Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring m. in. Iht ?l£l !!!!,''{, d.U sr=f> /?<*•»<•.i v» srii/iqmfiint tJnsjliol nio

1919-05-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring m. in. Iht ?l£l !!!!,''{, d.U sr=f> /?<*•»<•.i v» srii/iqmfiint tJnsjliol nio

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet)! utlutande Nr Hd.

I

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den it maj 1919 kl. t e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni

1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring

m. in.

Iht ?l£l !!!!,''{, d.U sr=f> /?<*•»<•.i v» srii/iqmfiint tJnsjliol nio

Närvarande: herrar Dahl, von Sneidern, Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Frändén,

Stenström*, von Essen, Kaijser, Lindström*, Magnusson i Kalmar, Andersson

i Knäppinge, Nilsson i Vibbebro, Karlsson i Nynäshamn, Johansson

i Sollefteå* och Ödström.

* E.j närvarande vid utlåtandets justering.

Genom eu den 28 mars 1919 dagtecknad proposition, nr 388,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Magt, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av

i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

följande förslag till

1) JLi H g ,islupen

»in fortsatt tillämpning: av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegriug.

Härigenom förordnas, att lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegring, vilken Ing gäller till den 1

juni 1919, skall äga fortsatt tillämpning till den 1 juni 1920; dock skall

från och med den 1 juni 1919 1 § hava följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 sand. 2 avd. 22 käft. (Nr 34.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utikottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 34.

Har i fall, då arrendator enligt avtal, slutet före den 1 oktober

1917, är pliktig att helt eller huvudsakligen utgöra arrende genom avlämnande

av mjölk, smör, fisk eller annat naturalster, å dylikt vederlag

efter avtalets ingående inträtt sådan prisstegring, som därvid icke lät

sig beräkna, och finnes den utfästa legan i följd härav uppenbart oskälig;

äge arrendatorn rätt att, såvitt angår vederlag, förfallet under tiden

från och med den 1 oktober 1917 till den 1 juni 1920, påfordra, att

skälig andel i prisstegringen kommer honom till godo. Där ej annorlunda

åsämjes, må denna andel ej överstiga hälften av prisstegringen.

Beträffande beslut, som av i lagen omförmäld nämnd fattats före

den 1 juni 1920, skall vad i 4 och 5 §§ är stadgat fortfarande gälla.

2) Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 innefattande tillägg till

lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907.

Härigenom förordnas, att lagen den 28 juni 1918 innefattande

tillägg till lagen om nyttjanderätt till fast egendom den 14 juni 1907,

vilken lag gäller till den 1 juni 1919, skall äga fortsatt tillämpning till

den 1 juni 1920. Beträffande beslut, som av i lagen avsedd nämnd

fattats före den 1 juni 1920, skall vad i 4 och 5 §§ i lagen den 28 juni

1918 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegrmg är stadgat äga

motsvarande tillämpning jämväl efter den 31 maj 1920.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,

får utskottet, i den mån redogörelse ej därför här nedan lämnas,

hänvisa till propositionen.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att

bestämmelser av i huvudsak det innehåll, som innefattas i gällande lag

i ämnet, även efter utgången av lagens giltighetstid kunna vara behövliga.

Förevarande lagförslag innebär utom beträffande 1 § ett förnyande

av gällande lag, sådan densamma efter av 1918 års lagtima riksdagvidtagna

ändringar blivit utformad. Ändringen i 1 § avser uttrycket

»efter nämnda dag», vilket i nu förevarande förslag utbytts mot orden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 3

»efter avtalets ingående». Föredragande departementschefen har såsom motiv

för denna ändring anfört, att då såsom förutsättning för arrendators

rätt att kräva utfående av skälig andel i uppkommen prisstegring å visst

vederlag i förevarande paragraf stadgas bland annat, att å dylikt vederlag

efter den 1 oktober 1917 inträtt sådan prisstegring, som vid avtalets

ingående icke låtit sig beräkna, det uppenbarligen varit meningen, att

frågan, huruvida dylik prisstegring förelå^e, skulle bedömas uteslutande

med hänsyn till det vid avtalets ingående gällande pris å omförmälda

vederlag. På denna grund och då det måste anses vara av stor praktisk

betydelse, att l;igen på denna viktiga punkt icke lämnade rum för

någon tvetydighet, hade omarbetningen av 1 § verkställts, för att densamma

skulle erhålla full tydlighet i förevarande avseende.

Sedan lagrådet vid sin granskning av förslaget uttalat, att paragrafen

i sin gällande avfattning ej torde kunna förstås annorlunda, än

att jordägaren ensam tillgodonjöte prisstegring, som inträtt visserligen

efter arrendeavtalets ingående men dock före den 1 oktober 1917, har

departementschefen emellertid alltjämt hävdat, att ifrågavarande bestämmelse

i 1918 års lag borde tolkas på det sätt, att arrendatorn under

angivna förutsättningar skulle erhålla skälig andel i sådan efter avtalets

ingående inträdd prisstegring, som ej därvid kunnat beräknas, oavsett

om denna inträtt före eller efter den 1 oktober 1917.

Då utskottet, även med hänsyn därtill att, såsom av propositionen

framgår, vid lagens tillämpning ifrågavarande bestämmelse synes hava

så tolkats, att prisstegringen under hela tiden efter avtalets ingående

kommit i beaktande, ej har något att erinra mot den föreslagna ändringen

av 1 §, får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen

bifallas.

Stockholm den 8 maj 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr Si.

Reservationer:

A) av herrar Lindblad, Frändén och Andersson i Knäppinge, vilka

anfört:

»Riksdagen har uppenbarligen med fjolårsbeslutet avsett, att den

tidigare prisförhöjningen särskilt å mjölk, som under krigsåren så småningom

gjorde sig gällande, ej skulle tagas i betraktande vid den reduktion,

som genom den nya lagen skulle vidtagas. Om praxis vid

lagens tillämpning somligstädes gått längre, än lagen uttryckligen själv

föreskrivit, kan detta tydligen ej föranleda lagstiftaren att ändra mening.

Ehuru meningarna vid lagens antagande voro mycket skiljaktiga, måste

man dock antaga, att riksdagen, i likhet med vad lagrådet framhållit,

med bestämdhet velat fastslå, att först i och med införandet av tvångsprissättning

och ransonering av spannmål m. in., varigenom prisbildningen

jämväl å mjölk som en konsekvens kommit i visst tvångsläge,

hänsyn till dessa nya förhållanden borde få göras gällande.

Att inlåta sig på annan och vidsträcktare tolkning skulle uppenbarligen

medföra, att man skulle tvingas att hålla lagen vid makt ännu

längre, än som eljes skulle behövas, eller så länge som prisen å mjölk

genom möjligen ogunstiga skörderesultat, minskat antal djur eller andra

orsaker kunde komma att hållas i ett högre prisläge än det före år

1914 vanliga.

Vi hava därför ansett, att lagen av den 28 juni 1918 med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring bör oförändrad gälla till den

1 juni 1920, och alltså vrkat, att riksdagen måtte dels för sin del ''

antaga följande

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegring.

Härigenom förordnas, att lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegring, vilken lag gäller till den 1

juni 1919, skall äga fortsatt tillämpning till den 1 juni 1920; dock

skall från och med den 1 juni 1919 1 § hava följande lydelse:

Har i fall, då arrendator enligt avtal, slutet före den 1 oktober

1917, är pliktig att helt eller huvudsakligen utgöra arrende genom avlämnande

av mjölk, smör, fisk eller annat naturalster, å dylikt vederlag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 34. 5

efter nämnda dag inträtt sådan prisstegring, som vid avtalets ingående

icke lät sig beräkna, och finnes den utfästa legan i följd härav

uppenbart oskälig; äge arrendatorn rätt att, såvitt angår vederlag, förfallet

under tiden från och med den 1 oktober 1917 till den 1 juni

1920, påfordra, att skälig andel i prisstegringen kommer honom till

godo. Där ej annorlunda åsämjes, må denna andel ej överstiga hälften

av prisstegringen.

Beträffande beslut, som av i lagen omförmäld nämnd fattats före

den 1 juni 1920, skall vad i 4 och 5 §§ är stadgat fortfarande gälla;

dels ock bifalla förslaget till lag om fortsatt tillämpning av lagen

den 28 juni 1918 innefattande tillägg till lagen om nyttjanderätt till

fast egendom den 14 juni 1907.»

B) av herr Dahl, som anfört:

»Vid behandlingen av ifrågavarande lagstiftning vid lagtima riksdagen

1918 uttalade jag den meningen, att dessa lagförslag innefattade

ett ingripande, som ej skäligen tillgodosåge båda parieruas rätt, och att

desamma ej borde av riksdagen godkännas. Då likväl så skedde — om

ock i första kammaren med endast en rösts majoritet — och de missförhållanden,

emot vilka lagen i viss omfattning vunnit tillämpning,

fortfara, anser jag mig nu förhindrad att yrka avslag på lagstiftningens

föreslagna utsträckning. Jag kan däremot ej biträda den skärpning,

som det föreliggande förslaget upptager genom att under reglering föra

jämväl sådan prisstegring, som inträffat före den 1 oktober 1917. Att

lagens ordalydelse begränsar räckvidden till sådan prisstegring, som inträtt

efter nämnda dag, kan ej av några tolkningsförsök vederläggas,

och att riksdagens beslut avsett, vad lagen utsäger och intet annat, är

visst. Att till stöd för ändring åberopa oriktig lagtillämpning synes ej

giva uttryck åt en god lagstiftningsprincip. Och då icke heller sakligt

fog torde finnas för den föreslagna ändringen, biträder jag det slut,

som innefattas i den av herr Lindblad m. fl. avgivna reservationen.»

C) av herr Kaijser, som ansett förevarande proposition böra av

riksdagen avslås.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 22 höft. (Nr 34.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 juni 1918 med vissa bestämmelser mo a1 i texten