Utlåtande i anledning av väckt motion om anläggande av en statsbana mellan Tureberg och Kapelskärs hamn.
1918-04-23 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1918:80, Utlåtande i anledning av väckt motion om anläggande av en statsbana mellan Tureberg och Kapelskärs hamn.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 80.
Nr SO.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1918 kl. 7»1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anläggande av en statsbana
mellan Tureberg och Kapelskärs hamn.
(4:e avd.)
I en inom första kammaren vackt, till statsutskottet remitterad motion,
nr 74, har herr A. Bellinder m. fl. hemställt, att riksdagen behagade
för sin del besluta, att en normalspåritr statsbana skall anläggas
mellan Tureberg och Kapelskärs hamn i huvudsaklig enlighet med den
av järnvägsstyrelsen verkställda utredning,
att arbetet skall omedelbart taga sin början,
att mark, behövlig för banans utbyggnad till dubbelspår i hela dess
utsträckning, i vanlig ordning förbehålles,
att för ändamålet under år 1918 till arbetets bedrivande intill den
1 mars 1919 ställes till Kungl. Maj:ts förfogande såsom förslagsanslag
ett belopp av sex miljoner kronor (6,000,000 kr.), med anhållan, att
Kungl. Maj:t till 1919 års riksdag framlägger dels redogörelse för
byggnadsarbetets förlopp, dels fullständigt kostnadsförslag för dess slutförande.
Beträffande de skäl, motionärerna anför till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
1 motionen vid 1914 års förra riksdag framlades förslag om anläggande
av en statsbana från lämplig ankuytuingspunkt å norra stam
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 6 saml. 40 käft. (Nr 80). 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 80.
banan till Kapelskär med bibana till Norrtälje m. m. På grund av
riksdagsupplösningen kommo motionerna ifråga ej att behandlas vid
samma riksdag. Vid årets senare riksdag förnyades framställningarna i
ämnet. Efter därom av statsutskottet — till vilket motionerna remitterats
— framställd begäran avgav järnvägsstyrelsen yttrande i ärendet
(se bilaga till statsutskottets utlåtande vid 1914 års senare riksdag nr
78). Av berörda yttrande inhämtades, att järnvägsstyrelsen jämlikt bemyndigande
av Kungl. Maj:t föranstaltat ej mindre undersökning och
ekonomisk utredning av berörda järnvägsförslag än även undersökning
angående utförande av ångfärjelägen med tillhörande anordningar i Kapelskär.
Vid avgivandet av järnvägsstyrelsens ifrågavarande yttrande
hade varken den ekonomiska utredningen eller undersökningen angående
hamnanläggningarna ännu avslutats.
Vid det förhållandet att de av järnvägsstyrelsen igångsatta undersökningarna
och utredningarna ännu ej slutförts ansåg sig statsutskottet
ej böra ingå i närmare prövning av de ifrågavarande motionerna utan
hemställde, att desamma icke måtte till någon riksdagens vidare åtgärd
föranleda. Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.
Motioner i enahanda syfte framlades därefter vid 1916 års riksdag.
Vid denna tid hade — såsom framgick av ett statsutskottets utlåtande
i ämnet (nr 49) vidfogat utdrag av en utav järnvägsstyrelsen avgiven
promemoria — såväl undersökningen angående hamnanläggningarna som
ock den ekonomiska utredningen avslutats. Statsutskottet yttrade i anledning
av motionerna bland annat följande:
»För att anläggandet av en statsbana till Kapelskär skall anses
äga berättigande, måste givetvis i första hand kunna påvisas, att en
sådan järnväg skulle äga väsentlig betydelse för samfärdseln och särskilt
varuutbytet mellan Sverige å ena sidan samt Finland och Ryssland
å andra sidan. Undersökning i sådant avseende har vidtagits av de
inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga, vilka hava under utredning
frågan om utveckling av sjöförbindelserna mellan Sverige och
Ryssland. Enligt vad utskottet erfarit, komma dessa sakkunniga att
inom kort avgiva sitt betänkande, vari till behandling upptagits olika
alternativ för förbättrandet av förbindelserna i riktning mot Retrograd.
Åtminstone ett av dessa alternativ lärer förutsätta anläggning av stalsbana
till Kapelskär eller statsinköp av Nynäsbanan. Innan ifrågavarande
betänkande föreligger och blivit av vederbörande närmare
Statsutskottets utlåtande Nr HO.
3
granskat, synes något avgörande ej böra träffas i den nu föreliggande
frågan.
För att Kapelskärsbanan skall kunna erhålla betydelse som transitoled,
måste förbättrade sjöförbindelser med England åstadkommas. Jämväl
i detta avseende pågå för närvarande utredningar, vilkas resultat ävenledes
lärer böra avvaktas, innan beslut i järn vägsfrågan fattas.
Utskottet håller alltså före, att det av motionärerna framförda förslaget
icke kan bedömas och lösas fristående utan måste betraktas och
avgöras i samband med hela det stora problemet om ordnandet av vårt
lands förbindelser såväl österut som västerut. Ett omedelbart beslut i
enlighet med motionärernas yrkanden skulle givetvis komma att binda
Kungl. Maj:ts och riksdagens handlingsfrihet samt hava till följd utgifter,
som ej nu kunna överblickas. Någon betänklighet mot ett uppskov
med beslut i frågan har synts utskottet så mycket mindre förefinnas,
som, enligt vad den omhandlade promemorian från järnvägsstyrelsen
ger vid handen, järnvägen till Kapelskär lärer kunna fullbordas
på samma tid, som kräves för utförande av de därstädes för
genomgångstrafikens ombesörjande erforderliga hamnanläggningarna.»
I enlighet med utskottets i ämnet gjorda hemställan beslöt riksdagen
att icke bifalla motionerna.
Yad frågans nuvarande läge angår har visserligen kommissionen
för utredning av frågan om utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan
Sverige och Eyssland avgivit sitt betänkande. Detta spörsmål är emellertid
alltjämt föremål för utredning inom järnvägsstyrelsen, som jämväl
har att med anlitande av särskilda utav Kungl. Maj:t utsedda sakkunniga
utreda frågan om sjöfartsförbindelserna med England. Såsom järnvägsstyrelsen
framhållit i införskaffat yttrande över motionen nr 127 inom
andra kammaren, angående upprättande av reguliär ångfärjeförbindelse
mellan Sverige och Finland, vilket yttrande finnes bifogat utskottets
denna dag avgivna utlåtande i anledning av sistberörda motion, böra
frågorna om järnvägsförbindelsen och ordnandet av ångfärjeleden upptagas
till avgörande i ett sammanhang.
Då detta enligt utskottets uppfattning bör ske först sedan erforderliga
underhandlingar beträffande ångfärjeförbindelsen och i samband därmed
stående spörsmål kunnat slutföras med våra östra grannländer,
vilket under nuvarande politiska förhållanden torde få anses framskjutet
till en tämligen oviss tidpunkt, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka
bifall till den nu föreliggande motionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 80.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Bellinders m. fl. ovanberörda motion icke
må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 23 april 1918.
På statsutskottets vägnar:
S. H. ETARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
fl''än första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. M. Strömberg, G. M. H.
Ekelund J. Nilsson, H. F. Lamm, V. Bergqvist, H. G. W. Wrangel, J. L. Widell
gieve N. F. Posse, C. G. Österberg, C. I. Asplund och J. Pålsson samt
fJan and^f„ kammaren: herrar H. Andersson i Skivarp, J. Olofsson i Digemäs,
A. Anderson i Eåstock, J. Jönsson i Revinge, 0. H:son Waldén, G. Odqvist, J. A. Inq
rnrson,
C R. Jansson i Falun, K. A. Tengdahl, A. Wiklund i Bråttas, W. Bäckström
och J. Nilsson i Malmö.
Stockholm, Nya Tryckeri Aktiebolaget 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.