Sök i Ratio Lex

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut och återremiss i fråga om lagutskottets utlåtande nr 15 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels ock fyra i anledning därav väckta motioner.

1918-06-13 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1918:85, Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut och återremiss i fråga om lagutskottets utlåtande nr 15 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels ock fyra i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1918 kl. 12 m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut och

återremiss i fråga om lagutskottets utlåtande nr 15 i anledning

av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att

inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels

ock fyra i anledning därav väckta motioner.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Stämer, Högberg,

greve Spens, Alexanderson, Dahl, Fant, Klefbeck, Ernst Lindley,

Holmdahl, Svensson i Betingetorp, Johansson i Trollhättan, Johanson

i Gäre och Hedström.

I utlåtande nr 75 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

försko- till lag om rätt i vissa fall för ny ttj an derå tf sh a vare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område, lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen

den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom

och lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom, dels ock fyra i anledning därav

väckta motioner, hemställde lagutskottet, att riksdagen måtte antaga

nämnda lagförslag med den lydelse, utskottets berörda utlåtande innehölle.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava, beträffande förstnämnda

lagförslag, båda kamrarna godkänt 6, 8 och 10—17 §§ samt slutbestämmelserna,

varemot kamrarna, på sätt nedan angives, i fråga om övrio-a

delar av lagförslaget stannat i olika beslut.

Vidkommande de två övriga i propositionen innehållna förslagen till

lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 9 saml. 63 käft. (Nr 85.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets memorial Nr 85.

lagfart å fång till fast egendom och lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§

i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom hava

båda kamrarna återförvisat nämnda lagförslag till utskottet, på det att utskottet

måtte i desamma vidtaga de ändringar, som kunde föranledas därav,

att innevarande riksdag i samband med antagandet av vattenlag godkänt

ändrad lydelse av berörda paragrafer i nämnda förordningar.

Med anledning av vad sålunda beträffande förstnämnda lagförslag

förekommit har utskottet till béhandling förehaft frågan om sammanjämkning

av den skiljaktighet, som förefinnes mellan kamrarnas beslut.

Vidkommande lagens rubrik och ingress har första kammaren antagit

rubriken att lyda så, som förordats i den av herr Rogberg m. fl.

avgivna reservationen, och i enlighet med samma reservation uteslutit

ingressen, varemot andra kammaren godkänt rubriken och ingressen i enlighet

med utskottets förslag.

Utskottet har i fråga härom ansett sig böra hemställa, att första

kammaren biträder andra kammarens beslut.

De fyra första paragraferna hava av första kammaren antagits i den

av herr Rogberg m. fl. föreslagna lydelsen (3 § utesluten, 4 § delad i

två paragrafer, 3 och 4 §§), varemot andra kammaren antagit de tre första

paragraferna i den lydelse, som förordats i den av herr Klefbeck in. fl.

avgivna reservationen, samt 4 § i den lydelse, som föreslagits av utskottet.

. •*

Utskottet har i fråga om 1 § ansett sig böra hemställa, att kamrarna,

med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna den avfattning

av paragrafen, utskottet föreslagit, dock med den ändring, att i

första stycket orden »en fjärdedel» utbytas mot ordet »hälften».

Med anledning av de ändringar i 2 och 3 §§, utskottet här nedan

föreslår, har utskottet ansett lämpligt, att andra stycket i 3 §, efter en

mindre redaktionell jämkning, fogas som ett andra moment till 1 §, i

följd varav vissa jämkningar torde böra vidtagas jämväl i 6 § och 12 §

andra stycket.

Beträffande 2 § har utskottet ansett kamrarnas beslut böra så sammanjämkas,

att den stadgade inskränkningen i jordägarens lösningsrätt bortfaller,

och att därjämte föreskrift införes därom, att det må ankomma på

jordägaren, huruvida han vid utövandet av sin lösningsrätt vill från inlösen

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottet» memorial Nr 85.

undantaga byggnad, som uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen

avsedda ändamålet.

De av utskottet nu föreslagna ändringarna i denna paragraf torde

jämväl böra föranleda jämkningar i 4, 5 och 7 §§.

Vidkommande 3 och 4 §§ har utskottet ansett sig böra hemställa,

att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna

den avfattning av paragraferna, utskottet föreslagit, dock beträffande 3 §

med den ändring, att efter sista ordet i första punkten tillfogas orden

»i den mån denna ej uppenbarligen är främmande för det med upplåtelsen

avsedda ändamålet», och beträffande 4 § med den jämkning, som ovan vid

2 § sagts.

i samband härmed har utskottet ansett sig böra föreslå, att sista

punkten i 3 § första stycket med viss jämkning införes såsom ett andra

stycke i paragrafen, därav viss jämkning påkallas jämväl i 9 § andra stycket.

5 § har antagits, av första kammaren i den av herr Rogberg m. fl.

föreslagna lydelsen, dock att i första stycket orden »eller såsom ersättning

för förbättring, varom i 3 § formäles» uteslutits, och av andra kammaren

i den lydelse, som förordats i den av herr Klefbeck in. fl. avgivna reservationen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,

att kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade beslut, godkänna

den avfattning av paragrafen, utskottet föreslagit, dock med den jämkning,

som ovan vid 2 § sagts.

Första kammaren har antagit 7 och 9 §§ att lyda så, som förordats

i den av herr Rogberg in. fl. avgivna reservationen, varemot andra

kammaren godkänt paragrafen i den av utskottet föreslagna lydelsen.

Utskottet har i fråga om dessa paragrafer — jämte det utskottet, på

sätt ovan vid 2 och 3 §§ sagts, föreslagit viss jämkning ansett sig böra

hemställa, att första kammaren biträder andra kammarens beslut.

Beträffande 18 § har densamma uteslutits av första kammaren, medan

den av andra kammaren godkänts i den av herr Klefbeck m. fl. föreslagna

lydelsen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,

att andra kammaren biträder första kammarens beslut.

Första kammaren har som 18 § (motsvarande 19 § i utskottets förslag)

antagit ett stadgande av innehåll, som angives i den av herr Rogberg

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets memorial Wr 85.

m. fl. avgivna reservationen, medan andra kammaren godkänt 19 § i den

av utskottet föreslagna lydelsen.

Utskottet har i fråga om denna paragraf ansett sig böra föreslå, att

första kammaren biträder andra kammarens beslut, dock att paragrafen betecknas

med nummer 18.

I anledning av kamrarnas beslut att till utskottet återremittera förslagen

till lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom och lag om ändrad lydelse av

24*och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast

egendom har utskottet i anslutning till riksdagens förut fattade beslut i

sammanhang med antagandet av ny vattenlag omarbetat nu omförmälda

lagförslag.

Slutligen har andra kammaren i enlighet med den av herr Klefbeck

m. fl. avgivna reservationen beslutat, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Ma:jt anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta utreda och, i den mån

utredningen därtill föranleder, för riksdagen framlägga förslag om ytterligare

åtgärder i ändamål att för jordbrukets upprätthållande och utveckling

och brukarnas frigörelse från beroende i erforderliga fall och under

för framtiden betryggande villkor åstadkomma avlösning ytterst genom

tvångsåtgärder av torpares, bolagsarrendatorers och vederlikars jordbruk

på enskilda domäner. Första kammaren har däremot avslagit förslaget om

sådan skrivelse, vid vilket förhållande fråga härom för innevarande år torde

få anses hava förfallit.

Utskottet Ifemställer alltså,

att kamrarna, med frånträdande i ovan angivna

fall av förut fattade beslut, måtte antaga följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

Lag

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har en för viss tid, överstigande

tjugu år, till brukande upplåten del

av en fastighet av brukaren eller

föregående brukare, vars rätt övergått

å honom, så bebyggts, att å

området den 1 januari 1918 fanns

och vid upplåtelsetidens slut fortfarande

finnes nöjaktig bostad för

brukaren och hans familj, och belöper

minst en fjärdedel av det värde,

området med därå befintliga

byggnader äger, å de brukaren tillhöriga

byggnaderna, vare brukaren,

där ej jordägaren begagnar sig av

den rätt. som enligt 2 § må tillkomma

honom, vid upplåtelsetidens

slut berättigad att lösa det upplåtna

området.

Lösningsrätt äge dock icke rum,

om de brukaren tillhöriga byggnaderna

enligt avtal skola vid upplåtelsetidens

slut tillfalla jordägaren

eller om området frånträdes på den

grund, att brukanderätten förverkats.

Är en del av en fastighet upplåten

för brukarens livstid, skall, evad

änka njuter brukanderätten till godo

eller ej, vid den tid, då den upplåtna

brukanderätten upphör, vad i denna

1 §•

1 mom. Har en för viss tid,

överstigande tjugu år, till brukande

upplåten del av en. fastighet av brukaren

eller föregående brukare, vars

rätt övergått å honom, så bebyggts,

att å området den 1 januari 1918

fanns och vid upplåtelsetidens slut

fortfarande finnes nöjaktig bostad för

brukaren och hans familj, och belöper

minst hälften av det värde,

området med därå befintliga byggnader

äger, å de brukaren tillhöriga

byggnaderna, vare brukaren, där ej

jordägaren begagnar sig av den rätt,

som enligt 2 § må tillkomma honom,

vid upplåtelsetidens slut berättigad

att lösa det upplåtna området.

Lösningsrätt äge dock icke rum,

om de brukaren tillhöriga byggnaderna

enligt avtal skola vid upplåtelsetidens

slut tillfalla jordägaren

eller om området frånträdes på den

grund, att brukanderätten förverkats.

Är en del av en fastighet upplåten

för brukarens livstid, skall, evad änka

njuter brukanderätten till godo eller

ej, vid den tid, då den upplåtna

brukanderätten upphör, vad i denna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.'')

lag sägs om brukare på viss tid äga

motsvarande tillämpning i avseende

å delägarna i brukarens bo, i den

mån ej nedan annat stadgas.

Vad i denna lag stadgas om till

brukande upplåten del av fastighet

skall jämväl tillämpas å till fastighet

hörande område, som upplåtits

till bostadslägenhet.

2 §•

Vill jordägaren, hellre än att upplåtet

område löses enligt vad i 1 §

sägs, lösa de å området uppförda,

nyttjanderättshavaren tillhöriga byggnaderna,

äge rätt därtill; dock skall,

där upplåtelsetiden är minst fyrtionio

år, sådan rätt tillkomma jordägaren

allenast om å huvudfastigheten

den 1 januari 1918 fanns och

vid upplåtelsetidens slut förfarande

finnes boningshus, tomtplats eller trädgård

på mindre avstånd än tvåhundra

meter från området eller eljest

områdets inlösen skulle medföra

avsevärd olägenhet för huvudfastigheten.

3 §•

Har område, som i 1 § avses,

under upplåtelsetiden vunnit förbätt
-

( Utslcottets sammanjämkningsförslag.)

lag sägs om brukare på viss tid äga

motsvarande tillämpning i avseende

å delägarna i brukarens bo, i den

mån ej nedan annat stadgas.

Vad i denna lag stadgas om till

brukande upplåten del av fastighet

skall jämväl tillämpas å till fastighet

hörande område, som upplåtits till

bostadslägenhet.

2 inom. Vill nyttjanderättshavare

utöva lösningsrätt, som i 1 mom. sägs,

och fimies d området jordägaren tillhörig

byggnad, vare nyttjanderättshavaren

skyldig att lösa även byggnaden.

2 §•

Vill jordägaren, hellre än att

upplåtet område löses enligt vad i

1 § sägs, lösa de å området uppförda,

nyttjanderättshavaren tillhöriga

byggnaderna, äge rätt därtill;

ankommande på jordägaren, huruvida

han därvid vill från inlösen undantaga

byggnad, som uppenbarligen är

främmande för det med upplåtelsen

avsedda ändamålet.

3 §•

Har område, som i 1 § avses,

under upplåtelsetiden vunnit för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 85.

7

(Utskottet ursprungliga förslag.)

ring därigenom att nyttjanderättshavaren

eller föregående nyttjanderättshavare,

vars rätt övergått på

honom, nedlagt arbete eller kostnad

å området utöver vad honom ålegat

enligt vad vid upplåtelsen avtalats

eller uppenbarligen varit förutsatt,

och vill jordägaren begagna sig av

honom enligt 2 § tillkommande rått,

vare pliktig att till nyttjanderättshavaren

gälda ersättning även för

nämnda förbättring. Sådan ersättning

skall beräknas efter det ökade

värde, området till följd av den

åstadkomna förbättringen kan anses

äga, då den upplåtna nyttjanderätten

upphör, men må ej överstiga den för

arbetets utförande nödiga kostnad.

Finnes ä område, som nyttjanderättshavaren

skall lösa, jordägaren

tillhörig byggnad, vare nyttjanderättsliavaren

skyldig att lösa även

byggnaden.

( Uiskottets sammanjämkning sfär slag)

bättring därigenom att nyttjanderättshavaren

eller föregående nyttjanderättshavare,

vars rätt övergått

på honom, nedlagt arbete eller kostnad

å området utöver vad honom

ålegat enligt vad vid upplåtelsen

avtalats eller uppenbarligen varit

förutsatt, och vill jordägaren begagna

sig av honom enligt 2 § tillkommande

rätt, vare pliktig att till

nyttjanderåttshavaren gälda ersättning

även för nämnda förbättring,

i den mån denna ej uppenbarligen är

främmande för det med upplåtelsen

avsedda ändamålet.

Ersättning, som nu sagts, skall

beräknas efter det ökade värde, området

till följd av den åstadkomna

förbättringen kan anses äga, då den

upplåtna nyttjanderätten upphör,

men må ej överstiga den för arbetets

utförande nödiga kostnad.

4 §•

Nyttjanderättshavare, som vill enligt 1 § lösa område, give det jordägaren

tillkänna i fråga om upplåtelse för viss tid senast nittio dagar före

upplåtelsetidens slut och i fråga om upplåtelse för livstid inom trettio

dagar från den dag, då den upplåtna nyttjanderätten upphörde. Om sättet

för sådant tillkännagivande galle vad om uppsägning av arrendeavtal är

stadgat.

Vill jordägaren lösa de å området

uppförda, nyttjanderättshavaren

tillhöriga byggnaderna, åligger

honom att inom trettio dagar från

tillkännagivande, som ovan sägs, giva

nyttjanderåttshavaren meddelande

Vill jordägaren begagna sig av

honom enligt 2 § tillkommande lösningsrätt,

åligger honom att inom

trettio dagar från tillkännagivande,

som ovan sägs, giva nyttjanderättshavaren

meddelande därom på sätt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

(Utskottets sammanjämkning sförslag.)

därom på sätt i föregående stycke i föregående stycke är föreskrivet i

är föreskrivet i fråga om tillkänna- fråga om tillkännagivande''från nytt
givande

från nyttjanderättshavarens janderättshavarens sida.

sida.

Kan lösningsrätt för nyttjanderättshavare till under nyttjanderätt

upplåtet område enligt denna lag äga rum och varder ej, innan den upplåtna

nyttjanderätten upphör, avgjort, att jordägaren kommer att utöva

honom enligt 2 § tillkommande rätt, må nyttjanderättshavaren icke mot

sitt bestridande förpliktas att från området avflytta tidigare än å den

fardag för arrenderad fastighet, som infaller näst efter det lösningsfrågan

blivit slutligen avgjord. Därest på grund av vad sålunda stadgats nyttjanderättshavaren

sitter kvar utöver den dag, då den upplåtna nyttjanderätten upphörde,

njute jordägaren ersättning med belopp, som, där ej överenskommelse

träffas, bestämmes vid förrättning, varom här nedan i 6 § sägs,

därest dylik förrättning kommer, till stånd, men eljest av skiljemän på sätt

i 5 § stadgas.

5 §•

Kan ej, då jordägaren vill lösa,

överenskommelse träffas om vad i

löseskilling eller såsom ersättning

för förbättring, varom i 3 § förmärs,

skall utgå, eller varder, ifråga

om upplåtelse på minst fyrtionio

dr jordägarens anpart på lösningsrätt

av nyttjanderättshavaren bestritt,

skall frågan därom avgöras av tre

ojäviga skiljemän, bland vilka en utses

av vardera parten och de sålunda

utsedda tillkalla den tredje.

Tredskas någondera, parten att utse

skiljeman eller kunna de utsedda ej

förena sig om valet av den tredje,

äge domaren i orten att förordna

om valet.

Den, som ej nöjes med vad de

tvisten under rättens prövning, så

§ 5.

Varder, då jordägaren enligt 2 §

vill lösa, hans anspråk å viss byggnads

undantagande från inlösen av

nyttjanderättshavaren bestritt, eller kan

ej överenskommelse träffas om vad i

löseskilling eller såsom ersättning för

förbättring, varom i 3 § förmäles,

skall utgå, skall frågan därom avgöras

av tre ojäviga skiljemän, bland

vilka en utses av vardera parten

och de sålunda utsedda tillkalla den

tredje. Tredskas någondera parten

att utse skiljeman eller kunna de

utsedda ej förena sig om valet av

den tredje, äge domaren i orten att

förordna om valet.

flesta skiljemännen säga, äge att draga

framt han instämmer sin talan inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Jlagutskottet!! memorial Nr 85.

(TJtslcottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkning sförslag.)

nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall

i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under rättens prövning.

6 §•

Frågan om nyttjanderättshavarens

lösningsrätt samt om löseskillingen

för området med vad därtill hör skall

på ansökning av nyttjanderättshavaren

avgöras vid förrättning i den ordning

nedan stadgas; dock skall förhållande,

som i 1 § andra stycket

avses, ej prövas vid förrättningen,

med mindre jordägaren det begär.

7 §•

I fråga om förrättning, som i 6

§ sägs, skola bestämmelserna i 2

och 3 kap. skiftesstadgan, i vad de

avse annan lantmäteriförrättning än

laga skifte, i tillämpliga delar lända

till efterrättelse. Ansökning om förordnande

för lantmätare skall ingivas

till Konungens befallningshavande,

om området är för viss tid upplåtet,

sist å den dag, då upplåtelsetiden

utlöper, och vid upplåtelse för livstid

inom nittio dagar från den dag, då

den upplåtna nyttjanderätten upphörde;

dock att, där jordägaren framställt

anspråk på lösningsrätt och

detta anspråk blivit, enligt vad i 5

§ förmärs, av nyttjanderättshavaren

bestritt, sådan ansökning må till boja

Un in g sb a. vand. fn ingivas inom trettio

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

6 §•

Frågan om nyttjanderättshavarens

lösningsrätt samt om löseskillingen

för området med vad därtill

hör skall på ansökning av nyttjanderättshavaren

avgöras vid förrättning

i den ordning nedan stadgas; dock

skall förhållande, som i 1 § 1 mom.

andra stycket avses, ej prövas vid

förrättningen, med mindre jordägaren

det begär.

7 §•

I fråga om förrättning, som i

6 § sägs, skola bestämmelserna i 2

och 3 kap. skiftesstadgan, i vad de

avse annan lantmäteriförrättning än

laga skifte, i tillämpliga delar lända

till efterrättelse. Ansökning om förordnande

för lantmätare skall ingivas

till Konungens befallningshavande,

om området är för viss tid

upplåtet, sist å den dag, då upplåtelsetiden

utlöper, och vid upplåtelse

för livstid inom nittio dagar

från den dag, då den upplåtna nyttjanderitten

upphörde.

9 saml. 63 höft. (Nr 85.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

dagar efter det beslut, varigenom jordägarens

lösning sanspråk ogillats, vunnit

laga kraft.

Ansökning, varom nu är sagt, skall vara åtföljd av gravationsbevis

rörande fastigheten.

Det åligger lantmätaren att till förrättningen kalla jordägaren och

nyttjanderättshavaren genom särskilda kallelsebrev, som skola till dem med

posten avsändas så tidigt, att kallelserna kunna komma dem tillhanda

minst fjorton dagar före förrättningen, så ock att föranstalta därom, att

kungörelse angående dag och ställe för förrättningen minst fjorton dagar

förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen,

och införes i tidning inom orten; skolande kungörelsen tillika innehålla,

att de, vilkas rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma

och bevaka sin rätt.

Besväras fastigheten av sökt eller beviljad inteckning för fordran

eller för rätt till avkomst eller annan förmån eller kan fastigheten enligt

11 kap. 2 § -jordabalken i ägarens hand häfta för fordran eller annan rätt,

som nyss är sagd, skola innehavare av sådan fordran eller rätt, om de äro

kända och inom riket boende, underrättas om förrättningen genom särskilda

kallelsebrev enligt vad om kallelsebrevs avsändande till jordägaren

och nyttjanderättshavaren är stadgat.

8 §•

Konungens befallningshavande göre hos domaren i orten anmälan om

förordnande av lantmätare; och skall anteckning om förordnandet göras i

inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima ting, så ock i

inteckningsboken.

9 §•

Finna förrättningsmännen nyttjanderättshavaren vara enligt denna

lag berättigad till inlösen skola förrättningsmännen därom meddela beslut.

Härjämte åligger lantmätaren att avfatta området å karta, så beskaffad,

som i 21 § första stycket i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring sägs, där ej sådan karta ändå

finnes tillgänglig, ävensom att upprätta noggrann beskrivning över områdets

storlek, läge och gränser, skolande berörda beskrivning intagas i förrättningsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets memorial Nr 85.

(.Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjätnkningsförslag.)

Vid bestämmande av löseskilling!

skall avdrag göras för förbättring,

vilken området vunnit genom

arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren

eller föregående nyttjanderättshavare,

vars rätt övergått å

denne, nedlagt å området utöver

vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen

avtalats eller uppenbarligen

varit förutsatt. I fråga om beräkning

av sådant avdrag skall vad i 3 §

första stycket stadgas om beräkning

av ersättning äga motsvarande tilllämpning.

Stanna lantmätaren och

flesta säga.

Har var sin mening, g

mening, som efter jämkning

i annat fall vad lantmätaren säger.

Vid bestämmande av löseskillingen

skall avdrag göras för förbättring,

vilken området vunnit genom

arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren

eller föregående nyttjanderättshavare,

vars rätt övergått å

denne, nedlagt å området utöver

vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen

avtalats eller uppenbarligen

varit förutsatt. I fråga om beräkning

av sådant avdrag skall vad i

3 § andra stycket stadgas om beräkning

av ersättning äga motsvarende

tillämpning.

10 §.

gode männen i olika meningar, galle vad de

allé, om de kunna jämkas till varandra, den

finnes hava erhållit de flesta rösterna, men

11 §•

Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande, att rättsägare, som

är missnöjd med förrättningen, äger att fullfölja talan däremot på sätt

nedan stadgas. Avskrift av det vid förrättningen förda protokollet skall

vid förrättningens avslutande eller ock å därvid bestämd dag inom trettio

dagar efter förrättningen överlämnas till någon i orten boende person, som

av rättsägarna utses att den mottaga; skolande avskriften vara hos honom

tillgänglig för envar, som åstundar att den granska eller avskriva.

12 §.

Är rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot fullfölja talan

hos ägodelningsrätten genom besvär, som skola ingivas till ordföranden i

ägodelningsrätten inom sextio dagar från det förrättningen förklarats avslutad

enligt vad i 11 § sägs; och skall i fråga om rättegången vid ägodelningsrätten

samt besvär över ägodelningsrättens beslut gälla vad angående

klagan över avslutat laga skifte är stadgat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets

(Utskottets ursprungliga förslag.)

Har jordägaren icke vid förrättningen

påkallat prövning av förhållande,

varom i 1 § andra stycket är

sagt, må detsamma ej vidare åberopas

till bestridande av nyttjanderättshavarens

lösningsanspråk.

memorial Nr 85. ^

(Utskottets sammanjämknings förslag.)

Har jordägaren icke vid förrättningen

påkallat prövning av förhållande,

varom i 1 § 1 mom. andra

stycket är sagt, må detsamma ej

vidare åberopas till bestridande av

nyttjanderättshavarens anspråk.

13 §.

Har nyttjanderättshavaren förklarats berättigad till inlösen, åligger

honom vid lösningsrättens förlust att inom nittio dagar efter det beslutet

vunnit laga kraft hos Konungens befallningshavande nedsätta den bestämda

löseskillingen.

Vid nedsättningen ingive nyttjanderättshavaren till Konungens befallningshavande

gravationsbevis rörande fastigheten, beslutet i ärendet

samt bevis, att och när det vunnit laga kraft, ävensom karta över området.

Försummas sådant, åligger Konungens befallningshavande att på nyttjanderättshavarens

bekostnad ofördröjligen anskaffa nämnda handlingar

och karta.

Löseskillingen skall av Konungens befallningshavande ofördröjligen

insättas i bankinrättning för att där innestå mot ränta.

14 §.

Finner Konungens befallningshavande områdets avskiljande överensstämma

med vad om jordavsöndring är stadgat, meddele Konungens befallningshavande

fastställelse dära, utan hinder därav att avhandling rörande

områdets överlåtande icke upprättats eller ingivits. Vid ärendets

prövning bär Konungens befallningshavande att så förfara, som vore området

av jordägaren avsöndrat, och, där till områdets avsöndrande särskilt

tillstånd skolat erfordras, sådant vore sökt.

Då beslutet om fastställelse vunnit laga kraft, vare områdets inlösen

fullbordad, och göre Konungens befallningshavande om beslutet ofördröjligen

anmälan hos domaren.

Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till avkomst

eller annan förmån, varom i 7 § fjärde stycket sägs. Angående

inlöst områdes befrielse från ansvar för i stamfastigheten intecknad gäld

är särskilt stadgat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

15 §.

Sedan beslut, som i 14 § avses, vunnit laga kraft, utbetale Konungens

befallningsbavande löseskillingen jämte därå upplupen ränta till den,

som är därtill berättigad.

Häftar fastigheten för fordran eller annan rätt enligt vad i 7 §

fjärde stycket silgs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor av

köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning.

Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan; skolande

kallelse till sammanträdet genom Konungens befallningshavandes försorg

minst fjorton dagar förut med posten sändas till jordägaren och kända

innehavare av fordran eller annan rätt, som nu är sagd, samt, om innehavare

är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten.

Innehaves fastigheten såsom fideikommiss, hålle Konungens befallningshavande

den innehavaren tillkommande ersättning inne, till dess

Konungen förordnat, huru därmed skall förfaras.

Utfaller vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings huvudstol,

åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos

domaren samt tillika insända fördelningslängden.

16 §.-

Kostnad för förrättning, som i 6 § avses, för fastställandet av inlöst

områdes avskiljande och för löseskillingens fördelning skall gäldas av nyttj

an derättshavaren.

17 §.

Har nyttjanderättshavare, vars rätt att bortföra honom tillhöriga

byggnader och annat, som han påkostat, enligt avtal eller bestämmelse i

lag är begränsad till viss tid efter ny tfj anderättens upphörande, enligt vad

ovan sägs gjort framställning om inlösen av området, men kommer inlösen

ej till stånd, skall tiden för bortförandet räknas från den dag, då nyttjanderättshavaren

skall avträda området eller rätten till inlösen upphört.

18 §.

Har en del av en fastighet den 1

januari 1918 sedan mer än tjugo år

innehafts av annan än ägaren till

brukande eller eljest för ändamål, var
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

om i 1 § sägs, utan att jordägaren före

nämnda dag för innehavarens skiljande

från det innhavda området vidtagit

åtgärd, som därefter leder till sådan

påföljd, och visas ej avtal, avseende

upplåtelse för viss tid eller för livstid,

föreligga, äge vad ovan stadgas om

upplåtelse för kortare tid än fyrtionio

år motsvarande tillämpning, och skall

innehavaren giva jordägaren sitt lösningsanspråk

tillkänna sist nittio dagar

före den dag, då området, frånsett

stadgandet i 4 § sista stycket,

skall avträdas. Därest avträde efter

uppsägning skall ske inom kortare tid

än etthundratjugo dagar, må sådant

tillkännagivande ske inom trettio dagar

från uppsägningen och ansökning om

förordnande, som i 7 § avses, ingivas

till Konungens befallningshavande

inom nittio dagar från tillkännagivandet;

dock att, där tillkännagivande,

varom nu är sagt, ägt rum tidigare

än nittio dagar före den dag,

som med hänsyn till uppsägningen

är att anse såsom avträdesdag, sådan

ansökning må ingivas senast å sistnämnda

dag.

( Utskottets sammanjämknings förslag.)

19 §• 18 §.

Vad i denna lag stadgas äge ej tillämpning beträffande område, som

tillhör kronan eller ingår i tomtindelning, ej heller i fråga om mark i

samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Nyttjanderättshavare vare ej på grund av vad i denna lag stadgas i

något fall pliktig att giva sitt lösningsanspråk jordägaren tillkänna före

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

den 1 december 1918, och må, då sådant tillkännagivande skett sist å

nämnda dag, ansökning om förordnande, som i 7 § avses, ingivas till

Konungens bcfallningshavande inom nittio dagar från tillkännagivandet,

där ej nyttjanderättshavaren eljest äger längre tid därtill.

Vad i 2 kap. 2 § andra stycket i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom och 4 § i lagen den 25 juni 1909 om arrende

av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne stadgas angående förlängning

av arrendeavtal skall ej tillämpas, där på grund av stadgandet

i 4°§ sista stycket i denna lag nyttjanderättshavare efter upplåtelsetidens

utgång kvarsuttit å område, varom i denna lag förmäles.

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående,

lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade

lydelse:

8 §•

Sökes lagfart å egendom, som till ny ägare övergått innan föregående

ägare, vilken varit skyldig att med sitt fång lagfara, sådant fullgjort, må

lagfart å sista fånget ej beviljas, förr än med förre ägarens fång blivit

lagfaret.

Har det fång, varmed lagfaras

skall, skett i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov eller

om ändring eller utrivning av vattenverk

eller om rätt i vissa fall för

nyttjanderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område, vare

för lagfarta beviljande ej av nöden

att med föregående fång lagfares,

eller att åtkomst styrkes, på sätt i

7 § är föreskrivet.

Har det fång, varmed lagfaras

skall, skett i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov eller

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område eller om

ändring eller utrivning■ av vattenverk

eller enligt vattenlagen, vare för lagfarts

beviljande ej av nöden att med

föregående fång lagfares, eller att

åtkomst styrkes, på sätt i 7 § är

föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets memorial Nr 85.

{Utskottets ursprungliga förslag.) {Utskottets sammanjämkningsförslag.)

Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom skola erhålla föliande ändrade

lydelse:

24 §.

1 mom. Varder i enlighet med

gällande bestämmelser om expropriation

eller om ändring eller utrivning

av /vattenverk fast egendom avträdd

och ersättningen å behörig ort nedsatt,

skall vad sålunda avträtts ej

vidare häfta för inteckning, som

meddelats i egendomen; skolande

därom, sedan till rätten eller domaren

inkommit anmälan om förhållandet,

göras anteckning i inteckningsprotokollet

så som i 23 § sägs.

Har egendom blivit avträdd

nyttjanderättshavare att inlösa Under

sedan områdets inlösen fullbordats,

tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning

av ersättning, som enligt lagen om

dikning och annan avledning av

vatten tillkommer vattenverksägare

för skada eller intrång, eller av

lösen för mark, som jämlikt bestäin
-

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande

bestämmelser om expropriation

eller om ändring eller utrivning

av vattenverk eller enligt vattenlagen

fast egendom blivit avträdd

samt ersättningen å behörig ort nedsatts,

eller, där fråga är om strömfall,

för vilket enligt sistnämnda lag

ersättningen bestämts att utgå medelst

kraftöverföring, denna i föreskriven

ordning påbörjats, skall vad

sålunda avträtts ej vidare häfta för

inteckning, som meddelats i egendomen;

skolande därom, sedan till

rätten eller domaren inkommit anmälan

om förhållandet, göras anteckning

i inteckningsprotokollet så

som i 23 § sägs.

jämlikt lagen om rätt i vissa fall för

nyttjanderätt upplåtet område, skall,

vad i föregående stycke stadgats äga

2 inom. Kommer vid. fördelning

av ersättning enligt vattenlagen för

förlorad vattenkraft eller av ersättning,

som enligt nämnda lag eller

lagen om dikning och annan avledning

av vatten tillkommer jord- eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

melserna i gruvestadgari avträtts till

gruvägare, betalning att utfalla å

huvudstolen av inteckning i egendomen,

eller utfaller vid fördelning

av medel, som jämlikt föreskrifterna

i utsökningslagen skola fördelas mellan

rättsägare i fast egendom ändå

att försäljning av egendomen ej skett,

betalning å huvudstolen av int-ecknad

fordran, för vars gäldande försäljningen

skolat ske, vare inteckningen

till motsvarande belopp utan verkan;

och varde därom, sedan fördelningen

visats vara godkänd eller hava vunnit

laga kraft, anteckning gjord i inteckningsprotokollet

som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl

tillämpas, där enligt gällande bestämmelser

om expropriation intecknad

egendom tages i besittning av

den exproprierande före expropriationens

fullbordande eller allenast

till en del varder till honom avträdd

eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt

till intecknad egendom upplåtes

samt i något av de fall nu

sagda äro vid ersättnings fördelning

betalning utfaller å huvudstol av inteckning,

så ock där enligt gällande

bestämmelser om ändring eller utrivning

av vattenverk eller om rätt

i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område allenast en del av in
Bihang

till riksdagens protokoll 1918.

vattenverksägare för skada eller intrång,

eller av lösen för mark, som

jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan

avträtts till gruvägare, betalning-

att utfalla å huvudstolen av

inteckning i egendomen, eller utfaller

vid fördelning av medel, som

jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen

skola fördelas mellan rättsägare

i fast egendom ändå att för
o

O

säljning av egendomen ej skett, betalning

å huvudstolen av intecknad

fordran, för vars gäldande försäljningen

skolat ske, vare inteckningen

till motsvarande belopp utan verkan;

och varde därom, sedan fördelningen

visats vara godkänd eller hava

vunnit laga kraft, anteckning gjord

i inteckningsprotokollet som nyss

sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl

tillämpas, där enligt gällande

bestämmelser om expropriation intecknad

egendom tages i besittning

av den exproprierande före expropriationens

fullbordande eller allenast

till en del varder till honom

avträdd eller ock nyttjanderätt eller

servitutsrätt till intecknad egendom

upplåtes samt i något av de fall nu

sagda äro vid ersättnings fördelning

betalning utfaller å huvudstol av inteckning,

så ock där enligt vattenlagen

intecknad egendom varder avträdd,

innan ersättningen blivit slutligen

bestämd, eller enligt sagda lag

eller gällande bestämmelser om ändring

eller utrivning av vattenverk

9 samt 63 höft. (Nr 85.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets memorial Nr So.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings för slag.)

tecknad egendom avträdes och vid

fördelning av löseskillingen betalning

utfaller å intecknings huvudstol.

eller om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område allenast

en del av intecknad egendom

avträdes och vid fördelning av ersättningen

betalning utfaller å intecknings

huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,

blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen,

sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke

vidare häfta för större del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 §

utsökningslagen kan hava fått avräkna å köpeskillingen eller som enligt

117 § 1 mom. samma lag skall innestå i egendomen; och varde därom,

efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis

sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen

kunnat utgå ur köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande

därom, när det visas, huru köpeskillingen fördelats och att fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det

fall, att enligt gällande bestämmelser

om expropriation en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar

helt eller delvis avträdas till den

exproprierande eller av honom före

expropriationens fullbordande tagas

i besittning eller ock nyttjanderätt

eller servitutsrätt till en eller flera

av gemensamt intecknade egendomar

upplåtes eller att en eller flera av

gemensamt intecknade egendomar

varda helt eller delvis avträdda enligt

gällande bestämmelser om änd
-

2 mom. Ej heller skola i det

fall, att enligt gällande bestämmelser

om expropriation en eller

flera av gemensamt intecknade egendomar

helt eller delvis avträdas till

den exproprierande eller av honom

före expropriationens fullbordande

tagas i besittning eller ock nyttjanderätt

eller servitutsrätt till en eller

flera av gemensamt intecknade egendomar

upplåtes, eller att enligt vattenlagen

eller gällande bestämmelser om

ändring eller utrivning av vattenverk

en eller flera av gemensamt inteck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!»

Lagutskottets memorial Nr 85.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

ring eller utrivning av vattenverk,

eller att egendom, som gemensamt

med annan häftar för inteckning,

delvis avträdes enligt lagen om rätt

i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område, eller att frälseränta,

som gemensamt med annan fast

egendom häftar för inteckning, varder

inlöst för statsverkets räkning

eller avlöst, de övriga egendomarna

häfta för intecknat belopp, varför

betalning utfallit vid ersättnings

fördelning; skolande jämväl därom

göras anteckning i inteckningsprotokollet

enligt vad i 1 mom. andra

stycket sägs.

( Utskottets samin anjämkningsförslag.)

nade egendomar varda helt eller delvis

avträdda eller åtgärd, vidtages,

som medför skada, eller intrång å

en eller flera av gemensamt intecknade

egendomar, eller att egendom,

som gemensamt med anfall häftar

för inteckning, delvis avträdes enligt

lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område, eller

att frälseränta, som gemensamt med

annan fast egendom häftar för inteckning,

varder inlöst för statsverkets

räkning eller avlöst, de övriga egendomarna

häfta för intecknat belopp,

varför betalning utfallit vid ersättnings

fördelning; skolande jämväl

därom göras anteckning i inteckningsprotokollet

enligt vad i 1 mom.

andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Stockholm den 13 juni 1918.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservation

av herrar Rogberg, greve Spens, Pant, Holmdahl och Svensson i Betingetorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.