Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.
1919-03-07 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1919:13, Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
i
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1919 kl. V2I e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med
förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor
m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.
Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern, Ernst Lindblad, Jacob Larsson*), Alfred
Patron, Boberg, Frändén, von Essen, Kaijser, Magnusson i Kalmar, Andersson
i Knäppinge, Johansson i Trollhättan, Nilsson i V ibberbo *), Hage, Hagman
i Stockholm och Bäckman.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Genom en den 24 januari 1919 dagtecknad proposition, nr 39,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,
har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna
förslag till lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.
I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling
förehaft följande i anledning därav väckta motioner, nämligen:
inom första kammaren:
nr 133 av herr Kaijser; samt
inom andra kammaren:
nr 320 av herr Persson i Fritorp; och
nr 323 av herrar Norman, Carlsson i Solberga och Bengtsson i
Kullen.
Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får. utskottet, i
den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den
kungl. propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.
I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd. för
sina yrkanden anfört, hänvisas till motionerna, i den mån desamma icke
finnas återgivna här nedan i samband med behandlingen av de särskilda
bestämmelserna i förevarande lagförslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 sand. 2 avd. 9 höft. (Nr 13g 886 19 1
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
Ku,nolosuZ? 1 skrivelser tiU Kungl.. Maj:t åren 1914 och 1917 har svenska allv
p manna barnmorskeförbundet genom sin styrelse gjort framställningar
om förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas löner m. m.,
och har Kungl. Maj:t i anledning härav anbefallt medicinalstyrelsen att
avgiva utlåtande över dessa framställningar. Riksdagen har därefter i
skrivelse den 4 maj 1917 — under tillkännagivande, att riksdagen, i
anledning av väckt motion, för sin del antagit lag om ändrad lydelse
av 3 § i lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet i fråga
om anställande av barnmorska, vilken lagändring innebar höjning av
barnmorskornas minimilön från 300 till 400 kronor årligen — anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte för 1918 års riksdag framlägga det förslag till lönereglering
för barnmorskor, vartill den i frågan pågående utredningen kunde
föranleda. Medicinalstyrelsens utlåtande i frågan avlämnades den 23 november
1917, men då det befanns nödvändigt att lämna landstingen tillfälle
att yttra sig över medicinalstyrelsens löneregleringsförslag, har
proposition i ämnet kunnat avlåtas först till innevarande riksdag.
Det nu framlagda lagförslaget avser att tillgodose det behov, som
gjort sig gällande, av en effektiv förbättring av barnmorskornas avlöningsförhållanden,
utan att därvid enbart primärkommunerna, vilka
enligt nu gällande bestämmelser ha att ensamma bestrida de inom desamma
anställda barnmorskornas löner, bliva betungade med utgifter
för detta ändamål. 1 sådant hänseende föreslås i propositionen en av
den kommunala indelningen oberoende uppdelning av riket i bärarn
orskedistrikt, vart och ett med en fast anställd barnmorska, samt att
såväl staten som landstingen skola efter vissa grunder lämna bidrag till
distriktsbarnmorskornas avlöning, vilken i övrigt, liksom de distriktsbarnmorska
tillkommande naturaförmåner, skall bestridas av kommunerna.
Förslaget innefattar därjämte bestämmelser till närmare genomförande
av den sålunda föreslagna organisationen av barnmorskeväsendet, såsom
angående inrättande av särskilda organ, barnmorskestyrelser, som skola
ha till uppgift att utöva den närmaste uppsikten över barnmorskeväsendet
och att handlägga i samband därmed stående frågor, ävensom rörande
anställande av reservbarnmorskor med tjänstgöringsskyldighet under
distriktsbarnmorskas semester eller eljest vid förfall för henne.
Utskottet.
Utskottet, som anser en lönereglering för barnmorskorna och i samband
därmed en ändrad ordning för det allmännas omsorger om barnmorskeväsendet
böra komma till stånd, finner det kungl. förslaget be
-
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
främja de önskemål, som av riksdagen i förstnämnda avseende uttalats,
och håller före, att eu organisation i huvudsaklig anslutning till propositionen
bör komma till stånd.
Granskningen av de särskilda bestämmelserna i lagförslaget och av
de i ämnet väckta motionerna har emellertid givit utskottet anledning
till vissa uttalanden och ändringsförslag, vilka nedan under de särskilda
paragraferna anmärkas.
1 §•
Beträffande rikets indelning i barnmorskedistrikt bestämmes i denna
paragraf, att densamma skall fastställas av medicinalstyrelsen. I propositionen
anföres, att en förutsättning för statens medverkan till genomförande
av ifrågavarande löneförbättring borde vara, att en utjämning
beträffande tillgången av barnmorskor och omfattningen av deras arbete
inom olika trakter av landet i möjligaste mån komme till stånd. Departementschefen
har ansett, att den för sådant ändamål erforderliga regleringen
av de nuvarande distriktens antal och omfattning lämpligast verkställes
genom medicinalstyrelsen. Betänkligheter mot överlämnande åt
central myndighet av dylik befogenhet hava emellertid uttalats med hänsyn
till de konsekvenser, avgöranden i hithörande frågor kunna medföra
i avseende å den kommunala beskattningen. Såväl med hänsyn härtill
som av den anledning att man icke hos medicinalstyrelsen kan förutsätta
samma ingående kännedom som hos ortsmyndigheterna om de lokala
förhållanden, vilka böra inverka vid distriktsindeluingens verkställande,
har inom utskottet ifrågasatts, att denna indelning borde uppdragas åt
myndighet inom länen. Då det emellertid icke torde kunna förnekas, att
särskilt den första indelningens fullt ändamålsenliga ordnande kräver en
överblick, som endast en central myndighet lär besitta, samt i propositionen
angivits såsom självfallet, att, innan medicinalst3rrelsens avgörande
i dylikt ärende träffas, vederbörande länsstyrelser och kommuner samt
_ i fråga om senare jämkningar i den en gång fastställda indelningen
— barnmorskestyrelserna skola beredas tillfälle att yttra sig, har utskottet
— som förutsatt, att medicinalstyrelsen kommer att fästa största avseende
vid de synpunkter, som sålunda kunna göras gällande från de lokala
myndigheternas sida — icke ansett sig böra föreslå ändring i sättet för
distriktsindelningens åvägabringande.
Enligt förslagets innehåll skall det i varje barnmorskedistrikt finnas
en fast anställd distriktsbarnmorska, medan i hittills gällande lag angående
kommuns skyldighet i fråga om anställande av barnmorska
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
finnes den bestämmelsen, att inom kommun, som är av större vidd eller
har större folkmängd, två eller flera fast avlönade barnmorskor skola
finnas anställda. Utskottet förmenar, att det varit mera ändamålsenligt,
att en liknande bestämmelse kvarstått, så att icke en kommun, som är
av sådan storlek, att den har behov av mer än en barnmorska, behöft
indelas i särskilda distrikt utan kunnat utgöra ett distrikt med två eller
flera distriktsbarnmorskor. Utskottet ifrågasätter dock icke någon ändring
i förslaget i detta hänseende, då det i blivande instruktioner torde
kunna stadgas, att i kommun, som omfattar flera barnmorskedistrikt,
distriktsbarnmorska skall vara skyldig att bistå barnaföderskor inom
kommunens område jämväl utanför det egna distriktet.
Andra stycket i förevarande paragraf lämnar möjlighet för städer
och vissa mindre landskommuner att kunna undantagas från distriktsindelningen.
Enligt paragrafens föreslagna lydelse skall villkor därför vara,
att staden eller intill densamma gränsande mindre landskommun träffar
avtal med tillräckligt antal i staden praktiserande barnmorskor att, mot
ersättning av staden eller landskommunen för varje förrättning, betjäna
medellösa barnaföderskor. Av detta stadgande synes närmast framgå,
att medicinalstyrelsen skulle äga medgiva staden eller landskommunen att
bliva undantagen från distriktsindelningen och därmed följande förpliktelser,
om kommunen blott sörjer därför att medellösa barnaföderskor erhålla
tillfredsställande vård", samt om denna hjälp meddelas på kommunens
bekostnad. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid — såsom ock
med förslaget lär vara avsett — fordras, att staden eller landskommunen
skapar tillräckliga garantier för att det inom dess område blir tillfredsställande
sörjt för betjänande av alla barnaföderskor. Utskottet
håller visserligen före, att medellösa barnaföderskor böra erhålla förlossningshjälp.
utan kostnad, men synes stadgande därom icke hava sin
plats i denna lag — någon motsvarighet därtill finnes icke heller beträffande
kommuner, som ingå i barnmorskedistrikt — utan denna fråga
torde, pa samma sätt som beträffande sistnämnda kommuner lärer vara
avsett, böra regleras antingen i de arvodestaxor, som komma att fastställas,
eller genom förbehåll vid barnmorskas antagande. Med denna
uppfattning anser utskottet, att åt förevarande lagstadgande bör givas
det innehåll, att villkor för att ifrågavarande områden skola kunna undantagas
från distriktsindelningen skall vara, att staden eller landskommunen
sluter avtal med tillräckligt antal barnmorskor, varigenom dessa mot
viss ersättning av ifrågavarande kommun, beräknad efter antalet utförda
förrättningar, förplikta sig att, med åtnjutande därutöver — på samma
5
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
sätt som i kommuner, ingående i distriktsindelningen — av enligt taxa
begränsad avgift från barnaföderskorna, betjäna vilken som så önskar.
Genom ett dylikt stadgande synes den princip, som torde ligga till grund
för ifrågavarande undantagsbestämmelse, bättre komma till uttryck.
Samma förmån som i förevarande stadgande medgivits stad bär
föreslagits skola tillkomma intill stad gränsande mindre landskommun.
Avgörande för denna särställning synes emellertid utskottet icke böra vara
den mera tillfälliga omständigheten, om kommunen direkt gränsar till staden,
utan snarare det förhållandet, att kommunen är staden så närbelägen,
att det i paragrafen angivna förfaringssättet kan med fördel tillämpas
av densamma. Utskottet har fördenskull ansett, att orden »intill stad
gränsande» böra utbytas mot »närbelägen».
2 §•
Herr Kaijser, som i sin motion givit uttryck åt den synpunkten,
att landstingen icke borde betungas med några utgifter för barnmorskeväsendets
organisation, har beträffande denna paragraf yrkat, att kostnaderna
för barnmorskestyrelserna borde läggas på staten i stället för,
såsom föreslagits, på landstingen. Utskottet hänvisar härutinnan till vad
därom nedan vid 4—7 §§ anföres.
Lika med departementschefen finner utskottet erforderligt, att för
det enhetliga och sakkunniga avgörandet av den mångfald frågor av
ekonomisk och administrativ natur, som uppkomma med genomförandet
av den föreslagna omregleringen av barnmorskeväsendet, skapas särskilda
centrala organ. Det har emellertid synts utskottet, att de för
detta ändamål föreslagna barnmorskestyrelserna, vilka skola inrättas
inom varje landstingsområde och i distriktsindelningen ingående stad,
som ej deltager i landsting, borde kunna göras mindre omfattande och
deras förvaltning enklare än som avsetts i förslaget. Sålunda håller
utskottet före, att medelsförvaltningen och expeditionen för distrikt
inom landstingsområde ej borde kräva särskild tjänstemän utan kunde
ombesörjas av landstingets kamrerare. Vidare förmenar utskottet, att
även om, såsom lämpligt torde vara, de valda ledamöterna av barnmorskestyrelserna
i stor utsträckning komma att utses bland ledamöterna
i annan landstingens förvaltningsdelegation, varigenom särskilda resor
synas i viss mån kunna undvikas, och även under den av utskottet
antagna förutsättningen att ledamöterna i styrelserna icke erhålla fast
arvode utan blott resekostnads- och traktamentsersättning för samman
-
Herr Kaijsers
motion.
Utskottet.
norr Perssons
i Fiitorp
motion.
6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
trädesdagarna, barnmorskestyrelserna komma att draga avsevärda kostnader.
En minskning i styrelseledamöternas antal synes därför ur sparsamhetssynpunkt
önskvärd.
Berörda minskning i antalet ledamöter anser utskottet lämpligen
vinnas genom att den ledamot uteslutes, som skulle utses av länsstyrelsen,
respektive överståthållarämbetet. Därigenom komme barnmorskestyrelse
att bestå av allenast tre ledamöter, nämligen förste provinsialläkare,
respektive förste stadsläkare, stadsläkare eller dennes ställföreträdare,
såsom ordförande, och två av landstinget, respektive stadsfullmäktige,
utsedda ledamöter. Utskottet föreslår en lydelse av paragrafen
med detta innehåll.
4-7 §§.
Förevarande fyra paragrafer behandla de distriktsbarnmorska tillkommande
ersättningar och förmåner, sättet för dessas utgörande samt
därmed sammanhängande förhållanden. Enligt förslaget skulle sådan
barnmorska åtnjuta en årslön av minst 1,000 kronor jämte två ålderstillägg,
vartdera å etthundra kronor, och därjämte antingen förses med
tjänlig bostad, bestående av minst två rum och kök jämte uthus och
planteringsland samt nödigt bränsle, eller ock erhålla ersättning för dessa
naturaförmåner efter ortens pris, dock med minst 250 kronor årligen. Därjämte
skulle distriktsbarnmorska äga rätt till gottgörelse för förbrukningsartiklar
ävensom vissa andra förmåner, vilka nedan vidare beröras.
Till den kontanta årslönen skulle av staten lämnas bidrag med 200
kronor samt, för distrikt inom landstingsområde, av landsting med enahanda
belopp. Därjämte skulle staten bestrida ålderstilläggen samt landstinget,
respektive stad, som ej deltager i landsting, såväl avlöning åt reservbarnmorskorna
med minst 200 kronor årligen till var och en jämte dagavlöning
vid tjänstgöring som ock kostnaderna för barnmorskestyrelserna.
Beträffande de distriktsbarnmorska sålunda tillkommaude förmåner
hava i ovanberörda motioner framställts åtskilliga ändringsförslag.
Vad först angår den kontanta lönen och sättet för dess bestridande
hava framförts följande yrkanden.
Herr Persson i Fri torp har i sin motion yrkat, att det i 7 paragrafen
omförinälda statsbidraget till distriktsbarnmorskas lön måtte höjas
från tvåhundra till fyrahundra kronor och distriktets andel av samma lön
följaktligen sänkas med motsvarande belopp. Till stöd för detta jakande
har motionären — under framhållande av den meningen, att det vore
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
1
oriktigt att reglera löner vid en tidpunkt, då levnadsomkostnaderna vore
exceptionellt höga, samt att i varje fall vid eu lönereglering hänsyn
icke uteslutande borde tagas till den rådande abnorma dyrtiden — anfört,
att då Kungl. Maj:t likväl ansett sig icke böra stanna vid den av
medicinalstyrelsen föreslagna minimilönen åttahundra kronor, den av
Kungl. Maj:ts förslag föranledda ytterligare utgiftsökningen icke borde
drabba kommunerna utan läggas å staten.
Herr Kaijser har, såsom tidigare antytts, i sin motion hemställt, Herr Kapare
att samtliga utgifter, som enligt förslaget skulle drabba landstingen motion,
eller städer utom landsting, i stället måtte läggas på staten. Till stöd
härför har anförts, att en jämn fördelning över hela riket av de nya
utgifterna för barnmorskeväsendet syntes kunna ske endast genom att
staten övertoge de utgifter, som ej lades på primärkommunerna, samt att
landstingen redan förut betungats med betydande utgifter för ändamål,
som för dem tidigare varit främmande.
Herr Norman och hans medmotionärer hava i sin motion yrkat, att Hen-Noiman»
riksdagen ville besluta sådan ändring i förevarande lagförslag, att någon m'' fl'' motloa
ökning av kommunernas utgifter för barnmorskornas avlöning icke behövde
ifrågakomma. Av motiveringen synes, då icke direkt påyrkas att
landstingen eller staten skulle åläggas ökade kostnader, framgå, att detta
önskemål skulle vinnas genom sänkning av den föreslagna minimilönen
till 800 kronor, varigenom kommunernas andel däri skulle stanna vid
nuvarande belopp. Till stöd för berörda yrkande har i huvudsak anförts,
att trots det i propositionen framhållits, att ett stort antal kommuner
vore så tyngda av skulder och utgifter, att det icke kunde ifrågasättas
att belasta kommunerna ensamma med utgifterna för en lönereglering
för barnmorskorna, nu likväl föresloges en ganska kraftig ökning
av kommunernas utgifter för berörda ändamål, att en avsevärd
förbättring kunde vinnas redan därigenom att till de nuvarande löneförmånerna,
som utgå från kommunerna, lades ett statsbidrag å 200
kronor och staten därutöver betalade två ålderstillägg om tillsammans
200 kronor, samt att en lönestat, som utginge från de nu rådande extra
ordinära förhållandena, icke borde fastställas, utan kompensation under
kristiden lämnas i form av extra dyrtidstillägg.
I fråga om den kontanta lönen hade medicinalstyrelsen med till- utskottet,
mötesgående av barnmorskeförbundets år 1917 till Kungl. Maj:t gjorda
framställning föreslagit, att årslönen skulle utgöra minst 800 kro
-
8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
nor, vartill skulle komma två ålderstillägg å vartdera 100 kronor.
Medicinalstyrelsen ''synes därvid hava förutsatt, att särskilt krigstidstillägg
icke skulle komma att såsom hittills utgå. Departementschefen har vid
en jämförelse med löneförmånerna för andra kvinnliga yrkesgrupper,
vilkas förutsättningar och utbildning vore likartade med barnmorskornas,
funnit, att de sålunda föreslagna lönebeloppen vore väl knappt tillmätta,
även efter en nedgång av den nu rådande prisnivån, och med anledning
härav föreslagit minimilönen till 1,000 kronor årligen. Utskottet har
ej kunnat ansluta sig till denna departementschefens uppfattning. Jämförelsen
med vissa andra befattningshavare kan ur olika synpunkter icke
anses bindande. Enda anledningen att frångå medicinalstyrelsens förslag
skulle enligt utskottets uppfattning vara den efter förslagets avgivande
inträdda prisstegringen. Väl finner utskottet, att, så länge nuvarande
dyrtid är rådande, den kontanta lönen bör utgöra minst 1,000 kronor.
Det kan emellertid enligt utskottets förmenande icke anses lämpligt att
vid fastslående i lag för lång framtid av viss minimilön fästa avgörande
avseende vid rådande utomordentliga konjunkturer. Utskottet har därför
stannat vid att föreslå eu minimilön av 800 kronor, men har utskottet
därvid förutsatt, att av statsmedel kommer att, så länge dyrtiden varar,
i form av krigstidshjälp tillskjutas ett belopp motsvarande skillnaden
mellan nämnda båda summor.
Vad härefter beträffar fördelningen av kostnaderna för berörda avlöning
har med den föreslagna anordningen härför avsetts en sådan fördelning
av utgifterna för barnmorskeväsendet, att desamma i möjligaste
mån utjämnas. Lagförslaget synes, efter den jämkning, som av den
föreslagna nedsättningen i minimilönens summa föranledes, vara väl avvägt.
Att viss del av dessa kostnader skall vila å staten, anser utskottet
riktigt. Som i propositionen erinrats, synes detta vara av riksdagen tidigare
i princip erkänt, då av statsmedel krigstidshjälp lämnats barnmorskorna.
Tveksamhet har däremot visat sig råda, huruvida landstingen
böra betungas med denna nya icke obetydliga utgift för ett för dem
hittills främmande ändamål.
Utskottets uppfattning är, att stor varsamhet bör iakttagas beträffande
landstingens betungande med utgifter för ändamål, över vilka landstingen
ej äga råda. Med hänsyn till den ifrågavarande utgiftens innebörd
synes dock landstingens delaktighet i densamma ej kunna avvisas.
Märkas bör även, att endast fem landsting uttalat sig mot varje bidragsskyldighet
till barnmorskornas avlönande. Vidare torde böra ihågkomma,
att det är förutsatt, att distriktsbarnmorskornas pensionering
skall väsentligen bekostas av statsmedel. Därest utskottets ovanberörda
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 9
förslag angående avlöningens belopp och den vid detta förslag fogade
förutsättningen godkännas av riksdagen, torde vidare statsverket, åtminstone
under den närmaste tiden, för barnmorskornas avlönande åsamkas
betydligt större utgifter än i förslaget avsetts. Att, såsom herr Kapselföreslagit,
å staten överflytta jämväl landstingens andel i avlöningen och
övriga kostnader för ifrågavarande organisation, synes utskottet jämväl
av dessa skäl icke böra förordas.
Då utskottet således hemställer, att, med bibehållande av statens och
landstingens bidrag, minimilönen nedsättes till 800 kronor, följer härav,
att distriktets andel av lönen kommer att stanna vid samma minimibelopp
som hittills, 400 kronor.
Beträffande de övriga förmåner, som enligt förslaget skola tillkomma
distriktsbarnmorska, hava motionsvis framställts ändringsyrkanden, dels
av herr Persson i Fritorp därom att de stadganden, varigenom distriktsbarnmorska
tillerkänts rätt till fri bostad och kost under förrättningar
(§ 5) och fri telefon (§ 4), måtte ur lagtexten utgå, och dels av herr
Kaijser, att den distriktsbarnmorska i 5 § tillförsäkrade rätten till fria
resor måtte inskränkas till de fall, då avståndet till förrättningsstället
överstege 2.5 kilometer.
Till stöd för dessa yrkanden har anförts, av herr Kaijser, att det
torde vara meningen, att fria resor skulle tillhandahållas endast om avståndet
till förrättningsstället hade en viss storlek, och av herr Persson
i Fritorp, att då delade meningar givetvis kunde råda därom, huruvida
barnmorska för sin tjänst vore i behov av telefon, samt behovet
därav dessutom kunde vara olika på olika orter, denna fråga borde ordnas
efter gottfinnande av distriktet utan någon föreskrift i lagen, samt
att, vad anginge bestämmelsen om att barnmorska under förrättningar
skulle åtnjuta fri bostad och kost, ett dylikt lagfästande av en gängse
praxis vore onödigt, emedan vid dylika tillfällen med säkerhet visades
gästvänlighet i den utsträckning förrättningsstället förmådde.
Utskottet har ansett, att svårigheter stundom, ej minst i fall, då
bostad redan finnes ordnad, kunna möta att åt distriktsbarnmorska å
önsklig boningsplats anskaffa bostad om två rum och kök jämte planteringsland.
I detta hänseende bör alltså enligt utskottets uppfattning
lagen lämna distrikten mera frihet att efter förhållandena reglera dessa
förmåner. Utskottet har i överensstämmelse härmed ansett, att såsom
minimum bör fastställas allenast ett rum och kök jämte uthus, samt att
beträffande planteringsland distrikt skall vara skyldigt att tillhandahålla
sådant endast där så lämpligen kan ske.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 13.) 886 19 2
Motioner.
Utskottet.
10
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
För att emellertid kommunernas bestämmanderätt härvidlag ävensom
beträffande frågan om bostadsförmånens utgörande in natura eller i penningar
icke skall lämnas fullständigt okontrollerad, och för avgörande av
de meningsskiljaktigheter mellan distrikt, å ena, och barnmorska, å andra
sidan, som kunna uppstå rörande omfattningen och beskaffenheten av
naturaförmanerna samt tillhandahallande av telefon och liknande spörsmål,
anser utskottet önskvärt, att till 4 § fogas ett nytt moment av innehåll, att
frågor av denna art i händelse av tvist skola slutligt avgöras av barnmorskestyrelsen.
Vad åter angår tvister mellan olika, i ett distrikt
ingående kommuner angående deras respektive andelar i distriktsbarnmorskas
avlöning stadgas i 6 §, att avgörandet härutinnan ligger hos
länsstyrelsen efter barnmorskestyrelsens hörande. Vid prövning av
sådana frågor torde de naturaförmåner, som av någon kommun kunna
utgöras, komma att, efter uppskattning, tagas i betraktande.
Med hänsyn till den betydelse, det måste anses äga för den hjälpsökande
allmänheten att barnmorska kan anträffas på telefon, anser utskottet
yrkandet om uteslutande av denna förmån icke böra bifallas.
Av vikt är emellertid, att rätten till fri telefon icke anses obligatorisk,
utan att frågan i varje fall prövas med hänsyn till förhållandena inom
distriktet.
Beträffande de förmåner, som i övrigt tillagts barnmorska, har
utskottet icke funnit anledning till annan anmärkning än att, då det
för närvarande, utan att särskild bestämmelse därom finnes i lag, torde
vara en allmän regel, att barnmorska å förrättningsstället erhåller fri
bostad och kost, det synes utskottet så mycket mindre vara anledning
att i lagen införa ett stadgande härom, som ett sådant stadgande kan
tänkas giva anledning till tvister angående beskaffenheten av dessa förmåner,
särskilt vid förrättningar i hem, som icke äro i stånd att tillhandahålla
dem till den art och omfattning, som barnmorskan skulle
anse sig ha rätt att fordra. Utskottet hemställer därför att, med bifall till
vad herr Persson i Fritorp yrkat, bestämmelsen härom utgår ur 5 §.
Att på sätt herr Kaijser föreslagit inskränka rätten till fria resor synes
utskottet icke tillrådligt.
8 §•
Enligt vad det inom utskottet framhållits, lärer det icke sällan förekomma,
att kommun träffar avtal med annan barnmorska än den kommunalt
anställda att mot särskild ersättning av kommunen för varje
förrättning eller med visst årligt belopp biträda barnaföderskor, framför
allt i någon del av kommunen, som ligger särskilt avlägset från den
Andra lagutskottets utlåtande, Nr 13. 11
fast anställda barnmorskans boningsort. kitt behov av dylik ackordsnppgörelse
med praktiserande barnmorska kan även efter den föreslagna
distriktsindelningens genomförande komma att gorå sig gällande inom
vissa distrikt. Förslagets avfattning torde visserligen icke lägga hinder
i vägen för träffande av dylika ackordsuppgörelser utan att därmed
nödvändigt skulle behöva följa skyldighet för distriktet att till barnmorska,
med vilken uppgöreisen träffas, utgiva den lön och tillhandahålla
de förmåner, varom sägs i 4 och 5 §§, men utskottet har likväl
ansett det önskvärt, att förefintligheten av dylik möjlighet tydligt uttalas
i lagtexten. Utskottet har funnit detta lämpligast böra ske i förevarande
paragraf och hemställer på grund härav om ett tillägg till densamma
av nu angiven innebörd.
11 §.
Herr Kaijser hemställer i anslutning till sin förut återgivna motivering,
att kostnaderna för reservbarnmorskornas avlöning måtte läggas
å staten i stället för, såsom i förevarande paragraf stadgas, å vederbörande
landsting eller stad.
Med hänvisning till vad utskottet ovan under 4—7 §§ anfört beträffande
principerna för fördelningen av kostnaderna för det kommunala
barnmorskeväsendet, får utskottet hemställa, att herr Kaijsers motion i
denna del icke måtte vinna riksdagens bifall.
Övergångsb estärnmelser.
2 och 3 punkterna.
Andra punkten i övergångsbestämmelserna behandlar det fall, att
inom område, som enligt den fastställda distriktsindelningen skall utgöra
ett barnmorskedistrikt, vid tiden för lagens ikraftträdande finnes mer än
en fast anställd barnmorska, samt stadgar, att för sådant fall med distriktsbarnmorskas
anställande må anstå, till dess samtliga de vid nämnda
tid inom området anställda barnmorskorna avgått, eller den sist kvarstående
av dem övertagit distriktsbarnmorsketjänsten med samtycke av
den eller de kommuner, där hon är anställd. Uttrycklig övergångsbestämmelse
för det fall att inom sådant område vid nämnda tid finnes
allenast en fast anställd barnmorska saknas, men uppenbart är, att avsikten
icke varit att för sistnämnda fall skyldigheten att anställa distriktsbarnmorska
skulle omedelbart inträda, utan att i detta fall nyssberörda
regler skola analogt tillämpas. Utskottet hemställer, att andra punktens
Herr Kaijsers
motion.
TJtskottet.
Motion.
Utskottet.
12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
affattning förtydligas i detta avseende. Den sålunda föreslagna ändringen
medför en mindre jämkning i avfattningen av tredje punkten. Därjämte
hemställer utskottet, att den i förevarande hänseende avgörande tidpunkten
bestämmes icke till den, då barnmorskan avgår, vilket kunde
tolkas, som om avgörandet läge i hennes hand, utan till tiden för utgången
av tjänsteavtalet med henne.
4 punkten.
Herr Kaijser hemställer i anslutning till sin förut återgivna motivering,
att jämväl under övergångstiden kostnaderna måtte helt fördelas
mellan staten och kommunerna.
Beträffande herr Kaijsers ifrågavarande yrkande hänvisar utskottet
till vad ovan under 4— 7 §§ anförts.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.
Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i
oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga
följande
Förslag
till
Lag
om anställande av distriktsbarnmorskor in. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 Kap. Om barnmorskedistrikt, barmnorskestyrelser och distriktsbarnmorskor.
Kungl. Maj:ts förslag. - Utskottets förslag.
1 §-
För tillgodoseende av barnaföderskors behov av förlossningslijälp
skall riket vara indelat i barnmorskedistrikt, vart och ett med en fast
anställd distriktsbarnmorska. Distriktsindelningen fastställes av medicinalstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets
Kungl.
Utan hinder av vad i denna lag
stadgas äger medicinalstyrelsen medgiva,
att stad så ock intill densamma
gränsande mindre landskommun må
undantagas från distriktsindelningen,
under villkor, att staden eller
landskommunen träffar avtal med
tillräckligt antal i staden praktiserande
barnmorskor att, mot ersättning
av staden eller landskommunen
för varje förrättning, betjäna medellösa
barnaföderskor.
utlåtande Nr 13. to
Utskottets förslag.
Utan hinder av vad i denna lag
stadgas äger medicinalstyrelsen medgiva,
att stad så ock närbelägen
mindre landskommun må undantagas
från distriktsindelningen, under villkor,
att staden eller landskommunen
träffar avtal med tillräckligt antal i
staden praktiserande barnmorskor,
varigenom dessa, mot ersättning av
staden eller landskommunen, beräknad
efter antalet utförda förrättningar,
förplikta sig att enligt fastställd taxa
betjäna barnaföderskor.
2 §•
Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsindelningen
men ej deltager i landsting, skall, på landstingets eller stadens
bekostnad, finnas'' en barnmorskestyrelse, vilken skall hava till uppgift
att handlägga ärenden rörande barnmorskeväsendet inom landstingsom
-
rådet eller staden.
Barnmorskestyrelse inom landstingsområde
skall bestå av förste
provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare
som självskriven -ordförande
samt tre ledamöter, av vilka
en utses av länsstyrelsen samt två av
landstinget för fem år i sänder, j ämte
enahanda antal på samma sätt och
för samma tid utsedda suppleanter.
Beträffande stad, som nyss
nämnts, skall styrelsen bestå av
vederbörande förste stadsläkare,
stadsläkare eller dennes ställföreträdare
som ordförande ävensom tre för
ovan angiven tid valda ledamöter, av
vilka en utses, i Stockholm av överstät
hällar ämbetet och eljest av vederbörande
länsstyrelse samt två av
Barnmorskestyrelse inom landstingsområde
skall bestå av förste
provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare
som självskriven ordförande
samt två av landstinget för
fem år i sänder utsedda ledamöter
jämte enahanda antal för samma
tid utsedda suppleanter.
Beträffande stad, som nyss
nämnts, skall styrelsen bestå av
vederbörande förste stadsläkare,
stadsläkare eller dennes ställföreträdare
som ordförande samt två av
stadsfullmäktige för ovan angiven
tid valda ledamöter jämte enahanda
antal för samma tid utsedda suppleanter.
På framställning av sådan
14
Andra lagutskottets
Kungl. Maj:ts förslag,
stadsfullmäktige. För de valda ledamöterna
utses i enahanda ordning
lika antal suppleanter. På framställning
av sådan stad äger Kungl.
Maj:t medgiva den ändring av styrelsens
sammansättning, som kan finnas
påkallad.
Närmare bestämmelser i fråga
het utfärdas av Kungl. Maj:t.
utlåtande Nr 13.
Utskottets förslag.
stad äger Kungl. Maj:t medgiva den
ändring av styrelsens sammansättning,
som kan finnas påkallad.
barnmorskestyrelsemas verksam
-
3 §•
Distriktsbarnmorska tillsättes av barnmorskestyrelsen, sedan, efter inhämtande
av vederbörande tjänsteläkares yttrande, den eller de till barnmorskedistriktet
hörande kommuner avgivit sitt förord. Distriktsbarnmorska
förordnas tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid.
4 §•
4 §•
Distriktsbarnmorska skall i årlig
lön åtnjuta minst ettusen kronor
jämte två ålderstillägg, vartdera å
etthundra kronor, efter fem och tio
års väl vitsordad tjänstgöring ävensom
därjämte antingen förses med
tjänlig bostad, bestående av minst
tva rum och kök jämte uthus och
planteringsland, samt nödigt bränsle
eller ock erhålla ersättning för dessa
naturaförmåner efter ortens pris,
dock med minst tvåhundrafemtio
kronor.
Mom. 1. Distriktsbarnmorska
skall i årlig lön åtnjuta minst åttahundra
kronor jämte två ålderstillägg,
vartdera å etthundra kronor, efter
fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring
ävensom därjämte antingen
förses med tjänlig bostad, bestående
av minst ett rum och kök jämte
uthus och, där så lämpligen kan ske,
planteringsland, samt nödigt bränsle
eller ock erhålla ersättning för dessa
naturaförmåner efter ortens pris,
dock med minst tvåhundrafemtio
kronor.
Distriktsbarnmorska skall tillika åtnjuta gottgörelse för alla för förlossnmgsbiträde
erforderliga förbrukningsartiklar samt, där så lämpligen
kan ske, kostnadsfritt tillhandahållas telefon.
Därest ^^n(^er för tjänstens behöriga uppehållande icke möter, skall
distriktsbarnmorska äga rätt att åtnjuta semester under en tid av fjorton
dagar årligen. J
15
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
Kungl. Maj:ts förslag.
5 §•
Utöver den fasta avlöningen äger
distriktsbarnmorska att för varje
förrättning och rådfrågning undfå
ersättning enligt taxa, som vid hennes
antagande eller senare, jämlikt med
henne träffat avtal, blivit av barnmorskestyrelsen
fastställd. I taxan
skall distriktsbarnmorska tillförsäkras
rätt att under förrättningar åtnjuta
fri bostad och kost ävensom fria resor
till och från förrättningsstället.
Innan taxan fastställes, böra
hörande kommuner lämnas tillfälle
Utskottets förslag.
Mom. 2. Fråga angående utgörande
och beskaffenhet av naturaförmåner
ävensom rörande ersättning
för sådan förmän skall i händelse
av tvist hänskjutas till barnmorskestyrelsen,
som härutinnan äger meddela
beslut. Dylikt beslut må ej överklagas.
5 §•
Utöver den fasta avlöningen äger
distriktsbarnmorska att för varje
förrättning och rådfrågning undfå
ersättning enligt taxa, som vid hennes
antagande eller senare, jämlikt med
henne träffat avtal, blivit av barnmorskestyrelsen
fastställd. I taxan
skall distriktsbarnmorska tillförsäkras
fria resor till och från förrättningsstället.
len eller de till barnmorskedistriktet
itt yttra sig i ärendet.
6 §•
De till distriktsbarnmorska jämlikt
4 § första stycket utgående avlöningsförmåner
bestridas, med åtnjutande
av bidrag, varom i 7 § sägs,
av den eller de till distriktet hörande
kommuner. Av dem tillhand ahålles
jämväl i 4 § andra stycket omförmäla
gottgörelse för förbrukningsartiklar
samt för telefon.
6 §.
De till distriktsbarnmorska jämlikt
4 § mom. 1 första stycket utgående
avlöningsförmåner bestridas,
med åtnjutande av bidrag, varom i
7 § sägs, av den eller de till distriktet
hörande kommuner. Av dem tillhandahålles
jämväl i 4 § mom. 1
andra stycket omförmälda gottgörelse
för förbrukningsartiklar samt för
telefon.
Medel, som erfordras för bestridande av i första stycket avsedda
kostnader, utgöras efter enahanda grund, som för kommunalutskylder i
allmänhet är eller kan varda föreskriven.
Höra till ett distrikt flera kommuner och kunna dessa ej enas om
de belopp, med vilka de skola bidraga till i första stycket av denna
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
paragraf avsedda kostnader, eller uppgå av dem beviljade belopp tillika
med. de bidrag, vilka enligt 7 § skola från staten ocli landstinget utgå,
ej till den i 4 § stadgade minimiavlöning, skall vederbörande länsstyrelse
efter barnmorskestyrelsens hörande bestämma varje kommuns andel.
7 §•
Till distriktsbarnmorskas årliga avlöning bidrager staten med tvåhundra.
kronor. Där distriktets kommun eller kommuner deltaga i landsting,
bidrager detta med minst tvåhundra kronor för år räknat.
De till distriktsbarnmorska utgående ålderstilläggen bestridas av
statsmedel.
8 §•
Vill kommun, som ingår i ett
eller flera barnmorskedistrikt, dess-utom
på egen bekostnad hava särskild
barnmorska fast anställd i sin
tjänst, skall det dock åligga kommunen
att fullgöra den i 6 § stadgade
skyldighet att bidraga till distriktsbarnmorskas
avlönande. Sådan
av kommun anställd särskild barnmorska,
som i denna paragraf avses,
skall åtnjuta den lön samt den ersättning
och de förmåner i övrigt,
vilka jämlikt 4 och 5 §§ tillkomma
distriktsbarnmorska.
8 §■
Vill kommun, som ingår i ett
eller flera barnmorskedistrikt, dessutom
på egen bekostnad hava särskild
barnmorska fast anställd i sin
tjänst eller träffa avtal med annan
barnmorska att mot ersättning av
kommunen för varje förrättning eller
med visst ärligt belopp betjäna barnaföderskor,
skall det dock åligga kommunen
att fullgöra den i 6 § stadgade
skyldighet att bidraga till distriktbarnmorskas
avlönande. Är
barnmorska, som i denna paragraf
avses, fast anställd, skall hon åtnjuta
den lön samt den ersättning och de
förmåner i övrigt, vilka jämlikt 4
och 5 §§ tillkomma distriktsbarnmorska.
2 Kap. Om reservbarnmorskor.
9 §''
Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsindelningen
men ej deltager i landsting, skali, för fullgörande av distriktsbarnmorskornas
åhgganden under det de åtnjuta semester eller eljest
förfall för dem föreligger, finnas erforderligt antal fast anställda reservbarnmorskor.
17
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.
10 §.
Reservbarnmorska tillsattes för viss tid av barnmorskestyrelsen, som
jämväl bestämmer den ort, där hon skall vara bosatt.
11 §•
Reservbarnmorska skall av vederbörande landsting eller stad åtnjuta
lön med minst tvåhundra kronor om året.
Vid uppehållande av distriktsbarnmorskas tjänst äger reservbarnmorska
tillika av landstinget eller staden uppbära dagavlöning med minst
tre kronor jämte ersättning för resa till och från tjänstgöringsorten, varjämte
hon därstädes skall av vederbörande distriktsbarnmorska eller, vid
vakans, av den eller de till distriktet hörande kommuner förses med
möblerat rum med värme och lyse. På nämnda kommuns eller kommuners
bekostnad skall hon därjämte åtnjuta gottgörelse för alla för förlossningsbiträde
erforderliga förbrukningsartiklar.
Utöver vad nu är sagt äger reservbarnmorska för varje förrättning
och rådfrågning åtnjuta den ersättning och de förmåner i övrigt, vilka
i den för tjänstgöringsdistriktet gällande taxa tillförsäkrats distriktsbarnmorska.
Denna lag, varigenom lagen den 13 juni 1908 angående kommuns
skyldighet i fråga om anställande av barnmorska upphäves, träder i kraft
den 1 januari 1920.
Härvid skola gälla följande
Övergångsbestämmelser.
l:o) De i 2 § avsedda barnmorskestyrelser skola vara utsedda före
utgången av september månad 1919.
2:o) Där inom område, som enligt
av medicinalstyrelsen enligt 1 §
härovan fastställd distriktsindelning
skall utgöra ett barnmorskedistrikt,
vid tiden för lagens ikraftträdande
finnes mera än en fast anställd barnmorska,
må med distriktsbarnmorskas
anställande anstå, till dess samt
-
2:6) Där inom område, som enligt
av medicinalstyrelsen enligt 1 §
här ovan fastställd distriktsindelning
skall utgöra ett barnmorskedistrikt,
vid tiden för lagens ikraftträdande
finnes av kommun fast anställd barnmorska,
må med distriktsbarnmorskas
anställande anstå, till dess tiden
Bihang till riksdagms protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 13.) 886 is 3
18
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
Kungl. Maj:ts förslag,
liga de vid sistnämnda tid inom området
anställda barnmorskorna avgått
eller den sist kvarstående av dem
övertagit d istriktsbarnmorsketjänsten
med samtycke av den eller de kommuner,
där hon är anställd.
3:o) Under mellantiden skall, då
någon av barnmorskorna avgår, antingen
hennes tjänst uppehållas av
vikarie eller ock, där samtycke därtill
lämnas av den eller de övriga
Utskottets förslag.
för tjänsteavtalet med förstnämnda
barnmorska utgått eller hon blivit
till distriktsbarnmorska antagen.
Finnas inom område, som förut
sagts, vid nämnda tid flera av kommun
fast anställda barnmorskor, vare
enahanda anstånd medgivet, till dess
för en var av dessa barnmorskor
tjänstetiden utgått eller den sist kvarstående
av dem blivit till distriktsbarnmorska
antagen.
3:o) Under mellantiden skall, då
i distrikt med flera än en fast anställd
barnmorska någon av barnmorskorna
avgår, antingen hennes
tjänst uppehållas av vikarie eller
barnmorskorna inom området i fråga ock, där samtycke därtill lämnas av
ävensom av vederbörande kommun
eller kommuner, de med. tjänsten
förenade åligganden fullgöras av den
eller de övriga barnmorskorna.
den eller de övriga barnmorskorna
inom området i fråga ävensom av
vederbörande kommun eller kommuner,
de med tjänsten förenade
åligganden fullgöras av den eller
de övriga barnmorskorna.
4:o) Intill dess distriktsbarnmorsketjänsten tillsättes, skola den eller
de inom området anställda barnmorskorna åtnjuta minst dem enligt hittills
gällande lag tillkommande avlöning, varjämte av de bidrag, som
jämlikt 7 § här ovan skola till varje distriktsbarnmorskas avlönande lämnas
av staten och vederbörande landsting, ett belopp av tillhopa fyrahundra
kronor skall tillfalla den eller de anställda barnmorskorna. Finnas inom
området ifråga två eller flera barnmorskor, verkställes fördelningen mellan
dem av berörda bidrag utav barnmorskestyrelsen i förhållande till den
en var av dem åliggande arbetsbörda.
B. att förevarande motioner, nr 133 i första kammaren
och nr 320 och 323 i andra kammaren, i den
mån de icke kunna anses besvarade genom vad ut
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 19
skottet ovan under A. hemställt, icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 7 mars 1919.
På andra lagutskottets vägnar:
ADOLF DAHL.
Reservationer:
l:o) av herr Kaijser, som anfört:
»Enligt mitt förmenande skola kommunerna utdebitera på sina
skattpliktiga de utgifter, som kommunerna besluta. Hittills hava kommunerna
anställt barnmorskor och avlönat dessa. Utgifterna härför ha
enligt nyssnämnda princip också utdebiterats av kommunerna. Nu komma
Kungl. Maj:t och riksdagen och säga: barnmorskorna skola anställas på
sätt, som vi föreskriva, och skola hava 800 kronor i årlig lön. Då är
det väl ej mer än billigt, att också Kungl. Maj:t och riksdagen betala
de ökade utgifter, som detta medför. Landstingen hava, så vitt jag kan
finna, ej med detta att göra. Landstingen böra, enligt mitt förmenande,
endast utdebitera de utgifter, som landstingen besluta. Detta är landstingsskatter.
Att Kungl. Maj:t och riksdagen därutöver pålägga landstingen
skatter, är endast att maskera kronoskatter. Dessa av Kungl.
Maj:t och riksdagen beslutade skatter, som skola utgå över alla statens
skattedragande, komma härigenom endast att uppdelas pa två delar, som
ändock skola inbetalas på en gång och av samma skattebetalande.
Då nu därjämte i förevarande fall antalet barnmorskor alltefter
folkmängden och distriktens ytvidd kommer att bliva olika, kommer den
skatt, som landstingen i detta fall få att uttaga, att bliva olika i olika län
och relativt större i de folk fattigaste och till y tinnehållet vidsträcktaste
länen, vilket också är oriktigt och därför ytterligare stöder mitt förslag,
att landstingen ej skola bidraga till barnmorskornas avlöning.
På grund härav får jag yrka bifall till utskottets förslag med sådan
ändring av nedannämnda §§, att de komma att lyda på följande vis:
20
Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.
2 §•
. Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsmdelningen
men ej deltager i landsting, skall på statens bekostnad finnas
— — — — — — staden.
Barnmorskestyrelse — — — — — — — suppleanter.
Beträffande-------- — påkallad.
Närmare----------Kungl. Maj:t.
7 §•
Till distriktsbarnmorskas arliga avlöning bidrager staten med två
hundra kronor. De till distriktsbarnmorska utgående ålderstilläggen bestridas
likaledes av staten.
11 §•
Reservbarnmorska åtnjuter av staten en lön av minst två hundra
kronor om året.
Vid uppehållandet av distriktsbarnmorskas tjänst äger reservbarnmorska
tillika av staten uppbära — — — — förbrukningsartiklar.
Utöver — — — — — — — — distriktsbarnmorska.
övergångsbestämmelser:
. avlöning, varjämte av de bidrag, som
jamhkt 7 § här ovan skola till distriktsbarnmorskas avlönande lämnas
av staten, ett belopp av två hundra kronor skall tillfalla____
---barnmorskorna. Finnes-----arbetsbörda.» •
2:o) av herr Hage.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1919:54 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distnktsbammorskor rn. in., dels ock tre i ämnet v a1 i texten