppfattning icke vad som med dem avses, nämligen ett

godkännande av avflyttning, ty det gamla avtalet måste anses upphöra,

aven då nytt avtal träffas med samma eller ändrat innehåll. Motionäleina

hemställa därför, att ordet »avflyttning» inskrives i lagtexten.

Enligt utskottets uppfattning maste redan den nu gällande lagens

ordalydelse anses medföra, att ett blott undertecknande av en uppsägningsanteckning,

sådan som nyss angivits, icke avskär hyresgästen från

behörigheten att påfordra hyresnämnds prövning. Ännu tydligare framgår

detta av den i propositionen föreslagna formuleringen. Motionärernas

här berörda förslag synes därför icke innefatta någon nödvändig förändring.

Då den av motionärerna föreslagna formuleringen däremot

skulle ^ betaga parterna möjligheten att godvilligt träffa uppgörelse i de

fall, då de äro ense om att hyresgästen skall kvarbo på vissa förändrade

villkor, anser sig utskottet böra avstyrka motionen i här berörda del.

Däremot föreslår utskottet, närmast i förtydligande syfte, tvenne

andra ändringar i formuleringen av ifrågavarande punkt. För det första

synes det nämligen klart böra utsägas, att ett medgivande från hyresgästens

sida, sådant som här avses, för att äga gällande kraft måste vara

avgivet efter ° hyresavtalets ingående. Ett medgivande, som avfordrats

hyresgästen såsom villkor för upplåtelsen, är nämligen enligt 14 § 2 mom

icke blott ogiltigt, utan till och med straffbelagt. För det andra synes

ordet »lämnat» (i sammanhanget »eller hyresnämnden lämnat sitt samtycke»)

bereda plats för tvivelsmål, huruvida icke hyresnämnds samtycke

måste föregå den civilrättsliga uppsägningen. Enligt den till stadgandet

fogade motiveringen skall det emellertid vara likgiltigt, huruvida

hyresnämndens^ samtycke lämnas före eller efter uppsägningen, blott det

meddelas sist å den dag, då uppsägning sist kan ske.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlutande Nr 58. 15

8 § 1 mom. andra punkten.

I sista punkten av förevarande moment hava införts bestämmelser

om rätt för hyresnämnd att i husägarens stiille medgiva hyresgäst rätt

att överlåta förhyrd lägenhet till annan person.

Beträffande detta stadgande har å ena sidan av herr Loven m. fl. i

deras motion föreslagits en utvidgning därhän, att hyresnämnd skulle

bemyndigas att lämna hyresgäst medgivande jämväl att i lägenheten

inrymma främmande personer. Till stöd för en sådan utvidgning anföres

i motionen: »Den allmänna bostadsbristen och den av dyrtiden föran
ledda

förskjutningen av bostadsstandard, som tager sig uttryck i flyttning

från större till mindre lägenheter, kan på vissa håll även föranleda

svårigheter för personer, som bruka bo inhyses, att erhålla bostad. Det

har även inträffat, att hyresvärd sökt använda bostadsnöden i ett samhälle

som medel till att återtaga lämnat medgivande av rätt att inhysa

främmande personer, ehuru bärande skäl för förbud mot fortsatt inhysning

icke kunnat förebringas. Den föreslagna bestämmelsen om hyresnämnds

medgivande till överlåtelse av lägenhet bör därför kompletteras

genom tilläggen ''eller del därav’ samt ''eller att i densamma inhysa

främmande personer’.»

Å andra sidan hava herrar Ekman och Kvarnzelius samt herr Hamrin

i sina motioner anfört följande erinringar mot ifrågavarande i propositionen

upptagna stadgande: »Här inträffar att en hyresvärd kommer att

frånkännas avgörande inflytande på, icke blott huruvida en förutvarande

hyresgäst skall äga kvarbo och till vilket pris det skall ske, utan han

kan också bli »tilldömd» såsom hyresgäster personer, med vilka han aldrig

trätt i någon förbindelse och vilka därtill möjligen i denna deras egenskap

synas honom allt annat än önskvärda. Dessutom öppnar denna

bestämmelse möjlighet för hyresgäst att genom dolda uppgörelser med

förtjänst sälja sin hyresrätt. Det kan ifrågasättas, huruvida icke denna

temporära lagstiftning därmed överskridit sitt syfte, som är att skydda

bostadsbehövande mot oskälig hyresstegring. Att detta stadgande skulle

på något nämnvärt sätt öka bostadstillgången, torde nog knappast vara

fallet. Om hyresgäst vill överlåta sin lägenhet på annan, bör företrädesrätt

därtill, synes det mig, tillkomma hyresvärden och detta då

till det pris, gällande hyresavtal betingar. Skyldigheten för den sistnämnde

att upplåta lägenheter till bostadsändamål kvarstår ju alltjämt

orubbad.»

Departementschefen har i sin motivering till förslaget framhållit, att

hyresnämnderna, om en behörighet av antytt slag tillerkändes dem, kom
-

Motioner.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

me att i vederbörlig grad iakttaga hyresvärdens berättigade intressen.

Utskottet anser sig emellertid icke desto mindre böra föreslå, att den föreslagna

bestämmelsen måtte uteslutas, enär den synes i alltför hög grad

inskränka hyresvärdens befogenheter.

Vid sådant förhållande kan utskottet givetvis endast avstyrka den

av herr Loven m. fl. föreslagna utvidgningen av stadgandet.

8 § 2 mom.

Utskottet finner det i förevarande moment föreslagna stadgandet

innefatta en så stark inskränkning i avtalsfriheten, att stadgandet enligt

utskottets mening bör utgå ur lagen.

8 § 3 mom.

I anslutning till ett av herr Lovén m. fl. i deras motion framställt

yrkande föreslår utskottet vissa bestämmelser angående innehållet i

de framställningar om samtycke till uppsägning, som skola av hyresvärdarna

ingivas. Utskottet har emellertid ansett stadgandet i denna del

höra givas formen icke av en ovillkorlig föreskrift utan av en regel, som

bör iakttagas.

Beträffande verkan därav, att hyresnämnden icke inom viss tid

före utgången av uppsägningstermin meddelat beslut beträffande en till

nämnden ingiven framställning om samtycke till uppsägning, innehåller

nu gällande lag den bestämmelse, att samtycke till uppsägningen skall

anses lämnat, därest ansökningen inkommit till hyresnämnden minst tjugo

dagar före den dag, då uppsägning sist kunnat ske. Enligt propositionen

skulle däremot hyresnämnds uraktlåtenhet att senast å sist sagda dag

fatta beslut i ärendet medföra den verkan, att samtycke till uppsägningen

skall anses förvägrat. Denna ändring motiveras bland annat därmed,

att enligt föreskrift i 8 § 5 mom. vid varje bifall till ansökan om

samtycke till uppsägning i andra fall, än där avflyttning avses, skall

fogas det villkor, att hyresgästen beredes tillfälle att inom viss av hyresnämnden

förelagd kortare tid träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

med av nämnden fastställda ändringar i hyresvillkoren.

Mot den sålunda föreslagna ändringen anföra herr Lubeck m. fl. i

sin motion: »Genom en sådan ändring förloras varje kontroll av, att nämnden

verkligen upptagit ärendet till prövning. Det för ändringen genom

hänvisningen till 8 § 5 mom. anförda skälet synes icke vara av större

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Ijagutskottets utlåtande Nr 58.

betydelse, enär i sådana fall, då uppsägning endast åsyftar hyresreglering,

hyresnämnderna som regel lära avfordra hyresvärdarna förbindelse att

låta hyresgäst kvarbo mot den högre hyra, varom avtal träffas eller som

eventuellt av hyresnämnden bestämmes. Skulle den garanti för mera

sorgfällig prövning, som den nu gällande bestämmelsen onekligen innebär,

anses alltför hårt tynga en del hyresnämnders arbetsbörda, så vore

det säkerligen lämpligare att öka tiden för hyresvärdens framställning

från 20 till exempelvis 30 dagar före den dag, då uppsägning sist kan

ske.»

Utskottet finner detta motionärernas yttrande sä tillvida berättigat,

som det synes utskottet mindre tilltalande att knyta viss rättsverkan till

hyresnämnds uraktlåtenhet att fatta beslut i särskilt ärende. Varje stadgande

därom synes i själva verket kunna föranleda den missuppfattning,

att hyresnämnderna skulle äga att undandraga sig att fatta beslut i någon

del av de frågor, som hänskjutits till nämndens prövning. Så tillvida synes

det i gällande lag givna stadgandet innebära ännu större olägenheter än

det i propositionen föreslagna. Utskottet föreslår emellertid att utesluta

varje särskilt stadgande om verkan av hyresnämnds uraktlåtenhet att

fatta beslut i visst ärende, men att samtidigt förlänga den tid, inom vilken

ansökan om samtycke till uppsägning skall vara ingiven till hyresnämnden,

till trettio dagar.

, i 8 § 4 mom.l

Beträffande de i olika motioner framställda yrkandena angående

ändring av den i detta moment i anslutning till stadgandet i 6 § 2 mom.

fastställda procentsats av 15 procent får utskottet hänvisa till vad i det

föregående anförts i fråga om sist nämnda moment.

I övrigt hava herr Lovén m. fl. beträffande 8 § 4 mom. anfört, att

det efter motiveringen att döma endast synes bero på en mindre klar

utformning av lagtexten, att villkor om rätt till kvarboende skall fästas

allenast vid samtycke till uppsägning, där hyresförhöjning eller annan

ändring i hyresvillkoren skall av nämnden prövas, i diet avsikten torde

vara, att sådant villkor skall gälla även där förhöjningen av hyran är

undandragen nämndens prövning. Då sådant villkor vore synnerligen

nödvändigt, när skäl till avflyttning ej förebragts, för att skydda hyresgästen

mot trakasserier och hindra handeln med lägenheter, hemställa

motionärerna om komplettering av mom. 4 till motsvarighet av mom. 5,

så att luckor icke måtte uppstå.

Utskottet finner vad motionärerna sålunda hemställt böra föranleda

ett förtydligande. Detta kan dock enligt utskottets uppfattning bäst

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 sand. 42 käft. (Nr 58.) 3

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Motioner.

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

ske genom en jämkning i avfattningen av 8 § o inom., och hemställer

utskottet därför om avslag a motionen i vad den avser ändring av 8 § 4

mom. '' *

8 § 5 mom.

I anslutning till vad utskottet under närmast föregående moment anfört

föreslår utskottet en jämkning av förevarande moment i syfte att tydligt

framhålla, att den förutvarande hyresgästen skall beredas företrädesrätt

att på av nämnden fastställda villkor träffa avtal om lägenhetens fortsatta

förhyrning även i det fall, att uppsägningen avsett en så ringa höjning

av hyresbeloppet, att nämnden icke varit berättigad att vägra sitt

samtycke till uppsägningen.

8 § 7 mom.

Enligt detta stadgande kan eu hyresgäst, som förbundit sig att betala

hyran i förskott för längre tid än en månad, icke bliva uppsåt på

grund av uraktlåtenhet att fullgöra detta åtagande, blott han för varje

manad i förskott erlägger den på samma månad belöpande hyran Däremot

fritages hyresgästen icke från andra påföljder, som kunna härledas

av hans försummelse att å avtalad tid fullgöra sin betalningsskyldighet,

Ett utvidgande av stadgandet i förevarande moment till att&omtatta

även andra sådana påföljder föreslås av herr Ström och av herr

Loven m. fl. i deras motioner. Den av de sistnämnda anförda motiveringen

är av följande lydelse:

•»Det kan icke anses tillfredsställande, att denna bestämmelse även

i fortsättningen skall befria från uppsägningspåföljd för angivna avvikelse

tran avtalade hyresbetalningstider men icke borttaga övriga lika allvarliga

påföljder, varigenom hyresgästen rent av kan lockas till att utsätta

sig för stora risker. Bland annat kan erläggandet av hyran för varje

manad leda till att hyresvärden söker hyresgästen vid domstol eller hos

överexekutor och på så sätt exekutivt indriver hyran för senare månad

under° kvartalet. Även i andra avseenden kunna risker för hyresgästen

uppstå. Man kan tänka sig tvenne utvägar för att uppnå ett verkligt

skydd för hyresgästen i avsedda fall; antingen genom att göra ett tillägg

till momentet av följande lydelse: och må i dylikt fall hyresvärden ej

söka hyresgästen vare sig vid domstol eller hos överexekutor för hyra

som belöper på senare månad i samma kvartal’, eller också genom att

uti den uti propositionen föreslagna lagtexten i 7 mom. utbyta orden

berättiga!- underlåtenhet härutinnan icke till uppsägning’ mot följande

s. 19 Kontrollera mot PDF

1m<jutskottets utlåtande Nr 58.

19

skall hyresgästen anses fylla sina förpliktelser enligt avtal med avseende

ä hyrans erläggande’. Huvudsaken är att steget tages fullt ut, sä att

verkligt skydd beredes hyresgästen i avsedda fall.»

Utskottet finner, att ett bifall till förevarande yrkande skulle innebära

eu så väsentlig utvidgning av föreliggande lagstiftning, att utskottet

anser sig böra avstyrka bifall till motionerna. Hyresstegringslagen

avser nämligen att bereda hyresgästerna skydd mot oskälig hyresstegring

ävensom att förhindra, att de i dessa tider av bostadsbrist obehörigen

bliva uppsagda till avflyttning, men lagen har icke att i övrigt mera

än som oundgängligen erfordras rubba det på avtal grundade rättsförhållandet

mellan hyresvärd och hyresgäst. Särskilt synes det vara ett

berättigat anspråk från hyresvärdens sida att erhålla ränta på de belopp,

som enligt förevarande moment kunna komma att betalas å senare tid

än avtalet föreskrivit. För den enskilde hyresgästen kan detta anspråk

icke vara särskilt betungande, medan däremot hyresvärden skulle kunna

lida avsevärt avbräck genom att berövas de honom rätteligen tillkommande

rän tebelopp.

8 § 8 mom.

Utskottet har vid prövningen av detta moment till behandling företagit

den av herr Gullberg väckta motionen, vari huvudsakligen anföres:

»Eu husägare kan ha ett berättigat intresse av att bo i sin egen

fastighet. För den hyresgäst, vars lägenhet husägaren anser för sig lämplig,

finnes möjlighet att få annan hostad, lika stor och lika lämplig för

honom. Men hyresgästen vill inte flytta. Och hyresnämnden anser sig

icke på grund av lagens 8 § ha rätt att tillåta hans uppsägning. Hyresvärden

får taga vägen vart han vill. Hyresgästen bor kvar. Jag har

nu hört, att hyresnämnder i vissa städer anse att laga skäl till uppsägning

i ett sådant fall, som härovan nämnts, föreligger. I andra åter fäster

hyresnämnden sig mera vid lagens bokstav och tillåter ingen uppsägning

i ty fall. För att åstadkomma likformighet vid detta ärendes behandling

av hyresnämnderna och borttaga en anledning till berättigat

missnöje från hyresvärdars sida med lagen, borde därför ett moment i

nämnda paragraf införas, som klargjorde, att hyresnämnd bör bevilja

uppsägning av hyresgäst, då husägaren själv vill bo i sin fastighet, och

då möjlighet finnes för hyresgästen att inom samma stad få en för honom

lämplig bostad.»

Utskottet finner utgångspunkten för denna motion riktig. En husägare

kan verkligen äga ett berättigat intresse av att bo i sitt eget hus.

När emellertid utskottet icke desto mindre avstyrker införandet av en

Ut »kottet

Motion.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utskottet.

särskild bestämmelse om rätt för hyresvärd att inflytta i sin egen fastighet,

så beror detta å ena sidan därpå, att hyresnämnderna redan enligt

förslaget, som i detta avseende överensstämmer med gällande lag, äga frihet

att bifalla ansökan om uppsägning på sådan grund i varje fall, då

nämnden finner hyresvärdens intresse berättigat, men å andra sidan också

därpå, att det vid den nu gällande lagens tillämpning ofta visat sig, att

personer inköpt fastigheter i syfte att kringgå lagens bestämmelser. Det

synes därför vara lämpligt att även framgent medgiva nämnderna fri

prövningsrätt med hänsyn till de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna.

Sålunda bör jämväl vid bestämmande av den bostadslägenhet

i eu inköpt fastighet, från vilken förutvarande hyresgäst må

uppsägas till avflyttning, hänsyn tagas till såväl husägarens som de olika

hyresgästernas berättigade intressen.

9 § 1 mom.

Till ändring av förevarande stadgande, enligt vilket lagens bestämmelser

angående hyresreglering och uppsägning skola äga tillämpning

endast på lägenhet, som den 25 maj 1917 eller tidigare varit tagen i

bruk, yrkar herr Ström i sin motion, att prisreglerande bestämmelser måtte

åstadkommas för nybyggda hus. I motionen anföres till utveckling av

detta yrkande:

»Givetvis betingar uppförandet av sådana hus så dryga anläggningskostnader,

att man ej kan till norm för prisregleringen lägga hyresbelopp,

som anses skäliga för hus, uppförda före kristidens början. Men

trots detta kan det nog finnas anledning åstadkomma en lagstiftning, som

förhindrar oskäliga hyrespriser även med avseende å lägenheter i sådana

hus, ty i annat fall komma naturligtvis priserna att stiga långt utöver

t. o. m. de redan för sig höga priser, som kunna betingas av att ovannämnda

hus uppförts under dyrtiden. Jag föreslår alltså, att i stället

för bestämmelsen i § 9 mom. 1 införes eu bestämmelse om rätt för hyresnämnd

att bestämma hyror även i dessa nybyggda hus, varvid givetvis

beräkningar om arbets- och materialpriser m. m. under kristiden böra ligga

till grund för prisregleringen, eller ock så att av husbyggaren förd bokföring

rörande kostnader må få bli bestämmande för hyrornas reglering.»

Mot hvresstegringslagen har ofta från fastighetsägarehåll framställts

den invändningen, att lagen förhindrar nybyggnadsverksamheten. Denna

invändning har hittills kunnat bemötas därmed, att nybyggda lägenheter

från början undantagits från lagens tillämplighetsområde. Däremot

skulle invändningen enligt utskottets uppfattning erhålla synnerlig kraft,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

därest även nybyggnader lades under lagen. Utskottet avstyrker därför

bifall till motionen i förevarande del.

9 § 2 mom.

I detta moment stadgas, att 6 och 8 §§ icke skola äga tillämpning

å sådan lägenhet, som upplåtits till annat ändamål än bostad, och för

vilken hyran vid lagens ikraftträdande utgår med minst 2,000 kronor för år.

Det sålunda ifrågasatta stadgandet har av herr Ström, herrar Lubeck Motioner.

m. fl. och Lovén m. fl. i deras motioner ansetts böra utgå ur lagen, varjämte

herrar Mannheimer och von Geijer föreslagit viss ändring av detsamma.

Det av herr Liibeck m. 11. framställda yrkandet hai emellertid

till förutsättning, att 6 § 2 mom. och 8 § 4 mom. underginge vissa av

dem föreslagna, av utskottet enligt vad i det föregående anförts avstyrkta

ändringar.

Yrkandet om stadgandets uteslutande motiveras av herr Lovén

m. fl., efter erinran om den av departementschefen uttalade tvekan, på

följande sätt: »Tveksamheten är icke ägnad att förvåna, ty med tillägget

följer, att en mycket stor del lägenheter, som användas till butiks- och

affärslokaler ävensom till mindre arbetslokaler, komma att stå alldeles

utan det skydd, som 6 och 8 §§ avse att lämna. Den motivering'', som

anföra, synes icke vara tillräckligt bärande för att lämna alla dessa hyresgäster,

varav många äro relativt små och i ekonomiskt hänseende

nätt och jämt kunna hålla sig uppe, som offer för hyresvärdarnas godtycke.

Det förspörjes redan, att fastighetsägare börjat att till en del av

dessa små hyresgäster med en hyra på något över 2,000 kronor göra

framställningar om i vissa fall alldeles orimliga hyresförliöjningar. Skälet

som anföres för den nya bestämmelsen, nämligen att av ett flertal hyresnämnder

med styrka framhållits praktiska svårigheter att för lägenhet

av antydd art tvångsvis utföra en prisbestämning, synes icke på långt

när kunna uppväga de skador som uppkomma genom att en del av dessa

hyresgäster kanhända genom orimliga hyror bliva ruinerade och få gå

ifrån sin näring. Svårigheten har väl i allmänhet hittills kunnat övervinnas

och så bör väl även kunna ske efter detta. Man skulle måhända

kunna tänka sig en medelväg, för att mildra hyresnämndernas svårigheter,

genom att stadga att vad i 6 och 8 §§ stadgats icke skall gälla hur

stora olägenheter som helst av antydd art. Man kunde möjligen fastställa

en hyresbeloppsgräns, som icke ginge hur högt upp som helst.

Liksom 2,000 kronors-gränsen är godtycklig, blir även varje annan gräns

godtycklig. I varje fall bör den emellertid sättas högst väsentligt högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets utlåtande AV 58.

äii 2,000 kronor. På grund av det ovan anförda yrkas emellertid, att

9 § 2 mom. måtte ur lagen utgå.» I samma riktning yttrar herr Ström:

-En sådan bestämmelse kan icke vara lämplig, ty härigenom överlämnas

alla dessa lokaler för butiksändamål, samlingslokaler m. m. till

ohejdad spekulation, och den som till slut får betala fiolerna blir i de

flesta fall konsumenterna, alltså ej affärsmännen, då det gäller butiker,

lagerlokaler m. in. En sådan bestämmelse gynnar dessutom på ett otillbörligt

sätt innehavaren av sådana hus, där dylika lokaler finnas, under

det att en ägare av bostadshus, vilkens kostnader för ett ägt hus äro

alldeles desamma, får sin inkomst av ett sådant hus reglerad och nedsatt.

Ett sådant förslag är ju för övrigt ej motiverat med hänsyn till, att man

på den vägen skulle på något sätt stimulera byggandet av boningshus,

vilket är det mest behövliga.-

Det av herrar Mannheimer och von Gei jer i deras motion framställda

ändringsförslaget avser, att även de i 6 och 8 §§ av lagförslaget

upptagna bestämmelserna skulle komma att, oavsett den utgående hyrans

stol lek, gälla alla lägenheter, som i och för deras verksamhet förhyras av

kyrkor och religiösa samfund, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna

undervisningsverk, stipendiefonder, sjuk- och fattigvårdsinrättningar samt

andra fromma stiftelser, registrerade sjukkassor, registrerade understödsföreningar

samt föreningar och andra sammanslutningar, som utan att hava till

ändamål att genom ekonomisk verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska

intressen fullfölja övervägande religiösa, välgörande, sociala,

vetenskapliga, konstnärliga eller eljest kulturella syften. Till utvecklingav

detta yrkande anföra motionärerna huvudsakligen:

»Bostadskommissionen och socialstyrelsen, vilka ursprungligen framställt

förslaget om lagens begränsning på det sätt, som sedermera upptagits^

i den kungl. propositionen, synas hava utgått från att innehavare

av sådana lägenheter, som undantagas från lagens tillämpningsområde,

käft relativt lätt att anpassa sina inkomster efter den allmänt höjda prisnivån.

I de flesta fall gäller emellertid icke detta för allmännyttiga institutioner

och sammanslutningar, utan dessa hava tvärt om merendels

att nu kämpa med stora ekonomiska svårigheter. Rättssubjekt av ifrågavarande

slag hava ofta sin ekonomi baserad på avkastningen från donerade

fonder, och de hava därför under den rådande kristiden att räkna

med i stort sett oförändrade inkomster, medan deras verksamhet tvingar

dem till i hög grad ökade utgifter. I andra fall åter bestå deras inkomster

uti inflytande avgifter från medlemmar. I dylika fall är det

givetvis lättare att genom höjning av avgifterna öka inkomsterna, men

merendels torde vederbörande i det längsta draga sig för denna åtgärd,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58. 28

då medlemmarna redan förut äro hårt betungade av dyrtiden. Institutioner

och sammanslutningar av ifrågavarande slag använda ofta för sin

verksamhet förhyrda lokaler. Genom att nu överlämna prisbestämningen

och tillgången å dessa lokaler åt den fria konkurrensen skulle man ytterligare

öka svårigheterna för de av oss åsyftade rättssubjekten och kanske

i vissa fall sätta dem ur stånd att fullfölja sill samhällsgagnande verksamhet.

Utskottet finner det av herrar Mannheimer och von Geijer framställda

yrkandet i varje fall böra tillstyrkas, men hyser tillika den uppfattning,

att de av dessa motionärer anförda skälen framhäva svårigheterna

att över huvud företaga någon sådan begränsning av föremålet

för lagens giltighet, som i propositionen ifrågasatts. Varje gräns måste

härvid, såsom det framhållits, bliva godtycklig. Utskottet har därför, med

hänsyn jämväl till vad av herrar Ström, Liibeck in. fi. och Loven m. fi.

i deras motioner anförts, stannat vid den hemställan, att förevarande

moment måtte utgå ur lagen.

II § 2 mom.

I detta moment tillstyrker utskottet vissa av herr Loven m. fl. i

deras motion föreslagna ändringar, beträffande vilka särskild motivering

icke torde vara erforderlig.

11 § 4 mom.

Utskottet finner, att den här upptagna bestämmelsen kan innebära

obillighet bl. a. med avseende å sådana fall, då ett legitimt behov föreligger

att utöver vinterbostad förhyra särskild lägenhet för bruk under

sommaren inom ett och samma område. Utskottet hemställer därför, att

momentet måtte utgå ur lagen. Vid sådant förhållande erfordras intet

yttrande beträffande det av herr Loven m. fl. till detta moment framställda

yrkandet.

12 §.

Enligt av herr Loven m. fl. i deras motion lämnad uppgift har

det under den nu gällande lagens tillämpning befunnits önskvärt att här

ifrågavarande anmälningar skulle innefatta även uppgift på den vid uthyrning

för tid före den 1 oktober 1915 senast gällande hyran, och behovet

av denna uppgift blir nu, såsom motionärerna framhålla, efter lagens

prolongation med den förändring, som föreslagits i 6 § 2 mom., än större.

Utskottet tillstyrker på de av motionärerna anförda skäl bifall till

motionen i förevarande del.

Utskottet.

Motion.

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Motion.

Utekottet.

Herr Fast föreslår i sin motion, att i 12 § införes en bestämmelse,

att hyreskontrakt, som ingåtts efter lagens ikraftträdande och inom hyresnämnds

verksamhetsområde, ej vore lagligen giltigt, utan att detsamma

varit för hyresnämnden företett samt nämnden därom gjort anteckning

å kontraktet. Till motivering härför anför motionären följande:

H såväl lagen från den 25 maj 1917 som i det nya lagförslagets

12 § finnas utförliga bestämmelser om anmälningsskyldighet vid inträffad

hyresledighet in. in. Dessa bestämmelser borde ju anses tillräckliga, men

den praktiska tillämpningen har visat, att otaligt många fall föreligga,

där hyresledighet aldrig anmälts, och i många fall, där sådan anmälan

mgives, sker detta i sammanhang med anmälan om att lägenheten redan

är uthyrd. Dessa förhållanden inverka menligt på hyresnämndernas

bostadsförmedlande och prisreglerande verksamhet. Under tider av stor

bostadsbrist är det av betydelse, att hyresnämnderna ha tillgång till en

god statistik över tillgång och efterfrågan på bostadslägenheter. I ett

flertal fall ingås nya hyresavtal med förhöjd hyra långt utöver de belopp,

som med lagen avsetts, och detta utan att hyresnämnd får vare sig anmälan

eller ^ kännedom därom. De i lagförslagets 17 § stadgade bötesbeloppen

från fem till och med femhundra kronor för uraktlåtenhet att

anmäla hyresledighet etc. kunna ej avvärja överträdelser av lagen. Hyresnämnd

har säkerligen rätt stora svårigheter att övervinna, om den

skall i åtminstone större utsträckning anställa åtal, och förtroendet mellan

allmänheten och nämnden minskas härigenom. Om eu bestämmelse

i lagen infördes, vari stadgades, att hyreskontrakt, som ingåtts efter lagens

ikiaftträdande och inom område, där lagen har tillämpning, ej vore

gdtigt, utan att kontraktet varit inför hyresnämnden uppvisat

och av nämnden försetts med anteckning därom, skulle en sådan anordning,

evad det rör skyldigheten om anmälan vid hyresledighet etc., i det

närmaste överflödiggöra användandet av åtal för förseelse av nämnt slag,

men torde ej medföra något egentligt ökat arbete för vare sig den enskilde

eller hyresnämnderna. Lagen skulle genom en sådan bestämmelse

bli allmänheten till större gagn och lämna i synnerhet för bostadsförmedlingen

en synnerligen värdefull statistik.»

Det vore visserligen, enligt utskottets uppfattning, i och för sig en

fördel, om anmälningsskyldighet av den art, motionären föreslagit, kunde

stadgas för varje hyresavtal. Men då utskottet icke delar motionärens

uppfattning, att en bestämmelse härom icke skulle föranleda något egentligt

ökat arbete för hyresnämnderna, utan tvärtom hyser den uppfattningen,

att det ifrågasatta stadgandet, därest det ej komme att utgöra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande, Nr 58.

25

en död bokstav, skulle medföra eu väsentlig ökning av nämndernas

arbetsbörda, avstyrker utskottet motionen i förevarande del.

14 § 3 mom.

För det i förevarande moment stadgade straffansvar förutsattes, att

Konungens befallningshavande för visst område, där lagen äger tillämpning,

fastställt taxa för hyresförmedling. I syfte att å ena sidan fästa

hyresnämndernas uppmärksamhet vid den dem tillkommande initiativrätt

och att å andra sidan ställa Konungens befallningshavandes rätt att

fastställa sådan taxa utom allt tvivel föreslår utskottet eu jämkning i förevarande

moment.

15 § 2 mom.

Om, på sätt utskottet föreslagit, stadgandet i 11 § 4 mom. uteslutes

ur lagen, följer därav, att förevarande stadgande jämväl bör utgå.

Övergångsbestämmelserna.

Om det i 8 § 1 mom. sista punkten föreslagna stadgandet, på

sätt utskottet tillstyrkt, utgår ur lagen, erfordras motsvarande jämkning

av övergångsbestämmelserna. På de ändringar av samma bestämmelser,

som skulle bliva en följd av vissa av utskottet avstyrkta ändringar i

lagen, anser sig utskottet icke i detta sammanhang böra ingå.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 käft. (Nr 58.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m.

(■Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lagens tillämplighetsområde.

1 §•

1. Denna lag äger tillämpning inom område, där lagen med vissa

bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. den 25 maj 1917 är

gällande vid denna lags ikraftträdande. Dock må Konungen härifrån

kunna medgiva undantag, såframt den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt, därom gör framställning,

för vilken avgivits minst två tredjedelar av de i beslutet deltagandes

röster.

2. Konungen äger ock förordna,

att lagen skall tillämpas i annan

stad eller köping eller annat municipalsamhälle,

så ock eljest i annan

kommun eller del av kommun, än

som i 1 mom. sägs, försåvitt där i

större utsträckning förekommer uthyrning

av omöblerade lägenheter

för bostads-, affärs- eller annat ändamål.

Sådant förordnande varder

ej meddelat, innan den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens

eller municipalsamhällets beslutanderätt,

yttrat sig i frågan.

2. Konungen äger ock förordna,

att lagen skall tillämpas i annan

kommun eller köping eller annat

municipalsamhälle, än som i 1 mom.

sägs, försåvitt där i större utsträckning

förekommer uthyrning av omöblerade

lägenheter för bostads-, affärs-

eller annat ändamål. Sådant

förordnande varder ej meddelat, innan

den myndighet, som utövar kommunens,

köpingens eller municipalsamhällets

beslutanderätt, yttrat sig

i frågan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lag utskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om hyresnämnd.

2 §.

1. För område, där denna lag äger tillämpning, skall finnas eu

hyresnämnd. Den myndighet, som utövar kommunens, köpingens eller

municipalsamhällets beslutanderätt, äge dock bestämma, att inom området

skola inrättas flera hyresnämnder, envar för viss del av området.

2. Hyresnämnd består av ordförande och fyra ledamöter. För

ordföranden såväl som för ledamöterna skola finnas suppleanter minst

till motsvarande antal.

3. Ordförande och suppleant för honom, vilka vad angår hyresnämnd

i stad skola vara lagfarna, förordnas av Konungens befallningshavande

för viss tid, Konungens befallningshavande obetaget att när

som helst återkalla förordnandet. Samma person må förordnas till ordförande

eller suppleant för ordförande i flera hyresnämnder.

4. De fyra ledamöterna och deras suppleanter utses av den myndighet,

som utövar kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt,

att tjänstgöra tills vidare eller viss tid. Av dessa ledamöter

och suppleanter skola två ledamöter och suppleanter för dem äga

eller förvalta till uthyrning avsedd fastighet. Övriga två ledamöter och

suppleanter för dem, vilka ej må äga eller förvalta fastighet, som nyss

sagts, skola äga kännedom om ortens hyresmarknad och åtminstone den

ene ledamoten och minst en suppleant särskilt om de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. I övrigt skall om valbarhet till hyresnämnd, så

ock om rätt för den, som blivit vald, att avsäga sig uppdraget gälla vad

i enahanda avseenden är stadgat i fråga om hälsovårdsnämnd.

5. Stadsläkare och bostadsinspektör, där sådan finnes, äga att

oärvara vid hyresnämnds sammanträden, om vilka underrättelse skall

meddelas dem i god tid förut, samt att deltaga i överläggningarna men

ej i besluten. De hava att tillhandagå hyresnämnd med det tjänstebiträde,

som av nämnden påkallas.

3 §•

1. Vid handläggning hos hyresnämnd av frågor, om vilka i 6, 7,

8 och 11 §§ sägs, skall beträffande jäv mot nämndens ordförande och

ledamöter i tillämpliga delar gälla vad allmän lag stadgar om domarjäv.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

{Kutig!. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

2. Hyresnämnd må ej fatta beslut

med mindre den är fulltalig.

Som beslut gäller den mening, som

efter jämkning, där sådan erfordras

och kan ske, omfattas av mer än

halva antalet av de röstande. Finnes

ingen sådan mening, gäller den, som

erhållit flera röster än någon annan,

eller, därest två sådana meningar finnas,

den som efter förnyad omröstning

mellan dem erhåller de flesta

rösterna. Har var röstande sin mening,

gäller ordförandens.

2. Hyresnämnd är beslutför, om

ordförande och tre ledamöter äro

närvarande och om beslutet ense.

Som beslut gälle i övrigt den mening,

som efter jämkning, där sådan

erfordras och kan ske, omfattas av

mer än halva antalet av de röstande.

Finnes ingen sådan mening, gäller

den, som erhållit flera röster än någon

annan, eller, därest två sådana

meningar finnas, den som efter förnyad

omröstning mellan dem erhåller

de flesta rösterna. Har var röstande

sin mening, gäller ordförandens.

3. Ej må hyresnämnd till avgörande företaga ärende, med mindre

pal terna beretts tillfälle att yttra sig inför nämnden eller parts hörande

uppenbarligen är obehövligt.

4. Finner nämnden, att dess

beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller

missvisande upplysningar blivit i

avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter

tillkommit, som bragt

ärendet i ett väsentligt ändrat läge,

äge nämnden att förordna om den

rättelse, som därav må föranledas.

4. Finner hyresnämnd, att dess

beslut på grund av förelupet förbiseende

eller meddelade oriktiga eller

missvisande upplysningar blivit i

avsevärd mån felaktigt, eller att omständigheter

tillkommit, som bragt

ärendet i ett väsentligt ändrat läge,

äge nämnden att förordna om den

rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande

nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så

snart ske kan och senast inom tio dagar. Så snart dylik granskningskett,

skall protokollet vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen

genast, skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas

part, som sådant begär.

4 §.

De uppgifter, som lämnas hyresnämnd vid handläggning av frågor,

om vilka i 6, 7 och 8 §§ förmärs, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

önskan upptagas i nämndens protokoll eller skrivelser i vi
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dåre mån, än som för avfattande av nämndens beslut är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan mån av nämndens ordförande,

ledamöter eller tjänstemän yppas.

5 §•

Frågor om tjänstebefattningar hos hyresnämnd, om gottgörelse till

nämnden och dess tjänstemän samt om anvisande av övriga för nämndens

verksamhet erforderliga medel avgöras av den myndighet, som utövar

kommunens, köpingens eller municipalsamhällets beslutanderätt. I enahanda

ordning må instruktion för hyresnämnd antagas.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §.

1. Fordras för omöblerad lägenhet,

vartill i denna lag räknas

jämväl omöblerat rum,1 som är uthyrt

eller avsett att uthyras av

husägaren eller annan, högre hyra,

än den, som enligt senast gällande

hyresavtal varit för lägenheten betingad,

ankommer med nedan angivna

inskränkning på hyresnämnden

att, efter framställning av hyresvärd,

hyresgäst eller hyressökande,

eller där nämnden eljest finner

anledning därtill, pröva, huruvida

det fordrade beloppet med hänsyn

till ej mindre lägenhetens beskaffenhet

än även omkostnaderna för

fastigheten och förhållandena i övrigt

är att anse såsom oskäligt samt

att i sådant fall fastställa den lägre

hyra, varje gång för högst ett år,

som nämnden finner skälig. Lag

6 §•

1. Fordras för omöblerad lägenhet,

som är uthyrd eller avsedd att

uthyras av husägaren eller annan,

högre hyra, än den, som enligt

för tid före den 25 maj 1917 senast

gällande hyresavtal varit för

lägenheten betingad, {inkommer med

nedan angivna inskränkning på hyresnämnden

att, efter framställning

av hyresvärd, hyresgäst eller hyressökande,

eller där nämnden eljest

finner anledning därtill, pröva, huruvida

det fordrade beloppet med hänsyn

till ej mindre lägenhetens beskaffenhet

än även omkostnaderna

för fastigheten och förhållandena i

övrigt är att anse såsom oskäligt

samt att i sådant fall fastställa den

lägre hyra, varje gång för högst ett

år, som nämnden finner skälig. Lag

samma vare, där hyresavtal träffas

1 Jfr 6 § 6 mom. här nedan enligt utskottets förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

samma vare, där hyresavtal träffas

om omöblerad lägenhet, innefattande

höjning av hyran utöver senast

gällande hyresbelopp, så ock där

sådant avtal träffats efter det lagen

den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

m. m. blivit gällande för det område,

där fastigheten ligger. Skall

hyresvärd enligt hyresavtalet besörja

lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla

varmvatten till densamma,

åligger det nämnden att särskilt

bestämma ersättningen för envar

sådan förmån att utgå med visst

belopp eller efter grund, som nämnden

finner skälig.

om omöblerad lägenhet, innefattande

höjning av hyran utöver för tid

före den 25 maj 1917 senast gällande

hyresbelopp, så ock där sådant

avtal träffats efter det lagen

den 25 maj 1917 med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring

in. m. blivit gällande för det

område, där fastigheten ligger. Skall

hyresvärd enligt hyresavtalet besörja

lägenhetens uppvärmning eller tillhandahålla

varmvatten till densamma,

åligger det nämnden att särskilt

bestämma ersättningen för envar

sådan förmån att utgå med visst

belopp eller efter grund, som nämnden

finner skälig.

i m ?'' ?I?r,Stlfer 1,!yra for Egenhet, som varit uthyrd för tid före den

1 oktober 1915, den före sagda dag senast gällande hyran med högst 15

procent, ma sådan hyresförhöjning icke upptagas till prövning av hyresnämnden,

med mindre nämnden med hänsyn till lägenhetens uppenbart

mindervärdiga beskaffenhet finner synnerliga skäl tala därför. Finner

nämnden med hänsyn till särskilda förhållanden inom dess verksamhetsområde,

att angivna gräns bör fastställas till annan procentsats än 15

procent, age nämnden därom förordna.

, . i 3‘ Hyresnämnds prövning må ej heller avse hyresbelopp, som till

betalning forfallit före den dag, då framställning om hyresreglering gjorts

hos nämnden, eller, där nämnden eljest företager reglering, före den da<*

reg]eringVärden me<Welande’ att fråga väckts om företagande av

4. Under hyra inbegripes varje vederlag, i penningar eller vad det

ar, som av hyresvärden eller till hans förmån för upplåtelsen betingas.

. , v- War hyresnämnd för viss tid fastställt hyra för lägenhet, gälle

avtal, dan högre hyra för lägenheten betingats, såsom om hyran för

namnda tid overenskommits för det fastställda beloppet.

6. Till lägenhet räknas i denna

lag jämväl särskilt rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr !)H.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

Har hyresavtal om omöblerad

lägenhet, vilket även omfattar vare

sig uppvärmning av lägenheten eller

tillhandahållande av varmvatten,

träffats för längre tid än ett år,

och har efter dess ingående sådan

stegring av bränslekostnaderna inträtt,

att överenskommen hyra, till

den del denna får anses hava vid

avtalets träffande avsett ersättning

för angivna förmåner, befinnes icke

längre utgöra skälig gottgörelse därför,

äger hyresnämnden, varje gångför

högst ett år av den återstående

avtalstiden, fastställa, vad som därutöver

skäligen må tillkomma hyresvärden,

börande därvid särskilt

bestämmas ersättning för uppvärmning

samt för beredning av varmvatten.

Hyresgästen vare dock berättigad

att inom åtta dagar efter

delfåendet av sådant beslut uppsäga

avtalet att upphöra å den fardag,

som inträffar närmast efter eu

månad från delfåendet. För hyresnämnds

prövning enligt denna paragraf

gälle i tillämpliga delar bestämmelserna

i 6 § 3 mom.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds

sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med

mindre hyresgästen avgivit skriftlig,

uttrycklig försäkran, att han är vil
-

7 §.

Har hyresavtal om omöblerad

lägenhet, vilket även omfattar vare

sig uppvärmning av lägenheten eller

tillhandahållande av varmvatten,

träffats för längre tid än ett år,

och har efter dess ingående sådan

stegring av bränslekostnaderna inträtt,

att överenskommen hyra, till

den del denna får anses hava vid

avtalets träffande avsett ersättning

för angivna förmåner, befinnes icke

längre utgöra skälig gottgörelse därför,

äger hyresnämnden, varje gång

för högst ett år av den återstående

avtalstiden, fastställa, vad som därutöver

skäligen må tillkomma hyresvärden,

börande därvid särskilt bestämmas

ersättning för uppvärmning

samt för beredning av varmvatten.

Hyresgästen vare dock berättigad

att inom trettio dagar efter

delfåendet av sådant beslut uppsäga

avtalet att upphöra å den fardag,

som inträffar närmast efter en månad

från delfåendet. För hyresnämnds

prövning enligt denna paragraf

gälle i tillämpliga delar bestämmelserna

i 6 § 3 mom.

8 §■

1. Uppsägning från hyresvärds

sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med

mindre hyresgästen efter hyresavtalets

ingående avgivit skriftlig, ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

‘52

(Kungl. Maj:ts förslag.)

iig att låta avtalet upphöra, eller

hyresnämnden lämnat sitt samtycke

till densamma eller fall föreligger,

som enligt bestämmelserna i 3 kap.

21—24 §§ av lagen den 14 juni

1907 om nyttjanderätt till fast egendom

berättigar till uppsägning. Har

hyresnämnd för viss Hd av högst ett

år lämnat hyresgäst medgivande att

överlåta lägenheten till annan, skall

detta medgivande äga samma verkan,

som om det lämnats av hyresvärden.

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet

träffats skriftligt hyresavtal,

avsett att utan uppsägning upphöra

å viss dag, vare dock så ansett, som

om avtalet träffats under förbehåll,

att detsamma efter avtalstidens slut,

så framt uppsägning icke skett, skall

förlängas för ytterligare lika lång tid,

dock varje gång för högst ett år. För

ty fall gälle i fråga om uppsägningstidens

längd vad för motsvarande fall

finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista stycket

av lagen den 14 juni 1907 om

nyttjanderätt till fast egendom.

3. Samtycke till uppsägning av

hyresavtal kan, om ej särskilda skäl

annat föranleda, av hyresnämnd

lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom minst 20

dagar före den dag, då uppsägningsist

kan ske. Har nämnden icke

senast å nämnda dag fattat beslut i

ärendet, skall samtycke till uppsägningen

anses förvägrat. Dock må

framställning om samtycke till sådan

uppsägning, som avses i 133 § ut
-

(Utskottets förslag.)

trycklig försäkran, att han är villig

att låta avtalet upphöra, eller samtycke

till uppsägningen senast den

dag, å vilken uppsägning sist kan ske,

meddelas av hyresnämnd, eller fall

föreligger, som enligt bestämmelserna

i 3 kap. 21—24 §§ av lagen

den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom berättigar till uppsägning.

2. Samtycke till uppsägning av

hyresavtal kan, om ej särskilda skäl

annat föranleda, av hyresnämnd

lämnas, endast där hyresvärd ingivit

framställning därom minst trettio

dagar före den dag, då uppsägning

sist kan ske. Dock må framställning

om samtycke till sådan uppsägning,

som avses i 133 § utsökningslagen,

kunna senast den dag,

då uppsägning sist kan ske, ingivas

till hyresnämnden, vilken det ålig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets u

(Kungl. Maj:ts förslag.)

sökningslagen, kunna senast den dag,

då uppsägning sist kan ske, ingivas

till hyresnämnden, vilken det åligger

att snarast besluta i ärendet.

4. Ej må hyresnämnd vägra

samtycke till uppsägning av hyresavtal,

då fråga är om lägenhet, som

varit uthyrd för tid före den 1 oktober

1915, där hyresvärden med

uppsägningen allenast avsett att erhålla

en hyresförhöjning av högst

15 procent eller annan av nämnden

jämlikt 6 § andra momentet fastställd

procentsats utöver den för tiden

före angivna dag senast betingade hyran,

med mindre nämnden med hänsyn

till lägenhetens uppenbart mindervärdiga

beskaffenhet finner synnerliga

skäl tala därför. Ej heller

må samtycke vägras till sådan uppsägning

av hyresavtal, som avses i

133 § utsökningslagen, därest i hyresavtalet

betingade villkor finnas

till skada för ny ägare i avsevärd

mån avvika från i hyreskontrakt

inom orten gängse bestämmelser.

5. I varje fall, där hyresnämnds

samtycke till uppsägningen grundas

allenast därpå, att nämnden funnit

hyresvärdens anspråk på högre

hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor

böra upptagas till prövning,

skall vid samtycket fästas det vill
Bihung

till riksdagens protokoll 19

itände Nr 58. 33

(Utskottets förslag.)

ger att snarast besluta i ärendet.

Varje framställning om samtycke till

uppsägning bär innehålla uppgift såväl

om den för lägenheten före den

1 oktober 1915 senast gällande hyran

som om den ändring av hyresvillkoren,

som med uppsägningen avses,

eller den anledning till uppsägning,

som eljest åberopas.

3. Ej må hyresnämnd vägra

samtycke till uppsägning av hyresavtal,

då fråga är om lägenhet,

som varit uthyrd för tid före den 1

oktober 1915, där hyresvärden med

uppsägningen allenast avsett att erhålla

en hyresförhöjning av högst

15 procent eller annan av nämnden

jämlikt 6 § 2 mom. fastställd procentsats

utöver den för tiden före

angivna dag senast betingade hyran,

med mindre nämnden med hänsyn

till lägenhetens uppenbart mindervärdiga

beskaffenhet finner synnerliga

skäl tala därför. Ej heller må

samtycke vägras till sådan uppsägning

av hyresavtal, som avses i 133 §

utsökningslagen, därest i hyresavtalet

betingade villkor finnas till skada

för ny ägare i avsevärd mån avvika

från i hyreskontrakt inom orten

gängse bestämmelser.

4. I varje fall, där hyresnämnds

samtycke till uppsägningen grundas

allenast därpå, att nämnden funnit,

att samtycke till uppsägningen jämlikt

8 § 3 mom. icke kunnat förvägras, eller

att hyresvärdens anspråk på högre

hyra eller eljest förbättrade hyresvill
l.

9 samt. 42 käft. (AV 58). 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

La (/utskottet,t utlåtande Nr 58.

U

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kor, att innehavaren av lägenheten

beredes tillfälle att, inom viss, av

hyresnämnden förelagd kortare tid,

träffa avtal om lägenhetens fortsatta

förhyrning med den ändring

av hyresvillkoren, som av nämnden

fastställts eller må kunna komma

att fastställ as.

6. Finner nämnden sig icke böra

lämna begärt samtycke till uppsägning,

må i intet fall hyresavtal

därigenom anses förnyat för längre

tid än varje gång högst ett år.

7. Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd

till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för längre

tid än en månad, berättigar underlåtenhet

härutinnan icke till uppsägning,

så länge hyresgästen sist å

andra söckendagen av varje månad

till fullo erlägger den på samma månad

belöpande hyran.

8. Vid prövning av uppsägningskall

hyresnämnd beakta ej mindre

de av hyresvärden för uppsägningen

anförda skäl än även, i vilken mån

uppsägningen medför svårighet för

hyresgästen att erhålla lämplig lägenhet

å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts.

9 §.

1. Vad i 6 och 8 §§ stadgats

skall ej gälla beträffande lägenhet,

(Utskottets förslag.)

kor bör upptagas till prövning, skall

vid samtycket fästas det villkor, att

innehavaren av lägenheten beredes

tillfälle att, inom viss, av hyresnämnden

förelagd kortare tid, träffa

avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning

med den ändring av hyresvillkoren,

som jämlikt 6 § 2 mom.

inträtt eller av nämnden fastställts

eller må kunna komma att fastställas.

ö. Finner nämnden sig icke

kora. lämna begärt samtycke till

uppsägning, må i intet fall hyresavtal

därigenom anses förnyat för

längre tid än varje gång högst ett år.

(i. Där för lägenhet, som omfattar

högst fyra rum, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd

till bostad, hyran enligt avtalet

skall erläggas i förskott för

längre tid än en månad, berättigar

underlåtenhet härutinnan icke till

uppsägning, så länge hyresgästen

sist å andra söckendagen av varje

månad till fullo erlägger den på

samma månad belöpande hyran.

7. A id prövning av uppsägning

skall hyresnämnd beakta ej

mindre de av hyresvärden för uppsägningen

anförda skäl än även, i

vilken mån uppsägningen medför

svårighet för hyresgästen att erhålla

lämplig lägenhet å tid, därtill hyresavtalet

uppsagts.

9 §•

Vad i 6 och 8 §§ stadgats skall

ej gälla beträffande lägenhet, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr ÖS.

X)

(Ktmgl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som icke den 25 maj 1917 eller icke den 25 maj 1917 eller tidigare

tidigare varit tagen i bruk. varit tagen i bruk.

2. Ej heller skall vad, i ti och

S §§ stadgats gälla sådan lägenhet,

som upplåtits till annat ändamål än

bostad, och för vilken hyran vid denna

lags ikraftträdande utgår med minst

2,000 kronor för år.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 §.

1. Envar, som inom hyresnämnds verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr eller uthyrt omöblerad lägenhet, likasom envar hyresgäst

eller hyressökande inom området vare, på hyresnämnds kallelse, skyldig

att personligen eller, där nämnden finner sådant utan olägenhet kunna

ske, genom befullmäktiga!, i saken kunnigt ombud inställa sig inför nämnden.

Sådan kallelse, i vilken må utsättas vite för uteblivande från och

med två till och med etthundra kronor, skall delgivas i god tid förut

och senast dagen före den, då inställelse skall ske.

2. Lägenheter inom hyresnämnds verksamhetsområde, uthyrda

eller avsedda att uthyras, skola, på nämndens anfordran, av hyresvärden

eller hyresgästen hållas tillgängliga för nämnden.

3. Ägare och förutvarande ägare av fastighet inom hyresnämnds

verksamhetsområde vare pliktiga att, då hyresnämnd det begär, i den ordning

nämnden angiver lämna uppgift angående hyran vid olika tidpunkter

för de inom fastigheten inrymda lägenheterna ävensom de andra uppgifter

angående fastigheten eller hyresförhållandena i övrigt, som nämnden

må påfordra.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1. Utan samtycke av hyresnämnd må byggnad, inrymmande bostadslägenhet,

ej rivas, ej heller i sådan lägenhet företagas ändringsär
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(.Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bete, som påkallar lägenhetens utrymmande eller är ägnat att leda till

avsevärd höjning av hyran eller åsyftar att sammanslå flera lägenheter

eller att inreda bostadslägenhet eller del därav till annat ändamål, allt

såvida icke åtgärden av vederbörande myndighet prövas vara med hänsyn

till allmän säkerhet eller hälsovård erforderlig.

Lägenhet, som, då denna lag

vinner tillämpning inom området,

användes till bostad, må ej utan

hyresnämnds medgivande tagas i

bruk för annat ändamål; ej heller

må utan nämndens medgivande lägenhet

uthyras möblerad, vilken icke

vid nyssnämnda tid varit uthyrd i

sådant skick.

2. Lägenhet, som, då lagen den

25 maj 1917 med vissa bestämmelser

mot oskälig hyresstegring m. m. trädde

i tillämpning inom området, användes

till bostad eller var oanvänd men

dessförinnan senast använts till bostad,

må ej utan hyresnämndens

medgivande tagas i bruk för annat

ändamål; ej heller må utan nämndens

medgivande lägenhet uthyras

möblerad, vilken icke vid nyssnämnda

tid varit uthyrd i sådant

skick.

3. Vid prövning av nu angivna frågor skall hänsyn tagas till de av

hyresvärden för åtgärdens företagande anförda skäl, till åtgärdens inverkan

på hyresförhållandena i allmänhet i orten samt till svårigheterna

för vederbörande hyresgäster att erhålla andra lämpliga bostäder.

4. Den, som inom område, där

denna lag är gällande, till bostad

förhyr omöblerad lägenhet, må icke

inom området utan hyresnämndens

samtycke vare sig själv eller genom

till hans hushåll hörande person för ^

samma tid förhyra annan omöblerad

bostadslägenhet eller del därav. Har

sådan förhyrning utan nämndens samtycke

skett, sedan denna lag blivit

gällande för det område, där lägenheten

är belägen, äger nämnden förklara

sådant hyresavtal ogiltigt. Hyresgäst,

vilkens hyresavtal sålunda

häves, vare skadeståndsskyldig gentemot

hyresvärden, där denne ej ägt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande. Nr ÖS.

(Kung1. Maj:ls förslag.) (Utskottets förslag.)

(dier boii tiga kännedom om hyresgästens

obehörighet enligt denna paragraf

att förhyra lägenheten.

5. Över hyresnämnds beslut i

fråga, varom i denna paragraf, 1 och

2 inom. förmäles, må klagan föras

hos Konungens befallningsliavande

inom trettio dagar efter erhållen

del av heslutet. I Konungens befäl

Iningsliavandes beslut må ändringsökas

hos Konungen genom besvär,

vilka skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som

för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är

bestämd.

6. På ansökan av hyresnämnd

äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen

rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och gälle därom

enahanda bestämmelser, som för det

i 191 § utsökningslagen avsedda fall

äro stadgade.

4. Över hyresnämnds beslut i

fråga, varom i denna paragraf 1 och

2 mom. förmäles, må klagan föras

hos Konungens befallningsliavande

inom trettio dagar efter erhållen

del av beslutet. I Konungens befallningshavandes

beslut må ändringsökas

hos Konungen genom besvär,

vilka skola vara inkomna till civildepartementet

inom den tid, som

för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är

bestämd.

5. På ansökan av hyresnämnd

äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen

rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och gälle därom

enahanda bestämmelser, som för det

i 191 § utsökningslagen avsedda

fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds

verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad

lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets

inträde och upphörande med

angivande av senast betingad hyra

samt i förra fallet liyresanspråk för

12 §.

Envar, som inom hyresnämnds

verksamhetsområde för egen eller

annans räkning uthyr omöblerad

lägenhet, är pliktig att hos nämnden

anmäla ej mindre hyresledighets

inträde och upphörande med

angivande av senast betingad hyra

samt i förra fallet hvresanspråk för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kung!. Maj:ts förslag.)

förnyad uthyrning och i senare fallet

den vid uthyrningen betingade

hyran, än ock varje med förutvarande

hyresgäst träffat avtal om

fortsatt hyresupplåtelse mot höjd

hyra, ävenledes med angivande av

den förutvarande och den höjda hyrans

belopp. Om tiden och sättet

för sådan anmälan förordnas av

nämnden.

(Utskottets förslag.)

förnyad uthyrning och i senare fallet

den vid uthyrningen betingade hyran,

än ock varje med förutvarande hyresgäst

träffat avtal om fortsatt hyresupplåtelse

mot höjd hyra, ävenledes

med angivande av den förutvarande

och den höjda hyrans belopp. 7

anmälan skall, då lägenhet varit uthyrd

för tid före den 1 oktober 1915,

även angivas den för tid före nämnda

dag senast betingade hyran. Om tiden

och sättet för anmälan, som här sagts,

förordnas av nämnden.

Om bostadsförmedling.

13 §.

1. Inom stad, där denna lag äger tillämpning, skall med ledning

av de i 12 § omförmälda anmälningar genom hyresnämnden eller annan

kommunal myndighet avgiftsfritt förmedlas uthyrning av omöblerade

lägenheter, som omfatta högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt

eller delvis äro avsedda till bostad. Vid sådan kommunal bostadsförmedling

skall särskilt eftersträvas att bereda barnrika familjer lämpliga

bostäder.

2. Huru dylik bostadsförmedling närmare skall ordnas, därom beslutas

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan.

Ansvarsbestämmelser.

14 §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd för lägenhet

fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst, hyressökande eller annan

för uthyrning av lägenheten fordrar eller mottager vederlag, i penningar

eller vad det är, till högre värde, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Laf/u/nko t te tu utlåtande Nr .''5 S.

CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förstäf/.)

-■ Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblorad

lågenhet, såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst

eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att fa hyresbeloppet prövat

att utan hyresnämnds prövning av

3. Har Konungens befallningshavande

för område, där denna lag

äger tillämpning, fastställt taxa för

hyresförmedling, straffes den, som

erbjuder sig att mot vederlag till

högre värde, än taxan föranleder,

förmedla uthyrning av eller överlåta

hyresrätt till omöblerad lägenhet,

eller som för sådan förmedling eller

överlåtelse fordrar eller mottager vederlag

till högre värde, likaledes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

15

1. Bryter någon mot vad i 11

§ 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med etthundra

till och med tiotusen kronor.

2. Bryter någon mot vad i 11

§ 4 mom. är stadgat, straffes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

enligt denna lag eller ock vara villig

uppsägning låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd

eller eljest, när skäl därtill

äro, må Konungens befallningshavande

för område, där denna lag äger tillläinpning,

fastställa taxa för hyresförmedling.

Har Konungens befallningshavande

fastställt sådan taxa,

straffes den, som erbjuder sig att

mot vederlag till högre värde, än

taxan föranleder, förmedla uthyrning

av eller överlåta hyresrätt till

omöblerad lägenhet, eller som för

sådan förmedling eller överlåtelse

fordrar eller mottager vederlag till

högre värde, likaledes med böter

från och med femtio till och med

ettusen kronor.

§•

Bryter någon mot vad i 11 §

1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med etthundra

till och med tiotusen kronor.

16 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgandena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

{Kung}, Majds förslag.) (Utskottets förslag.) ''

17 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter

mot vad i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i

föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd emot

bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet böter från och med

femtio till och med ettusen kronor; dock att straff, som här stadgas,

ej må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

18 §.

Förseelser, som avses i 14—17 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 17 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild sådan är

inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke finnes, vid

allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

19 §.

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna lag,

rörande hyresnämnds verksamhet eller eljest, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och

upphör därmed lagen med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. den 25 maj 1917 att gälla. Dock skall beträffande förseelse, som

begåtts under tiden för sistnämnda lags giltighet och varå påföljd är i

densamma bestämd, vad därutinnan är i sagda lag stadgat fortfarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58. il

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gälla; och skola bestämmelserna i 7 § av nämnda lag fortfarande äga

giltighet, såvitt angår hyresbelopp, som icke prövats av nämnden och

som belöper på tid före den 1 oktober 1918. Därjämte skola av hyresnämnd

enligt lagen den 25 maj 1917 meddelade beslut fortfarande äga

giltighet; och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder jämte

suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av samma lags bestämmel
-

ser, anses såsom behörigen utsedda

Lagen gäller till och med den

31 december 1919, men skall vad

däri stadgas angående förseelse, som

omförmäles i 14 § 1 mom., fortfarande

äga giltighet. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden enligt

6 eller 7 § fastställt hyra för viss

tid eller enligt 8 § första momentet

sista punkten för viss tid lämnat

hyresgäst medgivande att överlåta

lägenhet till annan, skall äga giltighet

till utgången av sålunda bestämd

tid, dock högst till den 1 oktober

1920. Beträffande annan än i 14 §

1 mom. omförmäld, under tiden för

lagens giltighet begången förseelse,

varå påföljd i lagen är bestämd,

skall vad därutinnan i lagen är stadgat

fortfarande gälla,

samt

enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den

31 december 1919, men skall vad

däri stadgas angående förseelse, som

omförmäles i 14 § 1 mom., fortfarande

äga giltighet. Hyresnämnds

beslut, varigenom nämnden enligt

6 eller 7 § fastställt hyra för viss

tid, skall äga giltighet till utgången

av samma tid, dock högst till den

1 oktober 1920. Beträffande annan

än i 14 § 1 mom. omförmäld, under

tiden för lagens giltighet begången

förseelse, varå påföljd i lagen är

bestämd, skall vad därutinnan i

lagen är stadgat fortfarande gälla.

B. att motionerna nr 148, 156, 157 och 159 i

första kammaren samt nr 148, 374, 377, 378, 379 och

384 i andra kammaren, i den mån de icke kunna anses

besvarade genom vad utskottet under A. hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 satnl. 42 höft. (AV 58.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Lagutskottets utlåtande nr 58.

Reservationer:

I. Beträffande förslaget i dess helhet:

av herrar Stärner, greve Spens, Dahl, Permansson och Lånt, som

anfört:

I särskilda motioner har påyrkats, att möjlighet för överklagande

av hyresnämnds beslut måtte beredas. Redan då den nu gällande hyresstegringslagen

var föremål för lagutskottets behandling, restes med styrka

krav på anordnande av en besvärsinstans. Detta önskemål har under

beredningen av förevarande lagförslag jämväl varit föremål för övervägande.

Föredragande departementschefen anför i detta avseende:

»En allvarlig olägenhet med den nuvarande lagen är onekligen, att

hyresnämnds beslut, ehuru av ingripande betydelse för den enskilde,

bortsett från de i 11 § omförmälda, icke kunna överklagas. Ur principiell

synpunkt kan visserligen anföras, att samma regel i viss mån gäller beträffande

skiljedomar. Men olikheterna äro dock betydande. Parterna

ha själva överenskommit att hänskjuta tvisten till skiljenämnds prövning;

de ha tillika själva valt skiljemännen och kunna dessutom vid

domstol få skiljedomen upphävd, om den lider av något formellt fel.

Vid övervägande av de praktiska möjligheterna att realisera kravet

på en överinstans för prövning av hyresnämndens beslut torde man böra

utgå från den omständigheten, att hyresnämnderna icke kunna medhinna

att upprätta så fullständiga protokoll, att prövningsmyndigheten skulle

kunna träffa sitt avgörande väsentligen på grundval av dessa. Det åligger

för närvarande hyresnämnderna endast att taga sina beslut till protokollet,

och det föi''efaller icke möjligt att ålägga dem en mera fullständig

protokollsföring. De skulle då av allt att döma inom vissa orter

tvingas att anställa en talrik och dyrbar kanslipersonal, oaktat alla skäl

tala för att bibehålla nämnderna vid så enkla former som möjligt.

Om sålunda hyresnämndens protokoll icke kunna lämna den ifrågasatta

prövningsmyndigheten nödigt material för ärendenas avgörande, så

följer därav, att varje ärende måste inför denna prövningsmyndighet till

synes fullständigt genomgås. Då det torde vara lämpligast, att även inför

prövningsmyndigheten förfarandet är muntligt, och då nämnda myndighet

måste äga en god kännedom om rådande lokala förhållanden, synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

] Atoni skottets utlåtande av f)b.

[Våg;in icke kunna lösas genom anordnandet av eu central hyresprövningsnänmd.

Att åter inom de särskilda orterna anordna lokala prövningsnämnder

skulle sannolikt pa mango hall endast medföra eu sänkning

av de gamla hyresnämndernas kvalitet och av förtroendet till desamma.

Tilläggas må, att prövningen näppeligen lärer kunna uppdragas

ät någon myndighet. Det tiar ifragasatts att beträffande alla hyresnämnds

beslut införa samma instansordning, som redan föreskrivits med avseende

ä beslut enligt den nu gällande lagens 11 §*och alt sålunda bereda tillfälle

till överklagande av varje hyresnämnds beslut hos Kungl. Maj-.ts

befallningshavande och därefter genom besvär hos Konungen. Genom

att från klagorätten undantaga beslut, varom enhällighet rått inom hyresnämnden,

skulle man måhända i någon mån kunna minska de betänkligheter,

som häfta vid ett så pass starkt utökande av Kungl. Maj ds

hefalluingshavandes arbetsområde; dock skulle, vad Stockholms stad beträffar,

överståthållarämbetets arbetsbörda även med eu sådan anordning

säkerligen bliva väsentligen ökad. Framför allt torde emellertid sakkunskapen

i avseende ä hyresförhållandena inom orten icke alltid kunna beräknas

vara större hos någon myndighet än hos hyresnämnderna, vilkas

verksamhet helt och hållet är ägnad åt dessa förhållandens reglering.

På dessa och på de av socialstyrelsen och bostadskommissionen i

deras berörda skrivelse i övrigt anförda skäl finner jag så stora praktiska

svårigheter, möta gentemot införandet av en allmän instansordning för

överklagande av hyresnämnds beslut, att jag icke anser mig kunna föreslå

någon ändring i detta hänseende utan nödgas inskränka mig till att

hänvisa därtill, att hyresnämnd, när dess beslut av en eller annan anledning

blivit i avsevärd mån felaktigt, jämligt 3 § fjärde momentet

äger att förordna om den rättelse, som därav må föranledas.»

Såsom departementschefen vitsorda]'', innebär frånvaron av besvärsrätt

en allvarlig olägenhet. Otvivelaktigt är, att erfarenheten från den nu

gällande lagens tillämpning får anses hava bestyrkt behovet av dylik

rätt. Inom utskottet har ej heller förefunnits meningsskiljaktighet härutinnan.

Majoritetens beslut har uteslutande föranletts av praktiska hänsyn,

hänförande sig dels till den ökning av arbetsbördan, som eu utförligare

protokollsavfattning ansetts skola medföra för hyresnämnden, dels

till befarad svårighet i avseende å anordningen av prövningsmvndighet.

Yi förmena, att vad i dessa avseenden såväl av departementschefen som

av utskottet blivit anfört, ej är av beskaffenhet att böra verka hinder mot

införande av besvärsrätt. De värden, som bero av hyresnämnds prövning,

äro ej sällan av den betydenhet, att det ej kan vara förenligt med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

statens tillbörliga omsorg om enskild rätt att slutgiltigt binda avgörandet

vid prövning av endast en instans. Och den väsentliga utsträckningen

av förevarande lagstiftnings giltighetstid har förtagit verkan av den ursäkt,

som tidigare sökts i lagens provisoriska karaktär.

Vi hava alltså ej kunnat finna annat än, att en besvärsrätt är ett

komplement till den föreslagna lagen av den ofrånkomliga nödvändighet,

att de av utskottet åberopade ofrånkomliga praktiska skälen måste vika.

I själva verket torde de ej heller vara oöverkomliga. Vi föreslå fördenskull,

att ifrågavarande lag måtte av riksdagen antagas med följande

lydelse:

Lag

med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig liyresstegring ni. in.

Lagens tillämplighetsområde.

1 § = utskottets förslag.

Om hyresnämnd.

2 § ’ -- - utskottets förslag.

3 § 1—3 mom. = utskottets förslag.

4. Finner hyresnämnd, att dess beslut enligt G eller 7 § på grund

av förelupet förbiseende eller meddelade oriktiga eller missvisande upplysningar

blivit i avsevärd mån felaktigt, äge nämnden att förordna om

den rättelse, som därav må föranledas.

5. Vid hyresnämnds sammanträde föres protokoll, upptagande

nämndens beslut; och skall riktigheten av detta protokoll granskas så

snart ske kan och senast inom tio dagar. Samma dag dylik granskning

skett, shall anslag göras a nämndens dörr, innefattande uppgift om dagen

för granskningen samt, där minst två av nämndens ledamöter varit från

beslutet skiljaktiga, upplysning härom; tillika skall protokollet från det anslag

skett vara tillgängligt för allmänheten. Sker ej granskningen genast,

skall besked om nämndens beslut omedelbart lämnas part, som sådant

begär.

4 §•

De uppgifter, som lämnas vid handläggning av frågor, om vilka

i 6, 7 och 8 §§ förmäles, må ej mot vederbörande uppgiftslämnares

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tm<jutskottet* utlåtande AV 5<S‘.

4'')

önskan upptagas i nämndens eller prövningsmyndighetcns protokoll eller

skrivelser i vidare mån, än som för frågornas behandling är oundgängligen

erforderligt. Ej heller må de i annan mån av ordförande, ledamöter

eller tjänstemän i nämnd (dier prövningsmgndighet yppas.

o § - utskottets förslag.

Om hyresbelopp och uppsägning av hyresavtal.

6 §•

1—4 inom. - utskottets förslag.

5. Har hyresnämnd eller prövningsmgndighet för viss tid fastställt

hyra för lägenhet, gälle avtal, däri högre hyra för lägenheten betingats,

såsom om hyran för nämnda tid överenskommits för det fastställda

beloppet.

6 mom. — utskottets förslag.

7 § = utskottets förslag.

8 §•

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen efter hyresavtalets

ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran, att han är villig att låta

avtalet upphöra, eller fall föreligger, som enligt bestämmelserna i 3 kap.

21—24 §§ av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom

berättigar till uppsägning, eller samtycke till uppsägning senast den dag, å

vilken uppsägning enligt lag eller avtal sist kan ske, meddelas antingen av

hyresnämnd, där dess beslut enligt denna lag må gå i verkställighet, eller

ock av prövning smyndighet.

2 och 3 mom. = utskottets förslag.

4. I varje fall, där hyresnämnds samtycke till uppsägningen

grundas allenast därpå, att nämnden funnit, att samtycke till uppsägningen

jämlikt 8 § 3 mom. icke kunnat förvägras eller att hyresvärdens

anspråk på högre hyra eller eljest förbättrade hyresvillkor bör upptagas

till prövning, skall vid samtycket fästas det villkor, att innehavaren av

lägenheten beredes tillfälle att, inom viss, av hyresnämnden förelagd

kortare tid, träffa avtal om lägenhetens fortsatta förhyrning med den

ändring av hyresvillkoren, som jämlikt 6 § 2 mom. inträtt eller av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

nämnden fastställts eller av nämnden eller prövningsmyndigheten må kunna

komma att fastställas.

5—7 mom. — utskottets förslag.

9 § = utskottets förslag.

Om skyldighet att hörsamma hyresnämnds bud.

10 § = utskottets förslag.

Om rivning av byggnader, sammanslagning av lägenheter m. m.

11 §•

1—3 mom. = utskottets förslag.

4. På ansökan av hyresnämnd äge överexekutor meddela handräckning

till återställande av olagligen rubbat förhållande, varom i denna

paragraf förmäles; och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det

i 191 § utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Om skyldighet att anmäla hyresledighet och hyresavtal.

12 § — utskottets förslag.

Om bostadsförmedling.

13 § — utskottets förslag.

Om överklagande av hyresnämnds beslut.

14 §•

1. Om hyresnämnds beslut, varom i <>, 7 och 8 §§ förmäles, och

från vilket minst två av nämndens ledamöter vant skiljaktiga, må klagan

föras i Stockholm hos öv er ståthållarämbetet, i övriga orter hos magistrat,

där sådan finnes, och eljest hos Konungens befallning shav ande inom femton

daga) från den dag, da protokollet över beslutet enligt anslag å hyresnämndens

dörr blivit av nämnden granskat.

2. Hyresnämnds beslut, som här sagts, skall gå i verkställighet, ändå

att klagan däröver föres, där ej beslutet innefattar godkännande av uppsägning.

3. Lämnar prövningsmyndighet samtycke till uppsägning, vare hyresvärden

berättigad att uppsäga avtalet till upphörande å nästa fardag efter

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

1 AUfntskottetn utlåtande AV ds.

utgången av den för avtalet gällande uppsägningstid, utan hinder av att

avtalet genom hyresnämnds vägran av sådant samtycke ma hava blivit förlängt

pa längre tid; dock skall i fråga om hyresgästs företrädesrätt till nytt

hyresavtal, vad i <V § 4 mom. stadgas, äga motsvarande tillämpning.

4. Hav prövningsmyndighet lämnat sitt samtycke till uppsägning,

skall beträffande den förändring av hyresvillkoren, som av uppsägningen må

föranledas, för varje fall så anses, som om hyresnämndens beslut angående

uppsägningen innefattat samtycke till densamma. Likaså skall, där av

prövningsmyndighet ändring göres i hyresnämnds beslut angående, fastställande

av hyra eller av ersättning enligt 7 §, så anses, som om nämndens

beslut innefattat, vad prövning smyndigheten i ärendet beslutat.

o. Finner prövningsmyndighet sig icke böra lämna begärt samtycke

till uppsägning, må i intet fall hyresavtalet därigenom anses förnyat

för längre tid än varje gång högst ett år från det hyresnämnden beslutat i

ärendet.

6. Mot prövningsmyndighets beslut i fråga, varom i denna paragraf

förmäles, må talan ej föras.

15 §.

Över hyresnämnds beslut i fråga, varom i 11 § 1 och 2 mom. förmäles,

må klagan föras hos Konungens befallningshavande inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet. I Konungens befallningshavandes

beslut må ändring sökas hos Konungen genom besvär, vilka skola vara

inkomna till civildepartementet inom den tid, som för överklagande av

förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Ansvarsbestämmelser.

in §.

1. Hyresvärd, som med vetskap därom, att hyresnämnd eller

prövningsmyndighet för lägenhet fastställt visst hyresbelopp, av hyresgäst,

hyressökande eller annan för uthyrning av lägenheten fordrar eller

mottager vederlag, i penningar eller vad det är, till högre värde, straffes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

2. Lag samma vare, där hyresvärd vid uthyrning av omöblerad

lägenhet såsom villkor för upplåtelsen avfordrar eller mottager av hyresgäst

eller hyressökande förbindelse, vari denne förklarar sig avstå från

rätten att få hyresbeloppet prövat enligt denna lag eller ock vara villig

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Lagutskottets utlåtande Nr 58.

att utan hyresnämnds eller prövning smyndighets prövning av uppsägning

låta avtalet upphöra.

3. På framställning av hyresnämnd eller eljest, när skäl därtill

äro, må Konungens befallningshavande för område, där denna lag äger

tillämpning, fastställa taxa för hyresförmedling. Har Konungens befallningshavande

fastställt sådan taxa, straffes den, som erbjuder sig att

mot vederlag till högre värde, än taxan föranleder, förmedla uthyrning

av eller överlåta hyresrätt till omöblerad lägenhet, eller som för sådan

förmedling eller överlåtelse fordrar eller mottager vederlag till högre

värde, likaledes med böter från och med femtio till och med ettusen

kronor.

17 §.

Bryter någon mot vad i 11 § 1 eller 2 mom. är stadgat, straffes

med böter från och med etthunda till och med tiotusen kronor.

18 §.

För överträdelse av de i 4 § givna stadgadena vare straffet böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

19 §.

1. Utebliver någon, som kallats att inställa sig inför hyresnämnd,

utan laga förfall, varde fälld till vite, där sådant varit honom av nämnden

förelagt, eller till böter från och med fem till och med femhundra kronor.

2. Till enahanda ansvar av böter vare den förfallen, som bryter

mot vad i 10 § 2 eller 3 mom. är stadgat, eller som försummar att i

föreskriven tid och ordning göra anmälan, som föreskrives i 12 §.

3. Har någon i dylik anmälan eller eljest inför hyresnämnd eller

prövning smyndighet emot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, vare straffet

böter från och med femtio till och med ettusen kronor; dock att straff,

som här stadgas, ej må tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen

bör beläggas med strängare straff.

20 §.

Förseelser, som avses i 16—19 §§, skola åtalas av allmän åklagare,

de i 19 § 1 och 2 mom. angivna vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan icke

finnes, vid allmän domstol och de övriga vid allmän domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 38.

4!)

21 §•

1. Böter och viten, vilka ådömas enligt denna lag, tillfalla kommunen,

köpingen eller municipalsamhället.

2. Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall

förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

22 §.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna

lag, rörande hyresnämnds och prövning smyndighets verksamhet eller eljest,

meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och upphör därmed lagen med vissa bestämmelser mot oskälig hyresstegring

m. m. den 25 maj 1917 att gälla. Dock skall beträffande förseelse,

som begåtts under tiden för sistnämnda lags giltighet och varå

påföljd är i densamma bestämd, vad därutinnan i sagda lag stadgat

fortfarande gälla; och skola bestämmelserna i 7 § av nämnda lag fortfarande

äga giltighet, såvitt angår hyresbelopp, som icke prövats av

nämnden och som belöper på tid före den 1 oktober 1918. Därjämte

skola av hyresnämnd enligt lagen den 25 maj 1917 meddelade beslut

fortfarande äga giltighet; och skola ordförande och ledamöter i hyresnämnder

jämte suppleanter för dem, vilka utsetts på grund av samma

lags bestämmelser, anses såsom behörigen utsedda enligt denna lag.

Lagen gäller till och med den 31 december 1919, men skall vad

däri stadgas angående förseelse, som omförmäles i 16 § 1 mom., fortfarande

äga giltighet. Hyresnämnds och prövning smyndighets beslut, varigenom

enligt 6 eller 7 § hyra för viss tid fastställts skall äga giltighet

till utgången av samma tid, dock högst till den 1 oktober 1920. Beträffande

annan än i 16 § 1 mom. omförmäld, under tiden för lagens

giltighet begången förseelse, varå påföljd i lagen är bestämd, skall vad

därutinnan i lagen är stadgat fortfarande gälla.

n. Beträffande de särskilda paragraferna i förslaget:

A. Vid 1 § 1 mom. av herrar Klefbeck, ^ Lindqvist i Kosta, Ernst

Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, som yrkat, att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 käft. (Nr 58.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

momentet med anledning av den av herr Hage m. fl. väckta motionen

måtte erhålla följande lydelse:

»Denna lag äger tillämpning inom varje stad, köping och municipalsamhälle.

Dock må Konungen---deltagandes röster.»

B. Vid 2 § 3 mom. av herr Stårner, som ansett, att orden »vilka

vad angår hyresnämnd i stad skola vara lagfarna» utgå.

C. Vid 3 § 4 mom. av herrar Högberg och Holmdahl, som ansett,

att i eulighet med vad herr Loven m. fl. motionsvis yrkat, orden »att

omständigheter tillkommit, som bragt ärendet i ett väsentligt ändrat läge»

böra ur momentet utgå.

D. av herrar Pettersson i Södertälje, Klefbeck, Lindqvist i Kosta,

Ernst Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka

hemställt:

vid 8 § 1 mom., att momentet måtte erhålla följande lydelse:

1. Uppsägning från hyresvärds sida av hyresavtal om omöblerad

lägenhet vare utan verkan, med mindre hyresgästen efter hyresavtalets

ingående avgivit skriftlig, uttrycklig försäkran, att lian är villig att låta

avtalet upphöra, eller samtycke till uppsägningen senast den dag, a vilken

uppsägning sist kan ske, meddelas av hyresnämnd, eller fall föreligger, som

enligt bestämmelserna i 3 kap. 21—24 §§ av lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom berättigar till uppsägning. Har hyresnämnd

för viss tid av högst ett år lämnat hyresgäst medgivande att överlåta

lägenheten till annan, shall detta medgivande äga samma verkan, som om

det lämnats av hyresvärden.

vid 8 § 2 mom., att momentet måtte erhålla följande lydelse:

2. Har ifråga om omöblerad lägenhet träffats skriftligt hyresavtal,

avsett att utan uppsägning upphöra å viss dag, vare dock så ansett, som

n-m avtalet träffats under förbehåll, att detsamma efter avtalstidens slut, så

framt uppsägning icke skett, skall förlängas för ytterligare lika lång Hd,

dock varje gång för högst ett år. För ty fall galle‘i fråga om uppsägningstidens

längd vad för motsvarande fall finnes stadgat i 3 kap. 4 § sista

stycket av lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

vid 8 § 3 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som

mom, 2 i utskottets förslag.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

51

vid 8 § 4 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som

mom. 3 i utskottets förslag;

vid 8 § 5 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som

mom. t i utskottets förslag;

vid 8 § ti mom., all momentet måtte erhålla samma lydelse som

mom. 5 i utskottets förslag.

E. Vid 8 § 7 mom.,

dels av hen- Pettersson i Södertälje, vilken hemställt, att momentet

måtte erhålla samma lydelse som mom. G i utskottets förslag,

dels ock av herrar Klefbeck, Lindqvist i Kosta, Ernst Linåley,

Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka hemställt, att

momentet måtte erhålla följande lydelse:

»Där för lägenhet, som omfattar högst fyra ruin, kök däri inbegripet,

och helt eller delvis är avsedd till bostad, hyran enligt avtalet skall erläggas

i förskott för längre tid än en manad, skall hyresgästen anses fylla

sina förpliktelser enligt avtalet med avseende å hyrans erläggande, så länge

han sist å andra söckendagen av varje månad till fullo erlägger den på

samma månad belöpande hyran ; samt

F. av herrar Pettersson i Södertälje, Klefbeck, Lindqvist i Kosta,

Ernst Lindley, Johansson i Trollhättan och Ericsson i Åtvidaberg, vilka

hemställt,

vid 8 § 8 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse som

inom. 7 i utskottets förslag;

vid 11 § 4 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse, som

ifrågavarande lagrum äger enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 11 § 5 mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse

som enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 11 § ti mom., att momentet måtte erhålla samma lydelse

som enligt Kungl. Maj:ts proposition;

vid 15 §, att paragrafen måtte erhålla samma lydelse som enligt

Kungl. Maj:ts proposition; samt

vid övergångsbestämmelserna, att ifrågavarande bestämmelser

måtte erhålla den lydelse, som angivits i Kungl. Maj:ts proposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

I

Rättelser

till lagutskottets utlåtande nr 58.

(Reservationer.)

Om

Över

5. Finner prövning smy närighet sig icke

böra lämna begärt samtycke till

uppsägning, skall för varje fall

så anses, som om hyresnämnden

vägrat samtycke, och galle vad i

8 § 5 mom. för där avsett fall

stadgas.

Å sid. 46, 14 § 1 inom. rad. 1 står:

läs:

» »

47,

läs:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 42 höft. (Nr 58.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:353 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m., dels o s. 1 i texten