Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Ma'')ds framställningar angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån ra. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1918-06-04 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:200, Utlåtande i anledning av Kungl. Ma'')ds framställningar angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån ra. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

1

Nr 200.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1918 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Ma'')ds framställningar

angående anslag till nautisk-meteorologiska byrån ra. m.

jämte en i ämnet väckt motion. (l:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt

84 av femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den

proposition angående beviljande av anslag till nautisk-meteorologiska

byrån m. m., Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, i

det till nämnda byrå uppförda ordinarie anslaget, nu 26,100 kronor,

måtte beräknas en förhöjning av 14,800 kronor och detta anslag i dess

helhet sålunda beräknas till 40,900 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t uti punkt 85 av statsverkspropositionen

föreslagit riksdagen att i avvaktan på nämnda, sålunda förebådade proposition

bland de extra förslagsanslagen å femte huvudtiteln för år 1919

till arvoden åt viss personal vid nautisk-meteorologiska byrån beräkna

ett belopp av 9,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den 16

april 1918 dagtecknad proposition (nr 338), vilken hänvisats till förberedande

behandling av statsutskottet, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

för samma dag föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för nautisk-meteorologiska

byrån, att gälla från och med år 1919:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 91 höft. (Nr 200—202.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Lön.

Arvode.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Orts-

tillägg.

Summa.

I. Bestämt anslag1.

1 Föreståndare.....................

5,000

—

—

—

2,500

—

—

—

7,500

—

1 Förste byråassistent .........

3,600

-

—

--

1,800

—

400

5,800

—

1 Byråassistent ..................

1 Ombad vid eu av byråns agen-

2,200

—

—

—

1,500

—

300

—

4,000

-

turer ...........................

—

—

500

—

—

—

—

—

500

—

3 Ombud vid byråns agenturer

—

—

1,500

-

—

—

—

—

1,500

—

Säger

19,300

—

11. Reservationsanslag.

Till premier och gratifikationer

2,000

» diverse expenser, såsom till

post, telegraf, rikstelefon,

arbetsersättningar åt ob- servatörer m. fl., båthyror,

inköp och inbindning av

böcker, tidskrifter och kar- tor, ljus, ved, skrivmateri- alier m. m...................

3,000

» inköp av normal- m. fl. in-

strument för byrån och

agenturerna samt under- håll av instrument.........

2,200

—

» underhåll av 9 st. vatten- höj dmätningsstationer.......

» tabellering och samman-

—

—

—

—

—

—

—

—

3,700

—

ställning av vattenhöj d- mäthingsobservationer......

900

» magnetiska rekognoscera-

gar..............................

2,000

—

» publikationer ...............

—

—

—

—

—

—

—

—

5,000

—

Säger

| |

1 1

I 1

-118,800-

J Efter 5 år kan lönen

l höjas med 600 kr.

{Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter 10 år med ytterligare

500 kr

och efter 15 år

med än ytterligare

500 kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

3

Tjänst
görings
pennin
gar.

Summa.

Arvode.

III. Förslagsanslag, högst.

Till biträden........................

Summa kronor

40,900

Anmärkningar:

l:o) Ombuden erhålla dessutom Vs av de avgifter, som vid den agentur, de förestå, inflyta för vorkställda

undersökningar av nautiska instrument och skeppslanternor samt för utfärdade certifikat. Berörda avgifter

skola fördenskull i vederbörande räkenskaper tagas till uppbörd med V* för det bestämda anslaget och

med SA för reservationsanslaget.

2:o) I den mån något av de i reservationsanslaget anvisade beloppen icke skulle åtgå för avsett ändamål,

" må det användas till annat i staten angivet ändamål, för vars fyllande medel anvisats från samma

anslag.

dels förklara, att för åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningshavare

vid byrån upptagna avlöningsförmåner skola gälla i statsrådsprotokollet

omförmälda villkor och bestämmelser;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning vid nautisk-meteorologiska byrån, skall

vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, samt att den innehavare av ordinarie

befattning vid byrån, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,

att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner

enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken

ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid

de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom;

dels medgiva att, därest extra assistenten vid nautisk-meteorologiska

byrån G. S. Ljungdahl befordras till byråassistent vid byrån från och

med den 1 januari 1919, han må för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo tiden från och med år 1913;

dels ock i riksstaten för år 1919 höja det ordinarie anslaget till

nautisk-meteorologiska byrån

kronor 26,100: —

» 14,800: —

kronor 40,900: —

nu..

med

till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Kung!. Maj:ts

förslag.

dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståndare

och kompassjusterare på extra stat för år 1919 bevilja ett

förslagsanslag, högst 9,000 kronor;

dels och för enahanda ändamål å tilläggsstat till riksstaten för år

1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Därjämte har uti en inom andra kammaren av herr A. Thore väckt

motion (nr 400) hemställts,

dels att riksdagen måtte avslå den kungl. propositionen nr 333 om

anslag till naulisk-meteorologiska byrån m. m., i det skick denna proposition

föreligger;

dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t ville anhålla om ny utredning

av ärendet med beaktande av de synpunkter, som i motionen blivit

framlagda.

Sedan 1907 års riksdag godkänt av Kungl. Maj:t framlagt förslag till

omorganisation av nautisk-meteorologiska byrån, har den 29 november

1907 utfärdats instruktion för byrån, vilken instruktion trätt i tillämpning

från och med 1908 års ingång.

Byrån har enligt nämnda instruktion till huvudsakligt ändamål

att såväl i Stockholm som vid byråns kontrollstationer undersöka handelsfartygens

lanternor, kompasser och övriga nautiska instrument

ävensom att till gagn framför allt för sjöfarten verkställa vissa meteorologiska,

jordmagnetiska och hydrografiska arbeten. Till byråns

arbetsuppgifter höra bland annat skötseln och kontrollen över vissa

vatt enhöjdsregistreringsstationer, utlämnande av meteorologiska och hydrografiska

instrument m. in. till sjögående fartyg, mottagande och granskning

av från dessa inkommande journaler, skötseln av byråns stationer

å fyrfartyg i västkustens inomskärsområden samt å vissa fyrplatser

m. m. samt utgivande av vissa publikationer. Slutligen tillkommer det

byrån att, då så påfordras, biträda vid kompassväsendets ordnande på

flottans fartyg samt vid anskaffning och undersökning av jämväl andra

nautiska instrument för dessa fartyg.

Byrån lyder närmast under chefen för sjöförsvarsdepartementet.

Byråns ordinarie personal utgöres enligt den vid 1907 års riksdag

godkända organisationsplanen av en föreståndare, som är byråns chef,

en assistent samt ett ombud vid var och en av byråns agenturer i

Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall, tillika föreståndare för den

med agenturen förenade kontrollstationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200. o

Därjämte är sedan år 1913 vid byrån anställd ytterligare en assistent

med arvode å extra stat.

Enligt instruktionen för byråns kontrollstationer antagas föreståndarna

för dessa stationer av chefen för byrån efter ansökan medelst

förordnande tills vidare på viss tid, högst, fem år i sänder.

Såsom skäl för en omorganisation av nautisk-meteorologiska hyran

har av byråns föreståndare, bland annat, anförts följande.

Av utarbetad statistik framginge, att det rena kansliaz’betet å byrån

sedan år 1906 fullt tredubblats. Lades härtill, att byråns räkenskaper och

redovisning, särskilt efter kontrollstationernas upprättande, tagit en omfattning,

som vore minst tre gånger så stor som den förut existerande, att

inspektionsarbetet å stationerna ökats i än starkare progression, att utredningar,

som från byrån påkallades, år från år tilltoge så i omfång

som i antal, att myndigheter såväl som enskilda i stegrad

utsträckning anlitade byrån för erhållande av råd och anvisningar, samt

att alla kompassundersökningar och undervisning jämte examination i

deviationslära m. m. med aspiranter till föreståndarkompetens vid rikets

navigationsskolor avsevärt bidroge till att upptaga föreståndarens för

byrån tid, syntes honom det uttalandet icke kunna jävas, att de löpande

arbetena redan tagit en sådan omfattning, att det vore omöjligt

för honom att utan hjälp av ytterligare fast anställd personal komma

till rätta med dem på sådant sätt, som han ansåge kunna och böra

fordras av honom, än mindre då att på vederbörligt sätt tillse och befordra

byråns tidsenliga utveckling.

Sedan år 1908 vore vid byrån anställd en assistent med huvudsaklig

uppgift att tjänstgöra såsom föreståndare för byråns kontrollstation

i Stockholm. Denne tjänstemans tid hade varit fullt upptagen av

honom åliggande instrument- och byråarbeten samt av inspektionsresor

till byråns kontroll- och observationsstationer, för vilka lian tagits i

anspråk i all den utsträckning, på honom vilande krav i övrigt tillåtit.

Endast därigenom hade de behov nödtorftligen kunnat tillgodoses, som

föreståndarens bundenhet på grund av det dryga kansliarbetet icke

medgivit honom att själv fylla.

Föreståndaren ville därjämte betona, att byråns och kontrollstationernas

arbete inom den allra närmaste tiden syntes komma att ökas i

högst betydande grad, då kontrollen av fartygslanternor gjordes obligatorisk,

samt än starkare, då även den kontroll över kompasser anordnades,

varpå från alla håll framställts önskemål och som säkerligen

vore i hög grad behövlig. Icke heller syntes böra lämnas oanmält, att

undersökning och certifiering även av mistlurar, loggar, vinkelinstrument,

kronometer m. m. började omtalas såsom önskvärda.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Motionen

nr 400.

Allt detta sammanlagt, d. v. s. byråns hårda belastning i förhållande

till för arbetet tillgänglig personal samt den stegring uti av byrån

och dess kontrollstationer fordrad arbetsprestation, som vore att vänta

inom den närmaste tiden, gjorde enligt föreståndarens uppfattning upprättandet

av en ny beställning vid byrån nödvändigt.

Enligt det framlagda förslaget skulle nu medel jämväl beredas till

arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i vissa av rikets sjöhamnar.

Till stöd för det i ovanberörda motion framförda yrkandet om avslag

å propositionen samt hemställan om viss utredning har av motionären

i huvudsak anförts följande:

»Ityråns verksamhet under den första tiden av dess tillvaro i vad

berör handelssjöfarten torde huvudsakligen ha varit inriktad på det

nautisk-meteorologiska gebitet. Vad som uträttades, blev emellertid med

åren mer och mer betydelselöst. Efter att under eu tid till synes ha

legat helt och hållet nere, ha nu meteorologiska observationer under

byråns överinseende införts å några transoceana ångare. Några av

byrån utarbetade segelhandböcker för kännedom om vind-, ström-, isförhållandena

etc. kring Sveriges kuster, arbeten, som för den svenska

sjöfarten borde kunna ha varit till stort gagn, ha icke förekommit. Byråns

befattning med kompassväsendet å svenska handelsfartyg har till

allra sista tiden varit synnerligen minimal; ett ringa fåtal kompasser

pr år ha för handelsflottans räkning undersökts. För kompasskonstruktionen

inom landet torde dock byrån, såsom sakkunnig institution på

detta område, haft ett visst värde. I samband härmed torde böra nämnas,

att chefen för nautisk-meteorologiska byrån förestått kurserna i

deviationslära för lärarpersonalen vid navigationsskolorna inom riket.

Något praktiskt sysslande med deviationsundersökningar å handelsfartyg

har dock från byråns sida, så vitt undertecknad vet, icke förekommit

på de sista 20 å 25 åren.

Tillbakagången i byråns verksamhet på det nautisk-meteorologiska

området och dess oförmåga att här uträtta något nämnvärt av värde

torde ha varit en av anledningarna till, att man orienterade sig åt nya

verksamhetsfält. Det område, som låg närmast till för byrån att glida

in på, var kontrollen över nautiska apparater och instrument. Befattning

med vissa nautiska instrument hade man ju allaredan förut, och

det var att förutse, att de skärpta fordringarna för fartygs sjövärdighet,

vilka i utlandet exempelvis i Norge åstadkommit upprättande av kontrollanstalter

för undersökning av lanternor, fartygskompasser m. m.,

även här i landet skulle föranleda liknande anstalters uppkomst. Alla
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

7

redan år 1901 hade för övrigt en privat anstalt för lanterneundersökning

upprättats vid navigationsskolan i Göteborg.

Den nya instruktionen för nautisk-meteorologiska byrån av den 29

november 1907 bär även tydliga spår av, att kontrollen av fartygslanternor,

kompasser och övriga nautiska instrument blivit det förnämsta i byråns

uppgift. Den utvidgning av byråns personal, som företogs av riksdagen

1907, pekar i samma riktning. Befattningen med nautisk-meteorologiska

uppgifter står kvar i instruktionen, men den faktiska verksamheten

på detta område torde vara skäligen betydelselös.

Innan man genom ett riksdagsbeslut fastslår fortvaron av den ifrågavarande

anstalten, bör man göra klart för sig dess uppgift och syftemål.

Bortser man från de nautisk-meteorologiska och övriga uppdragen

av mindre omfattning, kvarstår, att nautisk-meteorologiska byrån nu måste

anses som en anstalt avsedd att i visst hänseende genom sin kontrollerande

befattning med en del till ett fartygs utrustning hörande apparater

och instrument m. m. vara till gagn för handelsfartygs allmänna

sjövärdighet. Byråns kontroll berör ett specialområde utgörande eu

detalj av sjövärdighetskontrollen i sin helhet.

Då man år 1914 ordnade den preventiva fartygskontrollen genom

upprättande av en fartygsinspektionsavdelning inom kommerskollegium,

torde man icke haft för avsikt att härunder inordna den allaredan då av

nautisk-meteorologiska byrån påbörjade kontrollen av fartygslanternor och

kompasser. I propositionen nr 122, angående utvidgad statskontroll å

fartygs sjövärdighet, till 1914 års B-riksdag yttrar departementschefen

om den preventiva fartygskontrollens ordnande, »att denna ej avser att

upphäva den befattning med kontrollen å fartygslanternor, kompasser

och övriga nautiska instrument, som tillkommer nautisk-meteorologiska

byrån själv eller genom dess kontrollstationer». Någon härifrån avvikande

mening har riksdagen icke uttalat. Vilket ju icke hindrar, att

spörsmålet om, huruvida nautisk-meteorologiska byrån fortfarande bör

utgöra en fristående institution eller om den måhända till den del, som

omfattar fartygskontrollen, bör inordnas under kommerskollegii fartygsinspektionsavdelning,

nu lämpar sig att upptaga till övervägande.

För att kunna avgöra lämpligheten av, att fartygsinspektionen

övertager vissa nautisk-meteorologiska byråns arbetsuppgifter, torde det

bli nödvändigt att något i detalj beröra arten och omfånget av de göromål,

som sålunda kunde tänkas bli överflyttade till fartygsinspektionen.

Lanternekontrollen har hittills och kommer antagligen alltjämt i

fortsättningen att taga kontrollstationernas tid mest i anspråk. Till arten

är emellertid denna kontroll synnerligen enkel, och någon anledning att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

antaga, att lanterneundersökningen skulle bli lidande, ifall kontrollstationerna

överflyttades till fartygsinspektionen, finnes icke.

Kompasskontrollen är av mera invecklad natur. För att befordra

utvecklingen på detta område och bibehålla kontakten med de framsteg,

som här göras, torde en specialist på kompassväsendet böra förestå

denna kontroll. Saken kan lämpligen ordnas på det sättet, att den föreslagna

förste byråassistenten i nautisk-meteorologiska byrån överflyttas

till fartygsinspektion som förnämste sakkunnige för kompassväsendet,

samtidigt som denne blir föreståndare för kontrollstationen i Stockholm.

Angående kontrollen av nautisk-meteorologiska instrument, som

kan antagas bli av ringa omfång, torde lämpligen kunna förfaras på

sätt nyss är föreslaget.

Man har tänkt sig, att kontrollen vid naut. meteorologiska byrån

framdeles även skulle komma att omfatta andra nautiska instrument

och apparater än de ovan omförmälda. Sålunda säger föreståndaren för

nautisk-meteorologiska byrån i en skrivelse år 1911 (införd i löneregleringskommitténs

betänkande den 1 juni 1917) »att det icke synes

böra lämnas oanmält, att undersökning och certifiering även av mistlurar,

loggar, vinkelinstrument, kronometrar m. m. började omtalas

som önskvärda». De utvidgningar i byråns verksamhet, som här förebådas,

böra tagas med en viss varsamhet. Vad exempelvis kronometerkontrollen

angår — en kontroll nog så omständlig -— så tillverkas som

bekant inga kronometrar i Sverige. Och vad man genom kontrollen

här i landet av i utlandet tillverkade kronometrar ville utröna nämligen

temperaturvariationerna, är en felkälla, som har ytterligt liten betydelse

för fartygsnavigeringen. Projektet är fullständigt dödfött. Det

förnämsta vinkelmätningsinstrumentet, sextanten, tillverkas ej heller här

i landet. Kontrollerade instrument av denna art stå alltid att erhålla

både här i landet och i tillverkningslandet. Vad ifrågasatt kontroll av

andra fartygsinstrument och apparater angår, så är som bekant ett modernt

fartygs maskinella och tekniska anordningar synnerligen omfattande.

Men kontrollen här ifråga om funktionsduglighet, hållfasthet

m. m., ifall sådan bör företagas i förväg, hör icke hemma i en nautiskmeteorologisk

byrå, utan å en materialprovningsanstalt av mera allmänteknisk-vetenskaplig

beskaffenhet.

Innan jag går att ytterligare beröra organisationsfrågorna torde

vara lämpligt att något behandla den utvidgning av nautisk-meteorologiska

byråns verksamhet som byråns övertagande av kompassjusteringen

innebär. Detta nya verksamhetsområde är synnerligen kortfattat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

9

behandlat såväl av löneregleringskommittén som i den k. propositionen.

Å sidan 27 i den k. propositionen omfönnäles, att chefen för nautiskmeteorologiska

hyrån gjort framställning om ett förslagsanslag för år

1919 å 5,000 kr. för att i mån av behov av chefen för hyrån disponeras

till arvoden åt auktoriserade kompassjusterare i visea hamnar.

Löneregleringskommittén har uttalat (sid. 17 k. propositionen) önskvärdheten

av att det, när frågan om eu definitiv reglering av avlöningen

åt byråns kontrollstations- och kompassjusterarpersonal komme under

omprövning, tages i övervägande, huruvida ej ersättningen till denna

personal borde fastställas såsom bestämda arvoden. Propositionen upptager

dels till förhöjda arvoden eller ersättningar till kontrollstationsföreståudare

och kompassjusterare ett förslagsanslag för 1919, högst,

9.000 kronor, dels på tilläggsstaten för 1918 ett förslagsanslag, högst,

5.000 kronor.

Som sagt, upplysningarna om de nya hefattningsinnehavarna —

kompassjusterare — äro ganska ofullständiga. Sammanställer man det

som nyss anförts med vad som förekommer i ett av chelen för

nautisk-meteorologiska byrån uppgjort reglementsförslag för kompassjustering,

vilket förslag i dagarna via kungl. kommerskollegium remitterats

för yttrande till vissa sjöfartskorporationer, erhåller man emellertid

en närmare uppfattning om beskaffenheten av de nya tjänsterna.

Det framgår härvid, att meningen är att framskapa en del nya befattningsinnehavare,

avlönade av statsverket, vilka skulle sortera under

nautisk-meteorologiska byrån.

Kompassjusteringen är till sin teknik väsentligt olikartad kompasskontrollen.

Den senare avser att utgöra eu kontroll av kompassfabrikatet.

Kompass justeringen sysslar icke med kompassen som sådan.

Den har till ändamål att upphäva eller förminska fartygsmagnetismens

inverkan på en kompass och utröna och tabulera de återstående felen

— deviationsundersökning. En kompassjusterare bör inneha navigatörsutbildning,

vilket däremot icke'' är nödvändigt vid kompasskontrolleringen.

Deviationsbestämningar till sjöss tillhöra den ordinära navigeringsrutinen.

Kompassjusteringen i hamn eller egentligen vid fartygs avgång

från hamn företages vanligen av en lejd kompassjusterare, som

snabbare och säkrare klarar saken. Fallen variera mellan några få om

året i vissa hamnar, till ett antal exempelvis i Göteborg av 250 å 300,

små farkoster oberäknade. På det senare stället äro stundom 3 å 4

justerare sysselsatta samtidigt, då nämligen fartygen utlöpa ur hamnen

stötvis.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 sand. 94 höft. (Nr 200—202.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Av vad redan anförts torde framgå, att kompassjusteringen föga

lämpar sig att förstatliga, och flera skäl häremot kunde jämväl anföras.

Lika gärna kunde man börja på att använda sig av statligt

avlönade navigatörer på handelsfartyg. Ej heller har från sjöfartshåll

framsagts något önskemål om, att staten skulle ta hand om kompassjusteringen,

men väl har man ansett, att näringens frihet så till vida

borde begränsas, att, liksom i fråga om befälsbefattningarna på handelsfartyg,

viss lagstadgad kompetens borde erfordras för behörighet att

syssla med kompassjustering. Justeringens övervakande av nautiskmeteorologiska

byrån anser jag ej heller vara behövligt eller önskvärt.

Det har förut framhållits, att byrån är ganska främmande för kompassjusteringen

sådan denna praktiskt företages. Om, som önskvärt är,

föreskrifter utfärdas, vid vilka tillfällen kompassjustering skall företagas,

torde fartygsinspektionen genom sina representanter i de olika

hamnstäderna vara närmast till hands att övervaka föreskrifternas efterlevnad.

Överförandet av instrumentkontrollen från nautisk-meteorologiska

byrån till fartygsinspektionen kvarlämnar hos byrån en del andra mindre

och från varandra skilda göromål. Att upprätthålla byrån som en särskild

institution för dessa göromåls bestridande torde knappast vara

nödvändigt, särskilt som den återstående verksamheten utan olägenhet

kan fördelas på andra institutioner. Sålunda kan den magnetiska rekognosceringen

utefter landets kuster överlåtas på sjömätningen och sjökarteverket.

Uppsikten över vid rikets kuster anordnade vrattenhöjdmätnings-stationerna

förlägges till den hydrografiska byrån. De rent

nautisk-meteorologiska uppgifterna, vilka enligt vad förut framhållits

nu ha föga omfattning torde med fördel för sjöfarten böra förläggas

till det oceanografiska institutet eller den projekterade meteorologiska

anstalten i Göteborg. Att nautisk-meteorologiska byrån med sina begränsade

forskningsresurser på det nautisk-meteorologiska området och

den allmänna läggningen av dess verksamhet har nämnvärda förutsättningar

för att genom insamling och bearbetning av nautisk-meteorologisk

materiel gagna de sjöfarande, synes mig uteslutet.

Föreståndaren för nautisk-meteorologiska byrån har enligt vad den

k. propositionen ger vid handen bland annat anhållit om eu ökning av

det till kontrollstationsföreståndaren i Göteborg utgående arvodet från

500 till 3,000 kronor. För en sådan arvodesökning föreligga vägande

skäl. Ifrågavarande kontrollstationsföreståndare, som har sin egentliga

sysselsättning såsom lärare vid navigationsskolan i Göteborg, har icke

utan stor svårighet, på grund av den ökning av arbetet som på sista

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

11

tidon förekommit inom kontrollstationen, kunnat medhinna kontrollgöromålen.

En avsägelse av lärarbefattningen vid navigationsskolan, för

att mera odelat kunna ägna sig åt kontrollen, torde emellertid för

honom medföra en avlöningsförlust av cirka 3,000 kronor.

Enligt uppgift från nautisk-meteorologiska byrån har antalet prövade

lanternor och kompasser under åren 1913—1917 utgjort följande:

Antal under året prövade lanternor.

1913

1914

1915

191C

1917

Göteborg ...

............................ 524

524

504

629

879

Hal mö ......

........................... 816

573

778

891

1,077

Kalmar ......

........................... 6

16

38

34

18

Stockholm ..

............................ 163

174

437

545

603

Sundsvall ...

........................... '' 49

12

211

169

233

Antalet under året prövade kompasser.

Göteborg ...

........................... —

—

—

—

62'')

Malmö ......

........................... —

—

—

—

1

Stockholm...

.......................... 5

2

7

35

120

Till de skäl, som redan anförts för en ytterligare utredning angående

nautisk-meteorologiska byråns organisation, innan någon förnyad

stat fastställes, samt för kontrollens förläggande under fart.ygsinspektionen,

må nedannämnda jämväl anföras.

Fartygsinspektionen står genom sin verksamhet i betydligt livligare

kontakt med sjöfarten och de sjöfarande än vad fallet är med

nautisk-meteorologiska byrån.

Instrumentkontrollen sluter sig organiskt till viss annan av fartygsinspektionen

utövad kontrollverksamhet i avseende å fartygets utrustning

med nautisk materiel. Utarbetandet av nya eller förändrandet

av äldre författningar i nämnda avseende behöva icke såsom nu väsentligt

fördröjas, i fall fartygsinspektionen får hand om det hela.

Det i årets statsverksproposition förebådade förslaget om ny organisation

av kommerskollegium har fått stå över till nästa år, vid vilken

tidpunkt den här föreslagna utredningen bör vara klar.

Den utvidgning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet, som

föreslås i den kungl. propositionen, särskilt med avseende å den nya

kompassjusterareinstitutionen bör, innan riksdagen beslutar sig för att

*) Omfattar endast en del av året. Högst väsentlig ökning här torde vara att förvänta,

då den obligatoriska kontrollen inträder.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Utskottets

yttrande.

lämna anslag, tagas under omprövning av kommerskollegium och jämväl

av i saken intresserade sjöfartskorporationer.

En uppdelning av nautisk-meteorologiska byråns verksamhet på

sätt här ifrågasatts skulle betyda en avsevärd besparing för statsverket.

Den torde även medföra en uppryckning på det nautisk-meteorologiska

området, samtidigt som övriga nu till nautisk-meteorologiska byrån hörande

arbetsuppgifter, såväl i fråga om den vetenskapliga utvecklingen

som med avseende å det tekniskt-administrativa handhavandet, väl torde

komma att tillgodoses.

Om vad här ovan anförts vinner beaktande, överlämnas åt det utskott,

som kommer att behandla den kungl. propositionen nr 333, att

föreslå sådana ändringar i nu gällande stat för nautisk-meteorologiska

byrån, som, intill dess nytt organisationsförslag av dess verksamhet

föreligger, kunna vara av det närvarande behovet påkallade.»

Vad motionären sålunda anfört har utskottet funnit värt beaktande,

och har utskottet ansett sig böra föreslå, att utredning i av motionären

angivet syfte kommer till stånd. Vid sådant förhållande har utskottet

icke funnit sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu framlagda omorganisationsförslaget.

Utskottet anser emellertid, att någon förbättring i avlöningshänseende

bör tillerkännas personalen vid nautisk-meteorologiska byrån, och

har utskottet i sådant hänseende velat föreslå en tillfällig löneförbättring

av 600 kronor till föreståndaren och 900 kronor till envar av assistenterna

att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas.

Det ordinarie anslaget till nautisk-meteorologiska byrån torde alltså

för år 1919 böra utgå med oförändrat belopp, 26,100 kronor. Därjämte

har å extra stat för år 1919 uppförts, dels i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, ett förslagsanslag, högst, 3,500 kronor, för ytterligare

en assistent vid byrån, dels ock i enlighet med det förslag utskottet

framställt i fråga om tillfällig löneförbättring åt byråns personal,

för sagda ändamål ett förslagsanslag, högst, 2,400 kronor.

Vad därefter beträffar det framställda förslaget om arvoden åt auktoriserade

kompass]usterare i vissa sjöhamnar har utskottet för närvarande

icke ansett sig kunna biträda detsamma. Vidkommande åter den

föreslagna höjningen av arvodena till föreståndarna för kontrollstationerna

i Göteborg och Malmö har utskottet icke velat motsätta sig densamma.

För sistnämnda ändamål bör alltså å 1919 års stat uppföras

ett extra anslag av 4,000 kronor.

Med anledning av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

13

att riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts

förevarande proposition och herr Thores motion nr 400

I. a) i riksstaten för år 1919 uppföra ordinarie

anslaget till nautisk-meteorologiska byrån med oförändrat

belopp, 26,100 kronor, därav bestämt anslag

10,000 kronor och reservationsanslag 16,100 kronor;

b) till ytterligare en assistent vid nämnda byrå bevilja

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,

3,500 kronor;

c) till tillfällig löneförbättring åt personalen vid

samma byrå bevilja på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 2,400 kronor; samt

d) till förhöjda arvoden åt vissa kontrollstations föreståndare

bevilja på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor.

II. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta om förnyad utredning i ärendet

med beaktande därvid av de i ovanberörda motion

angivna synpunkter samt därefter för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen må föranleda.

Stockholm den 4 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. IT.

Ekelund, J. Nilsson, IT. F. Lamm, O. Bergqvist, C. G. Ekman, II. G. TF. Wrangel,

A. C. Lindblad, A. Pers, greve N. F. Posse och E. A. R. Lillienau samt

från andra kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digernäs,

N. A. Nilsson i Kabbarp, G. Persson i Ställhult, J. Jönsson i Revinge, O. II sou

Waldén, G. Odqvist, J. A. Ingvarson, C. R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, TF. Bäckström

och K. A. TF. Björck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:5a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för är 1919 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 1 i texten