Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändring i avlöning sstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1918-06-07 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:211, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändring i avlöning sstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

Nr 211.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1918 kl. 4 e. m.;

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

ändring i avlöning sstaten för förste provinsialläkare och

provinsialläkare in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj :t under punkterna

20, 21, 22 och 25 av sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen att i

avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas angående

reglering av löneförhållandena för förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. m. beräkna

dels en höjning av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 865,200 kronor, till 1,194,500 kronor;

dels till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares avlöning

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 6,600 kronor;

dels för ordnande av bostadsförhållandena för vissa provinsialläkare

likaledes på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 55,000

kronor;

dels ock det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares

avlönande till oförändrat belopp eller 40,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Magt i en den 19 april 1918 dagtecknad,

till statsutskottets förberedande behandling hänvisad proposition, nr 311,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och

provinsialläkare må från och med år 1919 uppföras ytterligare trettiotvå

provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 4,000 kronor, därav

3,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år

och det andra, jämväl med 500 kronor, efter ytterligare fem år;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr till.

11

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 15 september

1911 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

från och med år 1912 fastställda avlöningsförmåner för förste provinsialläkare

och provinsialläkare finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år 1919

höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

oeh provinsialläkare från 865,200 kronor med 128,000 kronor till

993,200 kronor;

dels medgiva, att, därest ett nytt ordinarie provinsialläkardistrikt bildas,

omfattande huvudsakligen Tärna nuvarande extra provinsialläkardistrikt,

utan hinder av vad i avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

samt enligt villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av i

staten upptagna avlöningsförmåner finnes föreskrivet beträffande förhöjning

i lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning, tidpunkten för första

förhöjningen, så vitt angår provinsialläkaren i nämnda distrikt, må bestämmas

inträda redan efter tre år, med rätt för nämnda läkare, därest han

kommit i åtnjutande av sådan löneförhöjning, att, även om han efter

intjänande av densamma innehaft befattning i annat distrikt, komma i

åtnjutande av andra ålderstillägget efter ytterligare fem år, men med

skyldighet för honom att, för erhållande av omförmälda förhöjningar i

lönen, i övrigt vara underkastad förenämnda villkor och bestämmelser;

dels på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst

31,700 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angivna grunder användas till provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares

avlöningsförmåner;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bidragtill

extra provinsialläkares avlönande till oförändrat belopp eller 40,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vidare har utskottet till behandling förehaft. dels två likalydande

motioner, väckta, den ena, inom första kammaren (nr 181) av herr

A. Petrén och den andra inom andra kammaren (nr 427) av herr K.

Kjellberg, däri hemställts, att riksdagen^ ville besluta sådan ändring i

den kungl. propositionen angående ändring i avlöningsstaten för förste

provinsialläkare och provinsialläkare, m. m., att förste provinsialläkarna

och provinsialläkarna provisoriskt för år 1919 erhålla i ersättning för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

expenser, de förra 500 kronor och de sistnämnda 200 kronor, samt att

det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare höjes med det belopp, som härav kan betingas, dels

en inom andra kammaren av herr I. Vennerström m. fl. väckt motion

(nr 425), vari föreslagits, att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 311 måtte hos Kung!. Maj:t anhålla om utrednings verkställande

samt förslags framläggande snarast möjligt till riksdagen om

den extra provinsialläkareinstitutionens avskrivande och de extra provinsialläkarnas

uppflyttning till ordinarie, dels ock fem särskilda motioner,

i vilka förslag väckts beträffande provinsialläkaredistriktens indelning,

nämligen

inom första kammaren

nr 172 av herr A. Frändén, som föreslagit, att riksdagen måtte besluta

att för ombildning av Stuguns extra provinsialläkaredistrikt till

ordinarie anslå ett ytterligare belopp av 2,500 kronor utöver det av

Kungl. Maj:t i propositionen äskade, samt

inom andra kammaren

nr 407 av herr O. Olsson i See, som föreslagit, att riksdagen måtte

besluta att av Gysinge extra provinsialläkaredistrikt i Gävleborgs län inrätta

ett ordinarie distrikt samt i övrigt vidtaga de ändringar i kungl.

propositionen, som därav kunde föranledes;

nr 413 av herr J. V. D. Viklund i Oviken, som yrkat, att riksdagen

för sin del måtte besluta, att Rätans extra läkaredistrikt i Jämtlands

län skall indragas och ett nytt ordinarie provinsialläkaredistrikt

inrättas, omfattande socknarna väster om Storsjön, samt att riksdagen

anvisar härför erforderliga medel;

nr 414 av herrar E. V. Moberger och K. J. L. Larsson i Ilondarve,

vilka hemställt, att riksdagen måtte medgiva, att å avlöningsstaten för

förste provinsialläkare och provinsialläkare må från och med år 1919

uppföras utöver vad Kungl. Maj:t begärt en provinsialläkare i Klinteliamn

med samma löneförmåner som föreslås för de i Kungl. Maj:ts förslag

upptagna 32 nya provinsialläkarne samt

att det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare måtte höjas med motsvarande belopp; samt

nr 426 av herr J. Hedström m. fl., som föreslagit, att riksdagen

måtte besluta om inrättande av ett nytt ordinarie provinsialläkaredistrikt,

benämnt Fastnäs, omfattande Norra Ny och Ekshärads socknar.

I fråga om de skäl motionärerna till stöd för sina förslag anfört,

får utskottet hänvisa till motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211. Vå

Såsom av propositionen framgår, liar Knngl. Majt på angivet skal

icke kunnat förelägga innevarande års riksdag förslag till en definitiv

lönereglering för provinsialläkarekåren utan begränsar sig förevarande

framställning dels till ökning av provinsialläkarnas antal och jämkning

av den nuvarande distriktsindelningen samt i samband därmed vissa

ändringar i avlöningsstaten, dels till förbättring av provinsialläkarnas löneförhållanden

i vissa distrikt, dels ock till höjd ersättning i vissa fall åt

vikarier för förste provinsialläkare.

Det i statsverkspropositionen hebådade förslaget om vidtagande av

åtgärder för ordnande av vissa provinsialläkares bostadsfråga har likaledes

av i propositionen omförmälta orsaker icke kunnat föreläggas innevarande

års riksdag.

Utskottet har till en början tagit i övervägande Kungl. Maj:ts förslag

i vad detsamma avser ökning av provinsialläkarnas antal och jämkning

av den nuvarande distriktsindelningen samt i samband därmed stående

ändringar i avlöningsstaten, i sammanhang varmed utskottet behandlat

de motioner, som beröra denna del av Kungl. Maj:ts förslag. Vad

då först vidkommer det av herr Vennerström m. fl. framställda yrkandet,

föreligga enligt utskottets förmenande icke tillräckliga skäl för ett

tillstyrkande av detsamma. Visserligen anser utskottet i likhet med

motionärerna det synnerligen önskvärt, att läkarvården i största möjliga

utsträckning förbättras, bland annat genom ökning av antalet ordinäre

provinsialläkaredistrikt, och det är med tillfredsställelse utskottet ansluter

sig till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av trettiotvå nya sådana

distrikt, varigenom antalet ordinarie provinsialläkaredistrikt ökas från

187 till 219. Att dock nu omedelbart vidtaga en så omfattande omläggning,

som innebäres i förslaget om indragning av samtliga extra

provinsialläkare och dessas ersättande med ordinarie provinsialläkare, finner

utskottet icke tillrådligt. De extra provinsialläkaredistriktens tillkomst

har icke sällan sammanfallit med viss förskjutning av bosättningen

inom ett ordinarie provinsialläkaredistrikt. Den form för läkarvårdens

förbättring, som den extra provinsialläkareinstitutionen därvid inneburit,

har ock säkerligen genom dess smidigare anpassning till lokala

initiativ och större lätthet att få realiserad i icke ringa grad påskyndat

och underlättat sjukvårdens allmänna utveckling. Att vid sådant förhållande

helt omöjliggöra eu förbättring på denna väg torde därför åtminstone

i vissa fall komma att leda till resultat, motsatta dem motionärerna

avsett. Då därtill kommer, att denna fråga nyss varit föremål

för utredning i den s. k. provinsialläkarkommittén finner sig utskottet

böra avstyrka bifall till motionen i fråga.

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

Vidkommande härefter de motioner, som avse jämkning av distriktsindelningen,

vill utskottet ingalunda bestrida, att i samtliga motionerna

mer eller mindre goda skäl äro anförda för ett omedelbart

upprättande av nya ordinarie provinsialläkaredistrikt inom de därtill

föreslagna områdena. Då utskottet emellertid icke varit i tillfälle att

mera ingående överväga, huruvida fullgiltiga motiv för ett bifall till

samtliga motionerna kunna anses föreligga, liksom ej heller, huruvida

åt det ena eller andra av de väckta förslagen företräde bör lämnas, har

utskottet — under erinran att provinsialläkarkommittén även efter tagen

del av de lokalt framförda skälen för en längre gående distriktsomläggning

vid förnyad prövning likväl ansett sig böra för närvarande

avstyrka en sådan — icke funnit sig kunna biträda motionerna i fråga.

Utskottet är också övertygat om, att Kungl. Maj:t, med beaktande av

att ordinarie provinsialläkardistrikt varda inrättade i så stor utsträckning,

som statsekonomiska hänsyn det tillåta, kommer att uppmärksamma de

motionsledes framställda eller i propositionen eller eljest särskilt omnämnda

fallen och så snart lämpligen ske kan till riksdagen inkommer

med det förslag till ytterligare upprättande av ordinarie provinsialläkaredistrikt,

vartill förhållandena giva anledning.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke funnit skäl

till erinran vare sig mot Kungl. Maj:ts förslag i nu omförmälda del

eller mot propositionen i övrigt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

densamma.

Beträffande slutligen de av herrar Petrén och Kjellberg väckta

motionerna vill utskottet framhålla, att ett bifall till dessa motioner obestridligen

skulle innebära ett föregripande av den förestående löneregleringen

för provinsialläkarna. Vid sådant förhållande och då genom

såväl det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget som innevarande

riksdags beslut i fråga om ändringar i provinsialläkaretaxan en omedelbar

förbättring uti ifrågavarande tjänsteläkares ekonomiska ställning,

torde vinnas, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka motionärernas

förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

I) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och med avslag å herr Vennerströms

m. fl. samt herrar Petréns och Kjellbergs ovanberörda

motioner,

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med år

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

15

1919 uppföras ytterligare trettiotvå provinsialläkare, eu

var med eu årlig avlöning av 4,000 kronor, därav 3,000

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena med

500 kronor efter fem år och det andra, jämväl med

500 kronor, efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda

befattningar förenade avlöningsförmåner skall gälla vad

i kungörelsen den 15 september 1911 angående villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1912 fastställda avlöningsförmåner för förste

provinsialläkare och provinsialläkare finnes stadgat i

fråga om motsvarande befattningar;

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och

med år 1919 höja det å riksstaten uppförda ordinarie

anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

från 865,200 kronor med 128,000 kronor till 993,200

kronor;

d) medgiva, att, därest ett nytt ordinarie provinsialläkaredistrikt

bildas, omfattande huvudsakligen Tärna nuvarande

extra provinsialläkaredistrikt, utan hinder av vad

i avlöningsstaten för förste provinsialläkare Och provinsialläkare

samt enligt villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av i staten upptagna avlöningsförmåner

finnes föreskrivet beträffande förhöjning i lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning, tidpunkten för

första förhöjningen, så vitt angår provinsialläkaren i

nämnda distrikt, må bestämmas inträda redan efter tre

år, med rätt för nämnda läkare, därest han kommit i

åtnjutande av sådan löneförhöjning, att, även om han efter

intjänande av densamma innehaft befattning i annat

distrikt, komma i åtnjutande av andra ålderstillägget

efter ytterligare fem år, men med skyldighet för honom

att, för erhållande av omförmälda förhöjningar i lönen,

i övrigt vara underkastad förenämnda villkor och bestämmelser;
e)

på extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 31,700 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 19 april 1918 angivna grunder användas till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 211.

provisorisk förbättring av vissa provinsialläkares avlöningsförmåner

;

f) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till extra provinsialläkares avlönande

till oförändrat belopp eller 40,000 kronor.

II) att herrar Frändéns, Olssons i See, Viklunds,

Mobergers och Larssons samt Hedströms ovannämnda

motioner icke må föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 210.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet. s. 1 i texten