Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av dels återremiss av viss del av utskottets utlåtande nr 18 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. jämte i anledning av berörda proposition väckta motioner, dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.

1919-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:32, Memorial i anledning av dels återremiss av viss del av utskottets utlåtande nr 18 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m. jämte i anledning av berörda proposition väckta motioner, dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut i ämnet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1919 kl. VI 2 4 e. m.

Memorial i anledning av dels återremiss av viss del av utskottets

utlåtande nr 18 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen

m. m. jämte i anledning av berörda proposition

väckta motioner, dels ock kamrarnas skiljaktiga beslut

i ämnet.

Närvarande: herrar Dahl, von Sneidem, Jacob Larsson, Östberg, Hult, von Sydow,

Frändén, von Essen, Lindström, Magnusson i Kalmar, Nilsson i

Vibberbo, Hage, Hagman i Stockholm, Kant, Bäckman och Karlsson

i Nynäshamn.

I utlåtande nr 18 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen, lag om

flottning i allmän flottled, lag huru avgöras skall, varest tidigare tillkommen

allmän flottled skall jämlikt vattenlagen bibehållas, lag om ändrad

lydelse av 19 kap. 15 § strafflagen samt lag om ändrad lydelse av

24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i

fast egendom, dels ock i anledning av propositionen väckta motioner,

hemställde andra lagutskottet, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte

antaga förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen och till lag

om flottning i allmän flottled av den lydelse, utskottets nämnda utlåtande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 20 käft. (Nr 32.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

innehåller, samt att övriga tre genom propositionen framlagda, här ovan

sist omförmälda lagförslag måtte av riksdagen godkännas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna

godkänt sistberörda tre lagförslag, varemot kamrarna med avseende

å förslaget till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen samt förslaget

till lag om flottning i allmän flottled i vissa nedan angivna hänseenden

stannat i olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet till behandling

förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som

alltså föreligger emellan kamrarnas beslut.

Med avseende å 77 § i 11 kapitlet i förslaget till lag om ändring

i vissa delar av vattenlagen har första kammaren antagit utskottets

förslag, varemot andra kammaren återförvisat detta lagrum till utskottet

för ny behandling.

Aterremissen lärer hava föranletts därav, att paragrafen ansetts

böra undergå viss jämkning i redaktionellt avseende.

Då utskottet anser fog finnas för denna uppfattning, vill utskottet

föreslå, att riksdagen, första kammaren med frånträdande av sitt tidigare

fattade beslut och andra kammaren med fattande av beslut i frågan,

måtte godkänna sådan avfattning av förevarande bestämmelse, som nedan

finnes införd.

Beträffande 9 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled

har andra kammaren bifallit utskottets hemställan, under det att första

kammaren i enlighet med av herr Östberg m. fl. avgiven reservation

godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits i Kungl. Maj:ts

proposition.

Utskottet har ansett sagda skiljaktighet böra så samman jämkas,

att förevarande paragraf erhåller den lydelse, som av Kungl. Maj:t föreslagits,

endast med den skillnad att den dag, efter vilken flottning skall

hava pågått, för att ersättningsanspråk skall kunna anmälas intill utgången

av nästföljande kalenderår, bestämmes till den 1 augusti i stället

för den 1 november.

Med avseende å 11 § i förslaget till lag om flottning i allmän

flottled har första kammaren godkänt utskottets utlåtande, under det att

andra kammaren bifallit den av herr Hage avgivna reservationen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

3

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att andra kammaren i

denna del biträder första kammarens beslut.

Beträffande 29 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled

har andra kammaren bifallit utskottets hemställan, under det att första

kammaren i enlighet med av herr Dahl in. fl. avgiven reservation

godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits i Kungl. Maj:ts

proposition.

Utskottet, som funnit, att de erinringar, som framförts mot paragrafen

enligt dess av utskottet förut föreslagna lydelse, huvudsakligen

avsett den omständigheten, att i paragrafen ej närmare angivits de grunder,

varefter myndigheterna hade att taga ledning vid avgörande av frågan

om sorteringskostnaders fördelande mellan virke, som utskiljes, och

virke, som framflottas vidare, har ansett, att paragrafen, med bibehållande

av den princip, som utskottet förut lagt till grund för sagda fördelning,

bör kompletteras i nämnda avseende, och vill utskottet därför föreslå, att

båda kamrarna med frånträdande av sina tidigare fattade beslut godkänna

paragrafen enligt här nedan angivna lydelse.

Med avseende å 39 och 40 §§ i förslaget till lag om flottning i

allmän flottled har första kammaren bifallit utskottets hemställan, under

det att andra kammaren i fråga om 39 § i enlighet med av herr Hage

avgiven reservation godkänt paragrafen med den lydelse, som föreslagits

i Kungl. Maj:ts proposition, samt beträffande 40 § fattat beslut i överensstämmelse

med den av herr Jacob Larsson m. fl. avgivna reservationen.

Utskottet vill föreslå, att andra kammaren beträffande dessa paragrafer

måtte biträda första kammarens beslut.

Med avseende å 50 § i förslaget till lag om flottning i allmän flottled

har andra kammaren antagit Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta

förslag, under det att första kammaren bifallit den av herr Dahl m. fl.

avgivna reservationen.

Utskottet har ansett sig böra hemställa, att första kammaren i fråga

om denna paragraf biträder andra kammarens beslut.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, andra kammaren med fattande av

beslut ifråga om ovan berörda, av kammaren till ut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

skottet återremitterade paragraf, och båda kamrarna

med frånträdande i ovan angivna fall av förut fattade

beslut, må, beträffande nu ifrågavarande förslag till lag

om ändring i vissa delar av vattenlagen och till lag

om flottning i allmän flottled, antaga följande lydelse

av nedanstående paragrafer i de särskilda förslagen:

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämkningsförslag.)

Lagen om ändring i vissa delar av vattenlagen.

11 kap. 77 §.

Möter ej mot talans upptagande hinder,

som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren

å stämningsinlagan föreläggande

för svaranden vid äventyr, som

i 82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren

förelagd tid, minst fjorton

dagar, efter det stämningshandlingarna

delgivits honom, till vattenrättsdomaren

ingiva skriftligt svaromål å

stämningspåståendena med bifogande av

de handlingar han vill åberopa till stöd

för svaromålet så ock att senare avvakta

vattenrättsdomarens bestämmelse jämlikt

80 § om tid och plats, då parterna hava

att inställa sig inför vattendomstolen

för målets vidare utredning eller då utan

sådan inställelse utslag i målet kommer

att meddelas. Har käranden erhållit

befrielse från ingivandet av vissa handlingar

i två exemplar, skall i föreläggandet

tillkännagivas, att dessa handlingar

hållas tillgängliga å vattenrättsdomarens

tjänsterum.

Vad i 75 § andra stycket stadgas

galle ock med avseende å svaromål med

tillhörande handlingar.

11 kap. 77 §.

Möter ej mot talans upptagande hinder,

som i 76 § avses, teckne vattenrättsdomaren

å stämningsinlagan föreläggande

för svaranden vid äventyr, som

i 82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren

förelagd tid, minst fjorton

dagar, efter det stämningshandiingarna

delgivits honom, till vattenrättsdomaren

ingiva skriftligt svaromål å

stämningspåståendena med bifogande av

de handlingar han vill åberopa till stöd

för svaromålet så ock att senare iakttaga

bestämmelse, som vattenrättsdomaren

må komma att jämlikt 80 § meddela

om tid och plats, då parterna hava att

inställa sig inför vattendomstolen för

målets vidare utredning. Har käranden

erhållit befrielse från ingivandet av

vissa handlingar i två exemplar, skall

i föreläggandet tillkännagivas, att dessa

handlingar hållas tillgängliga å vattenrättsdomarens

tjänsterum.

Yad i 75 § andra stycket stadgas

galle ock med avseende å svaromål med

tillhörande handlingar.

Lagen om flottning i allmän flottled.

9 §•

Ersättningsanspråk mot flottningsförening

skall, om och i den mån ersättningen

ej blivit på förhand bestämd,

9 §•

Ersättningsanspråk mot flottningsförening

skall, om och i den mån ersättningen

ej blivit på förhand bestämd,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

5

(Utskottets ursprungliga förslag.)

anmälas hos flottningsstyrelsen eller dess

i 44 § omnämnda ombud före utgången

av kalenderåret näst efter det, dä skadan

uppkom, vid äventyr, om tiden försittes,

att rätt till talan är förlorad, såframt

ej ändå före utgången av nämnda tid

skadans uppskattning blivit i laga ordning

bänskjuten till skiljemän.

Anmälan, varom nu är fråga, skall

göras i skrift, som tillställes den, bos

vilken anmälan skall ske, dock att bos

llottningsstyrelsens ombud i orten anmälan

må med laga verkan göras muntligen.

Skriftlig anmälan, som inneslutes

i rekommenderat brev, avlämnat på

posten inom ovan angivna tid och ställt

till mottagarens vanliga adress, skall

anses behörigen delgiven.

(V t skott ds sammanjämknings förslå g.)

anmälas bos flottningsstyrelsen eller dess

i 44 § omnämnda ombud före utgången

av det kalenderår, dä skadan uppkom,

vid äventyr, om tiden försittes, att rätt

till talan är förlorad, såframt ej ändå

före utgången av nämnda tid skadans

uppskattning blivit i laga ordning hänskjuten

till skiljemän. Har flottning

någonstädes pågått efter den 1 augusti,

må dock i fråga om skada, som vid sådan

del av flottleden uppkommit, anmälan,

som nu sagts, göras intill utgången

av nästföljande kalenderår.

Anmälan, varom nu är fråga, skall

göras i skrift, som tillställes den, bos

vilken anmälan skall ske, dock att bos

flottningsstyrelsens ombud i orten anmälan

må med laga verkan göras muntligen.

Skriftlig anmälan, som inneslutes

i rekommenderat brev, avlämnat på

posten inom ovan angivna tid och ställt

till mottagarens vanliga adress, skall

anses behörigen delgiven.

11 §•

Skiljemannaåtgärd, som i 10 § sägs, må påkallas av envar av parterna,

fea clan t påkallande sker medelst framställning till motparten eller skiljeman, som

denne ma hava utsett på förhand.

-®ar ^1(jkfI1’n§sfö1’eiAu§ underlåtit att utse skiljeman och vederbörligen anmäla

valet, eller har annan part, för vilken skiljeman ej blivit på förhand utsedd,

ej inom tio (lagar efter skiljemannaåtgftrdens påkallande tillkännagivit sitt val av

skiljeman, eller kan ej enighet vinnas om valet av den tredje, skall skiljeman

utses av domaren i orten. -

*°r syns hållande bestämmes av skiljemännen med iakttagande av

att, där ej skadan är av beskaffenhet att böra skyndsamt uppskattas, synen såvitt

möjligt bör företagas efter det flottningen avslutats och i sammanhang med övriga

skadors uppskattande. Har, sedan skiljemannaåtgärd påkallats, skiljedom ej meddelats

inom etthundraåttio dagar därefter, vare part oförhindrad draga tvisten

under provning av allmän underrätt i den ort, där skadan skett. Skiljedom, som

meddelas senare än nu sagts, vare utan verkan, såframt ej parterna överenskomma

att atnöjas därmed.

29 §• 29 §.

, -^ör de flottandes inbördes delaktig- För de flottandes inbördes delaktighet

i olika slag av utgifter skall i den het i olika slag av utgifter skall i den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

(Utskottets ursprungliga förslag.)

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kung].

Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna

grunder, varefter skilda slag av

flottgods böra vid kostnaders fördelning

jämföras med varandra; och skall därvid

iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds-

och underhållsutgifter bestämmas

med hänsyn till vad som finnes skäligt

och lämpligt för främjande av en god

skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade

efter den större eller mindre svårighet,

de särskilda flottgodsslagen orsaka

vid flottningen eller sorteringen;

dock att jämkning i tillämpningen av

denna fördelningsgrund beträffande

smärre virkesdimensioner eller beträffande

virke, som flottas lång väg, må

äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar

ökning av kostnaden för annat

virke;

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst

flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas

allenast å flottgods, som å sådant

distrikt framflottats;

samt att i sorteringsutgifter skola

deltaga beträffande varje skiljeställe

efter vad skäligt prövas ej mindre de

flottande, vilkas flottgods där avskiljes,

än även ägare av det flottgods, som

vidare framflottas; där på grund av lokala

förhållanden skiljningen å viss plats

verkställes vid skilda sorteringsverk,

som stå i beroende av varandra, må

dessa i nu nämnt avseende anses som

ett skiljeställe.

(Utskottets sammanjämkning sförslag.)

ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, Kun^l.

Maj:ts befallningshavande fastställa allmänna

grunder, varefter skilda slag av

flottgods böra vid kostnaders fördelning

jämföras med varandra; och skall därvid

iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds-

och underhållsutgifter bestämmas

med hänsyn till vad som finnes skäligt

och lämpligt för främjande av en god

skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade

efter den större eller mindre svårighet,

de särskilda flottgodsslagen orsaka

vid flottningen eller sorteringen;

dock att jämkning i tillämpningen av

denna fördelningsgrund beträffande

smärre virkesdimensioner eller beträffande

virke, som flottas lång väg, må

äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar

ökning av kostnaden för annat

virke.

Vidare skall iakttagas:

att kostnader, hänförliga till visst

flottleds- eller utflottningsdistrikt, fördelas

allenast å flottgods, som å sådant

distrikt framflottats;

samt att i sorteringsutgifter skola

deltaga beträffande varje skiljeställe,

efter vad skäligt prövas, ej mindre de

flottande, vilkas flottgods där avskiljes,

än även ägare av det flottgods, som

vidare framflottas; skolande vid sådan

prövning särskild hänsyn tagas å ena sidan

till skiljeställets betydelse för orten och

dess skogshushållning ävensom till den båtnad

genom minskning i slutliga sorteringskostnaden,

som till följd av det utsorterade

virkets avskiljande ur flottleden

beredes dem, vilkas virke vidare framflottas,

samt å andra sidan därtill, att

särskilt höga kostnader må vara förenade

med skiljeställes anläggande eller

virkets utsorterande vid detsamma, eller

ock synnerlig olägenhet genom virkets

uppehållande därstädes vållas flottande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

7

{Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

Separatutgifter fördelas på allenast

de flottande, vilkas flottgods föranlett

kostnaderna^ i fråga; separatflottande

vare fri från deltagande i arbetskostnaden

för den gemensamma flottningen.

Där all flottning bedrives separat, må

kostnaden för virkets framskaffande fördelas

å samtliga flottande.

som nyss sagts; där på grund av lokala

förhållanden skiljningen å viss plats

verkställes vid skilda sorteringsverk,

som std i beroende av varandra, må

dessa i nu nämnt avseende anses som

ett skiljeställe.

Separatutgifter fördelas på allenast

de flottande, vilkas flottgods föranlett

kostnaderna i fråga; separatflottande

vare fri från deltagande i arbetskostnaden

för den gemensamma flottningen.

Där all flottning bedrives separat, må

kostnaden för virkets framskaffande fördelas

å samtliga flottande.

ty

39 §.

Styrelsen väljes å flottningsstämma, dock att en ledamot därav kan efter

i 40 § stadgas utses pa annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande

ei för irS,r|i°VlT ^yrelsen skalj vara i riket bosatt svensk medborgare, där

ej for saiskift fall Konungen medgiver undantag. 6

fil a .®tyre!f?le(la''?ot ma ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ei gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom J S

hlivit valf1"Jh ?nmöng,en Vai!d ^relsele,la,not- ianan den tid, för vilken han

blivit vald, gatt till anda, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter,

safiamt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enigt

reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta

om val av ny ledamot. J 6

40 §.

a™ ,i?Uagl; JJ^befallmngshavande i det eller de län, där flottleden framgår,

age, där det för ti lgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna

intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver det i flottmo

gsf oren ings reglemente angivna antal styrelseledamöter vara ledamot av styrelsen

med samma befogenhet som dessa att deltaga i handhavandet av förenin o-ens

angelägenhe er och med samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot

skall utses någon med skogs- och ilottningsförhållandena i orten förtrogen

person, som ej själv deltager i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda

tjänst, och njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av Kuno-1

JVlajits befallningshavande. 1 8

50 §.

el lev dä?1’618-118 förvaltn!?S och föreningens räkenskaper skola granskas av två

eller flera revisorer, av vilka en utses av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets memorial Nr 32.

(Utskottets ursprungliga förslag.) (Utskottets sammanjämknings förslag.)

län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma,

där styrelsen väljes. . „ , , , ,

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

önaf

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gatt till

ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit

vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen

föranstalta om val av ny revisor.. Avgår revisor, som av Kungl. Haj:ts befallningshavande

utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd revisor njute ersättning åt

föreningen med belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Stockholm den 6 maj 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Reservation:

av herrar Dahl, Östberg, von Sydow, Lindström och Kant.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt & Söner.

192372

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:192 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av vattenlagen m. m., dels ock elva i anledn s. 1 i texten