Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens avkastning.

1918-05-31 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:191, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfondens avkastning.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 191.

I

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående användning

för kulturella ändamål av viss del av den

svenska Längmanska donationsfondens avkastning.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 16 april 1918 dagtecknad proposition

(nr 293), vilken hänvisats till förberedande behandling av statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att avkastningen av den med litt. B betecknade

delen av den svenska donationsfond, som upprättats genom testamente

av finländske handlanden Erik Johan Längman, må i den omfattning

testamentet stadgar samt under iakttagande av de utav departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder och enligt de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Maj:t utfärdas, tagas i användning

för de med nämnda del av fonden avsedda kulturella ändamålen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning grundar sig på en av

tillkallade sakkunniga verkställd utredning beträffande den ordning, i vilken

halva årliga avkastningen å den med litt. B betecknade delen av

den svenska Längmanska donationsfonden borde komma till användning

till de med nämnda del av fonden avsedda ändamålen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 88 käft. (Nr 191—192.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 191.

I det av de sakkunniga i ämnet avgivna förslaget hava emellertid

vissa ändringar av departementschefen vidtagits.

Utskottet har icke funnit något i huvudsak att erinra mot Kungl.

Maj:ts framställning, men vill utskottet dock i ett par avseenden närmare

angiva sin ståndpunkt till de föreslagna anordningarna för donationsmedlens

utdelande.

De sakkunniga hava sålunda bl. a. föreslagit, att utdelningen av

medlen skulle anförtros åt en nämnd av fem ledamöter. Förutom kanslern

för rikets universitet såsom självskriven ordförande skulle tre ledamöter

utses att företräda: en de humanistiska vetenskaperna, en naturvetenskaperna

och en konst och litteratur. Dessa ledamöter skulle förordnas

av Kungl. Maj:t efter förslag, som upprättats av förefintliga sakkunniga

myndigheter och korporationer inom varje klass. Såsom femte

ledamot hava de sakkunniga föreslagit nämndens sekreterare, vilken skulle

utses genom val av övriga ledamöter.

Departementschefen har nu uttalat sig för att i nämnden beredes

plats även åt en särskild representant för folkbildningsintresset. Detta

borde, enligt departementschefens mening, kunna gå för sig, utan att antalet

ledamöter i nämnden behövde ökas, därigenom att sagda representant

erhöll den plats, som i de sakkunnigas förslag reserverats för nämndens

sekreterare. Ifrågavarande ledamot skulle, i likhet med övriga företrädare

för fondens olika verksamhetsområden, tillsättas av Kungl. Maj:t

efter förslag av vissa sakkunniga myndigheter och institutioner.

Utskottet, som väl finner den av de sakkunniga föreslagna sammansättningen

av nämnden böra vara tillfyllest för att även folkbildningsintresset

skall kunna bliva i tillbörlig mån tillgodosett, har emellertid,

då departementschefen ansett att detta intresse skulle bättre främjas

genom insättande av en särskild representant därför i nämnden, icke

heller något att erinra emot en sådan anordning. Därvid förutsätter utskottet,

att denne representant icke nödvändigt skall vara utskottets sekreterare,

utan att ledamöterna få till sin sekreterare välja vem de själva

önska, vare sig inom eller utanför nämnden.

Utskottet har vidare bemärkt att i de sakkunnigas förslag inrymts

en bestämmelse, att de av Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna och sekreteraren

skola, utöver reseersättning och dagtraktamente, åtnjuta jämväl

årligt arvode till belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes, ifråga om

sekreteraren efter framställning av nämnden.

Då enligt förslaget förvaltningen av donationsfonden avses skola

fortfarande åligga statskontoret, och nämndens uppgift sålunda endast

kommer att bliva att efter prövning fördela medlen till olika därmed

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11)1.

3

avsedda ändamål, vill utskottet framhålla nödvändigheten av att vid

bestämmandet av arvodena åt ledamöterna och sekreteraren vederbörlig

hänsyn tages till det jämförelsevis ringa belopp, som är tillgängligt

för utdelning, och att därför arvodesbeloppen bliva med all försiktighet

avvägda.

På grund av vad här ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att avkastningen av

den med litt. B betecknade delen av den svenska donationsfond,

som upprättats genom testamente av finländske

handlanden Erik Johan Längman, må i den

omfattning testamentet stadgar samt under iakttagande

av de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

16 april 1918 angivna huvudgrunder och enligt de närmare

bestämmelser, som av Kung!. Maj:t utfärdas,

tagas i användning för de med nämnda del av fonden

avsedda kulturella ändamålen.

Stockholm den 31 maj 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVÅRNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, 0. Berg qvist, C. G. Ekman, H. G. TV. Wr angel, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, A. Pers, greve N. F. Posse och J. Pålsson samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

J. Olofsson i Digernäs, N. A. Nilsson i Kabbarp, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i

Revinge, 0. H:son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, J. A. Ingvarson, C. R.

Jansson i Falun och K. A. TV. Björck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mapts proposition angående användning för kulturella ändamål av viss del av den svenska Längmanska donationsfonden s. 1 i texten