Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av förordningen angående försäljning av rusdrycker.

1919-03-04 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:16, Betänkande, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av förordningen angående försäljning av rusdrycker.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1919 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om ändring i vissa delar av förordningen angående försäljning

av rusdrycker.

Närvarande: herrar Källman, Reling, Ollas A. Ericsson, Wijk, K. A. Nilson, Antonsson

*, Forssman, Boman, Vennersten, Jonsson i Hökhult, Rune, Olsson i

Kullenbergstorp, Nilsson i Kristianstad, Bergman, Jesperson*, Eliasson *,

Neess, Örne, Johansson i Kullersta och Lövgren i Nyborg.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

»Uti likalydande motioner, I: 61 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl.

och II: 226 av herr Moberger in. fl., har hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta att 17 §, 19 § 5, 6 och 8 mom., 20 § 3 och

4 mom., 21 §, 22 §, 24 §, 28 § 2 mom., 56 § 3 mom., 69 § 1 mom.

och 95 § i K. F. 14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker

skulle erhålla följande ändrade lydelse:

17 §.

1. Detaljhandel — — — — — — — flera bolag fördelas.

2. Rättighet, som —--— — — — — rättighet till utskänk
ning.

3. Har ansökning rätteligen skett, skall K. B. senast inom en månad

efter ansökningstidens utgång genom omröstning i Stockholm bland

kommunens kommunalt röstberättigade medlemmar och i annan siad

å allmän rådstuga, samt på landet å kommunalstämma inhämta yttrande,

huruvida rätt till detaljhandel må medgivas.

Bihang till riksdagens protokoll, 1919. 7 samt. 15 käft. (Nr 16.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillning sutskottets betänkande Nr 16.

4.

5.

6.

7.

Varder förslaget härom ogillat, må rättighet till detaljhandel enligt

denna § inom kommunen icke upplåtas.

Närmare bestämmelser angående omröstningsförfarandet meddelas

av Konungen.

Har genom omröstning, varom i 3 mom. sägs, förslaget om inrättande

av detaljhandel bifallits, skall K. B. omedelbart efter det omröstningen

förrättats, över ansökning inhämta utlåtande, i Stockholm av

stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige

samt å landet av kommunalnämnd och kommunalfullmäktige.

Dessa utlåtanden böra innehålla, — — — — — — —

— — den sökta rättigheten.

I kommun, där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige icke

inrättats, må allmän rådstuga eller kommunalstämma i samband med

den i 3 mom. avsedda omröstning avgiva utlåtande, varom ovan sägs.

Sedan de i 4 mom. omförmälda utlåtanden — — — — —

stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige i sådan kommun.

Hava stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige inom den kommun,

där försäljningen är avsedd att äga rum, avstyrkt samtliga ansökningar,

må desamma ej bifallas.

Medgiver K. B. — — — — — — — stadsfullmäk
tige

eller kommunalfullmäktige tillstyrkta. K. B. skall därjämte —

— — — — av stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige föreslagna,

såvida — — — fattat detsamma.

K. B.:s beslut — — — — — — — — i kungörelsen

angivas.

19 §.

5. Bolags delägare — — — — — — — å landet av kommunalfullmäktige

samt — — — — — utsedda.

Av — — — — — eller kommunalfullmäktige utsedd —

— — i bolaget.

6. Granskning — — — — — stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige

samt kontrollstyrelsen — — — förordnat.

8. Om — — — på landet kommunalfullmäktige att — — —

vinnande.

20 §.

3. Har ansökning rätteligen skett, skall ansökningen underställas sådan

omröstning, varom förmäles i 17 § 3 mom. Bifalles därvid ansök
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

3

ningen skall K. B. inhämta utlåtanden, i Stockholm av stadsfullmäktige

och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige samt å landet

av kommunalnämnd och kommunalfullmäktige.

Dessa utlåtanden — — — — anses nödiga.

4. Har — — — — — av kommunalfullmäktige, må — — —

— — eller kommunalfullmäktige föreslagna — — — — —

detsamma.

21 §.

1. Rättighet — — — — — måltid.

2. Rättighet — — — — — omnämnas.

(Nuvarande 22 § uteslutes.)

22 §.

Tillstånd att tillsvidare — — — — — — —

(= 21 § 3 mom.) utskänkningsrörelse.

24 §.

Den — — — — — enligt 20 §, 21 § 2 mom. eller 22 §

— — — — — är stadgad.

28 §.

2. Avskrift av — — — — — än som avses i 21 eller 22 §§

magistraten — — — — — tillstånd.

56 §.

3. Där — — — — — på landet av kommunalfullmäktige samt

— — — förordna.

69 §.

1. Tillstånd — — — — — som meddelats enligt 20 § äga rum,

då i stad stadsfullmäktige och på landet kommunalfullmäktige det

påyrka.

95 §.

Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges eller kommunalfullmäktiges

handläggning tillkommer i kommun, där stadsfullmäktige

s. 4 Kontrollera mot PDF

Rusdrycks
försäljnings
förord
ningen.

Kommunal
författmng
arna.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

eller kommunalfullmäktige icke finnas, allmän rådstuga eller kommunalstämma.

Vad — — — — — — — finnas.»

Enligt förordningen den 14 juni 1917 angående försäljning av rus-drycker

tillkommer det Konungens befallningsliavande att meddela rätt till

detaljhandel med rusdrycker åt uteslutande för sådant ändamål bildat bolag

(17 §), att i kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,

tilldela inom annan kommun bildat bolag rätt till utskänkning av

rusdrycker (18 §), samt att inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel

med rusdrycker, meddela rättighet att endast vid måltid till spisande

gäster utskänka Öl (20 §). I nämnda förordning (§§ 17, 18 och 20) stadgas

vidare följande. Över ansökningar om sådana rättigheter, varom nu sagts, skola

utlåtanden inhämtas i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av

magistrat och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och

kommunalstämma. Ansökning, som blivit avstyrkt av sålunda hörda fullmäktige

eller stämma, må icke bifallas. Vidare äger Konungens befallningshavande,

sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma blivit hörda,

tillsvidare för kortare tid än år eller för visst tillfälle meddela rättighet

att vid måltid till spisande gäster utskänka vin eller Öl. Även härom

gäller att ansökning, som avstyrkts av stadsfullmäktige eller kommunalstämma,

icke må bifallas (22 §). Vad enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

tillhör stadsfullmäktiges handläggning tillkommer i stad, där stadsfullmäktige

ej finnas, allmän rådstuga och vad som tillhör kommunalstämmas

handläggning tillkommer kommunalfullmäktige, där sådana finnas.

I fråga om tillsättande av fullmäktige hava hittills gällande bestämmelser

i vissa delar ändrats i enlighet med 1918 års urtima riksdags

efter förslag av Kungl. Maj:t fattade beslut. Om dessa ändringar, vilka

trätt i kraft den 1 mars 1919, stadgas i särskilda den 23 december 1918

utfärdade lagar om ändrad lydelse i vissa delar av, bland annat, dels förordningen

om kommunalstyrelse på landet och dels förordningen om kommunalstyrelse

i stad (sv. förf. saml. nr 1026 och 1027 år 1918).

Enligt de bestämmelser, vilka varit i kraft till den 1 innevarande

månad, gällde, att landskommun ägde åt fullmäktige överlåta kommunalstämmans

beslutanderätt med undantag för vissa frågor, som alltid skulle

handläggas å kommunalstämma (§§ 27 och 35), samt att i stad med över

3,000 invånare beslutanderättens överlåtande på stadsfullmäktige var obligatorisk,

under det att i stad med högst 3,000 invånare beslut om över
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

r>

låtandet ankom på de vid allmän rådstuga röstberättigade (§ 7). Till

beslut i dessa frågor erfordrades såväl på landet (§21 mom. 2) som i

stad (§ 18 mom. 2) två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster efter röstvärdet.

Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till

ändrade grunder för den kommunala rösträtten, i samband varmed föreslogs,

att i landskommun med över 1,000 invånare skulle för beslut om

tillsättande av fullmäktige erfordras endast enkel majoritet. Sedan förslaget,

som icke antogs av första kammaren, förfallit, avgav Kungl. Maj:t

nytt förslag i ämnet till 1918 års urtima riksdag. Sistnämnda förslag

avsåg i de delar, som här komma i fråga, att kommunalfullmäktige skulle

tillsättas i alla kommuner, vilkas invånarantal överstege 3,000, samt att

i alla övriga kommuner, sålunda även i dem, vilka icke hade mer än

1,000 invånare, fordran på kvalificerad majoritet för beslut om tillsättande

av fullmäktige skulle bortfalla. Riksdagens beslut i anledning av Kungl.

Maj:ts sistnämnda proposition innefattade flere avvikelser från vad Kungl.

Maj:t föreslagit. Sålunda beslöts, att det representativa systemet skulle

tillämpas i alla såväl lands- som stadskommuner med över 1,500 invånare

samt att kommunalfullmäktiges befogenhet skulle så utvidgas, att på

kommunalstämma i de kommuner, där fullmäktige finnas, i huvudsak

inga andra ärenden rörande kommunens förvaltning skulle förekomma än

val av fullmäktige.

I de föreliggande motionerna har, efter erinran om ovan anförda be- Motionerna.

stämmelser i rusdrycksförsäljningsförordningen, anförts följande:

»Oavsett olika principiella uppfattningar i nykterhetsfrågan torde det få

anses vara ett allmänt intresse, att beslut rörande upplåtelse eller icke av rättigheter

till detaljhandel med rusdrycker skall grunda sig på en verklig folkmening

inom kommunen. Med nu gällande här ovan relaterade anordningar komma

emellertid dylika beslut ofta nog att bliva beroende på tillfälliga och denna

fråga ovidkommande omständigheter såsom exempelvis politiska partiers styrkeförhållanden

vid valtillfällena, manipulationer vid det proportionella valsystemets

tillämpning, organisatoiiska åtgärder o. s. v. Genom ett skickligt utnyttjande

av valmaskineriet kunna på dylikt sätt den ena gången motståndarne till rusdrycksförsäljningen

och en annan gång dess anhängare förskaffa sig en majoritet

inom representationen, som ej motsvaras av den verkliga meningen inom

valmanskåren. Detta kan ej anses vara till gagn vare sig för det allmänna

nykterhetstillståndet eller för de kommunala ärendenas rationella behandling.»

På sålunda anförda skäl hava motionärerna, enligt åberopat uppdrag

av riksdagens nykterhetsgrupp, föreslagit ovan intagna författningsändringar,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

Utskottet.

vilka avse, att frågan, huruvida inom en kommun tillstånd till detaljhandel

med rusdrycker må meddelas, skall i princip avgöras genom omröstning

å kommunalstämma eller allmän rådstuga eller, i Stockholm, av

stadens kommunalt röstberättigade invånare. Motionärernas förslag innebär

vidare att, därest vid sådan omröstning majoriteten av de röstande avstyrker

att tillstånd till sådan detaljhandel meddelas, frågan skall förfalla,

men att vid motsatt utgång av omröstningen utlåtanden skola inhämtas

av kommunalnämnd och kommunalfullmäktige eller magistrat och stadsfullmäktige

eller, i Stockholm, av endast stadsfullmäktige ävensom att,

där stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige avstyrkt samtliga inkomna

ansökningar om rätt till detaljhandel med rusdrycker, tillstånd icke må

meddelas. Konungens befallningshavandes befogenhet enligt 22 § i rusdrycksförsäljningsförordningen

att medgiva tillfälliga rättigheter skulle

upphöra enligt det föreliggande förslaget, vilket slutligen avser, att på

Kungl. Maj:t skulle ankomma att meddela närmare bestämmelser angående

det ifrågasatta omröstningsförfarandet.

Till en början vill utskottet såsom en egendomlighet i det föreliggande

förslaget framhålla bestämmelsen om, att kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige skola kunna förhindra upplåtande av rättighet till detaljhandel

med rusdrycker, sedan en församling, där alla kommunens röstberättigade

medlemmar äga stämma, i princip beslutat, att sådan rättighet

skall medgivas. Efter primärförsamlingens principiella beslut borde, synes

det, endast frågor, som angå de närmare anordningarna vid rättighets meddelande,

kunna ankomma på de kommunala myndigheternas eller representativa

organens handläggning och beslut.

I huvudsak har utskottet emellertid funnit förslaget värt beaktande.

För denna utskottets mening hava emellertid icke varit avgörande de

skäl, som motionärerna anfört. Enligt utskottets mening föreligger nämligen

icke anledning att befara, att den verkliga folkmeningen inom kommunerna

i de frågor, det här gäller, icke skulle komma till uttryck genom

de representativa organens beslut. Erfarenheten torde tvärtom hava visat,

att det nykterhetsintresse, som förefinnes inom kommunerna, merendels

kommer till sin rätt vid de kommunala valen. Men just den omständigheten,

att de nykterhetspolitiska synpunkterna ofta erhålla en utslagsgivande

betydelse vid valen, innebär ur andra synpunkter en olägenhet

som det vore önskvärt att få avlägsnad. I sådant hänseende vill utskottet

framhålla följande.

Då gränserna mellan olika meningsriktningar i nykterhetsfrågor icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr in.

7

sammanfalla med de linjer, efter vilka de politiska partierna öro uppdelade,

har följden ofta blivit, att personer, som eljest skulle ansetts

bäst kvalificerade till kommunala förtroendeposter, icke kunnat uppställas

som kandidater eller fallit igenom vid valen, därför att deras uppfattning

i nykterhetsfrågor icke sammanfallit med den, som omfattats av

valmännens majoritet. Denna nykterbetsfrågans behärskande ställning bär

även kunnat medföra, att viktiga offentliga uppdrag kommit att anförtros

åt personer, vilkas verksamhet i allmänna angelägenheter övervägande

fallit inom nykterhetsorganisationernas område och vilka av sådan anledning

stått mer eller mindre främmande för andra viktiga spörsmål, eller

ock åt sådana, vilkas fientlighet mot nykterhetsfrämjande åtgärder varit

deras huvudsakliga förtjänst. I samband härmed vill utskottet fästa uppmärksamheten

vid, att i den mån på sina håll en strävan förefinnes att

vid kommunala val låta personlig duglighet och lämplighet komma till

sin rätt oberoende av politiska åsikter, en sådan lovvärd strävan motarbetas

av det inflytande, som de nykterhetspolitiska synpunkterna utöva.

I de förhållanden, utskottet nu i korthet berört, synes ligga en anledning

att taga under närmare övervägande den tanke, som framförts genom

de föreliggande motionerna. Qm nämligen den enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning

kommun tillkommande befogenheten att avgöra, huruvida

rätt till detaljhandel må inom kommunen medgivas, överflyttas från

det representativa organet till primärförsamlingen, så bör härigenom mycket

vara vunnet för frigörande av de kommunala valen från de nykterhetspolitiska

synpunkternas behärskande inflytande.

Inom utskottet har nu anmärkts, att detta visserligen vore förhållandet,

när avgörandet i berörda fråga utfölle så, att rätt till detaljhandel icke

medgåves, men att i motsatt fall icke mycket vore vunnet, enär åtskilliga

andra i samband med rusdrycks hanteringens reglerande stående frågor återstode,

vilka det alltjämt skulle tillkomma vederbörande kommunala representation

att handlägga. I fråga härom hyser utskottet den uppfattningen,

att genomförandet av ett förslag i huvudsaklig överensstämmelse med det

av motionärerna framlagda otvivelaktigt skulle vara av största betydelse i

det hänseende, som ovan berörts. Den inom utskottet framförda anmärkningen

bör dock, synes det, föranleda, att frågan underkastas en ytterligare

granskning, därvid även bör undersökas, huruvida och på vad sätt

syftet att göra de kommunala valen oberoende av nykterhetspolitiska

synpunkter må kunna påkalla författningsändringar även i andra hänseenden

än dem, som i förevarande motioner avses. Eu sådan ytterligare utredning

synes påkallad även med hänsyn därtill, att de författniugsänd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

ringar, som här ifrågasättas, innebära en avvikelse från grundtanken i ovannämnda,

enligt 1918 års urtima riksdags beslut i kom munallagarna införda

bestämmelser om utsträckt användning av det representativa systemet och

vidgad befogenhet för de representativa organen. Då emellertid den utredning,

som utskottet sålunda anser önskvärd, icke kan så begränsas, att

den lämpligen bör verkställas genom utskottets försorg, har utskottet ansett

sig höra ifrågasätta, att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör framställning

om dess utförande.

I anslutning till vad utskottet nu anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj.t ville föranstalta om utredning

av frågan, i vilken utsträckning den kommunerna

författningsenligt tillkommande medverkan vid

avgörandet av ärenden, som röra handeln med rusdrycker,

må kunna utövas genom omröstning bland

vederbörande kommuns i dess allmänna angelägenheter

röstberättigade medlemmar eller eljest i annan ordning

än genom de i komraunalförfattningarna omförmälda

kommunala myndigheter eller representativa organ,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan föranleda.

Stockholm den 4 mars 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KALLMAT.

Reservationer:

av herrar Antonsson, Forssman, Vennersten, Jesperson och Neess, vilka anfört:

Bevillningsutskottet har ansett, att vidtagandet av åtgärder i huvudsak

överensstämmande med de av motionärerna förordade skulle verka

gagneligt även i annat avseende än nykterhetspolitiskt. De skulle nämligen

enligt utskottets förmenande avkoppla nykterhetssynpunkten vid val

opaginerad Kontrollera mot PDF

liemllmnffHutskottetn betänkande Nr 1(1.

till de kommunala representationerna och därigenom låta dugligheten för

befattningen i fråga bliva den avgörande faktorn vid kandidatnomineringen.

I)å emellertid utom det principiella avgörandet, om försäljning av

rusdrycker får förekomma i kommunen eller ej, en hel del praktiska och

organisatoriska frågor rörande rnsdrycksfÖrsäljningen måste inom kommunen

avgöras och dessa helt naturligt icke kunna överlämnas åt andra än

de representativa organen, skulle enligt vår uppfattning eu sådan frigörelse

från nykterhetspolitiska synpunkter, som utskottet förutsätter, icke ernås

med genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Och då det dessutom

icke kan anses ur praktisk synpunkt lämpligt att såsom föreslås sätta

i gång den störa apparaten av eu folkomröstning för en sådan frågas avgörande,

hava vi ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å de av

. herrar Carl Oustaf Ekman m. fl. och Moberger m. fl. väckta motionerna.

av herr Boman, som anfört:

Efter antagandet av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning kan

inom en kommun försäljning av rusdrycker icke komma till stånd i strid

mot den kommunala representationens önskan. Den kommunala representation,

som efter 1918 års urtima riksdags beslut kommer att finnas, blir

byggd på eu synnerligt demokratisk grund och bör väl sålunda vara ett

fullgott uttryck för uppfattningen inom kommunen, och då denna representation

vid det vidsträckta kommunala självstyre, som finnes i vårt

land, har rättighet att besluta i kommunens alla andra angelägenheter,

borde väl också åt densamma fortfarande kunna anförtros att avgöra

frågor rörande försäljning av rusdrycker.

Att för endast dessa frågors avgörande tillgripa eu sådan åtgärd,

som motionärerna föreslagit och utskottets skrivelseförslag förordar, eller

särskild omröstning bland kommunens röstberättigade medlemmar, borde

därför vara onödigt och kunde väl endast i sällsynta undantag giva annat

resultat än beslut enligt nu gällande lag.

Den av utskottet uttalade förhoppningen, att den ifrågasatta särskilda

omröstningen om rusdryckshandeln skulle medföra den fördelen, att vid

uppsättande av kandidater för de kommunala valen hänsyn till kandidatens

ställning i nykterhetsfrågor komme att förlora betydelse, kan jag

icke dela. Uppenbart kunde den ifrågasatta allmänna omröstningen komma

att avse endast frågan, huruvida försäljning av rusdrycker skulle få äga

rum inom kommunen eller ej. Alla detalj bestäm meker om sättet för

rörelsens utövande komme nog fortfarande att få behandlas av den repreBihang

till riksdagens ■protokoll 11(10. 7 sand. 15 käft. (Nr 1(1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 16.

sentativa församlingen, och då kan v ål icke betvivlas, att vid kandidaternas

uppställande dessas uppfattning i nykterhetsfrågor alltjämt komme att

få betydelse. I anslutning till vad jag ovan uttalat anser jag, att utskottet

bort hemställa,

att de väckta motionerna icke skulle till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

av herr Wijk, som instämt med herr Boman;

av herr Olsson i Kullenbergstorp; samt

av herr Rune, i fråga om viss del av motiveringen.

»toekhohvi låta. O. L. RvanbSeks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.