Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om polisväsendet i nkets städer.

1918-06-04 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:73, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om polisväsendet i nkets städer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 73.

1

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1918 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om polisväsendet i nkets städer.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Stärner, Rogberg, greve Spens, Dahl, Tisell,

Hult*), Permansson*), Klefbeck, Lindqvist i Kosta, Holmdahl, Strid,

Helger*), Johansson i Trollhättan, Johanson i Gäre och Hammarskjöld*).

Genom en den 12 april 1918 dagtecknad proposition, nr 284, vilken

blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t under åberopande av

propositionen bilagt statsrådsprotokoll föreslagit riksdagen att antaga

följande förslag till

Lag

om polisväsendet i rikets städer.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Det åligger varje stad att låta anställa och avlöna den polispersonal,

som erfordras för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet

i staden, ävensom att i övrigt vidmakthålla sitt polisverk.

2 §.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshavande, att stad underlåter att

anställa polispersonal till erforderligt antal eller att förse polispersonalen

med skälig avlöning eller att eljest vidmakthålla polisverket, äger Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. .9 sand. 55 käft. (Nr 73.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 73.

Maj:ts befallningshavande att hos stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

göra den framställning, som anses av behovet påkallad.

Leder framställningen icke till åtgärd, som Kungl. Majrts befallningshavande

finner tillfredsställande, äger Kungl. Maj:ts befallningshavande

anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:t.

3 §•

Chefskapet över polispersonalen tillkommer under Kungl. Maj:ts

befallningshavande i stad, där polismästare finnes, denne samt i annan

stad borgmästaren eller den ledamot av magistraten, som förestår stadens

polisväsende, eller, där magistrat ej finnes, ordföranden i stadsstyrelsen.

Polischefen utövar ensam högsta befälet över polispersonalen.

4 §.

För att jämte polischefen handhava polisverkets förvaltningsangelägenheter

skall en polisnämnd finnas i varje stad, beträffande vilken icke

meddelats sådant anstånd, varom i 6 § sägs.

Nämnden utgöres av polischefen såsom ordförande, en ledamot,

vilken magistraten eller stadsstyrelsen inom eller utom sig väljer, samt

tre män, valda av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmän

rådstuga.

För‘vald ledamot i nämnden skall finnas suppleant, utsedd i enahanda

ordning som den ledamot, suppleanten är avsedd att ersätta.

Beträffande obehörighet att vara ledamot eller suppleant i polisnämnd,

ledamots och suppleants tjänstgöringstid och avgång, ordningen

för nämndens arbete, räkenskapers förande, redovisning samt ledamots

ansvarighet äger för annan ort än Stockholm vad om fattigvårdsstyrelse

finnes stadgat motsvarande tillämpning, och gälla för Stockholm de bestämmelser,

Konungen på förslag av stadsfullmäktige meddelar. Vald

ledamot äger när som helst avsäga sig uppdraget.

5 §•

Polisnämnden, som icke äger att taga någon befattning med befälet

över polispersonalen, åligger:

1) att uppgöra förslag till löne-, omkostnads- och pensionsstat för

polisverket, ändringar i dess organisation, instruktion för polispersonalen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 73. 3

samt densammas uniformering och beväpning ävensom andra rörande

polisväsendet erforderliga föreskrifter;

2) att besluta i ärenden angående förvaltningen av de till polisverkets

behov anslagna medel och till dess förfogande upplåtna fastigheter;

3) att i förekommande fall uppgöra förslag till organisation av och

hava inseendet över polisskola samt utse föreståndare och lärare vid

densamma;

4) att avgiva yttrande i fråga om polismans antagande, befordran

och ansökan om avsked;

5) att besluta angående polismans uppsägning från tjänsten;

6) att ådöma polispersonalen disciplinär bestraffning för förseelse i

tjänsten, därest polischefen ej finner förseelsen allenast föranleda till

varning;

7) att i övrigt till vederbörande myndigheter avgiva yttranden eller

göra framställningar i frågor av betydelse för polisverket; samt

8) att fullgöra de åligganden, som enligt särskilda författningar ankomma

på polisnämnd.

6 §•

Beträffande mindre städer med fåtalig polispersonal må Kungl.

Maj:ts befallningshavande på framställning av stadsfullmäktige eller

allmän rådstuga medgiva, att med inrättande av polisnämnd må anstå

tills vidare och intill dess Kungl. Maj:ts befallningshavande efter vederbörandes

hörande annorlunda förordnar.

I stad, där dylikt anstånd medgivits, skall vad i 5 § är stadgat om

polisnämnd i tillämpliga delar gälla magistraten eller stadsstyrelsen.

7 §.

Polisman antages medelst skriftligt förordnande, i Stockholm av

överståthållarämbetet för polisärenden, i annan stad, där polismästare

finnes anställd, av denne, samt i stad, där polismästare ej är anställd,

av magistraten eller stadsstyrelsen.

Om polismans befordran och ansökning om avsked beslutar den

myndighet, som äger antaga polisman.

8 §•

För varje stad skall finnas en instruktion för polispersonalen, vilken

instruktion efter förslag av polisnämnden utfärdas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-1 Lagutskottets utlåtande Nr 73.

Instruktionen skall särskilt innehålla:

a) föreskrifter om grunder och villkor för polispersonalens antagande

betordran och avsked; ’

b) bestämmelser om sättet och villkoren för beviljande av tjänstledighet

åt polisman och om vikaries förordnande;

c) uppgift om vem som är chef för polispersonalen samt om vem,

utom chefen, förmanskapet för polispersonalen tillkommer;

d) föreskrifter om tjänstedräkt, tjänstetecken och beväpning;

e) upplysning om tjänstgöringsområde; och

f) upplysning angående polismans rättigheter och skyldigheter ävensom

sådana anvisningar rörande polismans förhållande i och utom

tjänsten, vilka anses böra i instruktionen intagas.

9 §‘

Vad i denna lag sägs om polismans antagande, befordran, avsked, uppsägning

från tjänsten och bestraffning samt om instruktion för polispersonalen

skall icke äga tillämpning å polismästare, polisintendent och stadsfiskal.

10 §.

Besvär över beslut, som enligt denna lag meddelas av polisnämnd,

magistrat eller stadsstyrelse, anföres hos Kungl. Majrts befaliningshavande

i den ordning, som är föreskriven för talan mot stadsfullmäktiges

eller allmän rådstugas beslut.

r Talan mot beslut, som enligt denna lag meddelas av Kungl. Maj:ts

befallmngshavande, föres pa det sätt och i den ordning, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämt.

Beslut, som ej avser ådömande av disciplinär bestraffning enligt

vad 1 5 § under 6) avses, lände, utan hinder av klagan, till efterrättelse

intill dess annorlunda kan varda förordnat.

11 §•

De ytterligare bestämmelser, som kunna erfordras i fråga om allmänna

ordnandet av polisväsendet i stad, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919, dock att stadgandena

om tillsättning av polisnämnd skola lända till efterrättelse från den 1

september 1918 samt att med utfärdande av instruktion för polispersonalen

må anstå till den 1 juli 1919.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 73. 5

Det av Kung-I. Maj:t framlagda lagförslaget har ytterst föranletts av

riksdagens skrivelse den 12 maj 1906, vari anhölls, att Kungl. Magt

ville enligt i skrivelsen närmare angivna grunder låta utarbeta en allmän

polisförfattning för rikets städer och därmed jämförliga orter. Såsom

framgår av den föreslagna lagens rubrik avser lagen allenast polisväsendet

i stad. I lagförslaget hava upptagits bestämmelser om skyldighet

för stad att bekosta sitt polisväsende, om inrättande av polisnämnd och

dennas befogenhet, angående chefskapet över polispersonalen samt vissa

stadganden om denna personals tillsättande och avskedande ävensom

angående rätt att föra klagan. Slutligen har i lagförslaget införts ett

stadgande i allmänna drag angående lokala polisinstruktioner.

I likhet med departementschefen finner utskottet det vara synnerligen

önskvärt, att genom lagstiftning den nu rådande bristen av enhetlig

organisation för polisväsendet snarast möjligt avhjälpes. Ej mindre behjärtansvärda

äro de från polismannahåll framförda kraven med syfte

att betrygga polismans tjänsteställning och underlätta hans mången

gång svåra kall. Då utskottet likväl icke anser sig kunna tillstyrka

bifall till den kungl. propositionen, har det sin huvudsakliga grund i följande

omständigheter.

Enligt motiven för lagförslaget har detta sin tyngdpunkt i att fastslå

städernas skyldighet att själva bekosta sin polisinrättning. I 1 §

stadgas nämligen, att det åligger varje stad att låta anställa och avlöna

den polispersonal, som erfordras för upprätthållande av allmän ordning

och säkerhet i staden, ävensom att i övrigt vidmakthålla sitt polis verk.

Såsom departementschefen anfört, hava visserligen städerna själva hittills

bekostat sitt polisväsende. Men enligt vad den i ämnet förebragta utredningen

visar, har detta städernas åliggande ej sällan varit förenat

med vissa ekonomiska förmåner av skilda slag, i främsta rummet tolagsersättningen.

Aven om denna icke-kan anses hava i allmänhet grundat

någon skyldighet för städerna i nu angivna hänseende, synes emellertid

i vissa fall tveksamhet härutinnan råda. Ej heller torde vid bedömande

av grunderna för städernas nämnda skyldighet böra lämnas ur räkningen

den mer eller mindre gynnade ställning, stad i avseende å näringsväsendet

kan hava intagit. Vid sammanställande av dessa förhållanden

synes det utskottet kunna med skäl ifrågasättas, huruvida det kan vara

lämpligt att nu för varje fall och under alla omständigheter i lag fastslå

städernas skyldighet att bekosta sitt polisväsende. I allt fall lärer en

allsidigare utredning härom dessförinnan böra företagas.

Den utredning, som i anledning av riksdagens ovanberörda skrivelse

kommit till stånd, har icke enbart varit inriktad på att åvägabringa en

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

() Lagutskottets utlåtande Nr 73.

allmän polisförfattning för rikets städer, utan har i vissa avseenden omfattat

även polisväsendet å landsbygden. Då Kungl. Majrt likväl icke

framlagt något förslag, åsyftande ordnandet av hela landets polisväsende,

har detta enligt vad föredragande departementschefen framhållit till statsrådsprotokollet

berott därpå, att utredningen, såvitt den avsett landsbygdens

polisväsende, ansetts ej fullt uttömmande. Utan att vilja underskatta

värdet av det av departementschefen härutinnan anförda skälet,

finner utskottet emellertid det hava varit synnerligen maktpåliggande, att

ordnandet av polisväsendet i vissa med städerna jämförliga orter vunnit

sin lösning. Redan år 1906, då riksdagen till Kungl. Maj:t avlät ovanberörda

skrivelse i ämnet, var behovet av ett ordnat polisväsende särskilt

för sistnämnda samhällen trängande, och sedan dess har detta behov med

hänsyn till det på senare åren starkt tilltagande antalet av dylika samhällen

och dessas tillväxt gjort sig än mera kännbart. - Därtill kommer,

att vad dessa samhällen beträffar, förhållandena därstädes i många avseenden

förete större likhet med de i städerna rådande än med de

på landsbygden, vadan i varje fall dessa frågor synas böra lösas i ett

sammanhang’.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit till föreliggande lagförslag,

har utskottet icke ingått i någon slutlig detalj granskning av

förslaget. Inom utskottet hava dock skilda meningar gjort sig gällande

beträffande inrättandet vid sidan av polischefen av en polisnämnd, särskilt

med de befogenheter, som enligt förslaget tillagts densamma.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte förklara, att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition icke kunnat av riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 juni 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservationer:

A. Av herrar Pettersson i Södertälje, Hult, Lindqvist i Kosta, Strid,

Helger och Johanson . i Gäre, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

ifrågavarande proposition.

B. Av heirar Stärner, Klejbeck och Johansson i Trollhättan beträffande

viss del av motiveringen.

Stockholm, K. L. Beckman» Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om polisväsendet i rikets städer. a1 i texten