Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning i fråga om lagstiftning i visst syfte beträffande försäljning av jord till småbruk.

1919-02-03 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning i fråga om lagstiftning i visst syfte beträffande försäljning av jord till småbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1919 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj.t angående utredning i fråga om lagstiftning i

visst syfte beträffande försäljning av jord till småbruk.

Närvarande: herrar Däld, von Sneidern, Jacob Larsson, Östberg, Hult*), Boberg,

Frändén*), Magnusson i Kalmar, Andersson i Knäppinge*), Karlsson i

Gasabäck. Johansson i Trollhättan, Hage, Kant och Johansson i

Vittinge *).

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion

nr 17, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Bergström i

Bäckland hemställt, det riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl.

Magt anhålla om utredning rörande uti motionen närmare angivna

spörsmål, i syfte att vid försäljning av jord till småbruk sådana orsaker,

som kunde giva anledning till tvister och obehag, måtte kunna, så

långt som det vore möjligt, genom lagbestämmelser avlägsnas.

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört

följande:

»Eftersom jordbruket förbättras, bliva även möjligheterna flera

att särskilt från de större hemmanen kunna försälja vissa områden till

mindre jordbruk. Det har även visat sig, att dessa småbruk ha kunnat

i förhållande till de stora jordbruken uppbringas till en större avkastning

än dessa.

För att icke denna försäljning av jord till småbruk skall på något

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2—3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 2.

sätt hämmas och för att undvika obehag för både säljare och köpareav

sådana småbruk, så är det av den allra största vikt, att vid köpekontraktens

upprättande inga sådana skrivfel få insmyga sig eller andra

fel bliva begångna vid köpen, som kunna bliva orsaken därtill.

Det bär t. ex. förekommit, som jag väl känner till, då eu hemmansägare

har sålt en mindre del av sitt hemman med angivandet av

ett visst skattetal jämte därtill hörande skogsmark, som utstakats efter

gotthnnande, men till både hans och köparens belåtenhet. När så hemmansklyvning

vidtagits för erhållande av lagfart, har det visat sig, att

den utstakade skogsmarken icke motsvarat i storlek det i köpekontraktet

angivna skattetalet. Säljaren har då måst avstå mera av sin skogsmark

än beräknat var och det utan ersättning, för att köparens skogsmark

skulle bliva i överensstämmelse med det i köpebrevet angivna skattetalet.

Man kan också få tänka att i ett fall sådant som detta både

köparen kunnat få avstå från den överenskomna vidden av skogsmarken.

Att nu genom lag bestämma, att inga andra än juridiskt utbildade

personer linge anlitas vid sådana köp, som här varit fråga om,

vore förvisso icke lyckligt. Men att något bör göras för undvikande

av här påpekade förhållanden och därmed liknande är ju uppenbart.»-

Utskottet behjärtar vikten av att bestämmelserna angående formerna

för delning av jord icke inverka hämmande eller störande på

bildandet av nya självständiga fastigheter.

1 vilken mån olägenheter i detta avseende vidlåda gällande lag

och vad som kan göras till rättelse härutinnan, är emellertid en fråga,

som sammanhänger med det sedan länge pågående arbetet på en ny

skifteslagstiftning. I det av den s. k. skifteslagstiftningskommittén år

1910 avgivna betänkandet hade också berörda förhållanden upptagits

till behandling. Sagda betänkande har därefter underkastats överarbetning

av särskild kommission, som i dagarna avgivit betänkande. I det

av kommissionen framlagda förslaget till lag om delning av jord på

landet hava införts bestämmelser för det av motionären särskilt anförda,

ingalunda sällsynta fall, att upplåtelse skett av till läge och gränser

bestämt område, under förklaring att området motsvarar visst mantal

eller utgör viss andel av stamfastig;heten. I tredje paragrafen av 9 kap.

av berörda förslag föreskrives nämligen, att där jordinnehav är grundat

på handling, vilken med hänsyn till sin avfattning och övriga omständigheter

bör så förstås, att ägor inom vissa gränser upplåtits även om

visst hemmantal eller annat skattetal tillika angivits eller åsatts, ägare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 2. 8

till ifrågavarande jord i allmänhet skall vid skiftet erhålla vad enligt

uppskattning svarar mot de ägor han förut innehado.

Att nu föranstalta om ytterligare utredning i ämnet synes utskottet

under sådana förhållanden icke böra ifrågasättas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 februari 1019.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.