Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 14 § i legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november 1833.

1919-02-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 14 § i legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november 1833.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 0.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1919 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 14

§ i legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23

november 1833.

Närvarande: herrar Dahl, von Sneidem,*) Ernst Lindblad,*; Jacob Larsson, Hult,*)

Alfred Petrén,*) von Sydow,*) Boberg, Lindström,*) Magnusson i

Kalmar, Anden-son i Knäppmge,*) Karlsson i Gasabäck, Nilsson i

Vibberbo,*) Hage,*) Karlsson i Nynäshamn*) och Johansson i

Vittinge*).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr 186, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Jönsson i Slätåker

hemställt, att riksdagen ville för sin del besluta, att § 44 i kungl.

legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november 1833

skäll erhålla följande lydelse:

»Flyttningsdag för tjänstehjon, så å landet som i städerna, är

den- 24 november, med undantag för Stockholms stad, där tvenne flyttningsdagar

årligen äga rum, nämligen den 24 april och den 24 oktober».

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört

följande:

»Vår gällande legostadga av den 23 november 1833 torde mom den

närmaste tiden komma att genomgå en välbehövlig revision. Då emellertid

legostadgan har den största betydelse för stora delar av vårt folk,

bör man ej i avvaktan på denna fullständiga revision låta anstå med

vidtagande av en ändring av sådana bestämmelser i legostadgan, som

genom de ändrade tidsförhållandena blivit särskilt ändamålsenliga.

Bihang till riksdagens protokoll 11)10. 9 saml. 2 avd. 5 höft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

En sådan bestämmelse, som för så väl arbetsgivare som arbetstagare

är ur flera synpunkter olämplig, är det i legostadgans § 44 givna

stadgandet, som fastställer flyttningstiden för tjänstehjon till den 24

oktober. I stora delar av landet gäller det just vid denna tid att få

höstarbetena avslutade, innan vinterfrosten begynner, och vållar då givetvis

det uppehåll i de pågående arbetena, som »flyttningsveckan» framkallar,

stora olägenheter. Men alldeles särskilt olägligt kommer detta

avbrott i arbetet för de södra provinserna, där just då upptagningen av

sockerbetor och övriga rotfrukter som bäst pågår. Huru olämpligt flyttningstiden

här inverkar för arbetsgivarne ligger i öppen dag. Men även

för arbetarna torde det vara önskvärt att förlägga flyttningen till en

sådan tid, att den icke sammanfaller med den tid, under vilken betupptagningen

pågår. Lantarbetaren är i hög grad beroende av den goda

arbetsförtjänst, som betupptagningen lämnar, särskilt som även hustrurna

i stor utsträckning deltaga i detta arbete. En flyttning under pågående

betupptagning vållar en stor ekonomisk förlust för såväl arbetaren som

arbetsgivaren.

Även flera andra synpunkter tala för att förlägga de lagstadda

tjänarnas flyttning till en senare tid på året.

Därest flyttningstiden, såsom jag vill föreslå, bestämmes till den

24 november, skulle de flesta av ovan berörda olägenheter vara undanröjda.

Eu sådan ändring torde ej heller för någondera parten medföra

någon olägenhet. Någon ändring av den i legostadgan bestämda tiden

för uppsägning av legoavtal är ej nödvändig vid en ändring av flyttningsdagen,

utan bör den hittills gällande uppsägningstiden lämpligen

bibehållas. Ej heller tox-de vara nödvändigt att göra någon ändring beträffande

de för Stockholms stad anställda tvenne flyttningsdagarna, enär

legostadgan för Stockholm numera knappast torde hava någon betydelse.

Övergången till den av mig föreslagna flyttningstiden synes böra

ordnas på det sätt, att de legoavtal som ingås innevarande år ingås för

tiden till den 24 november nästkommande år.»

Frågan om upphävande av eller ändringar i 1833 års legostadga

har vid ett flertal tillfällen varit föremål för riksdagens prövning. Jämväl

det av motionären framställda speciella yrkandet om ändring i berörda

stadgas bestämmelser angående flyttningsdagen för tjänstehjon har

tidigare varit före. Vid 1892 års riksdag föreslogs i en inom andra

kammaren väckt motion, under åberopande av i huvudsak samma skäl som

de av motionären nu anförda, att flyttningsdagen skulle bestämmas till

den 24 november. Lagutskottet sympatiserade med förslaget och hem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6. 3

ställde om skrivelse med begäran om flyttningstidens framflyttande, utan

att dock angiva till vilken dag. Utskottets förslag, som åtföljdes av

talrika reservationer, avslogs emellertid av båda kamrarna.

Sedan 1898 års riksdag med anledning av väckt motion i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhållit om utarbetande och föreläggande för riksdagen

av förslag till ny legostadga samt i anledning härav en kommitté tillsatts

för frågans beredande, framlade kommitterade den 31 oktober 1900 förslag

till lag om tjänsteavtal mellan husbönder och tjänare. 1 detta förslag

stadgades i nu förevarande hänseende, att laga flyttningsdagar skulle

vara den 1 november och den 1 maj. Till stöd för detta yrkande anförde

kommitterade, att det ofta och från många håll klagats över att lantbrukstjänarnas

flyttning om hösten inträffade på en tid, då de alltför

väl behövdes, samt att de lagstadgade fridagarna vid tjänstetidens början

medförde, att husbonden icke före den 1 november finge andra tjänare i

de avflyttades ställe, vilket vore till stort men i synnerhet i de södra

landsdelarna, där arbetet med sockerbetornas upptagande icke kunde avslutas

före oktober månads utgång. Kommitterades förslag har ej föranlett

någon Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen.

Slutligen bör anmärkas, att 1918 års riksdag i anledning av en i

andra kammaren av herr Sjölander m. fl. väckt motion hos Kungl. Maj:t

hemställt om utredning, avseende den nuvarande legostadgans avskaffande

och ersättande med en efter tidsförhållandena avpassad avtalsform, samt

om framläggande för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

De skäl, som av motionären anförts för en senare lagstadgad flyttningsdag

på hösten, synas utskottet värda beaktande, såvitt avser de södra

delarna av landet. Beträffande övriga delar av riket lära emellertid

kunna påvisas allvarliga olägenheter av ett framflyttande av flyttningsdagen,

icke minst för tjänarna. Det torde alltså icke vara möjligt att

finna någon enhetlig flyttningsdag, som lämpar sig lika väl för hela landet.

Å andra sidan lärer det icke kunna tänkas att utan grundlig utredning

av alla hithörande frågor fastställa olika flyttningsdagar för skilda delar

av riket. Att tiden för mantalsskrivningen för närvarande är bestämd till

15 november—31 december och icke utan rubbningar i olika avseenden

låter sig ändras, är ytterligare en omständighet, som torde försvåra flyttningsdagens

framflyttande, åtminstone så långt som motionären ansett

önskligt.

Då emellertid denna fråga i följd av 1918 års riksdags ovan omförmälda

skrivelse kan förväntas bliva av Kungl. Maj:t i hela dess

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

. Andra lagutskottets utlåtande Nr 6. ■

vidd snarast upptagen till förnyad omprövning, torde skäl ej föreligga

att ifrågasätta ett särskilt upptagande av förevarande del av densamma.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 februari 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Reservation:

av herr Magnusson i Kalmar, beträffande viss del av motiveringen»

Stockholm 1919. Kungl. Boktryokeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190831

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.