Sök i Ratio Lex

Memorial, angående talmannens i första kammaren vägran av proposition å remiss av en inom kammaren väckt motion

1919-08-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1919:2 (urtima riksdagen), Memorial, angående talmannens i första kammaren vägran av proposition å remiss av en inom kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

5

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 23 augusti 1919 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, angående talmannens i första kammaren

vägran av proposition å remiss av en inom kammaren

väckt motion (nr 7) om inställande tills vidare av alla

värnpliktsövningar.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Olof Olsson, Hellberg, Ollas Ericsson, So bly ter,

Ljunggren, K. J. Ekman, Thulin, von Geijer, Gullbcrg, Magnusson i Törnhult,

Janson i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken, Henrikson, Engberg, Inunder, Hofman

och Gylfe.

Uti en i första kammaren väckt motion, nr 7, av herr ^Vinberg,

om inställande tills vidare av alla värnpliktsövningar, har motionären

hemställt, »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 9, må besluta, att samtliga värnpliktsövningar — däri inbegripet

jämväl repetitionsövningar — tills vidare, och till dess resultatet av en

utredning rörande minskning av militärbördorna föreligger, må helt

inställas.»

Enligt utdrag av första kammarens protokoll för den 15 innevarande

augusti har vid föredragning av omförmälda motion, efter det

talmannen på anförda skäl vägrat framställa proposition å motionens

remitterande till utskott samt kammaren beslutit yrka, att sådan proposition

skulle framställas, överläggningen blivit, jämlikt § 61 riksdagsordningen,

förklarad vilande och målet förvisat till konstitutionsutskottet

för den i nämnda paragraf omförmälda åtgärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 _ Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

Enligt vad utskottet inhämtat, anförde talmannen såsom skäl för sin

vägran följande:

> »Men enär förevarande motion innefattar förslag, som ej står i oskiljaktigt

sammanhang med ärende, som föranlett riksdagens sammankallande

eller av Konungen eljest förelagts denna urtima riksdag, anser

jag mig på grund av § 2 riksdagsordningen och § 49 regeringsformen

förhindrad att framställa proposition på motionens remitterande till

utskott.»

Om urtima riksdags sammankallande och verksamhetsområde stadgas

i § 2 av vår nu gällande riksdagsordning:

»Urtima riksdag sammankallas, då Konungen så nödigt finner,

ävensom i de fall, varom i regeringsformens 91, 92, 93 och 94 §§ förmäles.

Hos urtima riksdag må endast förekomma ärende, som föranlett

riksdagens sammankallande eller av Konungen eljest för densamma

framlägges, så ock vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt sammanhang».

Bestämmelse av enahanda innehåll föreligger även i § 49 regeringsformen.

I dessa paragrafer framträder urtima riksdag tydligt såsom en

utomordentlig statsåtgärd, som regeringen dels i vissa exceptionella

fall är ålagd verkställa, dels äger tillgripa, då »Konungen så nödigt

finner.» Urtima riksdag har också under det sedan 1866 rådande riksdagsskickets

tid endast sammankallats för frågor, vilkas lösning av en

eller annan orsak ansetts så trängande, att därmed icke kunnat anstå

till lagtima riksdag. Regeringen tillhör, enligt grundlagen, att avgöra,

vilka frågor äro av sådan natur, och åt regeringen har grundlagen därför

också förbehållit initiativet i fråga om de ärenden, som skola upptagas

vid urtima riksdag, medan den enskilde riksdagsmannens — vid

lagtima riksdag mycket vidsträckta — motionsrätt snävt begränsats till

allenast dessa ärenden och vad med dylikt ärende står i oskiljaktigt

sammanhang, en begränsning, som uppenbarligen tillkommit för att en

urtima riksdag icke må svälla ut och inkräkta på lagtima riksdags

verksamhetsområde. Grundlagen medger sålunda icke en motionär

möjlighet att vid urtima riksdag framföra något, som med skäl kan

betraktas som ett annat och nytt ärende i förhållande till ett visst

regeringsförslag, utan allenast att väcka förslag, som falla inom ramen

för och omedelbart hänföra sig till det eller de ärenden, som regeringen

prövat nödigt att framlägga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

7

Den kungl. proposition nr 9, till vilken motionären herr Winberg anknyter

sin motion, föreslår dels ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga

av 1919 års klass, avseende förkortning av deras första tjänstgöring

rekrytskolan — dels vissa i samband därmed stående ändrade

bestämmelser angående uttagning bland dessa värnpliktiga för utbildning

till underbefäl eller fackmän. När Kungl. Maj:t funnit nödigt framlägga

detta^ förslag för den urtima riksdagen, bär detta uppenbarligen berott

därpå, att enligt hittills gällande bestämmelser dessa värnpliktigas första

tjänstgöring skall taga sin början redan under instundande november

månad, vadan alltså, därest ändring härutinnan skall komma till stånd,

beslut därom nödvändigt måste fattas dessförinnan.

Den kung], propositionen avser däremot icke vare sig annan utbildning

av dessa värnpliktiga än deras första tjänstgöring eller eljest

värnpliktsövningarna i övrigt under år 1920 eller följande år; och beslut

om ändrade bestämmelser i dessa hänseenden behöva icke heller fattas

vid denna urtima riksdag för att i rätt tid kunna vinna tillämpning.

I motioner, sona väckas i anslutning till denna kungl. proposition,

få således, för så vitt angår värnpliktsövningarna, grundlagsenligt endast

framföras förslag, som åsyfta ändrade bestämmelser i fråga om den

första tjänstgöringen för 1919 års klass, men däremot icke förslag, som

röra de värnpliktigas övningar i övrigt, enär sådant förslag icke kan

anses stå i oskiljaktigt sammanhang med det i propositionen till urtima

riksdagens prövning hänskjuta ärendet.

Den nu föreliggande motionen föreslår, att »samtliga värnpliktsövningar

— däri inbegripet jämväl repetitionsövningar — tills vidare, och

till dess resultatet av en utredning rörande minskning av militärbördorna

föreligger, må helt inställas». Motionärens förslag har sålunda utsträckts

att omfatta icke blott den första tjänstgöringen för de värnpliktiga av

1919 års klass, utan samtliga värnpliktiga för en obestämd tid framåt

och detta med hänsyn såväl till deras första rekrytskola som till repetitionsövningar,

reservtruppövningar in. in.

Vid sådant förhållande kan förslaget icke anses vara begränsat till

det i den kung], propositionen framburna ärendet eller vad därmed

står i oskiljaktigt sammanhang.

Konstitutionsutskottet har alltså funnit,

att herr Winbergs förevarande motion icke står i

det oskiljaktiga sammanhang med den ifrågavarande

propositionen, att den kunnat vid denna urtima riksdag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 2.

grundlagsenligt väckas, och att således kammarens

talman grundlagsenligt förfarit, då han vägrat proposition

på remiss av densamma.

Stockholm den 22 augusti 1919.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

l:o) av herrar Larsson i Västerås, Schlyter, Thulin, Gullberg, Janson

i Kungsör, Zander, Jansson i Edsbäcken, Leander och Gylfe, vilka anfört:

»Enär herr Winbergs yrkande, liksom framställningen i propositionen,

innebär förslag till en provisorisk begränsning av utbildningstiden för

de värnpliktiga samt yrkandet sålunda måste anses stå i oskiljaktigt

sammanhang med det i propositionen riksdagen förelagda ärende, hava

vi för vår del ansett, att proposition å remiss till utskott av motionen

grundlagsenligt icke kan vägras.»

2:o) av herr Ljunggren, som hänvisat till sitt uttalande i utskottets

memorial nr 1.

3:o) av herr Olof Olsson mot motiveringen.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.