Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning åt lokomotivreparatören M. Holmberg för flyttning till| annan tjänstgöringsort.

1918-06-10 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1918:236, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning åt lokomotivreparatören M. Holmberg för flyttning till| annan tjänstgöringsort.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 236.

1

Nr 236.

Ankom till riksdagens kansli den 10 juni 1918 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ersättning åt lokomotivreparatören

M. Holmberg för flyttning till| annan

tjänstgöringsort.

(4 avd.)

I eu inom andra kammaren väckt, till statsutskottet töi förberedande

behandling hänvisad motion, nr 47, har herr L. Borggren hemställt, att

riksdagen måtte tillerkänna lokomotivreparatören Martin Holmberg flyttningsersättning

till ett belopp av 606 kronor.

Till stöd för den sålunda gjorda framställningen har motionären anfört

följande:

»Den 30 juni 1916 erhöll lokomotivreparatören Martin Holmberg, som

därförut tjänstgjort vid statens järnvägars verkstäder i Halmstad, order

från maskindirektören att den 1 oktober samma år avflytta till Ängelholm.

Han uppsade då sin bostadslägenhet i Halmstad och försökte att få hyra

en sådan i Ängelholm. På grund av i denna stad radande bostadsbrist

fanns det emellertid då ingen möjlighet att anskaffa lägenhet, utan nödgades

han återhyra lägenheten i Halmstad och låta familjen kvarbo däi

till den 1 april. 1917, då han äntligen lyckades erhålla bostad i Ängelholm

och familjen flyttade dit. Som vederbörande befäl utan ombesörjande

av bostad endast beordrar personalen att flytta, då tjänsten så kräver, kan

det för den som förflyttas till en plats, där bostadsbrist är rådande, skapas

stora svårigheter. Detta har också belysts i Ängelholms stadsfullmäktiges

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 116 haft. (Nr 236)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 286.

Utskottets

yttrande.

protokoll i samband med behandlingen av en motion rörande åtgärder för

bostadsbristens avhjälpande i denna stad.

Hos distriktsförvaltningen vid III. distriktet, kungl. järnvägsstyrelsen

och Kungl. Maj:t har herr Holmberg begärt ersättning för flyttningskostnaderna

samt för de stegrade bostadsutgifter, han av ovannämnda skäl

fått vidkännas, men har av samtliga denna begäran avslagits. Kostnaden

för flyttningen kan beräknas till 60 kronor och ersättningen för den tid

av 6 manader, som han arbetat i Ängelholm och hade familjen bosatt i

Halmstad, till 3 kronor per dag eller för 182 dagar 546 kronor, sammanlagt

606 kronor. Erinras bör, att statens järnvägar eljes såsom dagtraktamente

till personal, som arbetar på annan ort än där den är bosatt, utbetalar

4 kronor per dag.»

Utskottet har icke kunnat undgå att finna den förevarande framställningen

vara behjärtansvärd. Att på grund av den knappa utredningen i

motionen tillstyrka bifall till densamma har utskottet likväl icke ansett

sig kunna. Det vill emellertid synas utskottet, att rättvisa och billighet

tala för, att, då tvångsförflyttad personal saknar möjlighet att förskaffa sig

bostäder å den nya tjänstgöringsorten, särskild ersättning i form av visst

dagtraktamente bör beredas samma personal. Då dylika fall egentligen

torde uppkomma under de nu rådande kristidsförhållandena, synes

det icke behöva medföra någon betänklighet, därest utan intagande av särskilda

föreskrifter i avlöningsreglementet för tjänstemän vid statens järnvägar

Kungl. Maj.t utfärdar bestämmelser i ämnet, vilka synas böra äga

tillämpning i avseende å samtliga de fall av ifrågavarande slag, som inträffat

efter kristidens början. Därest möjligen vid frågans övervägande

Kungl. Maj:t skulle finna, att jämväl efter utgången av den egentliga

kristiden tillfälle bör finnas att bereda ersättning av omhandlade slag, bör

frågan underställas riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av herr Borggrens ifrågavarande

motion må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville, efter verkställd utredning,

utfärda bestämmelser angående ersättning till befattningshavare

vid statens järnvägar, som under rådande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr 236.

3

kristid efter tvångsförfiyttning icke kunnat på den nya

tjänstgöringsorten anskaffa tjänlig bostad.

Stockholm den 10 juni 1918.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVABNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, 0. M. Strömberg, G. M. H. Ekelund,

J. Nilsson, H. F. Lamm, C. G. Ekman, J. L. Widell, A. Pers, greve N. V. Posse,

N. Åkesson, C. A. Stålberg och G. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, H. Andersson i Skivarp,

J. Olofsson i Digernäs, A. Anderson i Råstock, J. .Jönsson i Revinge, G. Odqvist,

C. R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, A. Wiklund i Brattfors, A. J. Andersson i Gävle,

O. Nilsson i Örebro och A. Mossberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:445 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ersättning åt lokomotivreparatören M. Holmberg för flyttning till annan tjänstgöringsort. s. 8 i texten