Sök i Ratio Lex

Lagutskottets utlåtande AV 72

1918-06-04 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:72, Lagutskottets utlåtande AV 72

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande AV 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 8 e. no

rflätande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den

4 juni 188(1 angående ersättning av allmänna medel till

vittnen i brottmål, dels ock i anledning därav väckt motion.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping*, Stämer, Högberg,

greve Spens, Alexandrin *, Alfred Petrén *, Permansson *, Tengvall*,

Frändén *, Lindqvist i Kosta, Ernst Lindley *, Holmdahl, Strid, Johanson

i Gäre och Hammarskjöld *.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom eu den 10 maj 1918 dagtecknad proposition, nr 428, vilken

hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj t, under åberopande av propositionen

Inlagd a i statsrådet och lagrådet hållna protokoll föreslagit riksdagen

att antaga här n> dan intagna förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 § i lagen den 4 juni 1886 angående ersättning av allmänna medel

till vittnen i brottmål.

Beträffande det närmare innehållet av ifrågavarande lagförslag

och de skäl, som ligga till grund för detsamma, far utskott'' t hänvisa

till propositionen.

I samband med donna proposition har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr Lindqvist i Kosta i anledning

därav väckt motion, nr 480, däri motionären — under framhållande

att den i propositionen föreslagna förhöjningen av ersättning

av allmänna medel till vittnen i brottmål från högst tre till" högst fem

kronor icke vore tillräcklig för att ersätta med inställelsen förenad förlust

och kostnad — hemställt, att ersättningen måtte höjas till högat

tio kronor ävens m att resekostnadsersättniug måtte tillerkännas vittne,

som bor på mindre avstånd än fem kilometer från det ställe, där domstolen

sammanträda''.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 54 käft. (Nr 72.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utskottet.

Lagutskott ds utlåtande Nr 72.

Det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget, åsyftande höjning av

eisättningen av allmänna medel till vittnen i brottmål, har föranletts av

riksdagens skrivelse den 19 maj 1915, däri hemställdes, såvitt nu är i

flaga, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägan te. huruvida icke

lagen den 4 juni 1886 angående ersättning till vittnen i brottmål borde

ändras i syfte att till vittne må dels, efter domstolens prövning för särskilda

f-all, kunna utgå dagtraktamente med högre belopp än tre kronor, dels

och utgivas ^ersättning jämväl då avståndet mellan vittnets vistelseort och

den plats, där domstolen sammanträder, understiger fem kilometer.

Vid anmälan i statsrådet av förevarande lagförslag har föredragande

departementschefen framhållit, att då de nuvarande levnadskostnaderna

kunde betinga högre dagtraktamente än tre kronor, även om

ingå särskilda skäl därtill kunde i det föreliggande fallet påvisas, borde

icke, såsom i riksdagens skriv, lse blivit ifrågasatt, några särskilda villkor

uppställas för rätten att åtnjuta högre dagtraktamente än det nuvarande

maximibeloppet. Till den av departementschefen sålunda uttalade uppfattningen

anser sig utskottet så mycket hellre böra ansluta sig, som

penningväldet icke blott sedan år 1900, då maximibeloppet för dagtraktamentet

bestämdes till tre kronor, utan jämväl efter avlåtandet av

riksdagens förenämnda skrivelse, avsevärt sjunkit. Utskottet är jämväl

ense med departementschefen därutinnan, att det nya maximibeloppet bestämmes

till fem kronor, därvid utskottet emellertid ansett sig böra i

likhet med departementschefen understryka vikten av att tillbörlig uppmärksamhet

ägnas däråt, att domstol har att fastställa lägre belopp i

de fall, att utdömande av maximibeloppet under föreliggande omständigheter

icke påkallas. &

Åven med den nu föreslagna höjningen har det emellertid synts

utskottet kunna ifrågasättas, huruvida det som maximum sålunda

fastslagna beloppet för varje fall och under alla omständigheter är

tillräckligt för täckande av de med vittnespliktens fullgörande förbundna

kostnader, varför ersättning bör utgå. Särskilt i fall, då till

vittne inkallas mindre bemedlade personer, boende så långt från den

plats, där domstolen sammanträder, att de för att iakttaga inställelse

nödgas ådraga sig särskilda utgifter för kost och nattläger utom hemmet,

torde ofta en ersättning av fem kronor anses alltför låg. I överensstämmelse

med vad riksdagen i nyssberörda skrivelse ifrågasatt, har

utskottet därför trott sig böra föreslå, att ersättningen för särskilda

fall, däi domstolen med hänsyn till föreliggande omständigheter så

prövar skäligt, må kunna höjas; dock att höjningen må bestämmas

till högst åtta kronor. Att, på sätt herr Lindqvist i sin motion

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 72. d

ifrågasatt, gå längre, har utskottet icke ansett tillrådligt. I enlighet med

vad sålunda anförts, har första stycket i lagförslaget omformulerats

Vad åter angår frågan om utsträckning av ratten till reseersättning,

har utskottet med den av utskottet sålunda intagna ståndpunkten

till frågan om höjt dagtraktamente icke ansett tillräckliga skäl föiehgga

att för närvarande vidtaga eu lagändring i sådant avseende.

Slutligen vill utskottet ifrågasätta lämpligheten av att, såsom i

lagförslagets övergångsbestämmelse föreslagits, lagen skulle träda i

kraft redan dagen efter den, då densamma enligt därå meddelad uppgift

utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Det synes

vara lämpligare, att genom uteslutande av övergångsbestämmelsen lagen

träder i kraft fyra veckor efter sagda dag.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:is förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga följande
-

Lag

om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 4 juni 1886 angående ersättning av

allmänna medel till vittnen i brottmål.

Kungl. Maj.ts förslog. Utskottets förslag.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 4 juni 1886 angående

allmänna medel till vittnen i brottmål skall erhålla följande

ersättning av

ändrade lydelse:

Var som i brottmål, där allmän

åklagare å tjänstens vägnar förtalan,

av åklagaren åberopas såsom vittne

och inställer sig vid domstol, äger

att, så framt vittnet äskar ersättning

och domaren prövar sådant

skäligt, för sin inställelse njuta ersättning

av allmänna medel med

högst fem kronor till vittnets uppehälle

för varje dag, som för resan

och vistandet vid domstolen erfordras,

och dessutom, därest vittnets

Var som i brottmål, där allmän

åklagare å tjänstens vägnar för talan,

av åklagaren åberopas såsom vittne

och inställer sig vid domstol, äger

att, så framt vittnet äskar ersättning

för inställelsen och domaren

finner sådan böra utgå, av allmänna

medel njuta ersättning till vittnets

uppehälle, vilken ersättning må för

varje dag, som för resan och

vistandet vid domstolen erfordras,

beräknas till högst fem kronor eller,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 72.

Kungl. Maj.ts förslag.

hemvist är beläget på minst fem

kilometers avstånd från det ställe,

där domstolen sammanträder, skjutspenningar

för en häst fram < ch åter

Utskottets förslag.

där domstolen i särskilt fall med

hänsyn till föreliggande omständigheter

så prövar skäligt, till högst

åtta kronor. Vittnet må dessutom,

eller, där järnvägs- eller ångbåts- därest dess hemvist är beläget på

lägenhet kan för resan eller någon minst fem kilometers avstånd från

del därav begagnas, avgift för bill i- det ställe, där domstolen sammangaste

plats å bantåg eller ångbåt, träder, av allmänna medel erhålla

ersättning med skjutspenningar för

en bäst fram och åter eller, där

järnvägs- eller ångbåtslägeuhet kan

för resan eller någon del därav begagnas,

avgift för billigaste plats

å bantåg eller ångbåt.

Enahanda rätt till ersättning tillkommer den, som i mål av nämnda

beskaffenhet lil vit enligt domstols förordnande inkallad såsom vittne,

eller av åklagaren åberopats eller enligt domstols förordnande inkallats

för att upplysningsvis höras.

Denna lag träder i kraft dagen

efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, utkommit från hy eket

i Svensk författningssamling.

samt

B. att herr Lindqvists i Kosta förevarande motion,

i den mån den icke kan anses besvarad genom vad

ovan under A hemställts, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 juni 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservation:

av herr Bogberg, som ansett, att Kungl. Maj:ts proposition bort

bifallas utom i vad angår bestämmelsen om lagens ikraftträdande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERLAKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:405 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag om andrad lydelse av 1 $ i lagen den h juni 1HS6 angående ersättning a s. 5 i texten