Stats als kottets memorial Nr 178
1918-05-28 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1918:178, Stats als kottets memorial Nr 178
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats als kottets memorial Nr 178,
I
Nr 178.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1918 kl. 2 e. no.
Memorial angående anvisande av anslag för förvärvande av
aktier för statens räkning i Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag.
, i
I skrivelse till riksdagens bankoutskott den IS april 1918 hava
fullmäktige i riksgäldskontoret anfört följande:
»Med godkännande av de i statsrådsprotokollet över civilärenden för den
25 april 1916 angivna huvudgrunder för förvärvande för svenska statens räkning
av vissa Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelar jämte en
byråbyggnad i Kristinehamn anvisade 1916 års riksdag till inköp av nämnda
bandelar och byråbyggnad ett anslag av 11,275,000 kronor att täckas av lånemedel.
Likvid av köpeskillingen för samma bandelar m. m. verkställdes, jämlikt
särskilt bemyndigande, av riksgäldskontoret den 2 januari 1917.
På sätt ovanberörda statsrådsprotokoll angiver, skulle, enligt ett mellan
järnvägsstyrelsen och bolaget träffat preliminärt avtal, staten i sammanhang med
inköpet även övertaga vissa skyldigheter, som bolaget iklätt sig, däribland även
förpliktelse att för en planerad järnvägsanläggning från Limedsforsen till Sårna
teckna aktier till belopp av 250,000 kronor, under förutsättning att hos intresserade
kommuner eller dessas skogsmedelsfonder erhölles lån till samma belopp
på tid och villkor, som bolagsstyrelsen bestämde.
Då någon erinran mot förslaget om statens övertagande av berörda teckuingsskyldighet
ej framställdes vid ärendets behandling inom riksdagen, infördes
ock uttrycklig bestämmelse därom i det köpekontrakt, som i slutet av år 1916
upprättades mellan järnvägsstyrelsen och Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag. På
ansökan av stiftarna av Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag har Kungl.
Maj:t sedermera, efter fullmäktiges i riksgäldskontoret hörande och i överensstämmelse
med deras förslag, genom beslut av den 1 nästlidne mars funnit gott
att under förutsättning att styrelserna för Sårna, Idre, Lima och Transtrands
socknars skogsmedelsfonder förbunde sig att inköpa svenska statens obligationer
av år 1917 för ett belopp av 250,000 kronor och till en kurs av lägst 96 procent
av nominella värdet — bemyndiga fullmäktige att å statens vägnar verkställa
teckning av aktier till ett belopp av 250,000 kronor i blivande aktiebolag
för utförande av järnvägsanläggning från Limedsforsen till Sårna.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 81 höft. (Nr 178—180.) 1
2
Statsutskottets memorial Nr 178.
Det för aktieteckningens verkställande stadgade villkoret har numera blivit
fullgjort, i det att förenämnda fyra socknars skogsmedelsfonder under mars och
april månader detta år i riksgäldskontoret inköpt nominellt 260,800 kronor obligationer
av 1917 års 5 % statslån, för vilka likvid erlagts efter kurs av 96 %
med 250,360 kronor. I anledning härav har även riksgäldskontoret å sin sida
fullgjort den staten åliggande teckningsskyldigheten.
Då de för ifrågavarande aktieteckning erforderliga medlen anskaffats genom
försäljning av obligationer eller sålunda genom av riksgäldskontoret verkställd
upplåning, torde ur budgetteknisk synpunkt vara önskvärt, att förenämnda belopp
250,000 kronor även upptages i riksstaten bland de utgifter, vilka skola
täckas av lånemedel, samt att jämväl de medel, som å riksstatens inkomstsida
komma att uppföras under titel Tast upplåning’, böjas med samma belopp.
Fullmäktige få i anledning bärav hemställa, att bankoutskottet ville föranstalta
om, att beloppet på nämnda sätt upptages i blivande tilläggsstat till riksstaten
för år 1918, varjämte lånerätt för ifrågavarande 250,000 kronor torde böra medgivas
riksgäldskontoret samt föreskrift därom införas i det reglemente för riksgäldskontoret,
som av innevarande års riksdag kommer att utfärdas.»
Bankoutskottet bar med skrivelse den 3 maj 1918 till statsutskottet
för den åtgärd, som på statsutskottet ankommer, överlämnat ifrågavarande
framställning, såvitt densamma avser upptagande i riksstaten av omhandlade
belopp 250,000 kronor.
Såsom av riksgäldsfullmäktiges ovanintagna skrivelse framgår, grundar
sig ifrågavarande aktieteckning på ett åtagande från statens sida i
samband med förvärvet av Mora—Vänerns järnväg. I enlighet med fullmäktiges
framställning torde anslag för ändamålet böra uppföras å tillläggsstaten
till riksstaten för år 1918. På grund av de förhållanden,
under vilka aktieteckningen i fråga tillkommit, torde aktierna böra förvaltas
av järnvägsstyrelsen samt anslaget böra behandlas såsom en utgift för
kapitalökning vid statens järnvägar.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för förvärvande för statens räkning
av aktier i Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag
å tilläggsstaten för år 1918 under titel »utgifter
för kapitalökning, statens affärsverksamhet» anvisa,
att utgå av lånemedel, ett förslagsanslag, högst, 250,000
kronor.
Stockholm den 28 maj 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAENZELIUS.
Statsutskottets memorial Nr 17st.
3
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnxelius, O. M. Strömberg, G. M. II. Ekeluiul,
J. Nilsson, II. F. Lamm, O. Bergi/vist, C. G. Ekman, II. G. IV. Wrangel, A. C.
Lindblad, J. L. Widell, A. Pers och A. II. Rooth samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, II. Andersson i Skivarp,
./. Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, A. Anderson i Råstock, C. Persson i
Stallerhult, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, G. Odqvisl, S. Bengtsson i Norup,
•/. A. Ingvarson och A. J. Andersson i Gävle.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.