Bevillningsutskottets betänkande Nr 45
1919-05-20 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1919:45, Bevillningsutskottets betänkande Nr 45
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1919 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i (inledning av väckt motion om
höjning av tullen å kaffe och kaffesurrogat.
(l:a avd.)
Närvarande: herrar Källman, Röing, Lyckholm, K. A. Nilson, frih. Fleming, Boman,
Jonsson i Hakbult, Olsson i Kullenbergstorp, Eliasson, Neess, Örne,
Broman, Westrup, Öhngren, Bökelund, Wikström, Johansson i Kullersfa,
Uddenberg, Viklund i Oviken och Jönsson i Fridhill.
I eu av herr Trygger m. fl. inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 57, har hemställts, att riksdagen
matte besluta, att tullsatserna skola* utgöra för
Kaffe, obränt, 30 öre per kg.
Kaffe, bränt eller rostat, även malet, samt kaffesurrogat, alla sla°- 50 öre per kg.; samt, vid bifall till vad sålunda föreslagits,
att de sålunda beslutade förhöjda tullsatserna skola såsom tilläggstullar
till gällande tulltaxa tillämpas även innevarande år från''dag som
Kungl. Maj:t bestämmer,
ävensom med anmälan om sitt sålunda fattade beslut i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att.Kung], Maj:t ville förordna om detta besluts
trädande i kraft snarast möjligt.
I en av de vid 1888 års riksdag väckta motioner, i vilka förslag
framställdes om åsättande av tull å malen och omalen spannmål samt
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 sand. 41 käft. (Nr 45.) 1
Utskottet.
Historik.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
om införande av tullskydd eller ökat tullskydd för andra jordbrukets
alster, anförde herr Reuterswärd, att såsom önskemål vid en tullreform
borde hållas i sikte att — i den mån statsfinansernas ställning sådant
medgåve — till fördel för landets arbetande klasser söka åvägabringa
nedsättning i de införselavgifter, som vilade på åtskilliga mera allmänt
nödiga förbrukningsartiklar, vilka icke vore föremål för produktion inom
landet; och hemställde motionären, att i fråga om nedsättning av de s. k.
finanstullarna bevillningsutskottet ville föreslå riksdagen vad som kunde
synas lämpligast. I sitt betänkande nr 8 vid nämnda riksdag åberopade
utskottet, vid behandlingen av väckt fråga om sänkning av tullsatserna
å kaffe, ovan omförmälda uttalande och hemställan. Efter att
vidare hava erinrat, att till finanstullar räknades avgifter å huvudsakligast
kaffe jämte kaffesurrogat, socker, tobak och lysoljor, anförde utskottet,
att utskottet funnit kaffet böra i främsta rummet komma i fråga vid
en nedsättning i finanstullarna. I anslutning härtill hemställde utskottet,
att tullen å kaffe måtte nedsättas från dess dåvarande belopp, 26 öre,
till 12 öre samt tullen å kaffe, bränt, och alla till kaffesurrogat användbara
brända växter från dåvarande beloppet, 35 öre, till 20 öre, allt föi
1 kilogram. Vad bevillningsutskottet sålunda hemställt blev av riksdagen,
i samband med tullreformens genomförande, bifallet.
Sedermera hava förslag om höjning av tullsatserna å kaffe och
kaffesurrogat, på sätt i den förevarande motionen erinrats, föievaiit vid
1894 och 1910 års riksdagar. Med anledning av i ämnet väckta motioner
anförde 1894 års bevillningsutskott i betänkande nr 20, att en betydlig
minskning i tullinkomsterna såväl under sistnämnda ar som under
närmast följande statsregleringsperiod vore att motse. Med anledning
därav såge sig utskottet nödsakat att föreslå riksdagen att höja någon
av de s. k. finanstullarna och ansåge utskottet, att för berörda ändamål
en höjning av tullen pa kaffe och kaffesurrogat i första ^hand bolde
ifrågakomma. I anslutning härtill föreslog utskottet eu höjning a^
tullen å kaffe till 25 öre samt tullen å kafle, bränt, och kaffesurrogat
till 35 öre, allt för kilogram räknat.
Bevillningsutskottets hemställan blev av bägge kamrarna avslagen,
först av andra kammaren med 149 röster mot 63 och därefter av första
kammaren utan omröstning. Under ärendets behandling i andra kammaren
framhölls såsom huvudskäl mot tullförhöjningen, att det vore
obilligt att lägga en så hög tull på kaffe, vilket i de mindre bemedlades
hushållning ingmg’e i den dagliga födan och som väl kunde betecknas
såsom en den fattiges nödvändighetsvara. Åven i första kammaren
framfördes liknande skäl.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 3
Vid 1910 års riksdag framfördes frågan genom en kungl. proposition,
varvid såsom skäl åberopades det statsfinansiella läget. Bevillningsutskottet
hemställde i sitt betänkande nr 3 av enahanda skäl om höjning
av tullen å kaffe till 18 öre och å kaffe, bränt, och kaffesurrogat, alla
slag, till 30 öre, allt för kilogram. Båda kamrarna återremitterade utskottets
betänkande, vilket för att påskynda ärendets behandling avgivits
innan motionstiden gått till ända. Syftet med återremissen var att sätta
utskottet i tillfälle att företaga ärendet till förnyad behandling i samband
med motioner, som utöver eu i betänkandet behandlad komme att ytterligare
väckas i ämnet. I nytt betänkande (nr 39) mot slutet av riksdagen
upplyste bevillningsutskottet,- att det dåmera visat sig att det
icke vore erforderligt att vid uppgörande av följande årets statsreglering
anlita någon höjning av kaffetullen; och avstyrkte utskottet av
denna anledning vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende föreslagit.] Denna
utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna utan debatt och utan
omröstning.
Vid båda de ovan omnämnda tillfällen, då, efter det de ifrågavarande
tullsatserna fastställts till deras nuvarande belopp, förslag om
höjning av desamma förelagts riksdagen, har såsom skäl härför åbo
ropats nödvändigheten att för statsregleringens uppgörande anskaffa ett
inkomstbelopp, motsvarande det, som tull förhöj ningen beräknats tillföra
statsverket.
Motiveringen för den nu föreliggande motionen är en annan.
Detta framgår av följande uttalande, varmed motionärerna inleda sin
motivering:
»Under en statsfinansiell situation sådan som den nuvarande, då inkomstbehovet
i så hög grad ökats och tillflödet från åtskilliga av de vanliga inkomstkällorna
så väsentligen sinat eller t. o. in. alldeles upphört, framställer sig självfallet
angelägenheten att tillse i vad mån inom den nuvarande beskattningsramen
outnyttjade inkomstmöjligheter må finnas, vilka skulle kunna tillgodogöras med
jämförelsevis mindre olägenheter för de skattdragande; och torde man vid en i
sådant hänseende företagen granskning svårligen kunna undgå att finna, hurusom en
höjning av den nuvarande anmärkningsvärt låga kaffetullen framträder såsom i
hög grad av situationen påkallad.»
Härmed hava motionärerna angivit utgångspunkten för sin
framställning. Såsom skäl för förslagets framförande vid denna riksdag
hava motionärerna anfört bland annat, att särskilt med hänsyn till de höga
priser å kaffe, vid:vilka allmänheten fått vänja sig under senare år även
i den mån varan kunnat åtkommasjpå lagligt sätt, den nuvarande tidpunkten
vore ur psykologisk synpunkt särskilt lämplig ävensom att den
Motionens
motivering.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
omständigheten att varan ligger under statsanslag undanröjde den eljes
förefintliga svårigheten att vid förhöjning av en finanstull förhindra, att
den för staten avsedda inkomstökningen till en väsentlig del tillfölle
enskilda spekulanter.
Beträffande den av motionärerna anförda motiveringen i övrigt
torde utskottet få hänvisa till motionen. För egen del har utskottet att
anföra följande.
Motionärernas principiella ståndpunkt synes vara den, att kaffetullen
utgör en inkomstkälla, vilken med jämförelsevis mindre olägenheter
för de skattdragande kan i ökad grad anlitas. Till en sådan uppfattning
kan bevillningsutskottet icke ansluta sig. De skäl, som voro
bestämmande för tullnedsättningen vid 1888 års riksdag och vilka, pa
sätt ovan nämnts, senare anförts mot ifrågasatta höjningar, äga enligt
utskottets förmenande fortfarande full giltighet och måste därtill anses
hava vunnit i styrka genom den under senare år inträdda oerhörda
ökningen av levnadskostnaderna, en ökning som självfallet hårdast
drabbar de befolkningslager, vilkas intressen eu låg kaffetull är avsedd
att tillgodose. Därmed är även sagt, att deu närvarande tidpunkten för
utskottet framstår såsom särskilt olämplig för en höjning av kaffetullen.
Det skäl, som motionärerna velat hämta ur den berörda omständigheten, att
varan för närvarande är under statsbeslag, kan givetvis icke i och
för sig tillmätas avgörande betydelse. För övrigt lära, därest en höjning av
kaffetullen framdeles skulle visa sig oundviklig, Kung]. Maj:t och
riksdagen icke sakna medel att tillförsäkra statsverket den härmed
avsedda inkomstökningen.
På nu anförda skäl får utskottet hemställa,
att förevarande motion, I: 57, av herr Trygger
in. fi. om höjning av tullen å kaffe och kaffesurrogat
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1919.
På bevillningsutskottets vägnar:
G. W. KÄLLMAN.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BevillningsutskotteU betänkande Nr 45.
Reservationer:
av herrar Lyckhohn, friherre Flåning, tioman, Necss, Broman,
Westrup och tiökelund, vilka anfört:
»Vid behandlingen deri 3 maj 1919 av Kung]. Maj:ts förelag till
förordning om spritdrycksaccis m. m. yttrade clielen för finansdepartementet
i första kammaren, att den ekonomiska situationen nu vore ännu
svårare än vid statsverkspropositionen framläggande. Såsom belysande
härför meddelade departementschefen bland annat, att man av olika
anledningar måste räkna med krav på statskassan, uppgående till
omkring 100 miljoner kronor utöver vad som varit känt vid uppgörande
av tilläggsstat för år 1919. Med hänsyn härtill och då några
besparingar av beskaffenhet att avsevärt inverka på detta resultat,
icke kunde förväntas, förklarade departementschefen, att, även om propositionen
om spritaccis vunne riksdagens bifall, så skulle departementschefen
likväl stå inför stora svårigheter att få debet och kredit att ga
ihop för innevarande år.
Under en statsfinansiell situation, för vilken ett sådant meddelande
som chefens för finansdepartementet nyss återgivna måste anses synnerligen
betecknande, framträder med styrka kravet att tillse, i vad man
inom den nuvarande beskattningsramen outnyttjade inkomstmöjligheter
må finnas. Därvid torde man få räkna med nödvändigheten att i trängande
fall begagna sig av även sådana skattekällor, vilkas utnyttjande eller
ytterligare anlitande ur olika synpunkter tidigare rönt motstånd.
Ur nu angivna synpunkter ser utskottet det förslag till höjning
av gällande tullsatser å kaffe, som genom den föreliggande motionen
framlagts. Att kaffetullen betecknar en reserv, som det kan bliva nödvändigt
att eu gång anlita för beredande av en inkomstökning åt statsverket,
torde numera erkännas även av flertalet bland dem, som ivrigast
motsatt sig dess höjande. Frågan blir sålunda den, huruvida förhållandena
för närvarande äro sådana, att höjningen kan anses omedelbart
påkallad.
I första hand avgörande måste härvid vara det oerhört stegrade
behov av statsinkomster, som utskottet nyss belyst.
Vidare förtjäna särskilt beaktande de synpunker, vilka motionärerna
på följande sätt framfört.
De betänkligheter ur folk försörj ningssynpunkt, som tidigare fram
-
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
förts mot eu förhöjning av kaffetullen, torde befinnas hava förlorat
ganska mycket i betydelse genom erfarenheterna från de senare årens
kristid. Allmänheten, både den mer och den mindre bemedlade, hade
nämligen under denna tid funnit sig kunna med stor fördel uppblanda,
om icke ersätta, kaffet med inhemska surrogat, en erfarenhet, som säkerligen
komme att fortfarande utnyttjas, även sedan importen av och handeln
med kaffe bleve befriad från nuvarande inskränkningar. För den
enskilda hushållningen skulle därför någon mindre förhöjning i kaffepriset
såsom följd av en eventuell tullförhöjning ingalunda verka nämnvärt
kännbar, isynnerhet som tullförhöjningen i allt fall icke'' skulle
kunna komma att föranleda pris, närmande sig dem, vid vilka allmänheten
fått vänja sig under dessa senare ar, även i den man varan
kunnat på lagligt sätt åtkommas.
Bortsett från att med hänsyn till sistberörda förhållande knappast
något ur psykologisk synpunkt lämpligare tillfälle syntes erbjuda sig
för en tullförhöjning, som med hänsyn till statsverkets alltjämt stegrade
inkomstbehov näppeligen kunde i längden undvikas, vore även
i ett annat avseende den närvarande tidpunkten lämplig för en sådan
åtgärd. Eu svårighet, som eljest alltid plägade yppa sig vid förhöjning
av de s. k. finanstullarna, vore, att tullförhöjningen icke kunde
genomföras så oförberett och snabbt, att icke den för staten avsedda
inkomstökningen till en väsentlig del tillfälle enskilda spekulanter, vilka
hunnit i tid före tullförhöjningen från utlandet förse sig med lager av
varan i fråga. Denna med våra hittillsvarande konstitutionella bestämmelser
för bevillningsfrågors behandling hart när oöverkomliga svårighet
skulle, därest kaffetullen nu höjdes, under det att varan ännu läge
under statsbeslag, lösas av sig själv, medan däremot uppenbart vore,
att, då, efter vad antagas kunde, beslaget inom kort komme att hävas
och kaffehandeln åter frigivas, svårigheten åter oförminskad komme att
inställa sig.
Utskottet tillåter sig även i övrigt hänvisa till den av motionärerna
anförda motiveringen, vilken tillika innehåller en historik över frågans
behandling i riksdagen efter 1888, då de nuvarande tullsatserna fastställdes.
En given följd av vad ovan anförts lärer vara, att, såsom motionärerna
föreslagit, i händelse av tullförhöjning de höjda tullsatserna
höra göras gällande redan innevarande år i samband med kaffehandelns
frigivande.
De i motionen föreslagna tullsatserna har utskottet funnit vara
lämpligt avvägda.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
7
att riksdagen måtte, med bifall till förevarande
motion 1: 57, av herr Trygger in. fl., besluta,
att tullsatserna skola utgöra för
Kaffe, obränt, 30 öre per kg.
Kaffe, bränt eller rostat, även malet, samt kaffesurrogat,
alla slag, 50 öre per kg.; samt, vid bifall
till vad sålunda föreslagits,
att de sålunda beslutade förhöjda tullsatserna
skola tillämpas även innevarande år från dag, som
Kungl. Maj:t bestämmer;
ävensom med anmälan om sina sålunda fattade
beslut i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville förordna om den ifrågavarande tullförhöjningens
ikraftträdande snarast möjligt.))
samt av herr Olsson i Kullenbergstorp.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.