Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.

1919-03-07 · 20 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:13, Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

i

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1919 kl. V2I e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kung!. Maj:ts proposition med

förslag till lag om anställande av distriktsb ammor skor

m. ?«., dels ock i anledning därav väckta motioner.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern, Ernst Lindblad, Jacob Larsson*), Alfred

Patron, Boberg, Frändén, von Essen, Kaijser, Magnusson i Kalmar, Andersson

i Knäppinge, Johansson i Trollhättan, Nilsson i V ibberbo *), Hage, Hagman

i Stockholm och Bäckman.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 24 januari 1919 dagtecknad proposition, nr 39,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna

förslag till lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft följande i anledning därav väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren:

nr 133 av herr Kaijser; samt

inom andra kammaren:

nr 320 av herr Persson i Fritorp; och

nr 323 av herrar Norman, Carlsson i Solberga och Bengtsson i

Kullen.

Beträffande grunderna för ifrågavarande lagförslag får. utskottet, i

den mån ej redogörelse därför här nedan lämnas, hänvisa till den

kungl. propositionen jämte därvid fogade protokollsutdrag.

I fråga om vad motionärerna hemställt samt vad de till stöd. för

sina yrkanden anfört, hänvisas till motionerna, i den mån desamma icke

finnas återgivna här nedan i samband med behandlingen av de särskilda

bestämmelserna i förevarande lagförslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 sand. 2 avd. 9 höft. (Nr 13g 886 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Ku,nolosuZ? 1 skrivelser tiU Kungl.. Maj:t åren 1914 och 1917 har svenska allv

p manna barnmorskeförbundet genom sin styrelse gjort framställningar

om förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas löner m. m.,

och har Kungl. Maj:t i anledning härav anbefallt medicinalstyrelsen att

avgiva utlåtande över dessa framställningar. Riksdagen har därefter i

skrivelse den 4 maj 1917 — under tillkännagivande, att riksdagen, i

anledning av väckt motion, för sin del antagit lag om ändrad lydelse

av 3 § i lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet i fråga

om anställande av barnmorska, vilken lagändring innebar höjning av

barnmorskornas minimilön från 300 till 400 kronor årligen — anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte för 1918 års riksdag framlägga det förslag till lönereglering

för barnmorskor, vartill den i frågan pågående utredningen kunde

föranleda. Medicinalstyrelsens utlåtande i frågan avlämnades den 23 november

1917, men då det befanns nödvändigt att lämna landstingen tillfälle

att yttra sig över medicinalstyrelsens löneregleringsförslag, har

proposition i ämnet kunnat avlåtas först till innevarande riksdag.

Det nu framlagda lagförslaget avser att tillgodose det behov, som

gjort sig gällande, av en effektiv förbättring av barnmorskornas avlöningsförhållanden,

utan att därvid enbart primärkommunerna, vilka

enligt nu gällande bestämmelser ha att ensamma bestrida de inom desamma

anställda barnmorskornas löner, bliva betungade med utgifter

för detta ändamål. 1 sådant hänseende föreslås i propositionen en av

den kommunala indelningen oberoende uppdelning av riket i bärarn

orskedistrikt, vart och ett med en fast anställd barnmorska, samt att

såväl staten som landstingen skola efter vissa grunder lämna bidrag till

distriktsbarnmorskornas avlöning, vilken i övrigt, liksom de distriktsbarnmorska

tillkommande naturaförmåner, skall bestridas av kommunerna.

Förslaget innefattar därjämte bestämmelser till närmare genomförande

av den sålunda föreslagna organisationen av barnmorskeväsendet, såsom

angående inrättande av särskilda organ, barnmorskestyrelser, som skola

ha till uppgift att utöva den närmaste uppsikten över barnmorskeväsendet

och att handlägga i samband därmed stående frågor, ävensom rörande

anställande av reservbarnmorskor med tjänstgöringsskyldighet under

distriktsbarnmorskas semester eller eljest vid förfall för henne.

Utskottet.

Utskottet, som anser en lönereglering för barnmorskorna och i samband

därmed en ändrad ordning för det allmännas omsorger om barnmorskeväsendet

böra komma till stånd, finner det kungl. förslaget be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

främja de önskemål, som av riksdagen i förstnämnda avseende uttalats,

och håller före, att eu organisation i huvudsaklig anslutning till propositionen

bör komma till stånd.

Granskningen av de särskilda bestämmelserna i lagförslaget och av

de i ämnet väckta motionerna har emellertid givit utskottet anledning

till vissa uttalanden och ändringsförslag, vilka nedan under de särskilda

paragraferna anmärkas.

1 §•

Beträffande rikets indelning i barnmorskedistrikt bestämmes i denna

paragraf, att densamma skall fastställas av medicinalstyrelsen. I propositionen

anföres, att en förutsättning för statens medverkan till genomförande

av ifrågavarande löneförbättring borde vara, att en utjämning

beträffande tillgången av barnmorskor och omfattningen av deras arbete

inom olika trakter av landet i möjligaste mån komme till stånd. Departementschefen

har ansett, att den för sådant ändamål erforderliga regleringen

av de nuvarande distriktens antal och omfattning lämpligast verkställes

genom medicinalstyrelsen. Betänkligheter mot överlämnande åt

central myndighet av dylik befogenhet hava emellertid uttalats med hänsyn

till de konsekvenser, avgöranden i hithörande frågor kunna medföra

i avseende å den kommunala beskattningen. Såväl med hänsyn härtill

som av den anledning att man icke hos medicinalstyrelsen kan förutsätta

samma ingående kännedom som hos ortsmyndigheterna om de lokala

förhållanden, vilka böra inverka vid distriktsindeluingens verkställande,

har inom utskottet ifrågasatts, att denna indelning borde uppdragas åt

myndighet inom länen. Då det emellertid icke torde kunna förnekas, att

särskilt den första indelningens fullt ändamålsenliga ordnande kräver en

överblick, som endast en central myndighet lär besitta, samt i propositionen

angivits såsom självfallet, att, innan medicinalst3rrelsens avgörande

i dylikt ärende träffas, vederbörande länsstyrelser och kommuner samt

_ i fråga om senare jämkningar i den en gång fastställda indelningen

— barnmorskestyrelserna skola beredas tillfälle att yttra sig, har utskottet

— som förutsatt, att medicinalstyrelsen kommer att fästa största avseende

vid de synpunkter, som sålunda kunna göras gällande från de lokala

myndigheternas sida — icke ansett sig böra föreslå ändring i sättet för

distriktsindelningens åvägabringande.

Enligt förslagets innehåll skall det i varje barnmorskedistrikt finnas

en fast anställd distriktsbarnmorska, medan i hittills gällande lag angående

kommuns skyldighet i fråga om anställande av barnmorska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

finnes den bestämmelsen, att inom kommun, som är av större vidd eller

har större folkmängd, två eller flera fast avlönade barnmorskor skola

finnas anställda. Utskottet förmenar, att det varit mera ändamålsenligt,

att en liknande bestämmelse kvarstått, så att icke en kommun, som är

av sådan storlek, att den har behov av mer än en barnmorska, behöft

indelas i särskilda distrikt utan kunnat utgöra ett distrikt med två eller

flera distriktsbarnmorskor. Utskottet ifrågasätter dock icke någon ändring

i förslaget i detta hänseende, då det i blivande instruktioner torde

kunna stadgas, att i kommun, som omfattar flera barnmorskedistrikt,

distriktsbarnmorska skall vara skyldig att bistå barnaföderskor inom

kommunens område jämväl utanför det egna distriktet.

Andra stycket i förevarande paragraf lämnar möjlighet för städer

och vissa mindre landskommuner att kunna undantagas från distriktsindelningen.

Enligt paragrafens föreslagna lydelse skall villkor därför vara,

att staden eller intill densamma gränsande mindre landskommun träffar

avtal med tillräckligt antal i staden praktiserande barnmorskor att, mot

ersättning av staden eller landskommunen för varje förrättning, betjäna

medellösa barnaföderskor. Av detta stadgande synes närmast framgå,

att medicinalstyrelsen skulle äga medgiva staden eller landskommunen att

bliva undantagen från distriktsindelningen och därmed följande förpliktelser,

om kommunen blott sörjer därför att medellösa barnaföderskor erhålla

tillfredsställande vård", samt om denna hjälp meddelas på kommunens

bekostnad. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid — såsom ock

med förslaget lär vara avsett — fordras, att staden eller landskommunen

skapar tillräckliga garantier för att det inom dess område blir tillfredsställande

sörjt för betjänande av alla barnaföderskor. Utskottet

håller visserligen före, att medellösa barnaföderskor böra erhålla förlossningshjälp.

utan kostnad, men synes stadgande därom icke hava sin

plats i denna lag — någon motsvarighet därtill finnes icke heller beträffande

kommuner, som ingå i barnmorskedistrikt — utan denna fråga

torde, pa samma sätt som beträffande sistnämnda kommuner lärer vara

avsett, böra regleras antingen i de arvodestaxor, som komma att fastställas,

eller genom förbehåll vid barnmorskas antagande. Med denna

uppfattning anser utskottet, att åt förevarande lagstadgande bör givas

det innehåll, att villkor för att ifrågavarande områden skola kunna undantagas

från distriktsindelningen skall vara, att staden eller landskommunen

sluter avtal med tillräckligt antal barnmorskor, varigenom dessa mot

viss ersättning av ifrågavarande kommun, beräknad efter antalet utförda

förrättningar, förplikta sig att, med åtnjutande därutöver — på samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

sätt som i kommuner, ingående i distriktsindelningen — av enligt taxa

begränsad avgift från barnaföderskorna, betjäna vilken som så önskar.

Genom ett dylikt stadgande synes den princip, som torde ligga till grund

för ifrågavarande undantagsbestämmelse, bättre komma till uttryck.

Samma förmån som i förevarande stadgande medgivits stad bär

föreslagits skola tillkomma intill stad gränsande mindre landskommun.

Avgörande för denna särställning synes emellertid utskottet icke böra vara

den mera tillfälliga omständigheten, om kommunen direkt gränsar till staden,

utan snarare det förhållandet, att kommunen är staden så närbelägen,

att det i paragrafen angivna förfaringssättet kan med fördel tillämpas

av densamma. Utskottet har fördenskull ansett, att orden »intill stad

gränsande» böra utbytas mot »närbelägen».

2 §•

Herr Kaijser, som i sin motion givit uttryck åt den synpunkten,

att landstingen icke borde betungas med några utgifter för barnmorskeväsendets

organisation, har beträffande denna paragraf yrkat, att kostnaderna

för barnmorskestyrelserna borde läggas på staten i stället för,

såsom föreslagits, på landstingen. Utskottet hänvisar härutinnan till vad

därom nedan vid 4—7 §§ anföres.

Lika med departementschefen finner utskottet erforderligt, att för

det enhetliga och sakkunniga avgörandet av den mångfald frågor av

ekonomisk och administrativ natur, som uppkomma med genomförandet

av den föreslagna omregleringen av barnmorskeväsendet, skapas särskilda

centrala organ. Det har emellertid synts utskottet, att de för

detta ändamål föreslagna barnmorskestyrelserna, vilka skola inrättas

inom varje landstingsområde och i distriktsindelningen ingående stad,

som ej deltager i landsting, borde kunna göras mindre omfattande och

deras förvaltning enklare än som avsetts i förslaget. Sålunda håller

utskottet före, att medelsförvaltningen och expeditionen för distrikt

inom landstingsområde ej borde kräva särskild tjänstemän utan kunde

ombesörjas av landstingets kamrerare. Vidare förmenar utskottet, att

även om, såsom lämpligt torde vara, de valda ledamöterna av barnmorskestyrelserna

i stor utsträckning komma att utses bland ledamöterna

i annan landstingens förvaltningsdelegation, varigenom särskilda resor

synas i viss mån kunna undvikas, och även under den av utskottet

antagna förutsättningen att ledamöterna i styrelserna icke erhålla fast

arvode utan blott resekostnads- och traktamentsersättning för samman
-

Herr Kaijsers

motion.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

norr Perssons

i Fiitorp

motion.

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

trädesdagarna, barnmorskestyrelserna komma att draga avsevärda kostnader.

En minskning i styrelseledamöternas antal synes därför ur sparsamhetssynpunkt

önskvärd.

Berörda minskning i antalet ledamöter anser utskottet lämpligen

vinnas genom att den ledamot uteslutes, som skulle utses av länsstyrelsen,

respektive överståthållarämbetet. Därigenom komme barnmorskestyrelse

att bestå av allenast tre ledamöter, nämligen förste provinsialläkare,

respektive förste stadsläkare, stadsläkare eller dennes ställföreträdare,

såsom ordförande, och två av landstinget, respektive stadsfullmäktige,

utsedda ledamöter. Utskottet föreslår en lydelse av paragrafen

med detta innehåll.

4-7 §§.

Förevarande fyra paragrafer behandla de distriktsbarnmorska tillkommande

ersättningar och förmåner, sättet för dessas utgörande samt

därmed sammanhängande förhållanden. Enligt förslaget skulle sådan

barnmorska åtnjuta en årslön av minst 1,000 kronor jämte två ålderstillägg,

vartdera å etthundra kronor, och därjämte antingen förses med

tjänlig bostad, bestående av minst två rum och kök jämte uthus och

planteringsland samt nödigt bränsle, eller ock erhålla ersättning för dessa

naturaförmåner efter ortens pris, dock med minst 250 kronor årligen. Därjämte

skulle distriktsbarnmorska äga rätt till gottgörelse för förbrukningsartiklar

ävensom vissa andra förmåner, vilka nedan vidare beröras.

Till den kontanta årslönen skulle av staten lämnas bidrag med 200

kronor samt, för distrikt inom landstingsområde, av landsting med enahanda

belopp. Därjämte skulle staten bestrida ålderstilläggen samt landstinget,

respektive stad, som ej deltager i landsting, såväl avlöning åt reservbarnmorskorna

med minst 200 kronor årligen till var och en jämte dagavlöning

vid tjänstgöring som ock kostnaderna för barnmorskestyrelserna.

Beträffande de distriktsbarnmorska sålunda tillkommaude förmåner

hava i ovanberörda motioner framställts åtskilliga ändringsförslag.

Vad först angår den kontanta lönen och sättet för dess bestridande

hava framförts följande yrkanden.

Herr Persson i Fri torp har i sin motion yrkat, att det i 7 paragrafen

omförinälda statsbidraget till distriktsbarnmorskas lön måtte höjas

från tvåhundra till fyrahundra kronor och distriktets andel av samma lön

följaktligen sänkas med motsvarande belopp. Till stöd för detta jakande

har motionären — under framhållande av den meningen, att det vore

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

oriktigt att reglera löner vid en tidpunkt, då levnadsomkostnaderna vore

exceptionellt höga, samt att i varje fall vid eu lönereglering hänsyn

icke uteslutande borde tagas till den rådande abnorma dyrtiden — anfört,

att då Kungl. Maj:t likväl ansett sig icke böra stanna vid den av

medicinalstyrelsen föreslagna minimilönen åttahundra kronor, den av

Kungl. Maj:ts förslag föranledda ytterligare utgiftsökningen icke borde

drabba kommunerna utan läggas å staten.

Herr Kaijser har, såsom tidigare antytts, i sin motion hemställt, Herr Kapare

att samtliga utgifter, som enligt förslaget skulle drabba landstingen motion,

eller städer utom landsting, i stället måtte läggas på staten. Till stöd

härför har anförts, att en jämn fördelning över hela riket av de nya

utgifterna för barnmorskeväsendet syntes kunna ske endast genom att

staten övertoge de utgifter, som ej lades på primärkommunerna, samt att

landstingen redan förut betungats med betydande utgifter för ändamål,

som för dem tidigare varit främmande.

Herr Norman och hans medmotionärer hava i sin motion yrkat, att Hen-Noiman»

riksdagen ville besluta sådan ändring i förevarande lagförslag, att någon m'' fl'' motloa

ökning av kommunernas utgifter för barnmorskornas avlöning icke behövde

ifrågakomma. Av motiveringen synes, då icke direkt påyrkas att

landstingen eller staten skulle åläggas ökade kostnader, framgå, att detta

önskemål skulle vinnas genom sänkning av den föreslagna minimilönen

till 800 kronor, varigenom kommunernas andel däri skulle stanna vid

nuvarande belopp. Till stöd för berörda yrkande har i huvudsak anförts,

att trots det i propositionen framhållits, att ett stort antal kommuner

vore så tyngda av skulder och utgifter, att det icke kunde ifrågasättas

att belasta kommunerna ensamma med utgifterna för en lönereglering

för barnmorskorna, nu likväl föresloges en ganska kraftig ökning

av kommunernas utgifter för berörda ändamål, att en avsevärd

förbättring kunde vinnas redan därigenom att till de nuvarande löneförmånerna,

som utgå från kommunerna, lades ett statsbidrag å 200

kronor och staten därutöver betalade två ålderstillägg om tillsammans

200 kronor, samt att en lönestat, som utginge från de nu rådande extra

ordinära förhållandena, icke borde fastställas, utan kompensation under

kristiden lämnas i form av extra dyrtidstillägg.

I fråga om den kontanta lönen hade medicinalstyrelsen med till- utskottet,

mötesgående av barnmorskeförbundets år 1917 till Kungl. Maj:t gjorda

framställning föreslagit, att årslönen skulle utgöra minst 800 kro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

nor, vartill skulle komma två ålderstillägg å vartdera 100 kronor.

Medicinalstyrelsen ''synes därvid hava förutsatt, att särskilt krigstidstillägg

icke skulle komma att såsom hittills utgå. Departementschefen har vid

en jämförelse med löneförmånerna för andra kvinnliga yrkesgrupper,

vilkas förutsättningar och utbildning vore likartade med barnmorskornas,

funnit, att de sålunda föreslagna lönebeloppen vore väl knappt tillmätta,

även efter en nedgång av den nu rådande prisnivån, och med anledning

härav föreslagit minimilönen till 1,000 kronor årligen. Utskottet har

ej kunnat ansluta sig till denna departementschefens uppfattning. Jämförelsen

med vissa andra befattningshavare kan ur olika synpunkter icke

anses bindande. Enda anledningen att frångå medicinalstyrelsens förslag

skulle enligt utskottets uppfattning vara den efter förslagets avgivande

inträdda prisstegringen. Väl finner utskottet, att, så länge nuvarande

dyrtid är rådande, den kontanta lönen bör utgöra minst 1,000 kronor.

Det kan emellertid enligt utskottets förmenande icke anses lämpligt att

vid fastslående i lag för lång framtid av viss minimilön fästa avgörande

avseende vid rådande utomordentliga konjunkturer. Utskottet har därför

stannat vid att föreslå eu minimilön av 800 kronor, men har utskottet

därvid förutsatt, att av statsmedel kommer att, så länge dyrtiden varar,

i form av krigstidshjälp tillskjutas ett belopp motsvarande skillnaden

mellan nämnda båda summor.

Vad härefter beträffar fördelningen av kostnaderna för berörda avlöning

har med den föreslagna anordningen härför avsetts en sådan fördelning

av utgifterna för barnmorskeväsendet, att desamma i möjligaste

mån utjämnas. Lagförslaget synes, efter den jämkning, som av den

föreslagna nedsättningen i minimilönens summa föranledes, vara väl avvägt.

Att viss del av dessa kostnader skall vila å staten, anser utskottet

riktigt. Som i propositionen erinrats, synes detta vara av riksdagen tidigare

i princip erkänt, då av statsmedel krigstidshjälp lämnats barnmorskorna.

Tveksamhet har däremot visat sig råda, huruvida landstingen

böra betungas med denna nya icke obetydliga utgift för ett för dem

hittills främmande ändamål.

Utskottets uppfattning är, att stor varsamhet bör iakttagas beträffande

landstingens betungande med utgifter för ändamål, över vilka landstingen

ej äga råda. Med hänsyn till den ifrågavarande utgiftens innebörd

synes dock landstingens delaktighet i densamma ej kunna avvisas.

Märkas bör även, att endast fem landsting uttalat sig mot varje bidragsskyldighet

till barnmorskornas avlönande. Vidare torde böra ihågkomma,

att det är förutsatt, att distriktsbarnmorskornas pensionering

skall väsentligen bekostas av statsmedel. Därest utskottets ovanberörda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 9

förslag angående avlöningens belopp och den vid detta förslag fogade

förutsättningen godkännas av riksdagen, torde vidare statsverket, åtminstone

under den närmaste tiden, för barnmorskornas avlönande åsamkas

betydligt större utgifter än i förslaget avsetts. Att, såsom herr Kapselföreslagit,

å staten överflytta jämväl landstingens andel i avlöningen och

övriga kostnader för ifrågavarande organisation, synes utskottet jämväl

av dessa skäl icke böra förordas.

Då utskottet således hemställer, att, med bibehållande av statens och

landstingens bidrag, minimilönen nedsättes till 800 kronor, följer härav,

att distriktets andel av lönen kommer att stanna vid samma minimibelopp

som hittills, 400 kronor.

Beträffande de övriga förmåner, som enligt förslaget skola tillkomma

distriktsbarnmorska, hava motionsvis framställts ändringsyrkanden, dels

av herr Persson i Fritorp därom att de stadganden, varigenom distriktsbarnmorska

tillerkänts rätt till fri bostad och kost under förrättningar

(§ 5) och fri telefon (§ 4), måtte ur lagtexten utgå, och dels av herr

Kaijser, att den distriktsbarnmorska i 5 § tillförsäkrade rätten till fria

resor måtte inskränkas till de fall, då avståndet till förrättningsstället

överstege 2.5 kilometer.

Till stöd för dessa yrkanden har anförts, av herr Kaijser, att det

torde vara meningen, att fria resor skulle tillhandahållas endast om avståndet

till förrättningsstället hade en viss storlek, och av herr Persson

i Fritorp, att då delade meningar givetvis kunde råda därom, huruvida

barnmorska för sin tjänst vore i behov av telefon, samt behovet

därav dessutom kunde vara olika på olika orter, denna fråga borde ordnas

efter gottfinnande av distriktet utan någon föreskrift i lagen, samt

att, vad anginge bestämmelsen om att barnmorska under förrättningar

skulle åtnjuta fri bostad och kost, ett dylikt lagfästande av en gängse

praxis vore onödigt, emedan vid dylika tillfällen med säkerhet visades

gästvänlighet i den utsträckning förrättningsstället förmådde.

Utskottet har ansett, att svårigheter stundom, ej minst i fall, då

bostad redan finnes ordnad, kunna möta att åt distriktsbarnmorska å

önsklig boningsplats anskaffa bostad om två rum och kök jämte planteringsland.

I detta hänseende bör alltså enligt utskottets uppfattning

lagen lämna distrikten mera frihet att efter förhållandena reglera dessa

förmåner. Utskottet har i överensstämmelse härmed ansett, att såsom

minimum bör fastställas allenast ett rum och kök jämte uthus, samt att

beträffande planteringsland distrikt skall vara skyldigt att tillhandahålla

sådant endast där så lämpligen kan ske.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 13.) 886 19 2

Motioner.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

För att emellertid kommunernas bestämmanderätt härvidlag ävensom

beträffande frågan om bostadsförmånens utgörande in natura eller i penningar

icke skall lämnas fullständigt okontrollerad, och för avgörande av

de meningsskiljaktigheter mellan distrikt, å ena, och barnmorska, å andra

sidan, som kunna uppstå rörande omfattningen och beskaffenheten av

naturaförmanerna samt tillhandahallande av telefon och liknande spörsmål,

anser utskottet önskvärt, att till 4 § fogas ett nytt moment av innehåll, att

frågor av denna art i händelse av tvist skola slutligt avgöras av barnmorskestyrelsen.

Vad åter angår tvister mellan olika, i ett distrikt

ingående kommuner angående deras respektive andelar i distriktsbarnmorskas

avlöning stadgas i 6 §, att avgörandet härutinnan ligger hos

länsstyrelsen efter barnmorskestyrelsens hörande. Vid prövning av

sådana frågor torde de naturaförmåner, som av någon kommun kunna

utgöras, komma att, efter uppskattning, tagas i betraktande.

Med hänsyn till den betydelse, det måste anses äga för den hjälpsökande

allmänheten att barnmorska kan anträffas på telefon, anser utskottet

yrkandet om uteslutande av denna förmån icke böra bifallas.

Av vikt är emellertid, att rätten till fri telefon icke anses obligatorisk,

utan att frågan i varje fall prövas med hänsyn till förhållandena inom

distriktet.

Beträffande de förmåner, som i övrigt tillagts barnmorska, har

utskottet icke funnit anledning till annan anmärkning än att, då det

för närvarande, utan att särskild bestämmelse därom finnes i lag, torde

vara en allmän regel, att barnmorska å förrättningsstället erhåller fri

bostad och kost, det synes utskottet så mycket mindre vara anledning

att i lagen införa ett stadgande härom, som ett sådant stadgande kan

tänkas giva anledning till tvister angående beskaffenheten av dessa förmåner,

särskilt vid förrättningar i hem, som icke äro i stånd att tillhandahålla

dem till den art och omfattning, som barnmorskan skulle

anse sig ha rätt att fordra. Utskottet hemställer därför att, med bifall till

vad herr Persson i Fritorp yrkat, bestämmelsen härom utgår ur 5 §.

Att på sätt herr Kaijser föreslagit inskränka rätten till fria resor synes

utskottet icke tillrådligt.

8 §•

Enligt vad det inom utskottet framhållits, lärer det icke sällan förekomma,

att kommun träffar avtal med annan barnmorska än den kommunalt

anställda att mot särskild ersättning av kommunen för varje

förrättning eller med visst årligt belopp biträda barnaföderskor, framför

allt i någon del av kommunen, som ligger särskilt avlägset från den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande, Nr 13. 11

fast anställda barnmorskans boningsort. kitt behov av dylik ackordsnppgörelse

med praktiserande barnmorska kan även efter den föreslagna

distriktsindelningens genomförande komma att gorå sig gällande inom

vissa distrikt. Förslagets avfattning torde visserligen icke lägga hinder

i vägen för träffande av dylika ackordsuppgörelser utan att därmed

nödvändigt skulle behöva följa skyldighet för distriktet att till barnmorska,

med vilken uppgöreisen träffas, utgiva den lön och tillhandahålla

de förmåner, varom sägs i 4 och 5 §§, men utskottet har likväl

ansett det önskvärt, att förefintligheten av dylik möjlighet tydligt uttalas

i lagtexten. Utskottet har funnit detta lämpligast böra ske i förevarande

paragraf och hemställer på grund härav om ett tillägg till densamma

av nu angiven innebörd.

11 §.

Herr Kaijser hemställer i anslutning till sin förut återgivna motivering,

att kostnaderna för reservbarnmorskornas avlöning måtte läggas

å staten i stället för, såsom i förevarande paragraf stadgas, å vederbörande

landsting eller stad.

Med hänvisning till vad utskottet ovan under 4—7 §§ anfört beträffande

principerna för fördelningen av kostnaderna för det kommunala

barnmorskeväsendet, får utskottet hemställa, att herr Kaijsers motion i

denna del icke måtte vinna riksdagens bifall.

Övergångsb estärnmelser.

2 och 3 punkterna.

Andra punkten i övergångsbestämmelserna behandlar det fall, att

inom område, som enligt den fastställda distriktsindelningen skall utgöra

ett barnmorskedistrikt, vid tiden för lagens ikraftträdande finnes mer än

en fast anställd barnmorska, samt stadgar, att för sådant fall med distriktsbarnmorskas

anställande må anstå, till dess samtliga de vid nämnda

tid inom området anställda barnmorskorna avgått, eller den sist kvarstående

av dem övertagit distriktsbarnmorsketjänsten med samtycke av

den eller de kommuner, där hon är anställd. Uttrycklig övergångsbestämmelse

för det fall att inom sådant område vid nämnda tid finnes

allenast en fast anställd barnmorska saknas, men uppenbart är, att avsikten

icke varit att för sistnämnda fall skyldigheten att anställa distriktsbarnmorska

skulle omedelbart inträda, utan att i detta fall nyssberörda

regler skola analogt tillämpas. Utskottet hemställer, att andra punktens

Herr Kaijsers

motion.

TJtskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Motion.

Utskottet.

12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

affattning förtydligas i detta avseende. Den sålunda föreslagna ändringen

medför en mindre jämkning i avfattningen av tredje punkten. Därjämte

hemställer utskottet, att den i förevarande hänseende avgörande tidpunkten

bestämmes icke till den, då barnmorskan avgår, vilket kunde

tolkas, som om avgörandet läge i hennes hand, utan till tiden för utgången

av tjänsteavtalet med henne.

4 punkten.

Herr Kaijser hemställer i anslutning till sin förut återgivna motivering,

att jämväl under övergångstiden kostnaderna måtte helt fördelas

mellan staten och kommunerna.

Beträffande herr Kaijsers ifrågavarande yrkande hänvisar utskottet

till vad ovan under 4— 7 §§ anförts.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med förklarande, att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

Förslag

till

Lag

om anställande av distriktsbarnmorskor in. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 Kap. Om barnmorskedistrikt, barmnorskestyrelser och distriktsbarnmorskor.

Kungl. Maj:ts förslag. - Utskottets förslag.

1 §-

För tillgodoseende av barnaföderskors behov av förlossningslijälp

skall riket vara indelat i barnmorskedistrikt, vart och ett med en fast

anställd distriktsbarnmorska. Distriktsindelningen fastställes av medicinalstyrelsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets

Kungl.

Utan hinder av vad i denna lag

stadgas äger medicinalstyrelsen medgiva,

att stad så ock intill densamma

gränsande mindre landskommun må

undantagas från distriktsindelningen,

under villkor, att staden eller

landskommunen träffar avtal med

tillräckligt antal i staden praktiserande

barnmorskor att, mot ersättning

av staden eller landskommunen

för varje förrättning, betjäna medellösa

barnaföderskor.

utlåtande Nr 13. to

Utskottets förslag.

Utan hinder av vad i denna lag

stadgas äger medicinalstyrelsen medgiva,

att stad så ock närbelägen

mindre landskommun må undantagas

från distriktsindelningen, under villkor,

att staden eller landskommunen

träffar avtal med tillräckligt antal i

staden praktiserande barnmorskor,

varigenom dessa, mot ersättning av

staden eller landskommunen, beräknad

efter antalet utförda förrättningar,

förplikta sig att enligt fastställd taxa

betjäna barnaföderskor.

2 §•

Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsindelningen

men ej deltager i landsting, skall, på landstingets eller stadens

bekostnad, finnas'' en barnmorskestyrelse, vilken skall hava till uppgift

att handlägga ärenden rörande barnmorskeväsendet inom landstingsom
-

rådet eller staden.

Barnmorskestyrelse inom landstingsområde

skall bestå av förste

provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare

som självskriven -ordförande

samt tre ledamöter, av vilka

en utses av länsstyrelsen samt två av

landstinget för fem år i sänder, j ämte

enahanda antal på samma sätt och

för samma tid utsedda suppleanter.

Beträffande stad, som nyss

nämnts, skall styrelsen bestå av

vederbörande förste stadsläkare,

stadsläkare eller dennes ställföreträdare

som ordförande ävensom tre för

ovan angiven tid valda ledamöter, av

vilka en utses, i Stockholm av överstät

hällar ämbetet och eljest av vederbörande

länsstyrelse samt två av

Barnmorskestyrelse inom landstingsområde

skall bestå av förste

provinsialläkaren eller dennes ställföreträdare

som självskriven ordförande

samt två av landstinget för

fem år i sänder utsedda ledamöter

jämte enahanda antal för samma

tid utsedda suppleanter.

Beträffande stad, som nyss

nämnts, skall styrelsen bestå av

vederbörande förste stadsläkare,

stadsläkare eller dennes ställföreträdare

som ordförande samt två av

stadsfullmäktige för ovan angiven

tid valda ledamöter jämte enahanda

antal för samma tid utsedda suppleanter.

På framställning av sådan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets

Kungl. Maj:ts förslag,

stadsfullmäktige. För de valda ledamöterna

utses i enahanda ordning

lika antal suppleanter. På framställning

av sådan stad äger Kungl.

Maj:t medgiva den ändring av styrelsens

sammansättning, som kan finnas

påkallad.

Närmare bestämmelser i fråga

het utfärdas av Kungl. Maj:t.

utlåtande Nr 13.

Utskottets förslag.

stad äger Kungl. Maj:t medgiva den

ändring av styrelsens sammansättning,

som kan finnas påkallad.

barnmorskestyrelsemas verksam
-

3 §•

Distriktsbarnmorska tillsättes av barnmorskestyrelsen, sedan, efter inhämtande

av vederbörande tjänsteläkares yttrande, den eller de till barnmorskedistriktet

hörande kommuner avgivit sitt förord. Distriktsbarnmorska

förordnas tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid.

4 §•

4 §•

Distriktsbarnmorska skall i årlig

lön åtnjuta minst ettusen kronor

jämte två ålderstillägg, vartdera å

etthundra kronor, efter fem och tio

års väl vitsordad tjänstgöring ävensom

därjämte antingen förses med

tjänlig bostad, bestående av minst

tva rum och kök jämte uthus och

planteringsland, samt nödigt bränsle

eller ock erhålla ersättning för dessa

naturaförmåner efter ortens pris,

dock med minst tvåhundrafemtio

kronor.

Mom. 1. Distriktsbarnmorska

skall i årlig lön åtnjuta minst åttahundra

kronor jämte två ålderstillägg,

vartdera å etthundra kronor, efter

fem och tio års väl vitsordad tjänstgöring

ävensom därjämte antingen

förses med tjänlig bostad, bestående

av minst ett rum och kök jämte

uthus och, där så lämpligen kan ske,

planteringsland, samt nödigt bränsle

eller ock erhålla ersättning för dessa

naturaförmåner efter ortens pris,

dock med minst tvåhundrafemtio

kronor.

Distriktsbarnmorska skall tillika åtnjuta gottgörelse för alla för förlossnmgsbiträde

erforderliga förbrukningsartiklar samt, där så lämpligen

kan ske, kostnadsfritt tillhandahållas telefon.

Därest ^^n(^er för tjänstens behöriga uppehållande icke möter, skall

distriktsbarnmorska äga rätt att åtnjuta semester under en tid av fjorton

dagar årligen. J

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Kungl. Maj:ts förslag.

5 §•

Utöver den fasta avlöningen äger

distriktsbarnmorska att för varje

förrättning och rådfrågning undfå

ersättning enligt taxa, som vid hennes

antagande eller senare, jämlikt med

henne träffat avtal, blivit av barnmorskestyrelsen

fastställd. I taxan

skall distriktsbarnmorska tillförsäkras

rätt att under förrättningar åtnjuta

fri bostad och kost ävensom fria resor

till och från förrättningsstället.

Innan taxan fastställes, böra

hörande kommuner lämnas tillfälle

Utskottets förslag.

Mom. 2. Fråga angående utgörande

och beskaffenhet av naturaförmåner

ävensom rörande ersättning

för sådan förmän skall i händelse

av tvist hänskjutas till barnmorskestyrelsen,

som härutinnan äger meddela

beslut. Dylikt beslut må ej överklagas.

5 §•

Utöver den fasta avlöningen äger

distriktsbarnmorska att för varje

förrättning och rådfrågning undfå

ersättning enligt taxa, som vid hennes

antagande eller senare, jämlikt med

henne träffat avtal, blivit av barnmorskestyrelsen

fastställd. I taxan

skall distriktsbarnmorska tillförsäkras

fria resor till och från förrättningsstället.

len eller de till barnmorskedistriktet

itt yttra sig i ärendet.

6 §•

De till distriktsbarnmorska jämlikt

4 § första stycket utgående avlöningsförmåner

bestridas, med åtnjutande

av bidrag, varom i 7 § sägs,

av den eller de till distriktet hörande

kommuner. Av dem tillhand ahålles

jämväl i 4 § andra stycket omförmäla

gottgörelse för förbrukningsartiklar

samt för telefon.

6 §.

De till distriktsbarnmorska jämlikt

4 § mom. 1 första stycket utgående

avlöningsförmåner bestridas,

med åtnjutande av bidrag, varom i

7 § sägs, av den eller de till distriktet

hörande kommuner. Av dem tillhandahålles

jämväl i 4 § mom. 1

andra stycket omförmälda gottgörelse

för förbrukningsartiklar samt för

telefon.

Medel, som erfordras för bestridande av i första stycket avsedda

kostnader, utgöras efter enahanda grund, som för kommunalutskylder i

allmänhet är eller kan varda föreskriven.

Höra till ett distrikt flera kommuner och kunna dessa ej enas om

de belopp, med vilka de skola bidraga till i första stycket av denna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

paragraf avsedda kostnader, eller uppgå av dem beviljade belopp tillika

med. de bidrag, vilka enligt 7 § skola från staten ocli landstinget utgå,

ej till den i 4 § stadgade minimiavlöning, skall vederbörande länsstyrelse

efter barnmorskestyrelsens hörande bestämma varje kommuns andel.

7 §•

Till distriktsbarnmorskas årliga avlöning bidrager staten med tvåhundra.

kronor. Där distriktets kommun eller kommuner deltaga i landsting,

bidrager detta med minst tvåhundra kronor för år räknat.

De till distriktsbarnmorska utgående ålderstilläggen bestridas av

statsmedel.

8 §•

Vill kommun, som ingår i ett

eller flera barnmorskedistrikt, dess-utom

på egen bekostnad hava särskild

barnmorska fast anställd i sin

tjänst, skall det dock åligga kommunen

att fullgöra den i 6 § stadgade

skyldighet att bidraga till distriktsbarnmorskas

avlönande. Sådan

av kommun anställd särskild barnmorska,

som i denna paragraf avses,

skall åtnjuta den lön samt den ersättning

och de förmåner i övrigt,

vilka jämlikt 4 och 5 §§ tillkomma

distriktsbarnmorska.

8 §■

Vill kommun, som ingår i ett

eller flera barnmorskedistrikt, dessutom

på egen bekostnad hava särskild

barnmorska fast anställd i sin

tjänst eller träffa avtal med annan

barnmorska att mot ersättning av

kommunen för varje förrättning eller

med visst ärligt belopp betjäna barnaföderskor,

skall det dock åligga kommunen

att fullgöra den i 6 § stadgade

skyldighet att bidraga till distriktbarnmorskas

avlönande. Är

barnmorska, som i denna paragraf

avses, fast anställd, skall hon åtnjuta

den lön samt den ersättning och de

förmåner i övrigt, vilka jämlikt 4

och 5 §§ tillkomma distriktsbarnmorska.

2 Kap. Om reservbarnmorskor.

9 §''

Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsindelningen

men ej deltager i landsting, skali, för fullgörande av distriktsbarnmorskornas

åhgganden under det de åtnjuta semester eller eljest

förfall för dem föreligger, finnas erforderligt antal fast anställda reservbarnmorskor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottets förslag.

10 §.

Reservbarnmorska tillsattes för viss tid av barnmorskestyrelsen, som

jämväl bestämmer den ort, där hon skall vara bosatt.

11 §•

Reservbarnmorska skall av vederbörande landsting eller stad åtnjuta

lön med minst tvåhundra kronor om året.

Vid uppehållande av distriktsbarnmorskas tjänst äger reservbarnmorska

tillika av landstinget eller staden uppbära dagavlöning med minst

tre kronor jämte ersättning för resa till och från tjänstgöringsorten, varjämte

hon därstädes skall av vederbörande distriktsbarnmorska eller, vid

vakans, av den eller de till distriktet hörande kommuner förses med

möblerat rum med värme och lyse. På nämnda kommuns eller kommuners

bekostnad skall hon därjämte åtnjuta gottgörelse för alla för förlossningsbiträde

erforderliga förbrukningsartiklar.

Utöver vad nu är sagt äger reservbarnmorska för varje förrättning

och rådfrågning åtnjuta den ersättning och de förmåner i övrigt, vilka

i den för tjänstgöringsdistriktet gällande taxa tillförsäkrats distriktsbarnmorska.

Denna lag, varigenom lagen den 13 juni 1908 angående kommuns

skyldighet i fråga om anställande av barnmorska upphäves, träder i kraft

den 1 januari 1920.

Härvid skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

l:o) De i 2 § avsedda barnmorskestyrelser skola vara utsedda före

utgången av september månad 1919.

2:o) Där inom område, som enligt

av medicinalstyrelsen enligt 1 §

härovan fastställd distriktsindelning

skall utgöra ett barnmorskedistrikt,

vid tiden för lagens ikraftträdande

finnes mera än en fast anställd barnmorska,

må med distriktsbarnmorskas

anställande anstå, till dess samt
-

2:6) Där inom område, som enligt

av medicinalstyrelsen enligt 1 §

här ovan fastställd distriktsindelning

skall utgöra ett barnmorskedistrikt,

vid tiden för lagens ikraftträdande

finnes av kommun fast anställd barnmorska,

må med distriktsbarnmorskas

anställande anstå, till dess tiden

Bihang till riksdagms protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 9 käft. (Nr 13.) 886 is 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

Kungl. Maj:ts förslag,

liga de vid sistnämnda tid inom området

anställda barnmorskorna avgått

eller den sist kvarstående av dem

övertagit d istriktsbarnmorsketjänsten

med samtycke av den eller de kommuner,

där hon är anställd.

3:o) Under mellantiden skall, då

någon av barnmorskorna avgår, antingen

hennes tjänst uppehållas av

vikarie eller ock, där samtycke därtill

lämnas av den eller de övriga

Utskottets förslag.

för tjänsteavtalet med förstnämnda

barnmorska utgått eller hon blivit

till distriktsbarnmorska antagen.

Finnas inom område, som förut

sagts, vid nämnda tid flera av kommun

fast anställda barnmorskor, vare

enahanda anstånd medgivet, till dess

för en var av dessa barnmorskor

tjänstetiden utgått eller den sist kvarstående

av dem blivit till distriktsbarnmorska

antagen.

3:o) Under mellantiden skall, då

i distrikt med flera än en fast anställd

barnmorska någon av barnmorskorna

avgår, antingen hennes

tjänst uppehållas av vikarie eller

barnmorskorna inom området i fråga ock, där samtycke därtill lämnas av

ävensom av vederbörande kommun

eller kommuner, de med. tjänsten

förenade åligganden fullgöras av den

eller de övriga barnmorskorna.

den eller de övriga barnmorskorna

inom området i fråga ävensom av

vederbörande kommun eller kommuner,

de med tjänsten förenade

åligganden fullgöras av den eller

de övriga barnmorskorna.

4:o) Intill dess distriktsbarnmorsketjänsten tillsättes, skola den eller

de inom området anställda barnmorskorna åtnjuta minst dem enligt hittills

gällande lag tillkommande avlöning, varjämte av de bidrag, som

jämlikt 7 § här ovan skola till varje distriktsbarnmorskas avlönande lämnas

av staten och vederbörande landsting, ett belopp av tillhopa fyrahundra

kronor skall tillfalla den eller de anställda barnmorskorna. Finnas inom

området ifråga två eller flera barnmorskor, verkställes fördelningen mellan

dem av berörda bidrag utav barnmorskestyrelsen i förhållande till den

en var av dem åliggande arbetsbörda.

B. att förevarande motioner, nr 133 i första kammaren

och nr 320 och 323 i andra kammaren, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13. 19

skottet ovan under A. hemställt, icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 mars 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Reservationer:

l:o) av herr Kaijser, som anfört:

»Enligt mitt förmenande skola kommunerna utdebitera på sina

skattpliktiga de utgifter, som kommunerna besluta. Hittills hava kommunerna

anställt barnmorskor och avlönat dessa. Utgifterna härför ha

enligt nyssnämnda princip också utdebiterats av kommunerna. Nu komma

Kungl. Maj:t och riksdagen och säga: barnmorskorna skola anställas på

sätt, som vi föreskriva, och skola hava 800 kronor i årlig lön. Då är

det väl ej mer än billigt, att också Kungl. Maj:t och riksdagen betala

de ökade utgifter, som detta medför. Landstingen hava, så vitt jag kan

finna, ej med detta att göra. Landstingen böra, enligt mitt förmenande,

endast utdebitera de utgifter, som landstingen besluta. Detta är landstingsskatter.

Att Kungl. Maj:t och riksdagen därutöver pålägga landstingen

skatter, är endast att maskera kronoskatter. Dessa av Kungl.

Maj:t och riksdagen beslutade skatter, som skola utgå över alla statens

skattedragande, komma härigenom endast att uppdelas pa två delar, som

ändock skola inbetalas på en gång och av samma skattebetalande.

Då nu därjämte i förevarande fall antalet barnmorskor alltefter

folkmängden och distriktens ytvidd kommer att bliva olika, kommer den

skatt, som landstingen i detta fall få att uttaga, att bliva olika i olika län

och relativt större i de folk fattigaste och till y tinnehållet vidsträcktaste

länen, vilket också är oriktigt och därför ytterligare stöder mitt förslag,

att landstingen ej skola bidraga till barnmorskornas avlöning.

På grund härav får jag yrka bifall till utskottets förslag med sådan

ändring av nedannämnda §§, att de komma att lyda på följande vis:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 13.

2 §•

. Inom varje landstingsområde och i varje stad, som ingår i distriktsmdelningen

men ej deltager i landsting, skall på statens bekostnad finnas

— — — — — — staden.

Barnmorskestyrelse — — — — — — — suppleanter.

Beträffande-------- — påkallad.

Närmare----------Kungl. Maj:t.

7 §•

Till distriktsbarnmorskas arliga avlöning bidrager staten med två

hundra kronor. De till distriktsbarnmorska utgående ålderstilläggen bestridas

likaledes av staten.

11 §•

Reservbarnmorska åtnjuter av staten en lön av minst två hundra

kronor om året.

Vid uppehållandet av distriktsbarnmorskas tjänst äger reservbarnmorska

tillika av staten uppbära — — — — förbrukningsartiklar.

Utöver — — — — — — — — distriktsbarnmorska.

övergångsbestämmelser:

. avlöning, varjämte av de bidrag, som

jamhkt 7 § här ovan skola till distriktsbarnmorskas avlönande lämnas

av staten, ett belopp av två hundra kronor skall tillfalla____

---barnmorskorna. Finnes-----arbetsbörda.» •

2:o) av herr Hage.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:54 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om anställande av distnktsbammorskor rn. in., dels ock tre i ämnet v a1 i texten