Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om frihet för musiker i vissa fall frän bevillningsavgift enligt förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

1919-02-11 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:4, Betänkande, i anledning av väckt motion om frihet för musiker i vissa fall frän bevillningsavgift enligt förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1919 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

frihet för musiker i vissa fall frän bevillningsavgift enligt

förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Källman, Röing, Ollas A. Ericsson, Wijlc, Lyckholm, Bäckström,

Boman, Vennersten, Månsson i Hagaström, Jonsson i Hökhult, Rune, Holmström, Olsson

i Kullenbergstorp, Bergman, Jesperson, Johannes Åkesson, Neess, Broman, Ohngren och

Viklund i Oviken.

I eu inom andra kammaren av herr Welin väckt motion, nr 51, som

hänvisats till bevillningsutskottet, föreslås, »att riksdagen ville till Kungl.

Maj it ingå med anhållan, att Kungl. Maj:t behagade i kungl. förordningen

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

den 23 oktober 1908 införa den bestämmelsen, att frihet från erläggande

av bevillningsavgift enligt denna förordning åtnjutes för musici, som anställas

av statsunderstödd föreläsningsanstalt och annan liknande statsunderstödd

verksamhet för folkupplysning och folkuppfostran.»

Beträffande motiveringen härför får utskottet hänvisa till motionen.

Från formell synpunkt må till en början erinras, att motionären i

sitt slutliga yrkande synes förutsätta, att riksdagen icke skulle kunna besluta

ändring i förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter den 23 oktober 1908 i samma ordning som dådet

gäller andra bevillningsfrågor. Här föreligger givetvis ett misstag eller i

varje fall ett mindre lyckligt uttryckssätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 3 häjt. (Nr 4)

Utskottet.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Yad själva saken beträffar, har utskottet icke blivit övertygat om

behovet av den ifrågasatta skattefriheten. Otvivelaktigt förtjäna föreläsningsanstalterna

att på varje lämpligt sätt understödjas i sin verksamhet,

men fråga är väl, om den musikaliska underhållning, som stundom anknytes

till föreläsningarna, utgör ett så väsentligt moment i anstalternas

verksamhet för deras egentliga syfte, att det föreslagna undantaget från

regeln om de utländska musikernas skattskyldighet verkligen är motiverat.

Ihågkommas bör, hurusom 1908 års lagstiftare vid fastställandet av

bevillningsavgift för utlänningar, som medverka vid vissa offentliga föreställningar,

kanske närmast hade i sikte just att bringa stöd åt våra

svenska musiker i deras då synnerligen tryckande konkurrens med utländska

yrkeskamrater. Ifrågavarande lagstiftning föregicks av starka meningsyttringar

från skilda musikerhåll i landet i syfte att genom särskild bevillningsplikt

för utlänningarna betaga dessa den fördel i konkurrensen de

förut haft genom att i regel undgå all beskattning för sin inkomst härstädes.

Det bör således föreligga mycket giltiga skäl för att, låt vara i begränsade

fall, ånyo gynna de främmande musikerna framför våra svenska.

I enlighet med ovanstående får utskottet alltså hemställa,

att herr Welins förevarande motion, 11:51, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 februari 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

Stockholm 1919. Stockholms Bokindustri A-B:s Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.