Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion om anslag till stärkande av Göteborgs försvar mot sjösidan.

1918-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:154, Utlåtande i anledning av vädd motion om anslag till stärkande av Göteborgs försvar mot sjösidan.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

Utskottets

yttrande.

Nr 154.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1918 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion om anslag till stärkande av

Göteborgs försvar mot sjösidan.

(l:a avd.)

Uti en inom första kammaren av herr H. Wrangel väckt motion (nr 28)

har föreslagits, att riksdagen till förstärkande av Älvsborgs fästning ville

på extra stat bevilja ett anslag av 3,130,000 kronor och därav för år

1919 anvisa hälften eller 1,565,000 kronor, ävensom bemyndiga Kung].

Maj:t att under loppet av innevarande år av sistnämnda belopp förskottera

erforderlig medel för arbetets påbörjande snarast möjligt.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen. I

I sin motion har motionären hänvisat till en av honom vid 1916

års riksdag i enahanda syfte väckt motion. I sistnämnda motion har

anförts bland annat följande:

»Såsom av Kung!. Maj:ts proposition nr 60 till 1914 års senare

riksdag framgår, har andra försvarsberedningen vid utarbetandet av sitt

förslag till stärkande av det fasta kustförsvaret, vilket förslag därefter i

det närmaste oförändrat av Kungl. Maj:t upptagits och förelagts riksdagen

samt av denna godkänts, »hållit sig inom en strängt begränsad kostnadsram»

och såsom grund för sitt förslag uppställt, »att ansträngningarna

måste samlas på att sätta våra viktigaste kustfästningar i gott stånd eller

åtminstone giva dem eu kraftig förstärkning», varjämte anläggandet av eu

befäst replipunkt på mellersta Norrlands kust föreslagits och godkänts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

9

Något förslag till stärkande av Älvsborgs fästning bär således icke1

förelagts riksdagen. Om det vid nämnda propositions avfattande måhända

icke framstått såsom så angeläget att omedelbart vidtaga förstärkningsåtgärder

å denna fästning, torde det däremot icke kunna förnekas,

att det pågående världskriget bragt frågan i ett annat läge. Dels

är det uppenbart, att Göteborgs belägenhet och alltjämt växande betydelse

måste i händelse av fredsbrott göra staden mera utsatt för beskjutning

än kanske någon annan av rikets kustorter, dels utvisar snart

sagt samtliga de krigförande staternas tillvägagående, att värdefulla kustorter,

som utan större risk kunna beskjutas från sjösidan, nästan ofelbgrt

bliva utsatta för dylika våldshandlingar. Å andra sidan hava befästningar,

även om de ej varit av kraftigaste art, visat sig i hög grad avskräckande

gent emot anfall från sjösidan.

Dessutom är det anmärkningsvärt, att icke ens ett så betydande

antal förstklassiga undervattensbåtar, som dem Tyskland och Turkiet förfogat

över vid Dardanellerna, förmått att ens för kortare tid avlägsna

fiendens särskilt för bombardering av fästningsverk konstruerade pansarfartyg

monitorer bestyckade med svåra och medelsvåra kanoner. Ej

heller vid Belgiens kust hava de tyska undervattensbåtarna mäktat hindra

engelska örlogsfartyg att utföra mycket ofta upprepade beskjutningar.

Då redan 1907 års försvarskommitté utan reservation ansett sig

böra »framhålla angelägenheten av att Göteborg, som för landets ekonomiska

liv har stor betydelse, beredes ett kraftigare skydd mot beskjutning

från sjösidan, än de nuvarande befästningarna lämna», lärer något

tvivel om nödvändigheten av ett skyndsamt förstärkande av Älvsborgs

fästning icke kunna förebäras såsom skäl för ett ytterligare uppskov

härmed. Den enda vägande anledning till frågans uppskov, som kan

ifrågakomma, torde vara den kostnad, som ifrågavarande förstärkning

erfordrar för att bliva fullt effektiv. I jämförelse med de värden, som

det här gäller att trygga, lärer dock denna kostnad icke kunna anses

betydande.»

Ifrågavarande motion till 1916 års riksdag ävensom en av Kungl.

Maj:t till 1917 års riksdag gjord framställning i samma ämne blevo

emellertid av riksdagen avslagna.

Då några ytterligare skäl utöver dem, som legat till grund för

nyssnämnda tvenne riksdagsbeslut i detta ärende, icke av motionären

anförts, synes någon orsak att frångå riksdagens tidigare i denna fråga

uttalade uppfattning icke förefinnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 70 käft. (Nr 153—154.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 15i.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Wrangels förevarande motion icke må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, J. Nilsson,

H. F. Lamm, O. Bergqvist, C. G. Ekman, H. G. TV. krångel, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

A. Pers, greve N. F. Posse och G. Boman samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

N. A. Nilsson i KabbarpJ C. Persson i Stallerhult, O. H:son Waldén, G. Odqvist, J. A. Ingvarson,

C. R. Jansson i Falun, TV. Bäckström,, J. Nilsson i Malmö och V. T. Harnrin.

Reservation

av herrar O. M. Strömberg, J. Nilsson i Skottlandshus, O. Bergqvist,

H. G. W. Wrangel, J. L. Widell, greve N. F. Posse, G. Boman, H. Andersson

i Skivarp, C. Persson i Stallerhult och G. Odqvist, vilka ansett, att

utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Ehuru utskottet fullständigt delar motionärens åsikt om angelägenheten

av att Göteborgs fasta försvar snarast möjligt förstärkes, kan

utskottet likväl icke tillstyrka, att medel härför anvisas på 1919 års stat,

då, enligt vad numera är för utskottet känt, beredandet av medel för

täckande av redan beslutade eller av Kungl. Maj:t föreslagna utgifter å

nämnda stat kommer att bliva förenat med synnerligen stora svårigheter.»

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner,

182420.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.