Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående återinförande av bördsrätt till fastighet ä landet.

1919-02-19 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:10, Utlåtande i anledning av väckt motion angående återinförande av bördsrätt till fastighet ä landet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1919 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående återinförande av

bördsrätt till fastighet ä landet.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidem,*) Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Hult,*)

Boberg, Frändén, Tengvall,*) J. B. Johansson, Magnusson i Kalmar,

Karlsson i Gasabäck, Nilsson i Yibberbo Hagman i Stockholm,

Strömberg,*) Kant och Johansson i Sollefteå.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion

nr 184, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Hansson i Rättvik

föreslagit, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla

om skyndsam utredning rörande återinförande i lämplig form och i viss

utsträckning med retroaktiv verkan av rättigheten att i börd lösa såld,

bortskiftad, pantsatt eller genom gåva eller testamente bortgiven fastighet

eller del därav å landet samt för riksdagen framlägga förslag därom.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för berörda hemställan,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej här nedan lämnas, hänvisa

till motionen.

Av motiveringen framgår, att motionären med sina önskemål, som

avse ej blott införande i lagstiftningen av rätt att i börd lösa fastighet

å landet utan ock stadgande om retroaktiv verkan av dylik rätt, i viss

utsträckning utan vederlag, åsyftar att träffa jordspekulationen och befrämja

bondebefolkningens bibehållande vid jorden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 7 höft. (Nr 10—11.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet vill erinra därom, att chefen för justitiedepartementet

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 januari innevarande år tillkallat

sakkunniga för utredning av vissa delar av jordfrågan. I det

offentliggjorda statsrådsyttrandet vid behandlingen av ärendet angående

bemyndigande till berörda s. k. jordkommissions tillkallande förekommer

detta uttalande:

»Med det anförda har jag icke velat begränsa de sakkunnigas uppdrag

till att blott begagna de uppslag, vilka framgått som resultat av

hittills verkställda utredningar på förevarande område. De sakkunniga

böra hava till uppgift att utreda, vilka medel över huvud kunna befinnas

lämpliga och erforderliga för att bevara jorden i den verkligt jordbruksidkande

befolkningens hand, bereda de kategorier av n y ttj and erättsh a vare,

som därav äro i behov, större trygghet i deras ställning samt underlätta

tillkomsten av nya självständiga odlingslägenheter, där sådana av förhållandena

påkallas.»

Av detta yttrande torde kunna härledas antagande, att, därest de i

motionen framställda önskemålen skulle ur social och jordpolitisk synpunkt

av jordkommissionen finnas i någon mån vara värda beaktande,

uppmärksamhet lär ägnas desamma. Vid sådant förhållande har utskottet

funnit sig sakna anledning att nu inlåta sig på närmare granskning av

frågan om lämpligheten av de i motionen avsedda lagstiftningsåtgärder,

om vilka för övrigt vitt skilda meningar otvivelaktigt råda.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.