Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

1919-05-20 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1919:46, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1919 kl. l/i 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om utgörande av

en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Närvarande: herrar Källman, Röing, Wijk*, Antonsson*, Bäckström*, Rosén*, Boman,

Vennersten, Månsson i Hagaström*, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i

Kristianstad*, Bergman*, Carl Magnusson*, Neess, Broman, Westrup, Öhngren,

Wikström, Uddenberg och Lithander*.

*) loke närvarit vid justeringen av betänkandet.

I en den 11 mars 1919 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 251, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över hnansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

förordning om utgörande av eu särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp,

byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

I kap. Allmänna grunder för stämpelavgiftens utgörande.

1 §•

1 mom. Vid köp eller byte av äkta pärlor samt så kallade ädla *

och halvädla stenar, av guld-, silver- och platinaarbeten med eller utan

infattade dylika pärlor och stenar samt av andra arbeten, däri sådana

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 42 höft. (Nr 46.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

pärlor och stenar äro infattade, ävensom vid införsel hit till riket av

utomlands genom köp eller byte förvärvade föremål av angivna slagskall

med undantag för de fall, varom i 2 § förmärs, utgöras en särskild

stämpelavgift med 10 procent av det belopp, varmed föremålets

eller föremålens sammanlagda värde överstiger 100 kronor, och med

ytterligare 10 procent av det belopp, varmed sagda värde överstiger 300

kronor; dock att där föremål, som nu nämnts, gå i byte mot varandra,

stämpelavgift skall utgöras endast för det belopp, varmed det övriga vederlag

som må hava betingats vid bytet, överstiger nämnda gränsvärden.

2 mom. Denna förordning äger icke tillämpning i fråga om .

a) ädla och halvädla stenar, som äro avsedda att omedelbart tjäna

vetenskapligt, industriellt eller annat liknande ändamål,

b) guld-, silver- och platinaarbeten, vilka, därest de tillverkas

här i riket, ej äro underkastade de rörande kontroll å dylika arbeten

gällande föreskrifter, samt

c) mynt, medaljer och ordensdekorationer. ......

3 mom. Såsom köp eller byte anses i denna förordning jämväl

avtal, varigenom man av annan betingar sig, att han skall mot vederlag

något förfärdiga, vare sig han skall bestå ämnet därtill eller icke.

4 mom. Värdet av föremål, som i denna förordning avses, skall

vid köp anses motsvara köpeskillingen och må vid byte eller införsel ej

upptagas till lägre belopp än det, vartill föremålets värde inom riket

vid samma tidpunkt kan skattas.

2 §•

Från stämpelavgift enligt denna förordning äro kronan ocn museer

befriade.

Frihet från erläggande av stämpelavgift äger jämväl rum:

1) vid överlåtelse, då den, som med här avsedda föremål driver

sådan rörelse, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker, i

och för sin rörelse förvärvar dylikt föremål; samt

2) vid införsel,

a) då densamma företages av näringsidkare, varom under 1) sägs,

i och för rörelsen,

b) då fråga är om föremål, som är avsett att åter från riket utföras

och

c) då den, för vars räkning införseln äger rum, innehaft föremålet

minst sex månader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

II kap. Om avräkning snota och anmälningssedel m. in.

3 §•

Vid överlåtelse genom köp eller byte av ett eller liera föremål,

som i denna förordning avses, skall, där det överlåtnas värde överstiger

100 kronor, upprättas avräkningsnota i två exemplar.

Vid införsel av ett eller flera utomlands genom köp eller byte

förvärvade föremål av beskaffenhet och värde, som nu sagts, skall utom i

fall, då jämlikt 2 § 2 b) och c) stämpelavgift icke skall vid införseln erläggas,

upprättas anmälningssedel i två exemplar.

4 §•

1 mom. Avräkningsnota skall upprättas samma dag, som köpeeller

bytesavtalet avslutas, samt upptaga kontrahenternas namn och bostad,

ort och dag för avtalets avslutande, föremålet eller föremålen för

avtalet och värdet å samma föremål ävensom, där fråga är om överlåtelse,

varom i 2 § 1) sägs, anteckning härom.

2 mom. Skyldigheten att upprätta avräkningsnota åligger överlåtaren,

vare sig denne handlar för egen räkning eller såsom kommissionär.

I fall, då jämlikt bestämmelse i tullstadgan föremål, som i denna

förordning avses, skall genom tullförvaltnings försorg säljas å offentlig

auktion, anses tullförvaltningen såsom överlåtare.

Där någon, utan att själv uppträda som kontrahent, förmedlat avtalet,

åligger det denne att upprätta avräkningsnotan, som därvid skall

upptaga, utom kontrahenternas, jämväl förmedlarens namn.

Vid försäljning å exekutiv auktion anses auktionsförrättare!! såsom

förmedlare.

Avräkningsnota behöver icke vara underskriven.

Då det åligger överlåtaren att upprätta avräkningsnota, skall det

ena exemplaret av notan stanna i förvar hos honom och det andra sist

å tredje dagen, efter det avtalet kommit till stånd, avsändas till den,

till vilken överlåtelsen skett. År avtalet slutet genom förmedlare, skall

denne inom nämnda tid avsända båda exemplaren, ett till vardera

kontrahenten.

5 §•

1 mom. Anmälningssedel skall upptaga ort och dag för införseln,

föremålet eller föremålen för denna och värdet å samma föremål, den

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 '' Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

persons namn och hemvist, för vilkens räkning införseln ägt rum, ävensom,

där fråga är om sådant fall, varom i 2 § 2 a) sägs, anteckning

därom.

2 mom. Skyldigheten att upprätta anmälningssedel åligger den,

för vars räkning införseln ägt rum.

3 mom. Uppgifter till anmälningssedel skola avgivas på heder

och samvete samt bestyrkas med vederbörandes namnunderskrift å ett

av exemplaren.

4 mom. Anmälningssedel skall tillika med föreskriven stämpelavgift

avlämnas till tullförvaltningen i införselorten,

a) när avsett föremål medföres av resande, vid ankomsten hit till

riket, och

b) eljest inom en vecka efter föremålets mottagande.

6 §.

Den, vilken vid införsel till riket av föremål, som i denna förordning

avses, gör anspråk på befrielse från skyldighet att avlämna anmälningssedel,

vare, när tullmyndighet finner anledning sådant påfordra,

skyldig avgiva skriftlig försäkran på heder och samvete rörande förefintligheten

av förhållande, som enligt förordningen föranleder dylik

befrielse.

7 §•

Formulär till avräkningsnotor och anmäluingssedlar ävensom till

försäkringar, som i 6 § omförmälas, fastställas av Kungl. Maj:t.

III kap. Om sättet för stämpelavgiftens utgörande m. m.

8 §•

Avräkningsnota eller anmälningssedel skall i fall, där stämpelplikt

föreligger, förses med stämpel till det belopp, varmed stämpelavgiften

enligt ovan angivna grunder skall vid överlåtelsen eller införseln utgöras.

För stämpelbeläggningen skall användas dubbel beläggningsstämpel.

De båda exemplaren utav avräkningsnotan eller anmälningssedeln

skola förses med var sin hälft av stämpeln, därvid iakttages, att den

med nr 1 märkta hälften anbringas, beträffande avräkningsnota, å det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 5

exemplar av densamma, som skall förbliva i överlåtarens förvar, och, i

fråga om anmälningssedel, å det exemplar, som är försett med vederbörandes

namnunderskrift.

Stämpeln fästes å avräkningsnota eller anmälningssedel med hela

den limmade sidan och skall av den, som verkställer stämpelbeläggningen,

med angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning,

färg- eller svartstämpling.

9 §•

1 mom. Stämpelbeläggning utav avräkningsnota verkställes av

den, vilken det åligger att upprätta densamma.

2 mom. Försummar den, vilken har att upprätta avräkningsnota,

denna skyldighet, skall den, till vilken överlåtelsen skett, inom fjorton

dagar efter köpets eller bytets avslutande upprätta och till överlåtaren

avsända sådan nota, vederbörligen stämpelbelagd.

Har avräkningsnota vid köpets eller bytets avslutande väl upprättats,

men icke belagts med föreskriven stämpel, åligger det den, till

vilken överlåtelsen skett, att inom ovannämnda tid förse notan med

felande stämpel samt därvid belägga det för honom tillgängliga exemplaret

med den med nr 1 märkta delen av stämpeln och en avskritt

av samma exemplar med den andra delen av samma stämpel; börande

denna avskrift omedelbart översändas till överlåtaren.

Där förmedlare underlåtit att upprätta eller stämpelbelägga avräkningsnota,

och ej heller den, till vilken överlåtelsen skett, inom stadgad

tid fullgjort vad honom i anledning därav ålegat, har överlåtaren att

inom fjorton dagar efter utgången av samma tid föranstalta om upprättande

och stämpelbeläggning utav avräkningsnota; och skall därvid

vad ovan stadgats äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Stämpelavgiften skall, där ej annat avtalats, slutligen

vidkännas av den, till vilken överlåtelsen skett.

10 §.

Stämpelbeläggning av anmälningssedel verkställes av vederbörande

tullmyndighet; och skall det exemplar av anmälningssedeln, varå den

med nr 1 märkta hälften av stämpeln anbragts, stanna i nämnda myndighets

förvar samt det andra exemplaret återställas till upprättaren.

Vid stämpelbeläggning av anmälningssedel må tullmyndigheten

pröva riktigheten av däri lämnade uppgifter samt äger för sådant ända
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

mål påfordra företeende av faktura, kvitterad räkning, efterkravsbevis

och liknande handlingar ävensom infordra erforderliga upplysningar.

Åro tullmyndighet och avgiftspliktig av olika mening angående

stämpelavgiftens beräknande, varde frågan därom genom tullmyndighetens

försorg hänskjuten till general tullstyrelsens prövning.

Huruledes ändring må sökas i generaltullstyrelsens beslut, därom

stadgas i den för nämnda styrelse gällande instruktion.

IV kap. Kontrollföreskrifter.

11 §•

Den, som i eller utan samband med annan rörelse eller näringämnar

driva handel med föremål, som i denna förordning avses, vare

sig för egen räkning eller i kommission, skall därom, innan handeln

börjas, göra särskild anmälan, om handeln skall idkas i Stockholm, hos

överståthållarämbetet och eljest hos länsstyrelsen i det län, där rörelsen

skall drivas.

Då sådan näringsidkare utfärdar avräkningsnota, skall begagnas

en för ändamålet inrättad bok, vari blanketter till avräkningsnota äro

inbäftade och försedda med nummer i fortlöpande följd, varje blankett

genom perforering delad i två lika lydande, med samma nummer försedda

hälfter.

Blankettbok med tillhörande exemplar av upprättade avräkningsnotor

ävensom vid köp eller bytesavtal bekomna avräkningsnotor skola

av den, vilken driver rörelse, varom ovan sägs, bevaras i två år.

12 §.

Tillsyn över efterlevnaden av de härovan givna föreskrifter tillkommer

överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

Sådan tillsyn utövas genom särskilda tillsyningsmän, som utses

av överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och

eljest av vederbörande länsstyrelse. Nämnda tillsyningsmän äga uppbära

dels särskilt arvode, som på förslag av överståthållarämbetet eller

iänsstyrelserna fastställes av Kungl. Maj:t, dels ock vid resor i och för

uppdragets fullgörande resekostnads- och traktamentsersättning enligt

tredje klassen i gällande resereglemente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

7

13 §.

Den, vilken med föremål, som i denna förordning avses, driver

sådan rörelse, att han på grund därav är pliktig föra liandelsböcker,

är skyldig att, när helst så påfordras, för tillsyningsmannen förete sina

blankettböcker samt andra handlingar och räkenskaper, såvitt de avse

nämnda rörelse.

Tredskas någon att fullgöra vad honom sålunda åligger, äge

överståthållarämbetet eller länsstyrelsen förelägga den tredskande vite

och till sådant vite fälla.

Tillsyningsman vare pliktig att, då annan tillsyningsman för fullgörande

av sin granskningsplikt äskar upplysning om visst angivet förhållande,

meddela vad han i sådant hänseende vid företagen granskning

inhämtat. Vad tillsyningsman sålunda eller vid fullgörande av

sin granskningsplikt inhämtat må tillsyningsman yppa allenast i fall,

då sådant erfordras för anmälan till åtal för förseelse mot denna förordning

eller ock för utredning vid domstol i mål av dylik beskaffenhet.

V kap. Ansvarsbestämmelser.

14 §.

Underlåter den, som enligt 4, 5, eller 9 §§ är pliktig upprätta

avräkningsnota eller avgiva anmälningssedel, att sådant fullgöra eller

att förse upprättad avräkningsnota med föreskriven stämpel, böte från

och med två till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet,

dock minst tio kronor. Åro omständigheterna synnerligen mildrande,

må straffet sänkas under vad nu angivits, dock att minsta bot i varje

fall vare tio kronor. Hade avräkningsnotan eller anmälningssedeln ej

skolat förses med stämpel, vare straffet böter, högst tvåhundra kronor.

Underlåter någon utan giltigt skäl att på anmaning av tullmyndighet

avgiva försäkran, som i 6 § sägs, straffes med böter från och

med tio till och med tiotusen kronor.

Har någon i avräkningsnota, anmälningssedel eller försäkran, som

i 6 § omförmäles, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift och därigenom

föranlett, att stämpelavgift icke blivit till behörigt belopp utgjord,

böte från och med fem till och med femtio gånger det stämpelbelopp,

som genom det oriktiga förfarandet undandragits, dock minst

tjugufem kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

15 §.

Bryter någon eljest mot vad i denna förordning linnes föreskrivet,

straffes med böter, högst femhundra kronor.

16 §.

Underlåter någon att vid anmälningssedel foga föreskriven stämpelavgift,

må beloppet genast utmätningsvis uttagas.

17 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres av allmän

åklagare vid allmän domstol.

Förseelse mot bestämmelsen i 13 § tredje stycket sista punkten

må av allmän åklagare åtalas endast där målsägande angivit förseelsen

till åtal.

18 §.

Varder någon ställd under tilltal för det lian icke fullgjort honom

åliggande skyldighet att upprätta eller stämpelbelägga avräkningsnota,

vare till fredande från avsvar pliktig förete avräkningsnota, där han

icke i annan ordning gitter förete bevisning därom, att han fullgjort vad

honom i berörda avseende ålegat.

19 §.

Av böter och viten, som utdömas enligt bestämmelserna i denna

förordning, tillfälle en tredjedel, dock högst femhundra kronor, åklagaren

och återstoden kronan. Finnes särskild angivare, tage han hälften av

åklagarens andel.

I händelse av bristande tillgång till böters eller vitens fulla gäldande

förvandlas de enligt allmän strafflag.

VI kap. Om stämplarna och deras tillhandahållande m. m.

20 §.

Stämplar för det i denna förordning avsedda ändamål (lyxstämplar)

skola vara att tillgå av följande slag, nämligen å 5, 10, 25 och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

9

75 öre samt 1, 2, 5, 10, 15, 20, 50, 80, 100, 200, 500, 1,000 cell 5,000

kronor.

När till avräkningsnota eller anmälningssedel erfordras stämpel

till större belopp, än en stämpel innehåller, skola två eller flera stämplar

begagnas. Där stämpelbeloppet utfaller i tal, varå stämpel ej finnes

eller vartill flera stämplar å mindre värden ej kunna sammanjämkas,

skall begagnas stämpel å det lägre värde, som är sagda tal närmast.

21 §.

Generalpoststyrelsen skall i enlighet med de närmare bestämmelser,

som generalpoststyrelsen äger utfärda, tillhandahålla stämplar av de

särskilda slag, som enligt 20 § skola vara att tillgå, ävensom blanketter

till avräkningsnotor.

Blanketter till anmälningssedlar och försäkringar, som i 6 § omförmälas,

skola tillhandahållas hos tullmyndighet.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas tillgängligt för allmänheten

å varje stämpelförsäljningsställe.

22 §.

Beträffande uppbörd och redovisning för stämplarna skall i tilllämpliga

delar iakttagas vad som finnes föreskrivet i VI kap. av förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft under år 1919 å dag, som av

Konungen bestämmes.

Härvid skall emellertid iakttagas:

att stämpelplikt ej äger rum vid införsel av föremål, som förvärvats

före förordningens ikraftträdande; samt

att den, som vid tiden för förordningens ikraftträdande driver

handel med föremål, som i förordningen avses, inom en månad därefter

skall därom göra sådan anmälan, som i 11 § stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 saml. 42 höft. (Nr 46.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Utekottet Den föreliggande propositionen avser beskattning av vissa förvärv

Proposi- av följande lyxvaror, nämligen äkta pärlor, så kallade ädla och halvtionen.

ödla 8tenar, guld-, silver- och platinaarbeten med eller utan infattade

dylika pärlor och stenar samt andra arbeten, däri sådana pärlor och

stenar äro infattade.

Det ovan intagna författningsförslaget innehåller i huvudsak

följande bestämmelser. Skatten utgår i form av stämpel och utkräves

vid köp eller byte ävensom vid införsel till riket av utomlands genom

köp eller byte förvärvade föremål av ovan angivna slag. Skattens storlek

är bestämd så, att stämpelavgiften utgår för den del av föremåls

värde, som ligger mellan 100 och 300 kronor, efter 10 procent och

för belopp, varmed värdet överstiger 300 kronor, efter 20 procent.

Beträffande sättet för skattens utkrävande innehåller förslaget bestämmelser

om skyldighet att upprätta vid köp eller byte avräkningsnota i

två exemplar samt vid införsel anmälningssedel, likaledes i två exemplar,

ävensom följande stadganden. Avräkningsnota skall upprättas samma

dag som köpe- eller bytesavtalet avslutas och skall alltid upptaga

kontrahenternas namn och bostad, ort och dag för avtalets avslutande,

föremålet eller föremålen för avtalet och värdet å samma föremål.

Skyldigheten att upprätta avräkningsnota åligger överlåtaren. Anmälningssedel

skall alltid upptaga ort och dag för införseln, föremålet eller

föremålen för denna och värdet å samma föremål samt den persons

namn och hemvist, för vilkens räkning införseln ägt rum. Anmälningssedel

skall upprättas av den, för vars räkning införseln ägt rum. Uppgifter

till anmälningssedel skola avgivas på heder och samvete samt

bestyrkas med vederbörandes namnunderskrift å ett av exemplaren.

Danmark och Till ovannämnda statsrådsprotokoll har chefen för finansdeparte
Xorge.

mentet meddelat, att det slags lyx, varom här är fråga, under år 1917

i viss utsträckning gjorts till föremål för särskild beskattning i Danmark

och Norge, och har departementschefen i korthet redogjort för lagstiftningen

i sistnämnda båda länder. Med ledning av nämnda redogörelse

samt med stöd av vissa av utskottet införskaffade ytterligare

uppgifter lämnar utskottet här en redogörelse för huvuddragen av den

i Danmark och Norge gällande lagstiftningen i ifrågavarande ämne.

Såväl i Danmark som i Norge utgår skatten i form av stämpelavgift.

Föremål för beskattningen äro i Danmark ädla stenar och

pärlor, varor, å vilka sådana äro anbragta, samt smycken av ädla metaller

och i Norge ädla stenar och pärlor samt smycken av ädla metaller.

1 bägge länderna utgår avgiften vid yrkesmässig försäljning i detalj

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 11

ävensom vid införsel till riket av utomlands inköpt vara, som icke är

avsedd för dylik försäljning inom landet. För avgiftsplikt förutsattes i

båda länderna, alt försäljningspriset överstiger 300 kronor. Håller sig

nämnda pris mellan 300 och 350 kronor, utgår avgiften med 10 kronor.

År priset högre, erlägges ytterligare 5 kronor för varje påbörjat belopp

av 50 kronor. Efter samma regler skall stämpelavgift utgöras vid

införsel till riket. Skatten utgöres såväl i Danmark som i Norge genom

stämpelbeläggning av en räkning, som säljaren är skyldig att upprätta

och överlämna till köparen. Räkningen skall innehålla uppgift om varje

iörsåld vara och dess försäljningspris. Ifrågavarande författningar i

Danmark och Norge hava endast temporär giltighet, nämligen i Danmark

till utgången av mars 1920 och i Norge till och med den 30 juni

samma år.

Den nu lämnade redogörelsen utvisar, att det av Kungl. Maj:t

med denna proposition framlagda författa!ngsförsläget i flera viktiga

hänseenden avviker från de i Danmark och Norge gällande bestämmelserna.

Sådant är förhållandet med de föremål, vilkas överlåtelse eller

införsel beskattningen avser att träffa, minimibeloppet för skattskyldighets

inträdande, skattesatserna och sättet för stämpelskyldighetens fullgörande.

Vid utskottets förberedande behandling av frågan anmärktes,

att de danska och norska bestämmelserna i flera hänseenden syntes vara

att föredraga framför de av Kung]. Maj:t föreslagna. Med anledning

härav har utskottet ansett lämpligt för frågans ingående prövning att

låta utarbeta ett författningsförslag, som i väsentliga punkter överensstämmer

med lagstiftningen i Danmark och Norge. Ett sådant omarbetat

förslag åtföljer såsom bilaga detta betänkande.

1 det omarbetade förslaget äro huvudsakligen de bestämmelser

ändrade, vilka, på sätt nyss är sagt, beteckna de väsentliga olikheterna

med de danska och norska författningarna i ämnet. Så äro i det nya

förslaget uteslutna dels halvädla stenar, dels ock guld-, silver- och platinaarbeten,

vilka icke äro försedda med infattade pärlor eller stenar

eller hänförliga till smycken. Vidare äro bestämmelserna i fråga om

skattskyldighetens inträdande samt skattesatserna ändrade till överensstämmelse

med de danska och norska bestämmelserna. Detsamma gäller

i huvudsak om de stadganden, som röra avräkningsnota. Giltighetstiden,

som enligt propositionen icke var begränsad, är nu ifrågasatt att sträcka

sig endast till utgången av år 1920.

Den ifrågavarande beskattningen är avsedd att träffa en ^förbrukning

i egentlig mening. I sådant hänseende synes det omarbe
-

Omarbetai

förslag till

förordning i

ämnet.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

tade förslaget vara att föredraga framför det med propositionen framlagda,

vilket senare med beskattning träffar dels föremål av väsentligt lägre

värde dels ock arbeten av guld och silver, även om de icke äro att

beteckna såsom smycken.

Inköp av sådana lyxföremål, som det omarbetade förslaget avser att

nå, bör otvivelaktigt kunna antagas beteckna en skattekraft, vars utnyttjande

genom särskild beskattning kan anses motiverad av statsverkets nuvarande

behov av nya inkomstkällor. I princip har utskottet således

intet att invända mot eu sådan lyxbeskattning.

Om utskottet likväl icke kan i frågans nuvarande läge förorda

till antagande något förslag till lagstiftning i ämnet, så beror detta på

vissa enligt utskottets mening avgörande invändningar, som inom

utskottet framförts och vilka träffa icke blott det med propositionen

framlagda utan även det omarbetade förslaget.

Det har anmärkts, att kontrollen över stämpelpliktens fullgörande

icke kan bliva effektiv. Åven om man anser sig kunna utgå fråu,

att försäljare av guldsmedsvaror i öppen bod komme att i stort sett

ställa sig till efterrättelse de bestämmelser, som kunde komma att utfärdas,

återstår dock dels importen och dels handeln man och man

emellan. Det synes ligga i öppen dag, att skattskyldighetens fullgörande,

då skattepliktiga varor, särskilt de dyrbaraste bland dem, pärlor

och ädla stenar, medföras från utlandet, måste bliva med de föreslagna

bestämmelserna fullständigt beroende av de resandes pliktkänsla. Härvid

vill utskottet erinra, att enligt gällande tulltaxa oinfattade äkta

pärlor liksom oinfattade ädelstenar äro tullfria, vilket icke synes kunna

hava någon annan grund än den insedda omöjligheten att åstadkomma

effektiv kontroll. Vidare lär — enligt vad som upplysts bland annat

i en från Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund till bevillningsutskottet

i anledning av den föreliggande propositionen ställd skrift

— underhandsförsäljning av dyrbara smycken och pärlor särskilt genom

utländska affärsmän hava under kristiden utvecklat sig till avsevärd omfattning.

Införandet av ifrågavarande stämpelskatt skulle nu otvivelaktigt

verka uppmuntrande på underhands f örsälj ningen, vilken synes

vara oåtkomlig för varje kontroll enligt de ifrågasatta bestämmelserna

och vilken ytterligare kunde draga fördel av den nyss antydda möjligheten

att utan stämpels erläggande införa varor från utlandet. I den män

försäljning, som bedrives av mindre nogräknade personer, komme att

gynnas, skulle den lojala handelns intressen trädas för nära. Givetvis

skulle även det finansiella resultatet av beskattningen i hög grad äventyras,

om en kanske betydande del av handeln med skattepliktiga varor undan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 15

droges beskattning. Indirekt skulle lagstiftningens fiskaliska syfte motarbetas

därigenom att de lojala yrkesutövarnas skattepliktiga inkomster

minskades.

Chefen för finansdepartementet har icke meddelat någon beräkning

av den inkomst, som ansetts kunna väntas inflyta genom ifrågavarande

stämpelbeskattning; och efter vad bevillningsutskottet erfarit har det

icke ansetts möjligt att åstadkomma någon sådan beräkning. Utskottet

har sökt göra sig underrättat om de inkomster av motsvarande beskattning,

som influtit i Norge och Danmark. Från Norge har meddelats,

att material för sådan uppgift saknas, under det att från Danmark upplysts,

att skatten inbragt under tiden oktober 1917—april 1918 omkring

148,000 kronor och under tiden april 1918—mars 1919 omkring 352,000

kronor. I vad mån dessa siffror kunna läggas till grund för en beräkning

av den sannolika inkomsten av en liknande beskattning hos oss, torde vara

svårt att bedöma. I varje fall synas de giva vid handen, att skatten

icke skulle kunna väntas inflyta med belopp, som stode i skäligt förhållande

till de för såväl den köpande allmänheten som yrkesutövarna

synnerligen besvärande anstalter, som skulle erfordras för beskattningens

verkställande och för kontrollen.

Bevillningsutskottet, som väl inser svårigheten att på ett sådant

område, som här är i fråga, åstadkomma en effektiv skattelagstiftning,

har emellertid av ovan anförda skäl icke funnit sig kunna på grundvalen

av de förslag, som förelegat till utskottets bedömande, framlägga

något förslag till lagstiftning i ämnet, vilket kunnat av utskottet förordas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, nr

251, med förslag till förordning om utgörande av en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror icke

måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 maj 1919.

På bevillningsutskottets vägnar:

G. W. KÄLLMAN.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Reservation:

av herrar Källman, Röing, Rosén, Vennersten, Olsson i Kullenbergstorp,

Bergman och Öhngren, vilka anfört:

»Inköp av äkta pärlor, ädla stenar, smycken och andra dylika

varor, vilka äro att anse såsom lyxföremål, kan otvivelaktigt anses

beteckna en skattekraft, som bör genom särskild beskattning utnyttjas.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till lagstiftning i ämnet skulle

emellertid införa stämpelplikt även för åtskilliga grupper av varor, vilkas

förvärvande icke bör anses såsom lyxkonsumtion. Så upptager Kungl.

Maj:ts förslag bland stämpelpliktiga varor arbeten av guld eller silver,

även om de icke äro försedda med infattade äkta pärlor eller ädla stenar

eller äro att beteckna såsom smycken. Därigenom skulle skattskyldighet

komma att inträda vid inköp av t. ex. husgeråd av silver. Sådant

förvärv synes icke vara att beteckna såsom lyx, liksom det ej heller

eljest torde kunna i och för sig tyda på någon skattekraft, som återstår

att utnyttja. Åven mot det av Kungl. Maj:t föreslagna minimivärdet

för skattskyldighets inträdande, 100 kronor, anse vi befogade

anmärkningar kunna göras.

De av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna beträffande stämpelskyldighetens

fullgörande genom utfärdande av avräkningsnotor i två

exemplar skulle, synes det oss, bliva onödigt betungande för den lojala

handeln.

På sätt utskottet i sitt betänkande meddelat, innehålla dansk och

norsk lagstiftning på ifrågavarande område bestämmelser, vilka i bland

annat nu berörda hänseenden avvika från Kungl. Maj:ts förslag. Det

omarbetade författningsförslag, som åtföljer utskottets betänkande, ansluter

sig i nyssnämnda hänseenden och även i vissa andra delar till

de danska och norska bestämmelserna. Härigenom har stämpelskyldigheten

^ begränsats att drabba förvärv av äkta pärlor och ädla stenar,

föremål däri sådana äro innefattade, samt smycken av guld, silver eller

platina. Vidare har nyssberörda minimigräns höjts till 300 kronor och

formen för stämpelpliktens fullgörande väsentligt förenklats, varjämte

skattesatserna ändrats till överensstämmelse med de danska och norska.

Giltighetstiden, som enligt propositionen icke var begränsad, sträcker

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46. 15

sig enligt det omarbetade förslaget endast till utgången av år 1920,

även detta etter danskt och norskt mönster.

Genom den sålunda verkställda omarbetningen anse vi de önskemål

i fråga om ändringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilka vi framställt,

tillgodosedda. Den enligt vår mening väsentliga fördelen är även vunnen,

att författningsförslaget i väsentliga delar överensstämmer med dansk

och norsk lagstiftning. Författningens temporära giltighet synes vara

ägnad att bryta udden av de betänkligheter, som tilläventyrs kunna ytterligare

med fog göras gällande.

Slutligen anse vi oss böra framhålla, att de till bevillningsutskottet

framförda invändningar från yrkesidkare och arbetare inom yrket, vid

vilka dessa synas hava lagt särskild vikt, icke torde drabba förslaget i dess

nya skick.

Vid nu angivna förhållanden och under betonande av statsverkets

trängande behov av ökade inkomster, tveka vi icke att till bifall förorda

det ifrågavarande omarbetade förslaget.

Vi hava därför yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

med propositionen nr 251 framlagda författningsförslag

icke kunnat oförändrat bifallas, måtte antaga det

vid utskottets betänkande i ämnet såsom bilaga fogade

omarbetade förslaget till förordning om utgörande av

en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte

eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

Bilaga

till betänkandet

Omarbetat förslag

till

förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp,

byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

I kap. Allmänna grunder för stämpelavgiftens utgörande.

1 §•

1 mom. Vid köp eller byte av äkta pärlor och ädla stenar, av

föremål, däri sådana pärlor och stenar äro infattade, samt av smycken

utav guld, silver eller platina, ävensom vid införsel hit till riket av

utomlands genom köp eller byte förvärvade föremål av angivna slag

skall, med undantag för de fall, varom i 2 § förmäles, för varje föremål,

vars värde överstiger 300 kronor, utgöras en särskild stämpelavgift.

Avgiften utgår med 10 kronor, då föremålets värde icke överstiger

350 kronor, och därutöver med 5 kronor för varje ytterligare

påbörjat belopp av 50 kronor; dock att där föremål, som nu nämnts,

gå i byte mot varandra, stämpelavgift skall utgöras endast för det belopp,

varmed det övriga vederlag, som må hava betingats vid bytet,

överstiger nämnda gränsvärden.

2 mom. Denna förordning äger icke tillämpning i fråga om ädla

stenar, som äro avsedda att omedelbart tjäna vetenskapligt, industriellt

eller annat liknande ändamål.

3 mom. Såsom köp eller byte anses i denna förordning jämväl

avtal, varigenom man av annan betingar sig, att han skall mot vederlag

något förfärdiga, vare sig han skall bestå ämnet därtill eller icke.

4 mom. Värdet av föremål, som i denna förordning avses, skall

vid köp anses motsvara köpeskillingen och må vid byte eller införsel

ej upptagas till lägre belopp än det, vartill föremålets värde inom riket

vid samma tidpunkt kan skattas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

17

2 §•

Från stämpelavgift enligt denna förordning äro kronan och museer

befriade.

Frihet från erläggande av stämpelavgift äger jämväl rum:

1) vid överlåtelse, då den, som med här avsedda föremål driver

sådan rörelse, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker, i

och för sin rörelse förvärvar dylikt föremål; samt

2) vid införsel,

a) då densamma företages av näringsidkare, varom under 1) sägs,

i och för rörelsen,

b) då fråga är om föremål, som är avsett att åter från riket utföras,

och

c) då den, för vars räkning införseln äger rum, innehaft föremålet

minst sex månader.

II kap. Om avräkning snota och anmälning ssedel m. m.

3 §•

Rörande överlåtelse och införsel av föremål, beträffande vilket

stämpelplikt enligt denna förordning äger rum, skall upprättas i förra

fallet avräkningsnota och i senare fallet anmälningssedel.

4 §•

1 mom. Avräkningsnota skall upptaga dagen för avtalet, föremålet

eller föremålen därför ävensom värdet å varje särskilt föremål.

2 mom. Avräkningsnota skall av överlåtaren upprättas och överlämnas

till den andre kontrahenten, då vid yrkesmässig försäljning

kontant betalning äger rum, samma dag som avtalet avslutas samt

eljest inom tre dagar därefter.

I fall, då jämlikt bestämmelse i tullstadgan föremål, som i denna

förordning avses, skall genom tullförvaltnings försorg säljas å offentlig

auktion, anses tullförvaltningen såsom överlåtare.

Där någon, utan att själv uppträda som kontrahent, förmedlat

avtalet, åligger det denne att å tid, som ovan sagts, upprätta och

tillställa den, till vilken överlåtelsen skett, avräkningsnotan.

Vid försäljning å exekutiv auktion anses auktion»förrättaren såsom

förmedlare.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 7 samt. 42 höft. (Nr 46.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

5 §•

1 mom. Anmälningssedel skall upptaga ort och dag för införseln,,

föremålet eller föremålen för denna och värdet å varje särskilt föremål,

ävensom den persons namn och hemvist, för vilkens räkning införseln

ägt rum.

2 mom. Skyldigheten att upprätta anmälningssedel åligger den,

för vars räkning införseln ägt rum.

3 mom. Uppgifter till anmälningssedel skola avgivas på heder

och samvete samt bestyrkas med vederbörandes namnunderskrift.

4 mom. Anmälningssedel skall tillika med föreskriven stämpelavgift

avlämnas till tullförvaltningen i införselorten,

a) när avsett föremål medföres av resande, vid ankomsten hit till

riket, och

b) eljest inom en vecka efter föremålets mottagande.

6 §•

Den, vilken vid införsel till riket av föremål, som i denna förordning

avses, gör anspråk på befrielse från skyldighet att avlämna anmälningssedel,

vare, när tullmyndighet finner anledning'' sådant påfordra,

skyldig avgiva skriftlig försäkran på heder och samvete rörande förefintligheten

av förhållande, som enligt förordningen föranleder dylik

befrielse.

i i
Formulär

till anmälningssedlar ävensom till försäkringar, som i

fi § omförmälas, fastställas av Kungl. Maj:t.

III kap. Om sättet för stämpelavgiftens utgörande m. in.

8 §•

Avräkningsnota eller anmälningssedel skall förses med stämpel till

det belopp, varmed stämpelavgiften enligt ovan angivna grunder skall

vid överlåtelsen eller införseln utgöras.

För stämpelbeläggningen skall användas enkel beläggningsstämpel.

Stämpeln fästes å avräkningsnotan eller anmälningssedeln med hela

den limmade sidan och skall av den, som verkställer stämpelbeläggningen,

med angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning,

färg- eller svartstämpling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

19

9 §.

1 mom. Stämpelbeläggning'' utav avräkningsuota ombesörjes av

den, vilken det åligger att upprätta densamma, samt verkställes före

överlämnandet till den andre kontrahenten.

För utgörandet av föreskriven stämpel svare likväl i varje fall

jämväl den sistnämnde.

2 mom. Har den, till vilken överlåtelsen skett, icke fått behörigen

stämpelbelagd avräkningsnota till sig överlämnad, åligger det honom

att senast inom en vecka efter det eller de överlåtna föremålens mottagande

göra anmälan därom hos vederbörande tillsynsmyndighet eller

tillsyningsman.

3 mom. Stämpelavgiften skall, där ej annat avtalats, slutligen

vidkännas av den, till vilken överlåtelsen skett.

10 §.

Stämpelbeläggning av anmälningssedel verkställes av vederbörande

tullmyndighet; och skall anmälningssedeln efter stämpelbeläggningen

återställas till upprättaren.

Vid stämpelbeläggning av anmälningssedel må tullmyndigheten

pröva riktigheten av däri lämnade uppgifter samt äger för sådant ändamål

påfordra företeende av faktura, kvitterad räkning, efterkravsbevis

och liknande handlingar ävensom infordra erforderliga upplysningar.

Åro tullmyndighet och avgiftspliktig av olika mening angående

stämpelavgiftens beräknande, varde frågan därom genom tullmyndighetens

försorg hänskjuten till generaltullstyrelsens prövning.

Huruledes ändring må sökas i generaltullstyrelsens beslut, därom

stadgas i den för nämnda styrelse gällande instruktion.

IV kap. Kontr olif öreskrifter.

11 §-

Den, som i eller utan samband med annan rörelse eller näringämnar

driva handel med föremål, som i denna förordning avses, vare

sig för egen räkning eller i kommission, skall därom, innan handeln

börjas, göra särskild anmälan, om handeln skall idkas i Stockholm, hos

överståthållarämbetet och eljest hos länsstyrelsen i det län, där rörelsen

skall drivas.

Sådan näringsidkare är skyldig föra särskild bok över överlåtelser,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

vid vilka stämpelavgift enligt denna förordning skall utgöras. Nämnda

bok skall utvisa dagen för överlåtelsen, föremålet eller föremålen för

densamma, värdet å varje särskilt föremål, beloppet av den erlagda

stämpelavgiften samt namnet på den, till vilken överlåtelsen skett.

Försäljningsbok skall av den, vilken driver rörelse varom ovan

sägs, bevaras i två år.

12 §.

Tillsyn över efterlevnaden av de härovan givna föreskrifter tillkommer

överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

Sådan tillsyn utövas genom särskilda tillsyningsman, som utses

av överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och

eljest av vederbörande länsstyrelse. Nämnda tillsyningsman äga uppbära

dels särskilt arvode, som på förslag av överståthållarämbetet eller

länsstyrelserna fastställes av Kungl. Maj:t, dels ock vid resor i och för

uppdragets fullgörande resekostnads- och traktamentsersättning enligt

tredje klassen i gällande resereglemente.

13 §.

Den, vilken med föremål, som i denna förordning avses, driver

sådan rörelse, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker,

är skyldig att, när helst så påfordras, för tillsyningsmannen förete sina

försäljningsböcker samt andra handlingar och räkenskaper, såvitt de avse

nämnda rörelse.

Tredskas någon att fullgöra vad honom sålunda åligger, äge

överståthållarämbetet eller länsstyrelsen förelägga den tredskande vite

och till sådant vite fälla.

Tillsyningsman vare pliktig att, då annan tillsyningsman för fullgörande

av sin granskningsplikt äskar upplysning om visst angivet

förhållande, meddela vad han i sådant hänseende vid företagen granskning

inhämtat. Vad tillsyningsman sålunda eller vid fullgörande av

sin granskningsplikt inhämtat må tillsyningsman yppa allenast i fall,

då sådant erfordras för anmälan till åtal för förseelse mot denna förordning

eller ock för utredning vid domstol i mål av dylik beskaffenhet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

21

V kap. Ansvarsbestämmelser.

14 §.

Underlåter den, som enligt 4 eller 5 § är pliktig upprätta avräkningsnota

eller avgiva anmälningssedel, att sådant fullgöra eller att

förse upprättad avräkningsnota med föreskriven stämpel, böte från och

med två till och med trettio gånger det felande stämpelbeloppet, dock

minst tio kronor. Lag samma vare, där någon underlåter att fullgöra

vad honom enligt 9 § 2 mom. åligger. Åro omständigheterna synnerligen

mildrande, må straffet sänkas under vad nu angivits, dock att

minsta bot i varje fall vare tio kronor.

Underlåter någon utan giltigt skäl att på anmaning av tullmyndighet

avgiva försäkran, som i 6 § sägs, straffes med böter från och

med tio till och med tiotusen kronor.

Har någon i avräkningsnota, anmälningssedel eller försäkran, som

i 6 § omförmäles, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift och därigenom

föranlett, att stämpelavgift icke blivit till behörigt belopp utgjord,

böte från och med fem till och med femtio gånger det stämpelbelopp,

som genom det oriktiga förfarandet undandraga, dock minst

tjugufem kronor.

15 §.

Bryter någon eljest mot vad i denna förordning finnes föreskrivet,

straffes med böter, högst femhundra kronor.

16 §.

Underlåter någon att vid anmälningssedel foga föreskriven stämpelavgift,

må beloppet genast utmätningsvis uttagas.

17 §•

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres av allmän

åklagare vid allmän domstol.

Förseelse mot bestämmelsen i 13 § tredje stycket sista punkten

må av allmän åklagare åtalas endast där målsägande angivit förseelsen

till åtal.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

18 §.

Av böter och viten, som utdömas enligt bestämmelserna i denna

förordning, tillfälle en tredjedel, dock högst femhundra kronor, åklagaren

och återstoden kronan. Finnes särskild angivare, tage han hälften av

åklagarens andel.

I händelse av bristande tillgång till böters eller vitens fulla gäldande

förvandlas de enligt allmän strafflag.

VI kap. Om stämplarna och deras tillhandahållande m. m.

19 §.

Stämplar för det i denna förordning avsedda ändamål (lyxstämplar)

skola vara att tillgå av följande slag, nämligen å 5, 10, 15, 20, 50, 80,

100, 200, 500, 1,000 och 5,000 kronor.

När till avräkningsnota eller anmälningssedel erfordras stämpel

till större belopp än en stämpel innehåller, skola två eller flera stämplar

begagnas.

20 §.

Generalpoststyrelsen skall i enlighet med de närmare bestämmelser,

som generalpoststyrelsen äger utfärda, tillhandahålla stämplar av de

särskilda slag, som enligt 19 § skola vara att tillgå.

Blanketter till anmälningssedlar och försäkringar, som i 6 § omförmälas,

skola tillhandahållas hos tullmyndighet.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas tillgängligt för

allmänheten å varje stämpelförsäljningsställe.

21 §.

Beträffande uppbörd och redovisning för stämplarna skall i tilllämpliga

delar iakttagas vad som finnes föreskrivet i VI kap. av förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 46.

23

Övergångsbestämmelser.

Denna förordning träder i kraft under år 1919 å dag, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, samt gäller till utgången av år 1920.

Härvid skall emellertid iakttagas:

att stämpelplikt ej äger rum vid införsel av föremål, som förvärvats

före förordningens ikraftträdande; samt

att den, som vid tiden för förordningens ikraftträdande driver

handel med föremål, som i förordningen avses, inom en månad därefter

skall därom göra sådan anmälan, som i 11 § stadgas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1919:357 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, by s. 7 i texten