Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående effektiva åtgärder för den självägande bondebefolkningens bevarande vid jordbruket.

1919-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1919:7, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående effektiva åtgärder för den självägande bondebefolkningens bevarande vid jordbruket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1919 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående effektiva åtgärder för den självägande

bondebefolkningens bevarande vid jordbruket.

Närvarande: Herrar Dahl, von Sneidern, Ernst Lindblad, Jacob Larsson, Östberg ,

Hult*, Boberg, Tengvall *, J. B. Johansson, Magnusson i Kalmar, Karlsson

i Gasabäck, Nilsson i Vibberbo, Hagman i Stockholm, Strömberg *, Kant

och Johansson i Sollefteå.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion

nr 71, vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Olsson i

Kullenbergstorp, Nilsson i Vibberbo, Andersson i Eliantorp, Andersson i

Grimbo, Edberg, Ericson i Oberga, Hedlund i Östersund, Johanson i

Hallagården, Jonsson i Källeräng, Månsson i Backa, Olsson i Golvvasta,

Nyberg, Svedberg och Westman hemställt, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att en allsidig utredning måtte verkställas rörande

effektiva åtgärder för den självägande bondebefolkningens bevarande

vid jordbruket, innefattande bland annat frågan om en revision av den

s. k. norrländska förbudslagen av 1906, ävensom frågan om lämpligheten

av en lagstiftning om arvskifte av besuttna bondehemman, vilken

främjade hemmanens bevarande i släkternas ägo och minskade faran

av skuldsättning och spekulation, och att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen

framlägga de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för

deras yrkanden, tillåter sig utskottet att, i den män redogörelse därför

ej här nedan lämnas, hänvisa till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 9 samt. 2 avd. 6 höft. (Nr 7 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utikottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

Förevarande motion är den första i ett antal motioner, i vilka

samma ledamöter av riksdagens andra kammare påkallat åtgärder i

olika riktningar »för den självägande bondebefolkningens bevarande vid

jordbruket» samt i övrigt för jordbruksnäringens befrämjande. I den

för motionerna gemensamma motiveringen, vilken är intagen i nu

förevarande motion, ifrågasättas särskilda åtgärder för främjande av

bei orda syften, vilka önskemål emellertid endast delvis fullföljts i

formliga yrkanden.

Förevarande motion utmynnar i två särskilda yrkanden. Det ena

avser en revision av den för vissa delar av Norrland, Dalarne och

Värmland gällande lagen av den 4 maj 1906 angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärva fast egendom. Av motiveringen

framgår, att motionärerna tänka sig en ändrad lagstiftning i detta ämne

såsom ett medel att på ett mera effektivt sätt än hittills bevara den

självägande bondebefolkningen vid jordbruket. I sådant syfte synas

de. bland annat önska bestämmelser av innebörd, att bolag eller förening

icke må kunna mot lagens mening förvärva fastighet på omvägar

genom s. k. bulvaner. Vidare antydes, att berörda förbudslag

borde utvidgas till retroaktiv verkan, så att möjlighet bleve beredd till

återvinning av jord, som kommit i bolagshandel

Beträffande dessa önskemål får utskottet erinra, att den 10 januari

innevarande år av statsrådet och chefen för justitiedepartementet med

Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats sakkunnige för utredning och

bearbetning av vissa delar av jordfrågan. I uppdraget för denna s. k.

jordkommission ingår, bland annat, att verkställa utredning rörande

omfattningen av bolags jordförvärv och enskilda personers större jordinnehav

särskilt i mellersta och södra delarna av riket samt i vad män

berörda jordförvärv i olika avseenden kunna anses verka avsevärt till

men för jordbrukets utveckling och ortsbefolkningens berättigade intressen,

ävensom avgiva de förslag, vartill utredningen må kunna föranleda.

Vidare vill utskottet anmärka, att enligt vad utskottet inhämtat

lagförslag angående åtgärder mot fastighetsförvärv genom s. k. bulvaner

torde vara att emotse vid innevarande riksdag.

Utskottet, som förutsätter att jordkommissionens förestående utredning

kommer att omfatta ej endast utsträckning av den s. k. förbudslagens

tillämpningsområde utan jämväl behovet av förändringar i densamma,

har vid dylik förutsättning ej funnit anledning föreligga att

förorda någon riksdagens åtgärd i avseende å förevarande del av motionärernas

framställning.

Motionens andra yrkande åsyftar en arvslagstiftning av den inne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 7. 3

bord, att »bondehemmanens bevarande i släkternas ägo» bleve befrämjat

och underlättat.

1 motiveringen anföres såsom skäl för detta yrkande, att det höga

jordvärde, som för närvarande på grund av pågående spekulation är

rådande och som icke står i rimligt förhållande till jordbrukets avkastningsförmåga,

vore en allvarlig fara lör ett sunt jordbruk. Av stor vikt

vore därför att jord värdet reglerades. Olägenheterna framträdde särskilt

skarpt, då vid arvskifte fastighet å landet skulle delas. Fastigheten

upptoges därvid till nuvarande höga saluvärde, varvid skogen upptaxerades

till realisationspris, och följden härav bleve antingen en betun
-

gande skuldsättning för den av arvingarna,

________ _ ____ _____ ; som inlöste de övrigas

lotter, eller ännu oftare, att egendomen såldes och komme ur bondehand

i skogsjobbares eller bolags våld. Såsom medel mot dessa olägenheter

tänka sig motionärerna bland annat en ändrad arvslagstiltning och framhålla

bland grunder för en sådan i främsta rummet stadgande om rätt

för eu arvinge att tillösa sig ett hemman av sina medarvingar eltei ett

värde, som står i relation till egendomens avkastningsförmåga vid rationell

jordbruksdrift och ett uthålligt skogsbruk. Därjämte beröres tanken på

en moderniserad bördsrätt, vilken fråga formligen framföres i motionen

nr 184 i andra kammaren av herr Hansson i Rättvik, i anledning av

vilken motion utskottet samtidigt avgiver särskilt utlåtande.

Utskottet behjärtar betydelsen av spörsmålet om jordens bevarande

åt de självägande bönderna.

Även beträffande denna senare del av motionen torde emellertid

gälla, att frågan oberoende av framställning från riksdagen lärer under

en nära framtid komma under övervägande. 1 det offentliggjorda statsrådsyttrandet

vid behandlingen av ärendet angående bemyndigande till

jordkommissionens tillkallande förekommer nämligen detta uttalande.

»Med det anförda har jag icke velat begränsa de sakkunnigas uppdrag

till att blott begagna de uppslag, vilka framgått som resultat av

hittills verkställda utredningar på förevarande område. De sakkunniga

höra hava till uppgift att utreda, vilka, medel över huvud lämna befinnas

lämpliga och erforderliga för att bevara jorden i den verkligt jordbruksidkande

befolkningens hand, bereda de kategorier av nyttj anderätts hav are,

som därav äro i behov, större trygghet i deras ställning samt underlätta

tillkomsten av nya självständiga odlingslägenheter, där sådana av

förhållandena påkallas.»

Av detta yttrande torde kunna härledas antagande, att i den mån

de i förevarande del av motionen framhållna önskemålen av jordkom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 . Andra lagutskottets utlåtande Nr 7.

missionen finnas vara värda beaktande, uppmärksamhet kommer att

ägnas desamma.

Dessutom torde kunna antagas, att spörsmålet, huruvida och i vad

mån man genom särskilda bestämmelser beträffande arvskifte kan tillgodose

de syften, som ligga till grund för motionen, må komma under

övervägande vid lagberedningens behandling av hithörande delar av

arvsrätten.

Vid det sakläge, som sålunda angivits, synes det utskottet icke

vara lämpligt att nu förorda en särskild undersökning av denna speciella

fråga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1919.

På andra lagutskottets vägnar:

ADOLF DAHL.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.