Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åläggande för bolag för industriella företag att avstå viss del av sin vinst till understöd åt arbetslösa industriarbetare.

1919-04-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:25, Utlåtande i anledning av väckt motion angående åläggande för bolag för industriella företag att avstå viss del av sin vinst till understöd åt arbetslösa industriarbetare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 11 april 1919 kl. */» 1 e. va.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående åläggande för

bolag för industriella företag att avstå viss del av sin

vinst till understöd åt arbetslösa industriarbetare.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern,* Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Hult,* Boberg,*

Frändén, Stenström,* Kaijser, Magnusson i Kalmar, Andersson i Knäppinge,

Karlsson i Gasabäck,* Nilsson i Vibberbo, Karlsson i Nynäshamn,* Johansson

i Sollefteå* och Johansson i Vittinge.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 180, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Bergström i Bäckland

hemställt, att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, »huruvida

icke bolag för industriella företag borde kunna åläggas att avstå i förhållande

till sin vinst en viss procent av denna till en under staten stående

fond för hjälp åt industriarbetare, som kunde för kortare eller längre

tid förlora sitt arbete genom vissa i motionen påpekade orsaker.»

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört i Motionen.

huvudsak, att det i kristider för industrien lätt kunde inträffa, att bolag

för industriell verksamhet bleve tvungna att av andra orsaker än arbetsnedläggelse

inställa driften, varigenom arbetare i stor utsträckning kunde

utan eget förvållande bliva arbetslösa. Då de enskilda företagarna, även

om de ville, icke alltid kunde vara i stånd att lämna dessa arbetare erBihang

till riksdagens protokoll 1919. 9 sand. 2 avd. 16 käft. (Nr 25.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Social
styrelsen.

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

forderlig hjälp, skulle staten eller kommunen drabbas av dryga utgifter

för dylikt ändamål, därest icke understöd kunde lämnas ur en sådan genom

avgifter från arbetsgivarna bildad fond, som av motionären påyrkades.

I anledning av denna motion har utskottet i den i 46 § riksdagsordningen

föreskrivna ordning begärt utlåtande av socialstyrelsen. I det

av socialstyrelsen i anledning därav avgivna yttrande, vilket finnes såsom

bilaga fogat till utskottets utlåtande, har socialstyrelsen redogjort för den

understödsverksambet, som från det allmännas sida anordnats för att lindra

verkningarna av den i samband med världskriget uppkomna arbetslösheten,

ävensom meddelat, att arbetsgivarna i viss utsträckning frivilligt bidragit

till denna understödsverksamhet. Styrelsen bar vidare framhållit, att det

i motionen förebragta spörsmålet om lagstadgad skyldighet för arbetsgivarna

att medverka vid den offentliga understödsverksambeten på det närmaste

sammanhänger med frågan om införandet av en för vårt lands arbetsmarknadsförbållanden

lämpad offentlig arbetslöshetsförsäkring. Denna fråga

vore för närvarande under utredning inom socialförsäkringskommittén.

Utskottet finner väl, att åtgärder böra genom lagstiftning vidtagas

för främjande av det av motionären åsyftade ändamål att tillförsäkra arbetare

understöd vid fall av oförvållad arbetslöshet. Då emellertid, såsom

socialstyrelsen anfört, den av motionären väckta frågan om inrättande i

berörda syfte av en arbetslösbetsfond, bildad genom avgifter från arbetsgivarna,

nära sammanhänger med det under utredning varande spörsmålet

om genomförande av offentlig arbetslöshetsförsäkring, och då det kan förväntas,

att vid sagda utredning jämväl frågan om industriens bidragsskyldighet

till en sådan försäkring kommer under omprövning, får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 april 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

3

Bilaga.

Till Riksdagens andra lagutskott.

Genom nådigt beslut den 4 februari 1919 har Kungl. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att avgiva och till riksdagens andra lagutskott överlämna yttrande över

en inom andra kammaren väckt motion, nr 180, angående åläggande för bolag

för industriella företag att avstå viss del av sin vinst till understöd åt arbetslösa

industriarbetare.

Till åtlydnad härav får socialstyrelsen anföra följande.

Motionären synes med sitt förslag om uppläggandet av en under statens

förvaltning stående industriens arbetslöshetsfond — till vilken i så fall bidragsskyldighet

väl borde åligga icke blott bolag, såsom i motionen förutsättes, utan

överhuvud alla företag inom arbetsområden, där mera avsevärd arbetslöshet plägar

förekomma — närmast avse att möta och mildra de rubbningar på arbetsmarknaden,

vilka väntas uppkomma som följd av den så kallade fredskrisen.

Som bekant ha statsmakterna för att lindra verkningarna av den i samband med

världskriget stående arbetslösheten anordnat en offentlig understödsverksamhet,

vars grunder riksdagen godkänt redan i september 1914 och sedan vid upprepade

tillfällen prövat. Enligt dessa grunder skall i regel halva kostnaden bäras

av kommun eller landsting, den andra hälften av staten. För denna understödsverksamhet

har Kungl. Maj:t under de sista åren äskat och riksdagen beviljat

belopp på åtskilliga miljoner kronor. Nu tillgängliga statsanslag utgöra 4

miljoner kronor på extra stat för år 1919; i årets statsverksproposition anmäler

chefen för civildepartementet, att liksom under fjolåret varit fallet under riksdagens

lopp särskild framställning kommer att avlåtas om ett anslag för ifrågavarande

ändamål på 8 miljoner kronor att uppföras på tilläggsstat för år 1919,

varjämte för år 1920 begärts 2 miljoner kronor.

Kommunerna pläga i allmänhet bevilja anslag i den mån arbetslöshet inom

dem uppkommer i sådan omfattning, att understödsverksamheten anses böra

igångsättas.

Landstingens disponibla anslag för ändamålet, vilka förnämligast äro avsedda

att utgöra stöd för mera betungade kommuner, torde enligt tillgängliga

uppgifter uppgå till sammanlagt omkring 2,023,000 kronor.

Understödsverksamheten är reglerad genom k. kungörelserna den 28 september

1914, den 19 maj 1916 och den 16 augusti 1918. Beträffande denna

verksamhet i övrigt under nästlidne år får socialstyrelsen hänvisa till den redogörelse

häröver, som statens arbetslöshetskommission avgivit dels till riksdagsberättelsen,

dels till doktor Karl Hildebrands årliga publikation om staten och folkhushållningen

under kristiden. Av denna redogörelse kan bland annat inhämtas,

att arbetsgivarna inom vissa av de näringsgrenar, vilka under de förflutna kris
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

åren hemsökts av arbetslöshet, av egna medel brukat utbetttoiQ^^Sfabrh

arbetares arbetslöshetsunderstöd. Sålunda uppgingo på hösten 191^Je^ll*a^ .

kanternas utgifter för detta ändamål till 100,000 kronor i veckan Det är också

känt att särskilt i lantkommuner vissa företag med större antal arbetslösa till

kommunen^^ överlämnat belopp, avsedda att lindra dess utgifter för understöds
verksamheten^rbets

.arnas medverkan vid den offentliga understödsverksamhet,

som för närvarande pågår i vårt land, är emellertid av frivillig natur. Vid införandet

av offentlig arbetslöshetsförsäkring, baserad pa mera rationella grunder,

unDstår åter den frågan, huruvida denna försäkring bör finansieras genom lagstadgade

bidrag även från arbetsgivare. I Danmark och Norge har man icke vält

denna väg,^£ufanslutit arbetslöshetsförsäkring^ till de arbetslöshetskassor, som jqim[

funnits inom arbetarnas fackorganisationer. Endast i England med dess år 1911

Sda oblSatorTska arbetslöshetsförsäkring för arbetare inom metall- och maskinindustrien

samt byggnadsfacken bar man stadgat premiebetalmngsskyldighet ]ämtäl

för arbetsgivare. Det i motionen förebragta spörsmålet sammanhanger sånå

det ^närmaste med frågan om införandet av en för vårt lands arbetsmarknadsförhållanden

lämpad offentlig arbetslöshetsförsäkring, vilken or närvarande

är under utredning inom socialförsäknngskommittén.

Stockholm den 8 mars 1919.

GUNNAR HUSS.

Emil Bergström.

Stockholm 1919. Kung!. Hofboktr. Iduns Tryckeri-A.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.