Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

1918-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:23, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om beredande av förbättrad ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1918 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t

angående utredning i fråga om beredande av förbättrad

ställning åt vissa å domsagornas kanslier anställda skrivbiträden.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (nr 53) kar herr E. Hage hemställt, att riksdagen ville anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, i vilka fall och på vad sätt skrivbiträden,

som äro i domsagornas kanslier på ett stadigvarande sätt sysselsatta

med skrivarbete, må kunna erhålla fast anställning med rätt till

sjukhjälp, semester och pension eller åtminstone vissa skäliga förmåner,

samt för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

Till stöd för sin framställning har motionären åberopat de skäl, som

anförts i förut i ämnet väckta motioner; och får utskottet i sådant avseende

hänvisa till motionerna II: 121 vid 1914 års senare riksdag, IT 11

vid 1915 års riksdag samt II: 158 vid 1916 års riksdag.

De båda förstnämnda motionerna har utskottet föregående år, under

hänvisning till den pågående förberedande utredningen rörande en allmän

rättegångsreform och då utskottet icke ansåge lämpligt att föranstalta

om en särskild utredning i det av motionären angivna syftet,

hemställt icke borde till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I sitt utlåtande angående den vid 1915 års riksdag i ämnet väckta

motionen har utskottet därjämte framhållit, att då enligt gällande bestämmelser

rörande avlöningsförmåner för häradshövdingarna dessa åtnjuta,

förutom lön och tjänstgöringspenningar, jämväl sportler och i

vissa fall förvaltningsbidrag, mot skyldighet för dem att själva bestrida

domsagornas kanslikostnader, den i motionen ifrågasatta anordningen

givetvis måste anses förutsätta en omreglering av häradshövdingarnas

avlöningsförhållanden. En dylik omreglering ansåge utskottet icke kunna

ifrågakomma, innan ovan berörda utredning rörande en allmän rät.teBihang

till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 20 käft. (Nr 23—24). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

gångsreform slutfört*. Utskottet har vidare erinrat, att ifrågavarande

biträden vore av synnerligen växlande slag, från biträden, som uteslutande

vore sysselsatta med renskrivning, till biträden, som ombetroddes

uppdrag av ganska krävande natur samt påpekat, att samma skäl, som

i motionen anförts för beredande av fastare anställning åt biträden å

domarekanslierna, kunde enligt utskottets mening anföras jämväl beträffande

åtskilliga andra slag av biträden, exempelvis de hos fögderiförvaltningens

tjänstemän anställda, varigenom frågan finge en ännu

mera vidsträckt omfattning och ginge ut på inrättandet av en helt ny,

betydande grupp statstjänare.

Motionerna vid 1916 och 1917 års riksdagar blevo jämväl avstyrkta

av utskottet.

Samtliga ifrågavarande motioner hava icke föranlett någon riksdagens

åtgärd.

Då, vad utskottet sålunda förut i frågan anfört, fortfarande synes

äga full giltighet, får utskottet hemställa,

att herr Hages ifrågavarande motion icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 5 mars 1918

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H.

Ekelund, J. Nilsson, H. F. Lamm, 0. Bergqvist, I. E. G. Svensson, C G. Ekman,

H. G. W. Wrangel, A. Fers, A. R. Rooth och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

J. Olofsson, A. Anderson i Råstock, C. Persson i Stallerhult, J. Jönsson i Revinge,

0. H.son Waldén, G. Odqvist, S. Bengtsson i Norup, C. R. Jansson i Falun,

O. Nilsson i Örebro och K. A. V. Björk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.