Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande ävensom två i ämnet väckta motioner.

1918-05-14 · 8 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande ävensom två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 137.

Ni* 137.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till arbetslöshetens bekämpande ävensom två i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I eu den 22 mars 1918 till riksdagen avlåten, till statsutskottet

remitterad proposition, nr 259, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att för bekämpande av arbetslösheten, i

huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet angivna

grunder, anvisa

dels — utöver av 1917 års riksdag för ändamålet beviljade medel

— på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor.

dels ock på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 4,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

inom andra kammaren väckta motioner, den ena, nr 186, av herrar L.

Borgström och A. Sjöström, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till de arbetslösa bageri- och konditoriarbetarna, som icke kunnat erhålla

annan sysselsättning, utbetalas ett understöd av 25 kr. i veckan för

varje arbetare, samt dessutom till familjeförsörjare 5 kr. för hustru och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 64 käft. {Nr 137—138.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

Utskottets

yttrande.

3 kr. för varje oförsörjt barn under 15 år, och beräknas utgå från och

med den 1 januari 1918, samt den andra, nr 388, av herr 0. Hagman,

däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att i de bestämmelser, som kunna komma att utfärdas angående understöd

åt medellösa arbetslösa, måtte intagas bestämmelser om, att vid indragning

av arbetslöshetsunderstöd detta endast kan ske, då understödsnämnd

därom enhälligt beslutar, eller, om detta i vissa fall ej anses

lämpligt, sådant beslut endast kan fattas genom viss kvalificerad majoritet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Att under nu rådande förhållanden staten måste göra sig beredd

att möta en betydande arbetslöshet lärer vara allmänt insett. Enighet

torde ock råda därom, att såvitt möjligt åtgärderna för arbetslöshetens

bekämpande böra inriktas på att bereda arbetstillfällen. Härvid

böra självfallet i första hand tagas till vara de arbetstillfällen,

som kunna erbjudas inom produktionsgrenar, främst jordbrukets, där

användning för inom andra näringsgrenar ledig arbetskraft förefinnes.

Men i fall av behov måste även vidtagas särskilda anstalter för att på

annat sätt sysselsätta de arbetslösa. Mot de riktlinjer för denna verksamhet,

som uppdragits i statsrådsprotokollet, har utskottet ej haft något

att erinra.

För den direkta understödsverksamheten torde med visshet bidrag

från statens sida komma att tagas i anspråk i vidgad omfattning. De

beträffande arbetslöshetsunderstöden nu gällande bestämmelserna äro av

huvudsakligen följande innehåll.

Understöd må utgå allenast till välfräjdad och arbetsför svensk

medborgare, som fyllt 15 år, samt till hans familj under förutsättning,

att han under minst sex månader före det ansökan gjorts icke åtnjutit

understöd av fattigvården; dock att hänsyn icke skall tagas till sådant

understöd av fattigvården, som varit tillfälligt eller utgått i anledning

av sökandens eller hans familjemedlemmars sjukdom eller tilldelats sökande,

som uppenbarligen efter bästa förmåga sökt försörja sig och de

sina, men till följd av särskilt betungande försörjningsplikt nödgats för

familjens nödtorftiga uppehälle mottaga sådant understöd. Förrän understöd

kan beviljas, skall undersökas, huruvida icke lämpligt tillfälle

till utkomst genom eget arbete kan beredas den arbetslöse. Till understöd

bidrager staten med högst 1 krona per dag för man och hustru

tillhopa, 67 öre för ensam person, som fyllt 18 år, 40 öre för ensam

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

person, som fyllt 15 men ej 18 år, samt 20 öre för varje inom eller utom

äktenskapet fött barn. Därest arbete på annan ort än hemorten beredes

manlig familjeförsörjare mot avlöning, som är otillräcklig för att å hemorten

jämväl underhålla familjen, må understöd av statsmedel efter särskild

prövning utgå för familjens å hemorten kvarvarande medlemmar

med tillhopa högst 50 öre för dag eller, där barn finnas och särskilt ömmande

omständigheter föreligga, med tillhopa högst 75 öre för dag. För

det fall, att den arbetslöse beredes arbete inom ett för hans utbildning

och förutsättningar främmande yrke och därvid icke från början förmår

vinna rimlig utkomst, må understöd av statsmedel till honom efter särskild

prövning utgå med högst 50 öre för dag och under en tid av högst

90 dagar. Samtliga dessa understöd av statsmedel utgå under förutsättning

i regel, att minst samma belopp tilldelas den arbetslöse av resp.

kommuns eller landstings medel. På grund av särskilda omständigheter

må dock undantagsvis, efter prövning av Kungl. Maj:t, understöd av

statsmedel kunna utgå, utan att kommun eller landsting tillskjutit lika

stort belopp. Erhåller den arbetslöse bidrag av arbetsgivare eller arbetslöshetskassa,

må understöd likväl till honom utgå, dock med högst så

stort belopp, att detsamma jämte nämnda bidrag uppgår till 2/3 av den

i orten vanliga avlöningen för jämförlig arbetare. Understödets storlek

bestämmes efter den arbetslöses större eller mindre behov och kan efter

omständigheterna utgå i kontanta medel eller, helt eller delvis, i naturaförmåner.

Understödstagare är vid risk av understödets indragande

skyldig föra ett ordentligt och nyktert levnadssätt, att regelbundet anmäla

sig hos den offentliga arbetsförmedlingen samt att mottaga lämpligt

arbete, som anvisas honom. Understödet skall icke äga fattigvårds karaktär

eller medföra fattigvårdens rättsverkningar.

I dessa bestämmelser har nu departementschefen förordat vissa

ändringar. Bland dessa märkes först förslaget, att staten framdeles skall

bidraga med två tredjedelar av kostnaderna för understöden. Denna

höjning av statens andel i understödskostnaden, synes utskottet vara avsevärt

hög. Det vill ock synas utskottet, att tillräckliga skäl ej kunna

anses vara anförda för förändringen i fråga. Redan enligt nu gällande

bestämmelser i ämnet äger ju Kungl. Maj:t, där särskilda skäl därtill

föreligga, möjlighet att bevilja arbetslöshetsunderstöd till belopp, överstigande

vad av kommun eller landsting tillskjutits. I nödfall kan staten

till och med påtaga sig hela kostnaden. I det härutinnan givna

bemyndigandet för Kungl. Maj:t ifrågasättes nu ingen ändring. Då så

är förhållandet och då å andra sidan det är av vikt, att ej kostnader

på grund av arbetslösheten i större omfattning än som verkligen är nöd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

vändigt påläggas staten, har utskottet ansett, att statens normala andel

av understödsbeloppen fortfarande bör bibehållas vid den för närvarande

gällande.

En annan viktig ändring avser rätt för Kungl. Maj:t att medgiva

ökning med intill 100 % av de nu normalt utgående maximibeloppen för

arbetslöshetsunderstöden. Innebörden av detta förslag framgår av nedanstående

tabell. I

Understödens maximibelopp per dag {kronor).

1

Understödskategorier.

Enligt gällande

bestämmelser.

Vid föreslagen ändrad kostnadsfördelning

samt höjning av understödet med

Sta-

ten.

Kom-

mun.

Till-

hopa.

50 procent.

100 procent. j

■

Sta-

ten.

Kom-

mun.

Till-

hopa.

Sta-

ten.

Kom-

mun.

Till- J

| hopa. [

Man och hustru......... .

1*—

i —

2*—

2*—

1 —

3 —

2*67

1 33

4*- i

1 Barn under 15 år..........

0*20

0*20

0*40

0*40

0*20

0*60

0''54

0*26

0*80 j

| Ensam person över 18 år......

0-67

0*67

1*34

1*33

0*67

2*—

1*79

0*89

2*G8

Ensam person mellan 15—18 år . . .

Familjebidrag vid försörjares arbete å

annan ort:

0*40

0--10

0-80

0*80

0*40 ■

1*20

1*07

0*53

1*60 |

i vissa fall ........

0*50

0*50

i-

1*—

0*50

1*50

1*33

0*67

2-— |

undantagsvis......

0*75

0‘75 i

1*50

1*50

0*75

2*25

2*—

1*—

3*- I

Bidrag vid arbete i ovan sysselsättning

0*50

0*50 j

1-

i*-

0*50

1*50

. 1*33

0*67

2*— !

I denna fråga är att märka, att arbetslöshetskommissionen allenast

ifrågasatt en höjning av understödsbeloppen med 50 %, varvid, om kommunernas

andel bestämdes till en tredjedel, deras bidrag skulle bliva

oförändrade. Kommissionen lärer emellertid, enligt vad utskottet inhämtat,

hava förutsatt, att denna höjning skulle med det snaraste komma

till stånd. Då penningvärdet är i ständigt sjunkande, synes det utskottet

i likhet med departementschefen vara riktigast, att '' möjlighet hålles

öppen för Kungl. Maj:t att, därest så visar sig oundgängligen nödvändigt,

ytterligare höja understödsbeloppen intill den angivna gränsen. Utskottet

har emellertid ansett, att en sådan höjning av understödsbeloppen

bör ske endast under förutsättning, att den andel av normalavlöningen

inom den arbetslöses yrke, till vilken statsbidraget sammantaget med

understöd från arbetsgivare eller arbetslöshetskassa må uppgå, icke höjes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1117.

utöver vud för närvarande är fallet eller 1 2 * */:|- Vid eu höjning av sagda

andel till 8/io, såsom departementschefen förordat, skulle nämligen det i

alltför stor utsträckning kunna inträffa, att arbetslösa inom vissa yrken

komnie att erhålla högre understöd än den avlöning, som inom andra

yrken skulle kunna under arbete uppbringas. Härav skulle tydligen

kunna uppstå skadliga verkningar, som på förhand svårligen läte sig

förebyggas.

I övrigt har utskottet ej funnit skäl att framställa någon erinran

mot de grunder för arbetslöshetens bekämpande, som departementschefen

förordat.

Därest de föreliggande åtgärderna för arbetslöshetens motverkande

ordnas, i enlighet med vad i den förevarande propositionen föreslagits,

samt understödsbeloppen höjas på sätt utskottet ovan tillstyrkt, böra

enligt utskottets åsikt även de grupper av arbetslösa, vilka avses med

den av herrar Borggren och Sjöström väckta motionen, bliva på ett tillfredsställande

sätt tillgodosedda. Att för vissa grupper av arbetslösa

bestämma särskilda understödsgrunder låter sig för övrigt enligt utskottets

uppfattning icke lämpligen göra. Utskottet finner sig alltså icke

kunna tillstyrka bifall till sagda motion.

Vad angår den av herr Hagman väckta motionen har utskottet, då

utskottet är övertygat, att vederbörande arbetslöshetskommittéer låta sig

angeläget vara att anvisa de arbetslösa sådant arbete, som svarar mot

deras arbetsförmåga, icke funnit tillräckliga skäl vara anförda, för att

riksdagen skulle till Kung!. Maj:t avlåta skrivelse i det i motionen omförmälda

syftet.

Beträffande slutligen de i propositionen begärda anslagsbeloppen

synes det utskottet, att det av Kungl. Maj:t äskade anslaget å tilläggsstat,

som med omkring 9,215,000 kronor överstiger vad av arbetslöshetskommissionen

ansetts för ändamålet erforderligt, vid iakttagande av de

ovan tillstyrkta jämkningarna i de av departementschefen förordade

grunderna bör kunna nedsättas till 12,000,000 kronor, helst som å det

av 1917 års riksdag för ändamålet beviljade anslaget vid 1918 års början

förefanns ett odisponerat belopp av omkring 5,715,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts

föreliggande proposition må för bekämpande av arbets
lösheten,

i huvudsaklig överensstämmelse med i stats
rådsprotokollet

över civilärenden den 22 mars 1918

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

angivna grunder, dock med iakttagande av de jämkningar

som ovan förordats, anvisa

a) — utöver av 1917 års riksdag för ändamålet

beviljade medel — på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 12,000,000 kronor,

b) på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 4,000,000 kronor,

2) att herrar Borggrens och Sjöströms samt Hagmans

ovanberörda motioner icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, H. F. Lamm, C. G. Ekman, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, A. Pers,

G. Boman, C. A. Stålberg och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

J. Olofsson i Digernäs, A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, G. Odqvist, S.

Bengtsson i Norup, J. A. Ingvarson, It''. Bäckström, O. Nilsson i Örebro, P. A. Hansson i

Stockholm och J. Nilsson i Malmö.

Reservationer:

av herrar S. H. Kvarnzelius, H. F. Lamm, C. I. Asplund, J. B. Eriksson

i Grängesberg, A. Anderson i Råstock, J. A. Ingvarson, O. Nilsson i Örebro,

P. A. Hansson i Stockholm och J. Nilsson i Malmö, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Att under — — — rättsverkningar.

I dessa bestämmelser — — — undei’stöden. Denna höjning av

statens andel i understödskostnaden synes visserligen utskottet vara

ganska avsevärd. Då det på grund av vissa kommuners svaga ekono
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statmtxlcottets utlåtande nr 137.

7

miska ställning torde vara att befara, att därest desamma endast i

särskilda undantagsfall skulle kunna erhålla statsbidrag till mer än hälften

av understödsbeloppet, åtskilliga kommuner skulle bliva ur stånd att lämna

något effektivt arbetslöshetsunderstöd, har utskottet emellertid icke funnit

sig böra mot ifrågavarande förslag framställa någon erinran.

En annan viktig — — — tabell (se utlåtandet).

I denna fråga — — — — — gränsen. Utskottet vill dock i anslutning

till vad departementschefen därom anfört, framhålla, att Inloppens

höjning ej nödvändigtvis behöver eller ens bör göras lika för alla

understödskategorier, utan bär noga anpassas efter behovet.

Vidare har föreslagits höjning av den andel av den arbetslöses

normala avlöning, till vilken arbetslöshetsunderstödet jämte bidrag av arbetsgivare

och arbetslöshetskassa sammanlagt må högst uppgå, från 2/3

till 8/io av normalavlöningen. Även denna höjning förutsätter givetvis

en noggrann prövning av behovet för varje särskilt fall. Då utskottet

utgår från, att understöd i sådan utsträckning ej kommer att medgivas,

annat än då verkligt vägande skäl därtill föreligga, liar utskottet ej haft

något att erinra mot höjningen ifråga.

Ej heller i övrigt har utskottet funnit skäl att framställa någon

erinran mot de grunder för arbetslöshetens bekämpande, som departementschefen

förordat.

Därest de förebyggande åtgärderna för arbetslöshetens motverkande

ordnas samt understödsverksamheten utvidgas i enlighet med vad i den

förevarande propositionen föreslagits, synes det utskottet, att även de

grupper av arbetslösa, vilka avses med den av herrar Borggren och Sjöström

väckta motionen, skola bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.

Under vissa förhållanden bör Kungl. Maj:ts förslag t. o. m. bliva

mera gynnsamt för arbetarna ifråga än motionärernas. Att för vissa

grupper av arbetslösa bestämma särskilda understödsgrunder låter sig för

övrigt enligt utskottets uppfattning icke lämpligen göra. Utskottet finner

sig alltså icke kunna tillstyrka bifall till sagda motion.

Vad angår — — — — — syftet.

Beträffande slutligen de i propositionen äskade anslagsbeloppen har

utskottet väl funnit den ökning i anslaget å tilläggsstaten för år 1918,

som Kungl. Majrts förslag innebär i jämförelse med vad arbetslöshetskommissionen

beräknat, eller omkring 9,215,000 kronor, vara högst betydande,

men har utskottet likväl, med hänsyn såväl till den av departementschefen

förordade höjningen av understödens maximibelopp som

anslagets natur av förslagsanslag, högst, icke ansett sig böra ifrågasätta

någon nedsättning i det begärda anslagsbeloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

- 1) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande proposition samt med avslag å herrar

Borggrens och Sjöströms ovan berörda motion må för

bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 22 mars 1918 angivna grunder, anvisa

a) utöver av 1917 års riksdag för ändamålet beviljade

medel på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 15,000,000 kronor,

b) på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 4,000,000 kronor;

2) att herr Hagmans ovanberörda motion icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda; samt»

av herr C. G. Ekman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1918:6b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1918 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 60 i texten
  3. Rskr. 1918:458 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj;ts proposition angående anslag till arbetslöshetens bekämpande. s. 1 i texten